fred och frihet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Nummer 1, 2014 Nummer 1, 2014 MÖRDRARROBOTAR - FRAMTIDENS VAPEN? FÖRBJUDER ETT VAPEN! INTERVJU: SOFIA TUVESTAD SÅ ARBETAR HON MED POLITISK PÅVERKAN DAGS FÖR NEDRUSTNING!
Internationella Kvinno förbundet för Fred och Frihet, IKFF är en internationell freds organisation som arbetar för fred, säkerhet och nedrustning - alltid med fokus på kvinnors aktörs skap! ikff.se wilpfinternational.org Följ oss på Twitter: ikff_sverige Facebook: facebook. com/ikffsweden Instagram: ikff_sverige Bli medlem på www.ikff.se Bankgironummer: 5491-7166 Fred och Frihet är utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm Tel: 08-702 98 10 E-post: info@ikff.se Hemsida: www.ikff.se Ansvarig utgivare: Josefine Karlsson Redaktör: Hanna Wirén Sofia Tuvestad Lay-out: Elin Liss Omslagsfoto: istockphoto.com Juanmonino Tryck: Print One Detta skrift har finansierats med stöd från Folke Bernadotteakademin. Jorden luktar vår och vi är många som tröttnat på brunt. Generalsekreteraren har ordet Mördarrobot. Ordet för tankarna till Hollywoodfilmer. Tyvärr har vapenindustrin väldigt stor fantasi när det gäller nya sätt att döda människor. Utvecklingen har alltmer gått åt att soldater befinner sig långt från krigsplatsen. Människor på marken utsätts för våldet. Vi har sett det i utvecklingen av beväpnade drönare. Det är vapen som fjärrstyrs, ibland från andra sidan jorden. Nästa steg finns tack och lov än så länge bara i forskningslaboratorierna. Många vill vara först med att utveckla vapen som fattar beslut själva, utan mänsklig inblandning. Men det tänker vi inte tillåta. Det kommer inte att ske om vi får något att säga till om. IKFF är med i global kampanj för att stoppa mördarrobotarna innan de blir verklighet. I FN och runt om i världen pratas det allt mer om fruktansvärda vapens konsekvenser för människor. Det kan låta som bonnförnuft, men länge har det varit tyst. Det nya samtalet kallas humanitär nedrustning. Du kan läsa mer om vad det är i det här numret. Jorden luktar vår. Det är mitt andhål. På min lediga tid nu petar jag ned frön, vattnar och gödslar. Det är lättare att ta sig an de stora frågorna när det lilla får sin tid. På samma sätt kommer vi sätta många frön och gödsla kvinnorörelsen under Nordiskt Forum i Malmö i juni. Tusentals människor ska mötas. Ur de mötena kommer en starkare rörelse att växa. Det blir för IKFF startskottet inför vårt 100-årsjubileum år 2015. Runt mig ser jag kvinnorörelsen sträcka på sig och alltfler vaknar till insikt. En motrörelse är på väg. Vi har tröttnat på rasism, sexism, fascism och militarism. Vi ska vara motståndet. Jag hoppas att du kommer till Malmö för Nordiskt Forum. Jag hoppas också att du vill värva en vän till vår rörelse. Snart kommer vågen som kommer att lyfta oss alla. Vet du hur jag vet? Jo, för det är vi som skapar vågen tillsammans. Känner du? Jorden luktar vår och vi är många som tröttnat på brunt. Ps. De flesta kan den första raden i Karin Boyes dikt Ja visst gör det ont (när knoppar brister), men minns du slutet? Då, när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden - känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar världen. Josefine Karlsson Generalsekreterare IKFF
Fred och Frihet Dags för nedrustning! 4 6 8 11 12 14 Humanitär nedrustning Mördarrobotar - framtidens vapen? Förbjud ett vapen! Historia skrivs i kärnvapenfrågan Intervju: Sofia Tuvestad Rösta för freden! 15 Vi ses i Malmö! - Ordföranden har ordet 3
