INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, 1863-1912. Täckningsår: 1856/60-1901/05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. urn:nbn:se:scb-bi-h0-9100_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. H) KUNGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES FEMÅRSBEBÄTTELSER. Ny följd. VIII. JEMTE SAMMANDRAG FÖR ÅREN 1891 1895 UTARBETADT AF KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. (UN RÉSUMÉ EN FRANÇAIS EST INSÉRÉ A LA TÊTE DU VOLUME.) STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER. 1900.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BIBLIOTEKET STOCKHOLM 27

Innehållsförteckning af Sammandraget. Underdånig berättelse. Sid. Inledning 1. 1. Allmänna topografiska och klimatologiska förhållanden; administrativ indelning m. m. Meteorologiska arbeten 2. Kartografiska och geodetiska arbeten 3. Areal (Tab. A) 4. Oregelbundenheter i rikets indelningar 6. Administrativa och judiciela indelningar (Tab. B) 6. Områden å landsbygden för hvilka städernas ordningsstadga m. m. gäller (Tab. C) 7. Ecklesiastika indelningar (Tab. D) 10. Främmande trosbekännares församlingar 10. 2. Invånare. Kyrkoskrifven och mantalsskrifven folkmängd. Folkmängdstäthet (Tab. E) 11. Folkmängdens tillväxt. Vigde, födde och döde, in- och utvandrade (Tab. F) 11. Befolkningens åldersfördelning (Tab. G) 15. Svensk medborgarrätt 15. Främmande nationaliteter; finnar och lappar (Tab. H) 16. Religiösa rörelser 17. Nykterhetsfrågan 19. Oäkta födde, äktenskapsskilnader, sjelfmord, sakfälde, fångar 21. Byggnadssätt 23. Lefnadssätt, födoämnen, klädedrägt 23. Läslust, sockenbibliotek 25. Helsotillstånd 25. Den ekonomiska ställningen 26. Arbetarefrågan 27. Från mantalspenningar befriade 29. Försvarsrörelsen. Idrott 29. 3. Näringar. A) Jordbruk och boskapsskötsel. Idkare af jordbruk 30. Den odlade jordens vidd och användning; sockerbetor; foderväxter 31. Skördeutfallet (Tab. I) 32. Jordförbättringar; vattenaftappningar; odlingar; koloniseringsföretag; landtbruksingeniörernas förrättningar (Tab. K och L) 33. Brukningssätt, gödsling, kemiska stationer, utsädets förbättring, nya växtslag, landtbruksmaskiner 37. Hinder för jordbrukets framsteg 39. Boskapsskötsel; kreatursstock 39. Hästafvel 39. Nötkreatur; mejerihandtering 41. Får, svin, renar 43. Table des matières contenues dans le Résumé. Rapport au Roi. Pag. Introduction 1. 1. Topographie, climat; divisions administratives, etc. Travaux météorologiques 2. Travaux de cartographie et de géodésie 3. Superficie (Tabl. A) 4. Irrégularités des divisions territoriales du royaume 6. Divisions administratives et judiciaires (Tabl. B) 6. Bourgs et autres endroits à la campagne, où sont à appliquer les règlements de police des villes (Tabl. C) 7. Divisions ecclésiastiques (Tabl. D) 10. Paroisses appartenant à des confessions non-luthériennes 10. 2. Population. Population d'après les divers registres. Densité de la population (Tabl. E) 11. Accroissement de la population. Mariages, naissances, décès, immigration et émigration (Tabl. F) 11. Population par groupes d'âge (Tabl. G) 15. Naturalisations 15. Nationalités étrangères; Finnois et Lapons (Tabl. H) 16. Mouvements religieux 17. Mouvements en faveur de la tempérance 19. Naissances illégitimes, divorces, suicides, condamnés pour crimes, détenus 21. Habitations 23. Vie, aliments, habillement 23. Goût pour la lecture, bibliothèques paroissiales 25. État sanitaire 25. Situation économique 26. La question ouvrière 27. Exempts de la capitation 29. Organisations volontaires pour la défense. Sport 29. 3. Industrie. A) Agriculture et élevage dn bétail. Agriculteurs 30. Étendue et exploitation de la terre cultivée; betteraves á sucre; plantes fourragères 31. Récolte (Tabl. I) 32. Améliorations du terrain; desséchement; défrichements; colonisations dans les contrées septentrionales; travaux des ingénieurs-agronomes (Tabl. K. et L) 33. Systèmes de culture, engrais, stations chimiques, amélioration de la semence, semences nouvelles, machines agricoles 37. Obstacles au progrès de l'agriculture 39. Élevage du bétail; stock d'animaux 39. Chevaux 39. Bêtes à cornes; laiteries 41. Moutons, porcs, rennes 43.