FOTO: SHUTTERSTOCK/SERVICKUZ Det handlar om att sätta de humanitära konsekvenserna av ett vapen i fokus. Humanitär nedrustning Sofia Tuvestad, politisk handläggare IKFF Humanitära skäl har förts fram i flera processer för a globalt för ett förbud mot kärnvapen. Hela den militärteknologiska utvecklingen leder ju fram till vapen som inte blir skonsammare utan tvärtom. Dom kallar det produktförbättring på ingenjörernas språk. Det är ett förgrymmande utav krigföringen. Så sa den tidigare svenska toppdiplomaten Alva Myrdal i en intervju med Sveriges Radio 1976. I intervjun berättar Myrdal om det internationella spelet kring vapen och nedrustning. Citatet handlar om brandvapnet napalm, en syra som började användas i krig under 1940-talet. Den har orsakat ofatt-bart mänskligt lidande under Vietnamkriget och i andra konflikter. Alva Myrdal var i mitten av 70-talet försiktigt optimistisk inför möjligheten att FN skulle komma att förbjuda vapen som skapar ett lidande vilket överskrider det alltför omänskligas gränser, som hon uttryckte det. På ett sätt har hon kommit att få rätt. År 1980 fyra år efter intervjun med Myrdal - kom staterna i FN överens om att det är förbjudet att genom luftburna vapen använda napalm mot civila, och mot militära mål bland civilbefolkning. Sedan dess har det internationella samfundet lyckats förbjuda flera vapentyper, så som klustervapen och landminor. Men det har inte alltid varit genom FN som staterna nått hela vägen fram. Under FN-förhandlingar gäller ofta principen om konsensus vilket gör att ett fåtal länder kan blockera överenskommelser och förstöra för majoritetens vilja. Förhandlingarna för att förbjuda landminor, till exempel, gick inte att genomföra inom FN. Då tog Kanada initiativ till fristående förhandlingar utanför FN. Det visade sig vara rätt väg att gå, redan året efter var avtalet på plats med underskrifter från över 120 stater. Sedan dess har 87 stater rustat ned över 47 miljoner minor. Förbuden mot landminor och klustervapen beskrivs idag 4
att förbjuda och nedrusta särskilt inhumana vapen som landminor och klustervapen. På den lilla bilden ser ni en IKFF-aktion 2008 mot klusterbomber. Nu mobiliserar vi som exempel på humanitär nedrustning. Det handlar om just det som Myrdal talade om, att sätta de humanitära konsekvenserna av ett vapen i fokus. På så vis kan det civila samhället tillsammans med progressiva stater skapa det tryck som krävs för ett en viss vapensort ska förbjudas eller regleras bättre. punkt i vårt arbete för att minska mängden vapen och väpnat våld i världen. Därför deltar vi ofta i olika möten, tillsammans med stater och andra organisationer, för att diskutera hur vi ännu starkare kan placera det mänskliga perspektivet i fokus för det internationella spelet om vapen och nedrustning. Den allmänna opinionen har blivit så upprörd över denna utstuderade grymhet, sa Myrdal 1976. Hon talade då om det växande motståndet mot napalm. Humanitär nedrustning handlar om att sprida information om hur oskyl-diga människor drabbas av särskilt grymma vapen. Målet är att skapa normer så att militärens och vapenindustrins intressen inte överordnas humanitära värden och internationell humanitär rätt som bland annat ska skydda civila i krig. Just nu har vi på IKFF fokus riktat mot kärnvapendebatten. Alltför länge har kärnvapenstaterna tillåtits behålla och modernisera sina arsenaler, även om kärnvapen är ett helt oacceptabelt vapen som slår urskiljningslöst mot oskyldiga människor och hela städer. Men nu håller något på att hända. Vi har ett förbud mot kärnvapen i sikte (läs mer om detta på s:11). Starka politiska och ekonomiska intressen gör som alltid motstånd, men många människors strävan efter att skapa en mer human värld är också stark. Och vi vill gärna tänka att Alva Myrdal hade varit på vår sida i kampen för ett förbud mot kärnvapen. För IKFF är humanitär nedrustning en självklar utgångs- 5
Robotvapen skulle på egen hand kunna välja ut mål och attackera utan någon form av mänsklig inblandning. Mördarrobotar - framtidens vapen? Arianna Framvik Malik, praktikant 2014 Ny vapenteknologi tas ständigt fram och ibland hamnar de nya vapnen i den internationella rättens gråzoner. IKFF arbetar för att täppa igen kryphålen. Sedan 1915 har IKFF arbetat för att världens stater ska anta ett avtal som reglerar den internationella vapenhandeln. Redan vid IKFF:s första konferens i Haag, för snart 100 år sedan, insåg våra föregångare att så länge vapen och ammunition produceras och säljs utan reglering kommer det att göda våld och krig. Sedan dess har IKFF arbetat för att minska flödet av vapen för att stoppa konflikter och genusrelaterat våld, så som våldtäkter i konflikter. Efter åratal av outtröttligt arbete av det globala civilsamhället antogs i april 2013 för första gången ett bindande vapenhandelsavtal, Arms Trade Treaty, inom FN. IKFF arbetade särskilt för att avtalet skulle beröra genusrelaterat våld och nedrustning och vi lyckades! Att exportera vapen när det finns en överhängande risk för att de kan användas för eller bidra till genusrelaterat våld, är under ATT inte längre tillåtet. Den kategori av vapen som täcks av vapenhandelsavtalet är i mångt och mycket baserad på FN:s register för konventionella vapen. I det systemet måste exempelvis även obemannade vapensystem, så kallade drönare, måste inkluderas. Annars riskerar ATT bli ett förlegat dokument innan det ens satts i system. Framtidens vapen De drönare som är i bruk idag är så kallade halvautonoma vapen. Det innebär att det är en människa, inte drönaren själv, som fattar beslutet att attackera. Inom en inte alltför avlägsen framtid finns dock risken att fullt autonoma vapen, även kallade mördarrobotar, utvecklas. Sådana robotvapen skulle på egen hand kunna välja ut mål och attackera utan någon form av mänsklig inblandning. IKFF är med i kampanjen Stop Killer Robots som arbetar 6
för att förbjuda mördarrobotar innan de börjar användas. Mördarrobotar skulle inte ha förmågan att, som humanitära rätten kräver, skilja mellan soldater och civila. Den här särskiljningen har redan blivit svårare i dagens konflikter som ofta utspelar sig i tätbefolkade områden. Inte heller skulle mördarrobotar ha den mänskliga förmågan att i varje situation göra en etisk och proportionell bedömning av hot och reaktion. Mördarrobotar skulle sakna en empatisk kompass in i konfliktsituationer som människor i grunden har. Helautonoma vapen måste förbjudas innan de blir del av vår verklighet. Men halvautonoma vapen, så som dagens drönare, handlas det redan med. Det är viktigt att den handeln kontrolleras av det nya vapenhandelsavtalet men det finns en risk för att detta inte sker på grund av gråzoner som finns inskrivna i ATT. Vi har dock stöd från experterna. Den 15 juli 2013 presenterades en FN-rapport skriven av statliga experter från 15 länder, där samtliga stora vapenexportnationer fanns representerade. Rapporten rekommenderade att obemannade luftburna farkoster, drönare, ska läggas till på den lista över vapen som medlemsstaterna ska rapportera om till FN:s vapenregister. Därför borde staterna tolka detta som att beväpnade drönare ska ingå bland de vapen som kontrolleras av vapenhandelsavtalet ATT. EU och drönardebatten Strax innan detta nummer av Fred och Frihet gick i tryck nåddes IKFF av nyheten att det Europaparlamentet antagit en resolution om drönare och autonoma vapen. Resolutionen tar upp att användandet av drönare har ökat kraftigt med konsekvensen att ett okänt antal civila dödats, traumatiserats och allvarligt skadats utanför konfliktzoner. Parlamentet anser att EU:s utrikesrepresentant Catherine Ashton, medlemsstaterna samt Europeiska rådet ska motverka och förbjuda utomrättsliga avrättanden genom drönare och inkludera beväpnade drönare i europeiska och internationella nedrustningsavtal. Dessutom ställer sig EU-parlamentet i den nya resolutionen bakom ett totalt förbud mot utveckling, produktion och användning av helt autonoma vapen, det vill säga mördarrobotar. I kampen mot gråzoner och kryphål ligger nyckeln till ett framgångsrikt vapenhandelsavtal (ATT). Staterna måste anpassa sig allt eftersom nya teknologier utvecklas och se till att dessa regleras av villkoren i ATT. Mördarrobotar håller redan på att utvecklas. De kommer att helt på egen hand bestämma mellan liv och död utan en människas involvering. IKFF arbetar för att ett förbud mot mördarrobotarna ska antas innan de kommer i bruk. 7