IV Sid. Landtbrukets binäringar, fjäderfä-, bi- och trädgårdsskötsel 43. Arbetspris (Tab. M) 45. In- och utförsel af landtmannaprodukter (Tab. N) 46. Undervisnings- m. fl. anstalter för landtbruket; landtbruksmöten 47. Hushållningssällskapens inkomster och utgifter 48. B) Skogshushållning. Rikets skogsareal (Tab. O) 48. Allmänna skogar, besparingsskogar 50. Enskilda skogar; trävarubolagens jordförvärf; skogshushållning 51. Trävaruexport (Tab. P) 53. Kolning, tjärubränning, torfveus användning 56. Skadegörelse å skogarne 57. Skogsstaten 57. C) Jagt och djurfångst. Jagtvård 57. Rofdjur 58. Nyttigt villebråd 59. Fiske 60. Fiskenvård 62. In- och utförsel af fisk 63. Båtar och fiskredskap 63. D) Bergs- och brukshandtering samt fabriker och manufakturer. Utfärdade mutsedlar (Tab. Q) 64. Malmfångst (Tab. R) 65. Tillverkning af jern och andra metaller samt mineralprodukter (Tab. S) 67. Stenkol 71. Bergverks- och bruksarbetare 71. Fabriker och handtverk, tillverkningens värde, yrkesutöfvare 72. Sten- och lergodsindustri 73. Maskinindustri 75. Sågverk (Tab. T) m. m. 75. Kemisk-tekniska fabriker m. m., qvarnar (Tab. U) 76. Sockerfabriker, bränvinstillverkning m. m. 78. Husslöjd 81. Faststälda aktiebolag 82. 4. Kommunikationer och varubyten. 1) Landtkommunikationer. Allmänna vägar, den nya väglagen 82. Längden af allmänna vägar i förhållande till areal och folkmängd (Tab. V) 86. Väganläggningar och vägförbättringar 87. Färjor, broar, grindar 89. Underhållskostnad för allmänna vägar 90. Skjutsanstalter, entreprenad 91. Skjutslega (Tab. X och Y) 93. I skjuts utgångna hästar 94. Nya jernvägar 95. Jernvägarnes spårvidd 97. Jernvägarnes utsträckning länsvis (Tab. Z) 98. Jernvägarnes byggnadskostnad, trafikförhållanden m. m. 99. Spårvägar 101. 2) Sjökommunikationer. Hamnar 101. Kanaler, insjötrafik 103. Öppen sjöfart (Tab. Å) 103. Lots- och fyrväsendet, strandningar, lifräddningsanstalter 104. 3) Post- och telegraf- jemte telefoninrättningar. Post 104. Telegraf 106. Telefon 106. Pag. Métiers accessoires de l'agriculture, volaille, abeilles, horticulture 43. Gages et salaires des ouvriers (Tabl. M) 45. Importation et exportation des produits agricoles (Tabl. N) 46. Écoles et antres établissements au profit de l'agriculture; comices agricoles 47. Dépenses et recettes des sociétés d'économie rurale 48. B) Forêts. Étendue des forêts (Tabl. O) 48. Forêts publiques, forêts communales 50. Forêts privées ; achats de terres des sociétés de scierie par actions; économie forestière 51. Exportation des bois (Tabl. P) 53. Charbon, goudron, tourbe 56. Dommages aux forêts 57. Personnel de l'administration des forêts 57. C) Chasse et pêche. Dispositions en faveur de la chasse 57. Bêtes carnassières 58. Gibier 59. Pêche 60. Soins donnés à la pêche 62. Importation et exportation des produits de la pêche 63. Barques et engins de pêche 63. D) Industries minière et manufacturière. Concessions de mine (Tabl. Q) 64. Exploitation des mines (Tabl. R) 65. Production de fer et d'autres métaux et minerais (Tabl. S) 67. Houille 71. Ouvriers des mines et usines 71. Grande et petite industrie manufacturière, valeur de la fabrication, nombre des ouvriers 72. Industrie des pierres et de l'argile 73. Fabrication des machines 75. Scieries (Tabl. T), etc 75. Établissements chimiques, etc., moulins (Tabl. U) 76. Industrie du suere, fabrication de l'eau-de-vie, etc 78. Industrie domestique 81. Sociétés par actions concédées 82. 4. Communications et commerce. 1) Communications par terre. Voies publiques, législation 82. Longueur des voies publiques en proportion de la superficie et de la population (Tabl. V) 86. Constructions et améliorations des voies publiques 87. Bacs, ponts, barrières 89. Frais de l'entretien des voies publiques 90. Relais, entreprise de la poste aux chevaux 91. Prix de la course (Tabl. X et Y) 93. Chevaux de relais employés 94. Chemins de fer nouveaux 95. Largeur des chemins de fer 97. Longueur des chemins de fer par préfecture (Tabl. Z) 98. Frais de construction, exploitation etc. des chemins de fer 99. Tramways 101. 2) Communications par eau. Ports 101. Canaux, eaux intérieures 103. Temps durant lequel la navigation n'a pas été empêchée par la glace (Tabl. Å) 103. Pilotage, phares, naufrages, stations de sauvetage 104. 3) Postes, télégraphes et téléphones. Postes 104. Télégraphes 106. Téléphones 106.