Det civila samhället har stor makt vad gäller att sätta press på politiker och diplomater Förbjud ett vapen! Hanna Wirén, praktikant våren 2014 Kemiska- och biologiska vapen. Landminor och klustervapen. Dessa är exempel på vapen som har förbjudits efter hårt arbete från stater tillsammans med det civila samhället. Men hur går det egentligen till när vapen förbjuds? Här kommer en snabbkurs. Organisationer som IKFF har en central roll för att förändra synen på vapen. Genom att sprida information om det lidande de orsakar, kan vi bidra till att göra vapen illegitima. Alla vapen är av ondo, men vissa är helt enkelt särskilt oacceptabla. Nu mobiliserar vi för ett förbud mot kärnvapen. Att driva igenom ett förbud mot en viss vapentyp är inte lätt. Men det civila samhället har stor makt vad gäller att sätta press på politiker och diplomater och få upp en fråga på dagordningen. På senare tid har vi sett flera exempel på det civila samhällets förmåga att mobilisera. Genom strategiskt arbete har människor och organisationer över hela världen format en stark gemensam position. Det har lett fram till förbud mot flera olika vapen. Steg nummer ett är att samla olika organisationer och aktivister, på nationell och internationell nivå, och forma en gemensam position i frågan. Från att bestå av ett begränsat antal organisationer måste nätverket hitta nya partners och mobilisera över hela världen för att få ett brett stöd och se till att organisationer i många olika länder lobbar sina regeringar med ett gemensamt budskap. International Campaign To Ban Landmines (ICBL), som lanserades 1992, lyckades med detta och drev igenom ett förbud mot landminor år 1997. För detta fick kampanjen Nobels fredspris. Idag består kampanjen av över 350 medlemsorganisationer som fortsätter arbetet för att övervaka förbudet och se till att staterna verkligen nedrustar sina landminor. När en förbudsrörelse kommit överens om en gemensam position lobbar medlemmarna gentemot politiker och diplomater på nationell och internationell nivå. Målet är att försöka få dem att engagera sig och ta ställning i frågan. Samtidigt arbetar kampanjen med att skapa en stark opinion för ett förbud hos en bredare allmänhet så att pressen på politikerna ökar. Engagerade politiker tar sedan upp frågan med sin regering som intar en position för, emot eller mitt emellan. Att ha allierade politiker och diplomater är viktigt för att sätta press på stater som ställer sig avståndstagande i frågan. Viktigt att komma ihåg är att vissa stater har mer att förlora på att ett visst vapen förbjuds än andra främst producenter och användare - och vissa har mer att vinna, i till exempel anseende. När tillräckligt många stater blivit övertygande om att ett förbud är rätt väg att gå, inleder de förhandlingar. Ofta har många möten hållits innan förhandlingar ens blir aktuella, 8
AVTAL SIGNERAS & internationell lag implementeras i nationell lagstiftning AVTAL RATIFICERAS STATER arbetar tillsammans fram förslag på avtal Civila samhället ger input politiker lobbar till sin regering CIVILA SAMHÄLLET formar gemensam position & lobbar till politiker 9