V Sia. 4) Sjöfart och handel. Handelsflotta 109. Sjöfart 110. Handel 110. Gårdfarihandel, marknader (Tab. Ä) 111. Bränvinshandel 112. 5. Kameralförhållanden. 1) Hemman och lägenheter, stadsjordar m. m. Landsbygdens mantal 113. Olika jordnatur 114. Jordafsöndringar; lägenheter, verk och inrättningar; brukningsdelar 115. Taxeringsvärden å landsbygden 116. Taxeringsvärdet å ett mantal jord (Tab. Ö) 118. Städernas mantal och tomter 118. Städernas byggnader, bostadsföreningar 118. Taxeringsvärden i städerna 120. 2) Fideikommiss. Fideikommiss jemte deras innehafvare (Tab. Aa) 121. Fideikommissens andel i landsbygdens mantal och taxeringsvärde 12.5. 3) Fastigheter tillhörande inhemska aktiebolag. Mantal och taxeringsvärde af de inhemska aktiebolagens fastigheter (Tab. Ab) 127. 4) Fastigheter tillhörande främmande magters undersåtar 128. 5) Skiften och afvittring 130. 6) Kronouppbörd 130. 7) Kommunernas finanser 131. 6. Politi. 1) Undervisningsväsendet. Folkskolor 132. Seminarier 134. Folkhögskolor 134. Abnormskolor 135. Uppfostringsanstalter för vanvårdade 135. Allmänna läroverk 135. Privata läroverk 136. Universitet 137. Enskilda högskolor 138. Tekniska skolor 138. Slöjdundervisning 139. Fackskolor 139. 2) Mått och vigt samt kreditväsendet. Banker och hypoteksinrättningar 140. Sparbanker 142. Pantlåneinrättningar 144. 3) Försäkringsväsendet 144. 4) Helsovård och fattigvård. Antal läkare, sjukhus, apotek och barnmorskor (Tab. Ac) 148. Fattigvård 150. 5) Fromma stiftelser. Antal fromma stiftelser och dermed jemförliga inrättningar 151. Stiftelseår (Tab. Ad) 152. Stiftelsernas storlek (Tab. Ae) 154. Tabellbilagor. Tab. 1. Folkmängd, år 1895 159. Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning, åren 1891 1895 160. Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m., år 1895 162. A) Hemman och lägenheter jemte deras taxeringsvärde, å landet 162. Pag. 4) Navigation et commerce. Marine marchande 109. Navigation 110. Commerce 110. Colportage, foires (Tabl. Ä) 111. Vente de l'eau-de-vie 112. 5. Propriétés foncières, finances. 1) Terres rurales et urbaines, etc. Unités cadastrales à la campagne 113. Diverses catégories de terres 114. Démembrements de terre; hameaux, établissements industriels etc. à la campagne; nombre des exploitations 115. Valeur taxée des bien-fonds ruraux 116. Valeur taxée d'une unité cadastrale (Tabl. Ö) 118. Unités cadastrales et terrains des villes 118. Habitations des villes, sociétés d'habitation 118. Valeur taxée des bien-fonds urbains 120. 2) Fidéicommis. Spécification des fidéicommis (Tabl. Aa) 121. Part des fidéicommis dans les unités cadastrales et les valeurs taxées à la campagne 125. 3) Bien-fonds appartenant aux sociétés par actions suédoises. Unités cadastrales et valeurs taxées de ces bien-fonds (Tabl. Ab) 127. 4) Bien-fonds appartenant aux sujets des puissances étrangères 128. 5) Partages légaux, délimitation des terres publiques et autres travaux d'arpentage 130. 6) Perception des impôts de l'état 130. 7) Finances des communes 131. 6. Diverses institutions d'utilité publique. 1) Instruction publique. Écoles primaires 132. Écoles normales d'instituteurs et d'institutrices primaires 134. Écoles populaires supérieures 134. Instruction des aveugles et des sourds-muets 135. Asiles pour les enfants mal soignés 135. Écoles secondaires 135. Lycées privés 136. Universités publiques 137. Universités privées 138. Écoles techniques 138. Instruction de travail manuel (»slöjd») 139. Écoles professionnelles 139. 2) Mesures et poids, institutions de crédit. Banques et institutions hypothécaires 140. Caisses d'épargne 142. Monts-de-piété 144. 3) Assurances 144. 4) Hygiène et assistance publique. Nombre de médecins, d'hôpitaux, de pharmacies et de sagesfemmes (Tabl. Ac) 148. Assistance publique 150. 5) Fondations pieuses. Nombre de fondations pieuses et d'institutions semblables 151. Répartition par année de création (Tabl. Ad) 152. Répartition par leurs fonds (Tabl. Ae) 154. Tableaux annexés. Tabl. 1. Population, en 1895 159. Tabl. 2. Voies publiques et routes postales, 1891-1895 160. Tabl. 3. Terres rurales et urbaines, etc., en 1895 162. A) Terres et autres inmeubles à la campagne, ainsi que leur valeur taxée 162.