för att få så många regeringar med sig som möjligt. Förhandlingarna kan vara en utdragen process som kräver hög diplomatisk finkänslighet. Processerna för att förbjuda klustervapen och landminor startade i FN. Men FN:s spelregler gjorde det omöjligt för staterna att komma överens. Då fortsatte majoriteten av staterna att förhandla utanför FN och på det sättet lyckades man nå förbudet. Under förhandlingarna spelar det civila samhället en viktig roll. Vi kan sätta press på politiker och diplomater, och påminna dem om grundfrågan: vapen som orsakar oacceptabelt mänskligt lidande måste förbjudas. Det civila samhället kan också berätta för omvärlden om vilka stater som är bra och vilka som håller tillbaka, och många stater vill undvika att verka bakåtsträvande. kraft som internationell rätt. Processen för vapenförbud har ibland alltså ägt rum utanför FN-systemet. De stater som inte skrivit under är inte bundna till avtalet. Dock har avtal en stark normerande verkan. Med det menas att även de stater som inte är bundna till förbudet måste förhålla sig till det. Till exempel har USA, trots att de inte har skrivit på förbudet mot landminor, inte använt minor sedan 1991, inte exporterat dem sedan 1992, och inte producerat landminor sedan 1997 då avtalet antogs. Vapnen blir stigmatiserade och därmed även de som använder och producerar vapnen. Det minskar innehavet och användandet och därmed skonas fler människor. Så låt oss nu förbjuda kärnvapen! Ett förslag på avtal arbetas fram mellan staterna och i den processen fortsätter det civila samhället att ge sin syn på avtalet och bidra med värdefull expertis. Ratifikation = Staten inkluderar avtalet i sin egen nationella lagstiftning och är därmed förpliktigad att följa avtalet; avtalet är juridiskt bindande. FOTO: IUN PHOTO/DB Avtalet färdigställs och staterna skriver under. För att avtalet ska bli juridiskt bindande måste det först ratificeras i nationell lagstiftning. Det innebär att en stat gör sig skyldig att följa avtalets villkor. Olika avtal har olika krav kring hur många stater som måste ratificera innan förbudet träder i Signering = Staten ställer sig bakom avtalet men är inte juridiskt bunden att följa det. Hiroshima efter atombomben 1945. Kärnvapen är det enda massförstörelsevapen som ännu inte är förbjudet. IKFF arbetar tillsammans med det globala civiala samhället för ett förbud i kampanjen ICAN. Byggnaden du ser på bilden finns ännu kvar, idag som ett monument. 10
Kärnvapenstaterna kan inte tillåtas att fortsätta hålla mänskligheten gisslan. Historia skrivs i kärnvapenfrågan Det är dags för det internationella samfundet att påbörja förhandlingar om ett avtal som förbjuder kärnvapen. Det är dags för det internationella samfundet att påbörja förhandlingar om ett avtal som förbjuder kärnvapen. Det konstaterade den mexikanska regeringen vid avslutandet av ett internationellt regeringsmöte om kärnvapen i Nayarit, Mexiko, som hölls i februari i år. Kärnvapen är det enda massförstörelsevapen som ännu inte är förbjudet, men det kan nu komma att ändras. Det är stort och det är historiskt. I februari samlades över 140 stater i Mexiko för att studera de långsiktiga humanitära konsekvenserna om kärnvapen används igen. Mexikomötet var en uppföljning på den banbrytande konferens som arrangerades av Norges regering i Oslo förra året. Slutsatsen efter mötena i Oslo och i Nayarit är tydlig. Ingen katastrofhjälp skulle effektivt kunna sättas in om ett kärnvapen exploderar, med avsikt eller av misstag. Dagens kärnvapen är mer än tusen gånger starkare än bomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki, och de långsiktiga effekterna skulle bli katastrofala för både människor och klimat. Kärnvapenfrågan har länge varit sovande men har nu börjat vakna till liv med full kraft. Det beror inte minst på den globala mobilisering som har skett inom det civila samhället. Den internationella kampanjen för ett förbud mot kärnvapen, ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) samlar 331 organisationer i 80 länder. IKFF är en av dessa organisationer. ICAN