VI Sid. B) Jordar och hus jemte deras taxeringsvärde, i städerna 167. Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur, år 1895 168. Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, år 1895 170. Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande magters undersåtar, år 1895 172. Tab. 7. Fromma stiftelser, stipendiifonder, pensionsanstalter och dermed jemförliga inrättningar, år 1895 174. A) Stiftelser för egentlig fattigvård, för s. k. pauvres honteux o. dyl. 174. B) Stiftelser och inrättningar för barnavård och barnaundervisning 175. C) Stipendiifonder och andra stiftelser för undervisning (men ej för barnaundervisning) 176. D) Stiftelser för sjukvård (ej sjelfhjelpskassor) 177. E) Sjuk- och begrafningskassor (sjelfhjelpskassor) 178. F) Pensionsfonder (utan afgifter af delegare) 179. G) Pensionskassor (med afgifter af delegarne) 180. H) Andra stiftelser och inrättningar 181. I) Samtliga fromma stiftelser och dermed jemförliga inrättningar jemte deras stiftelseår 182. Pag. B) Terres et maisons, ainsi que leur valeur taxée, dans les villes 167. Tabl. 4. Propriétés foncières de nature defidéicommis,en 1895 168. Tabl. 5. Bien-fonds appartenant aux sociétés par actions suédoises, en 1895 170. Tabl. 6. Bien-fonds appartenant aux sujets des puissances étrangères, en 1895 172. Tabl. 7. Fondations pieuses, fonds de bourses, caisses de pensions et de retraites, etc., en 1895 174. A) Fondations pour l'assistance proprement dite, pour les pauvres honteux, etc. 174. B) Fondations et institutions pour le soin et l'instruction des enfants 175. C) Fonds de bourses et autres fondations pour l'instruction (à l'exception de celle des enfants) 176. D) Fondations pour les soins des malades 177. E) Caisses de secours mutuels en cas de maladie et de décès 178. F) Fonds de pensions (sans cotisations de membres) 179. G) Caisses de pensions et de retraites (avec cotisations des membres) 180. H) Autres fondations et institutions 181. I) L'ensemble des fondations pieuses et des institutions semblables, ainsi que l'année de leur création 182. Länens ordningsföljd. 1. Stockholms stad. 2. Stockholms län. 3. Uppsala län. 4. Södermanlands län. 5. Östergötlands län. 6. Jönköpings län. 7. Kronobergs län. 8. Kalmar län. 9. Gotlands län. 10. Blekinge län. 11. Kristianstads län. 12. Malmöhus län. 13. Hallands län. 14. Göteborgs och Bohus län. 15. Elfsborgs län. 16. Skaraborgs län. 17. Vermlands län. 18. Örebro län. 19. Vestmanlands län. 20. Kopparbergs län. 21. Gefleborgs län. 22. Vesternorrlands län. 23. Jemtlands län. 24. Vesterbottens län. 25. Norrbottens län. Rättelse. Sammandraget: sid 9. spalt. 1 och 2. Vesterbottens mellersta domsaga skall delas i tvenne tingslag (icke i tvenne domsagor).

VII Résumé abrégé des Rapports quinquennaux des préfets, période de 1891-1895. 1. Topographie, climat, divisions administratives, etc. La superficie du royaume se répartit entre les diverses préfectures (Yàu) comme le montre le tabl. À. Le tabl. B donne l'aperçu des divisions administratives et judiciaires et le tabl. D celui des divisions ecclésiastiques. Le nombre des villes est de 92, mais, en outre, il y a plusieurs localités ressemblant aux villes, et où s'appliquent les règlements de police de celles-ci (tabl. C). 2. Population. (Tabl. 1). D'après les registres du clergé, la population i\ la lin de 1805 était de 4,919,260 (tabl. E). L'accroissement depuis 1890 a été de 134,279, dont 95,110 portent sur les années 1894 et 1895, durant lesquelles l'émigration était faible. Le mouvement de la population est indiqué par le tabl. F, A la campagne, l'accroissement de la population a été de 54,541, et dans les villes 79,738. Ces dernières comptaient, à la fin de la période, 19 91 % de la population totale du pays. Le tabï. G montre la répartition de la population par âges. Quant aux races, la Suède jouit du bonheur d'une population essentiellement homogène, env. 6,000 Lapons et 22,000 Finnois étant les seuls éléments étrangers, et dont la plupart se trouvent dans îa préfecture de Norrbotten (tabl. H). De même, au point de vue des cultes, la confession luthérienne, déclarée religion d'état, est toujours prédominante. La situation économique de la population s'améliore de plus en plus, surtout celle des classes ouvrières. Aussi la consommation, du bîé et du sucre s'augmenteelle toujours. Au contraire, la consommation de l'eau-de-vie s'est abaissée, pendant la période, jusqu'à 6'67 litres par an et par habitant. Exempts de la capttation étaient 46'7 % de la population entière. Parmi ces exempts se trouvent, entre autres, tous les individus n'ayant pas atteint l'âge de 18 ans. 3. Industrie. Vagriculture et l'élevage da bétail, étant la principale industrie de la Suède, donnaient au commencement de la période quinquennale subsistance à environ 3 /Ô de la population du pays. Les champs cultivés occupaient en 1895 près de 3 Va millions d'hectares, ou 8 4 % de l'étendue totale de la terre ferme dn royaume. Les chiffres absolus et relatifs sur l'emploi du soi cultivé sont contenus dans un tableau à la page 31, ceux des récoltes daus le tabl. ï. Le tabl. K renferme les sommes allouées par l'état aux dessèchements, et le tabl. L les détails sur les travaux des ingénieursagronomes. L'agriculture a fait pendant la période de grands progrès lesquels, dans les parties méridionales du pays, sont dus essentiellement ù la culture des betteraves à sucre qui se fait, à présent, sur une grande échelle. L'emploi des engrais artificiels et des machines agricoles de toute espèce s'est répandu