är en stark kraft som arbetar målmedvetet för ett förbud mot kärnvapen. Allt fler stater börjar lyssna, och agera. När människor går samman kan de förändra världen. De kärnvapenfria ländernas tålamod med kärnvapenstaterna börjar nu ta slut. Kärnvapenstaterna lever inte upp till sina skyldigheter att rusta ned, tydligt uttryckta i icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT). Istället har de gång på gång beslutat att investera hisnande summor i att modernisera sina arsenaler. Under konferensen i Mexiko bjöd Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz in till ytterligare ett regeringsmöte. Det kommande mötet i Wien måste bli startskottet för förhandlingar om ett avtal som förbjuder kärnvapen. Kärnvapenstaterna kommer med största sannolikhet inte att vilja delta. Men vi har gått denna väg förut och förbjudit särskilt inhumana vapen som landminor och klustervapen. Det skedde också trots massivt motstånd från vapnens användare och producenter. Förbuden mot landminor och klustervapen har på sikt tvingat även stormakter att ändra sitt beteende och rusta ned. Kärnvapenstaterna kan inte tillåtas hålla mänskligheten gisslan. Denna utveckling ger också Sverige en chans att återta sin roll som en central aktör inom nedrustningsfrågor. Vi har traditionellt sett varit en progressiv och central aktör på den internationella nedrustningsarenan. Men Sverige har gått från att driva fram nya nedrustningsinitiativ till att bromsa de krav på förbud som förs fram av det civila samhället och ett växande antal stater. Regeringen måste inse att paradigmskiftet är på väg, oberoende av hur Sverige agerar, och skriva in vårt land på rätt sida av historien. När staterna samlas i Wien borde Sverige tydligt deklarera sitt stöd för att förbjuda och förinta alla världens kärnvapen innan de förintar oss. Denna text bygger på en artikel som IKFF skrev i Dagens ECT tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen 11
Intervju: Sofia Tuvestad Hanna Wirén, praktikant våren 2014 FOTO: IKFF Sofia Tuvestad började arbeta som politisk handläggare på IKFF för drygt två år sedan, en drömtjänst enligt henne själv. I denna intervju får du veta mer om hur hon arbetar med politisk påverkan. Jag kom till IKFF i slutet av 2011. IKFF:s feministiska inriktning lockade mig, så när chansen dök upp att arbeta som handläggare för IKFF:s politiska arbete var det en drömtjänst för mig! Vad gör en politisk handläggare? Mycket av mitt arbete går ut på att samla, analysera och sprida information till personer som fattar eller påverkar beslut om frågor som IKFF arbetar med. Det kan till exempel handla om att sända ut information och underlag till riksdagsledamöter för att våra frågor ska uppmärksammas och drivas framåt. Jag arbetar också mycket med att representera IKFF i olika sammanhang, till exempel i möten med utrikesdepartementet och med andra organisationer i det civila samhället. Där för jag fram våra argument och ståndpunkter. Att skriva debattartiklar, blogginlägg och underlag i olika politiska frågor är också del av mitt arbete. Och däremellan ägnar vi alla på kansliet en hel del tid åt att söka projektmedel så att vi kan fortsätta driva våra frågor! Hur jobbar man med politisk påverkan, t.ex. påverkar politiska processer på nationell och internationell nivå? Arbetssätten kan se väldigt olika ut beroende på om det handlar om en internationell process, så som FN-förhandlingar, eller om det rör processer här hemma. På plats vid internationella möten handlar det ofta om att lobba länder till att föra fram särskilda budskap i uttalanden och under förhandlingar. Då skriver vi ofta förslag och ger till diplomaterna och sitter i möten för att förklara varför vi tycker att en särskild fråga är viktig. Till stor del handlar politisk påverkan om att de frågor som IKFF ser som viktiga ska Om det här avtalet implementeras rätt tror jag att det på sikt kan göra att våld och konflikter minskar. komma upp på agendan och drivas internationellt. Riksdagsledamöter och diplomater har ju väldigt många frågor på sitt bord, och det finns många runt omkring dem som vill att just deras frågor ska stå i centrum. Flera av IKFF:s frågor, till exempel om kvinnors säkerhet och rätt till deltagande i fredsprocesser, håller ju i princip alla med om är viktiga. Så då handlar arbetet mycket om att vara ihärdig i kontakten med beslutsfattare så att frågorna verkligen får uppmärksamhet i praktiken. En viktig del är även att skicka uppdaterad information till beslutsfattare och tjänstepersoner då frågorna hela tiden utvecklas i exempelvis FN. 12
Vilken fråga är viktigast för dig? Den fråga som jag har arbetat mest med, och som därför är viktig för mig, handlar om att koppla ihop IKFF:s två fokusområden: genusperspektiv och nedrustning. Det tydligaste exemplet på det är vårt arbete kring det nya vapenhandelsavtalet Arms Trade Treaty, som ska bidra till att fler länder får kontrollsystem över vapenhandel och att vapenexport inte godkänns om risken är stor för att vapnen kommer att leda till mänskligt lidande, till exempel i form av genusrelaterat våld. Om det här avtalet implementeras rätt tror jag att det på sikt kan göra att våld och konflikter minskar. Det är roligt att ha fått vara med redan under förhandlingarna om det här avtalet, och jag skulle gärna fortsätta arbeta med de här frågorna nu när den svåra fasen kommer att omsätta ord till handling. nya handlingsplan för resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet ska bli så stark som möjligt. I relation till detta kommer vi att fortsätta driva på för att syriska kvinnor ska få mer makt och inflytande i processen för att stoppa kriget och nå fred. Vi kommer också att lägga in ännu en växel i arbetet för att kärnvapen ska förbjudas det finns potential till en väldigt spännande utveckling i den frågan under 2014! Arbetet för att förbjuda helt autonoma vapen, så kallade mördarrobotar, kommer vi också att börja driva mer under 2014. En annan viktig fråga är att en kommitté i riksdagen ska lägga fram ett nytt förslag för regelverk för svensk vapenexport, vi har redan gett vår input till kommittén och vi kommer att fortsätta påverka för att det nya regelverket ska bli striktare än det som vi har idag. Vad kommer att stå i fokus 2014? Under 2014 har IKFF fullt upp, som alltid. Inom det politiska arbetet kommer vi att ägna mycket tid åt att Sveriges Stå upp för freden - bli medlem idag! IKFF är en internationell fredsorganisation som finns i 32 länder runt om i världen. Tillsammans arbetar vi för fred! Vi står upp för kvinnors deltagande i fredsprocesser och för nedrustning, mot militarism och krig. Ju fler vi är, desto starkare hörs vår röst. Medlemskapet kostar 180 kr/år. Betala via bankgiro 5491-7166. Var noga med att ange namn, adress, e-postadress samt födelseår på inbetalningen. Om du inte får plats med informationen, mejla info@ikff.se. Betala 15kr i månaden via autogiro. På vår hemsida www.ikff.se under Bli medlem finner du blanketten. Frågor? Mejla info@ikff.se eller ring 08-702 98 10 Vill du att vi ska skicka medlemstidningen och mer information till någon du tror skulle vilja bli medlem i IKFF? Kontakta oss så skickar vi ett välkomstpaket med brev, medlemstidning, inbetalningskort och informationsmaterial! 13