de plus en plus. Quant ù Vélevage du bétail, le nombre des chevaux, des vaches et des cochons a augmenté considérablement. Ce qui est d'une plus grande importance, c'ebt le travail incessant d'améliorer les races des bestiaux. A cet égard, le système à primes, répandu de nos jours sur tout le pays, a été d'une très grande utilité. Les résultats de ces démarches se révèlent dans la plupart des provinces, et surtout dans les progrès de la laiterie, dont les produits exportés, en premier lieu le beurre, s'élevaient en 1895 à la valeur de 43 Va millions de couronnes. Le tabl. M informe sur les salaires des ouvriers agricoles; le tabl. N fait voir le surpins de l'importation et de l'exportation des produits de la èasse-conr. On ne connaît pas encore exactement l'étendue des forêts. Cependant on l'a évalnée à environ 19 Va millions d'hectares (tabl. O), soit presque la moitié de la superficie totale. Les six préfectures les plus septentrionales renferment h elles seules plus de s /s de toutes les forêts du royaume. Les forêts publiques, y compris les montagnes, les marais etc. non boisés, occupaient environ 7 1 /s millions d'hectares, dont l'état a tiré un revenu net de près de 3'4 millions de couronnes en 1895. Les forets privées, surtout dans les préfectures septentrionales, sont possédées, pour une assez grande partie, par des sociétés de scierie. L'exportation des bois (bruts ou sciés) est calculée, d'après ia valeur, à 113 millions de couronnes par an, ce qui correspond au 35 5 # de l'exportation totale du royaume. La répartition des bois exportés sur les principaux ports ressort du tabl. P. En Suède, à l'exception de la Laponie et d'une partie du Jemtlaud, la chasse ne peut, à présent, être considérée comme une source de revenu proprement dite, mais on l'excerce principalement pour s'amuser. Des grands carnassiers furenl tués par an pendant la période 25 ours, 72 loups, 35 lynx et 109 gloutons. La pèche est, au contraire, d'une plus grande importance. Excepté les poissous pris dans les nombreux lacs et fleuves du pays, la valeur annuelle des pèches est appréciée à 7 à 8 millions de couronnes au moins, dont In plupart émanent du hareng. La dépression économique qui se faisait sentir dans l'industrie minière déjà vers le milieu de îa période de 1876 1880, et qui est devenue plus grave encore pendant les deux périodes postérieures, s'est soutenue pendant les premières années de la période de 1891 1895, mais, vers la fin de cette période, il se fit enfin un changement pour le mieux. L'exploitation du minerai de fer a augmenté considérablement pendant la période, en partie par suite du nouveau chemin de fer qui a été ouvert à la montagne métallifère de Gellivare. Le nombre des concessions de mine est indiqué dans le tabl. Q, les produits des mines dans le tabl, B, et celle des fabrications minérales dans le tabl. S. Sur le développement de l'industrie manufacturière et des métiers, les pages 72 82 contiennent divers renseignements dignes d'un certain intérêt. Nous signalons surtout le tabl. ï, concernant les grandes scieries, et le tabl. U, relativement aux grands moulins. Les fabriques qui se sout développées au plus haut degré pendant la période sont celles qui produisent le sucre de betteraves. En 1895, leur production suffisait à peu près aux besoins du pavs. Pour cetlc production et pour la distillation de l'eau-de-vie ou paye à l'etat des droits de fabrication, qui, en 1895, s'élevaient à 7 et à 161/2 millions de couronnes respectivement. La page 82 donne un aperçu des sociétés par actions de diverses classes qui ont obtenu des concessions pendant la période. 4. Communications et commerce. (Tabl. 2). En 1895, la longueur des voies publiques, sur lesquelles une nouvelle loi it été promulguée en 1891, était de 59,550 kilom., dont grandes roules 20,287, rouies de district 38,462 et routes de villes 801 kilom. Pour les nouvelles constructions plus considérables du réseau des voies à la campagne il a été dépensé une somme totale, pendant la période, de 5,659,625 couronnes, dont l'état a fourni 51 I #. A la tin de 1895, il y avait 14 x /s kilom. de voies publiques par 100 kilom. carrés de la terre ferme, et 12 kilom. par 1,000 habitants (tabl. V). Le nombre des relais, en 1895, était de 1,518, et celui des chevaux employés (des courses) pendant tonte la période de 1.161,402, Les tabl. X et V reiticnncut des chiffres sur îc prix de la course. Le réseau des chemins de fer comptait, n la fin de la pcrînde. 9.755 kilom.. dont 3,269 appartenaient à l'état et le reste aux compagnies privées, se rèpartissant sur les différentes préfectures comme le montre le tabl. Z. L'accroîs.-emeiit depuis 1890 était, pour tout le réseau, de 1,737 kilom. La largeur normale des chemins de fer est de i"4s5 mètres; moins larges, l'217 O'tiUU mètres, sout 2,011 kilom. des lignes privées. En 1895, le personnel des chemins de fer montait à 20,000 personnes, cl les frais de construction à 627 V» millions de couronnes. En proportion des frais de construction, les revenus nets de l'exploitation se sont montés à 3 20 % pour les chemins de fer de l'état, et à 4'64 % pour les chemins de fer privés. Les villes où il y a des tramways sont Stockholm, Gotbembourg et Malniu (page 101 ). Aux pages 101-104 se trouvent des renseignements sur les constructions des ports, les droits de port et l'espace de temps durant lequel la navigation n'a pa> été empêchée par la glace (tabl. A). Pendant la période, 1,016 naufrages, dont 183 pertes totales, ont été constatés sur les côtes de la Suède.

VIII En 1895, on comptait 2,634 bureaux de poste, y compris les services ambulants des trains et deb bateaux à vapeur. Le nombre des envois de tonte sorte expédiés montait à 169,077,030, y compris 80,847,040 numéros de journaux et revues. A îa fin de 1895, la longueur des lignes du télégraphe était de 8,597 kilom., celle des fils de 24,437 kilom. L'expédition comprenait, la même année, 1,905,107 dépêches (1,755,345 en 1890). Les chiffres pour les télégraphes des chemins de 1er n'entrent pas dans ces sommes. La téléphonie s'est développée aussi dans cette période avee une grande vitesse. A la tîu de 1895, on comptait 42,322 appareils et 94,302 kilom. de fils, dont 22,735 appareils et 55,621 kilom. de fil» appartenaient à l'état. A Stockholm seul il y avnit 13,717 appareils. En 1895, la marine marchande se composait de 733 bateaux à vapeur et de 2,030 navires à voîle, jaugeant resp. 181,276 et 301,727 tonneaux. Dans cette donnée if n'entre pas les bâtiments jaugeant moins de 20 tonneaux. Le nombre des capitaines inscrits dans les bureaux d'enregistrement des équipages était de 2,322, et celui des marins de 17,903. Le personnel employé dans le commerce comptait, en 1895, un nombre total de 37,085 hommes et 11,085 femmes. Les foires (tabï. A) ont à présent perdu, en presque tout sens, la grande importance qu'elles ont eue jadis. 5. Propriété foncière, finances. (Tabl. 3 6). Le nombre des imités cadastrales (>mantal>), en 1895, était de 67,100 ù la campagne et de 900 dans les villes. La valeur taxée des terres et d'autres immeubles s'élevait à 2,853 millions de couronnes pour la campagne et à 1,449 pour les villes. Quant H l'inégalité en valeur taxée, par unité cadastrale, des terres de catégories différentes, on en trouvera les détails dans le tabl. 0- Le nombre des personnes possédant des propriétés foncières de nature de Jidéicoinmis était de 168, et la valeur de ces propriétés était près de 110 millions de couronnes. Une liste des propriétés et de leurs possesseurs est donnée par le liibl. Aa, et un aperçu de leur valeur relative par le tableau à la page 125. Les bien-fonds appartenant aux sociétés par actions suédoises étaient évalués à 414,861.818 couronnes, non compris ceux des eompugnies de chemin de fer. La relation, pour chaque préfecture, à tous les bien-fonds est exposée dans le tabl. Ab. La valeur des bien-fonds que possédaient, en 1895, les sujets des puisnonces étrangères était de 22"3 millions de couronnes, dont sujets danois 7"3, sujets norvégiens 4'8 et sujets anglais 45 millions. Les travaux d'arpentage de la période renferment une étendue de 1,985,034 hectares, ayant entraîné une dépeuse totale de 3 3 /4 millions de couronnes, dont subventions de l'etat 146,508 couronnes. Les revenus de l'état et de quelques établissements publies perçus dans les trésoreries provinciales ont fort augmenté pendant la période, et montaient à 68 millions de couronnes en 1895. Les dépenses des communes, qui se couvrent, en général, à moitié par des impôts directs, ont été, en 1895: salaires du clergé, entretien des églises etc. 10,628,441 couronnes, écoles primaires 15,153,777 couronnes, assistance publique 12,168,902 couronnes, antres services communaux 35,498.003 couronues, ou en total 73,449,123 couronnes. J,cs nctîfs des communes montaient à 307,764,537 couronnes (augmentation pendant la période: 55,036,123 couronnes) et les passifs à 192,189,275 couronnes (augmentation: 37,293,584 couronnes). î<es finances des conseils généraux ont donné, même année, en recettes 4,159,115 couronnes et en dépenses 3.946,853 couronnes, dont la plus grande partie, 59 %, pour le service sanitaire, 6. Diverses institutions d'utilité publique. (Tabl. 7). En 1895, les écoles primaires, au nombre de 11,170, comptaient 5,181 instituticurs, 8,782 institutrices et 724,272 élèves. Les 26 institutions libres, dites écoles populaires supérieures (»folkhôgskolor>), avec plus de 1,100 élèves, ne sont pas comprises dans ces chiffres. Les frais de l'enseignement primaire s'élevaient A 15,920,846 couronnes, soit, en moyenne, à 3 25 couronnes par habitant. Des établissements d'enseignement secondaire pour les garçons (lycées) presque tous sont à l'état, au nombre de 79, comptant 1,216 professeurs, dont 150 extraordinaires, 251 maîtres d'exercises, et 15,348 élèves. Les établissements analogues pour les jeunes filles sont tons privés, à l'exception d'un seul, mais jouissent, en partie, d'allocations de l'etat. Vuniversité d'upsal était fréquentée, à la fin de 1895, par 1,513, celle de Luud par 684 et l'institut médico-chirurgical Caroîin à Stockholm par 357 étudiants. L'université libre, ou l'école des hautes études, à Stockholm possédait alors des fonds au montant de 3,638,884 couronnes, et celle de Gothembourg au montant de 1,884,107 couronnes. Les professeurs de ces