VAL TILL EUROPA- PARLAMENTET 25 MAJ! RÖSTA FÖR FREDEN! Den 25 maj är det val till Europaparlamentet. Då väljer vi 20 ledamöter som ska representera oss i Europaparlamentet i fem år. Europaparlamentet är inte ensamt om att utforma EU:s politik. Ansvaret delas med framför allt EU-kommissionen och ministerrådet. De svenska ledamöterna i parlamentet ska föra fram Sveriges medborgares vilja. Europaparlamentet påverkar politiken och sätter ramarna för samarbetet i och utom EU. Det är ett viktigt val och vi som medborgare har rätt att göra vår röst hörd. Högerextrema krafter mobiliserar i Sverige och Europa. Visa dem att vi är fler som står upp för fred och frihet! IKFF kommer att sammanställa partiernas politik kring frågor som rör kvinnors rättigheter och fred. I slutet av april kommer www.fredspolitik.se att lanseras. Håll utkik! Vi vill även tipsa om Vapenvalet.se där Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har frågat partierna hur de ställer sig i frågan om svensk vapenexport. För Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet är en gåva från ett testamente mycket betydelsefullt. Vårt fredsarbete har pågått i hundra år och vi räknar med att fortsätta i hundra år till om det behövs. Med ditt ord om kommande stöd till oss kan vi vara säkra på att vi har resurser för att fortsätta kampen för kvinnors rättigheter och verklig fred. Att bli omnämnd i ett testamente är ett förtroende för vårt fredsarbete som vi är mycket tacksamma för. Att förvalta detta förtroende är något som vi tar på stort allvar. Har du frågor om att inkludera IKFF som en en förmånstagare i ditt testamente? Ring 08-702 98 10 och fråga efter mig. Vänliga hälsningar, Josefine Karlsson, generalsekreterare IKFF Bankgironummer: 5491-7166 14
Vi ses i Malmö! Ordföranden har ordet FOTO: IKFF Detta nummer av Fred & Frihet som du just läst har fokuserat humanitär nedrustning. Nedrustning har sedan IKFF:s grundande varit en av våra kärnfrågor och tyvärr ser vi att vårt arbete fortfarande behövs. I takt med att vi förbjuder särskilt inhumana vapen som landminor och klustervapen utvecklar det militärindustriella komplexet nya. Drönare används redan idag och utvecklingen av helautonoma vapen (mördarrobotar) går framåt i en rasande fart. IKFF:s arbete för nedrustning grundar sig självklart på omsorg för alla världens människor, men vi poängterar också att väpnat våld påverkar män och kvinnor olika. Bland nedrustningsorganisationerna särskiljer vi oss genom att alltid förespråka ett genusperspektiv på frågor som rör vapen och våld. Likväl fyller vi en viktig roll i kampen för kvinnors rättigheter, genom att påminna om hur våld och militarisering upprätthåller patriarkala strukturer. samla feminister och kvinnorättsaktivister från de nordiska länderna till utbildning, diskussion och aktivism. Självklart är vi på plats för att prata om fred, säkerhet och feminism. Jag hoppas såklart få se så många IKFF:are som möjligt i Malmö under dessa dagar. För att läsa mer om Nordiskt Forum och köpa biljetter, gå till www.nf2014.se Vi ses i Malmö! Malin Nilsson, ordförande IKFF Den 12-15 juni har vi ett utmärkt tillfälle att spela denna roll. Då går nämligen Nordiskt Forum 2014 av stapeln konferensen som har som mål att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik. Nordiskt Forum kommer att 15
NORDISKT FORUM MALMÖ NEW ACTION ON WOMEN S RIGHTS 12 15/6 2014 Forum för kvinnors rättigheter och jämställdhet Feministisk festival Ekonomi. Social utveckling. Kroppen. Lika lön. Sexuella & reproduktiva rättigheter. Teknologi. Utbildning. Miljö. Klimat. Hållbar utveckling. Media. Våld. Fred & säkerhet. Omsorg. Välfärd. Familj. Pensioner. Barn & unga. Mansrollen. Jämställdhetsintegrering. Migration. Arbete. Feminismens framtid. Sexualitet. Organisering. Politiskt deltagande. Debatter. Seminarier. Föreläsningar. Workshops. Politik. Forskning. Litteratur. Brandtal. DJ Battle. Open Space. Påverkan. Partiledardebatt. Teater. Poetry Slam. Danceoke. Wikimaraton. Konserter. Konst. Lesbiskt forum. Spoken Word. Stand-Up. Blogosquare. Öppna scener. Loppis. Roller derby. Forumteater. Feministisk bio. Fredstält. Dans. Funkisforum och mycket mycket mer! Läs mer och boka biljett på www.nf2014.org