universités étaient resp. 28 et 15 et les élèves, les auditeurs exceptés, resp. 56 et 43. Parmi les institutions d'enseignement technique, l'école polytechnique à Stockholm comptait 335, l'école Chalmers à Gothembourg 221, l'école technique à Stockholm 1,438 et six autres écoles 502 élèves. L'enseignement du travail manuel (»slôjd») a, pendaut cette période aussi, continué de faire des progrès remarquables, grâce aux mesures méthodiques prises pour ee sujet, avusi qu'à l'encouragement y donné par l'etat et par les commune». En 1895, le nombre des écoles de cette espèce qui jouissaient d'allocation de l'état était de 2,483. Les banques, proprement dites, étaient, à la fin de 1895: la Banque de Suède, 27 banques privées (avee émission de billets et obligation solidaire) et 20 autres banques. Les caisses d'épargne, en 1895, comptaient un nombre de 372, et les déposants y figuraient par le chiffre de 1,098,116; l'actif des déposants était de 339 Va millions de couronnes. En outre, la caisse d'épargne postale avait 408,288 déposants, avec un actif de 38 Va millions de couronnes. Quant aux institutions hypothécaires, aux banques populaires et aux monts-de piété, on renvoie aux pages 141 144. Sur les établissements d'assurance, on trouve des renseignements aux pages X44 147 et sur l'hygiène publique aux pages 147 150; le tabl. Ac, spécialement, relève le nombre des médecins, hôpitaux, pharmacies, etc. La statistique de Vassistance publique montre que le nombre des individus secourus était, en 1895, dans tout le pays 256,595, on 5 22 % de la population ; les chiffres correspondants étaient pour la campagne 170,148 (4 34 36), et pour les villes 86,447 (8'67 %), y compris les enfanta des familles secourues. L'essai fait dans les rapports précédents de rassembler des données sur les fondations ]^euses de toutes espèces a été répété dans les présents rapports et apparemment avec plus de succès en ce qui concerne la perfection des données, qui toutefois sont encore un peu incomplètes. En 1895, le nombre des fondations s'élevait à 9,019. La répartition de celles-ci d'après l'année de la fondation et d'après la grandeur des fonds est faite aux tabl. Ad et Ae. Voici la répartition par rapport à leur but: Fondations sans cotisations: Nombres des fondations. Pour l'assistance proprement dite 2,135 Pour le soin et l'instruction des entants 1,911 Pour les fonds de bourses, etc 1,70b Pour les soins des malades 322 Fonds de pensions 7o0 Autres fondations 491 Cuisses de secotn's mutuel: Actifs. Couronnes. 22,087,224 29,882,678 31,801,080 11,730,906 28,710,118 12,099,135 Accordant des secours en cas de maladie ou de décès... 1,51!) 5,4"23,8t>5 Caisses de pensions et de retraites.. 185 96,015,898 Total 9,019 237,750,904

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. SAMMANDRAG AF H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 8. FÖR ÅREN 1891 1895. Utarbetadt af KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN. Till Konungen. Sedan Statistiska Centralbyrån till åtlydnad af nådig befallning den 28 mars 1862 och af den för embetsverket utfärdade instruktionen ombesörjt offentliggörandet af saratlige Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes afgifna femårsberättelser för perioden 1891 1895, utbeder sig Centralbyrån att jemte öfverlemnandet af dessa berättelser få i underdånighet afgifva det sammandrag öfver berättelserna, som det åligger embetsverket att upprätta och utgifva. Uti senast afgifna sammandrag, eller det som afser perioden 1886 1890, är lemnad dels en redogörelse för de föreskrifter, som äro gifna för femårsberättelserna alltifrån deras första uppkomst, hvilken kan spåras så långt tillbaka som till 1634 års regeringsform, och dels en förteckning å de samlingar af femårsberättelser, som i tryck offentliggjorts och hvaraf den första afgafs år 1828, häri då ej inräknade de få ännu förvarade och publicerade»landshöfdingeberättelser från sjuttonde århundradet» (något af åren 1661 1666). Nuvarande planen för femårsberättelserna har i det stora hela varit oförändrad, alltsedan den bestämdes för 1856 1860 årens berättelser, då också sammandrag för första gången utarbetades af Statistiska Centralbyrån. De egentliga förändringar, som gjorts, hafva rört tabellbilagorna. Beträffande särskildt nu föreliggande femårsberättelser för perioden 1891 1895, hafva nödiga blanketter för tabellbilagorna utdelats af Statistiska Centralbyrån till Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, hvarvid i cirkulärskrifvelse den 9 december 1895 tillkännagafs, att af de åtta tabellbilagor, som voro faststälda för nästföregående period, hade tabellerna 1 (angående folkmängden) och 3 (angående hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m.) samt 4 6 (angående egendomar af fideikommissnatur, äfvensom egendomar tillhörande inhemska aktiebolag eller främmande magters undersåtar) ansetts kunna i oför-

2 Föreskrifter för femårsberättelserna. Rikets naturbeskaffenhet. Meteorologi. ändradt skick användas äfven för perioden 1891 1895. Deremot hade förutvarande tabellerna 2 (angående allmänna vägar och skjutsning) och 8 (angående fromma stiftelser ra. ra.) ansetts böra undergå några mindre förändringar samt tabell 7 (angående försäkringsinrättningar) befunnits kunna uteslutas, i följd hvaraf den förr med 8 betecknade tabellen borde i stället betecknas med 7; hvilket allt blifvit, efter behandling i Statistiska Tabellkommissionen, jemlikt kungl. brefvet den 27 november 1863, af Statsrådet och Chefen för Eders Kung]. Maj:ts Civildepartement den 27 november 1895 godkändt. Vid öfversändandet till länsstyrelserna af blanketterna för de sålunda faststälda och öfriga tabellbilagor jemte ofvan omförmälda cirkulärskrifvelse meddelade Statistiska Centralbyrån nu likasom förut vid likartade tillfällen, enligt uppdrag af nämnde departementschef, i sin skrifveise åtskilliga upplysningar i afseeiule å blanketternas användning och anordningen af femårsberättelsen. Det meddelades då bland annat följande:»1'töfver hviul här ofvan blifvit i afseende å tabellbilagorna anmärkt, har ttågou ändring i innehållet och formen för femårsberättelserna icke ansetts påkallad, utan galla fortfarande med nämnda undanlag hittills i detta hänseende gifiia bestämmelser. I berättelsens text bör alltså i fråga om jordbruk och boskapsskötsel eller om skogshushållning eller om andra ämnen, hvarför särskilda tabellbilagor numera ieke, såsom i äldre berättelser, funnits behöfliga, lemnas föreskrifna upplysningar, så att kunskap må härigenom vinnas om dessa näringsgrenars utveckling och ståndpunkt under femårsperioden. Der dessa upplysningar anses böra styrkas genom sifferdata, hvilka förr tillhört särskilda tabellbilagor, torde dessa siffror kunna hemtas ur de afdelningar af den offieiela statistiken, som härför redogöra, samt, beträffande särskildt brandförsäkringsinrättningarna och öfriga försäkringsanstalter, ur Kungl. Civildepartementets publikation: Försäkringsväsendet i riket. Härvid iakttage» att, om åt dessa sifferuppgifter gifves tabellform, en sådan tabell i likhet med andra icke obligatoriska tabeller inrymmes i berättelsens text, och torde ihågkommas hvad som meddelades beträffande uteslutandet af vissa tabellbilagor till femårsberättelsen för åren 1876 1880, nämligen att omtryck i tabellform af numeriska data, som offentliggöras i centralmyndigheternas berättelser, så vidt sig göra låter, måtte undvikas, hvaremot större utförlighet borde egnas åt sådana länets förhållanden, om hvilka kunskap på annan officiel väg ej är tillgänglig». Af hela samlingen hafva de särskilda berättelserna inkommit genom Civildepartementet till Centralbyrån under fullt två års tid, eller från den 23 december 1896, då Skaraborgs läns berättelse emottogs, hvilken sålunda nu likasom för nästföregående femårsperiod blef den första, och till den 2 januari 1899, då den sista här aflemnades. I den mån berättelserna mottagits, har tryckningen fortgått, ett arbete kräfvande mycken tid och stor omsorg, dels i följd af berättelsernas stora volym, dels derför att Centralbyrån på vanligt sätt, såvidt möjligt, granskat och kontrollsummerat berättelsernas uppgifter, samt genom skriftvexling eller eljest, der så erfordrats och kunnat åstadkommas, sökt afhjelpa uppdagade ofullkomligheter. Vid föreliggande sammandrags utarbetande har dessutom dylik skriftvexling befunnits vara erforderlig. Efter verkstäld tryckning har hvarje länsberättelse genast utdelats i tillräckligt antal exemplar, för att framför allt inom länet erhålla snar och vidsträckt spridning. I afseende på ämnenas behandling i efterföljande sammandrag för hela riket har hufvudsakligen samma ordning blifvit iakttagen, som legat till grund för de särskilda länsberättelserna. 1. Allmänna topografiska och klimatologiska förhållanden; administrativ indelning m. m. Femårsberättelserna innehålla nu såsom tillförene spridda bidrag till kännedomen om Sveriges naturbeskaffenhet, men dessa bidrag äro ej nog fullständiga, att man med ledning deraf skulle kunna lemna en bild för hela riket. Af Nautisk-meteorologiska byrån i Stockholm under förra femårsperioden påbörjade iakttagelser öfver sjön Målarens vattenstånd hafva äfven under nu ifrågavarande period fortgått, på bekostnad af hushållningssällskapen i Stockholms, Uppsala, Vestmanlands och Södermanlands län, och äro resultaten af iakttagelserna för åren 1887 1893 samlade och befordrade till trycket. Vattenhöjdsobservationerna äro gjorda å sex peglar, utsatta å skilda ställen af sjöns stränder, och hafva sedermera reducerats till viss höjd öfver vestra slusströskeln i Stockholm samt för jemförelses skull äfven satnmanstälts med de i Saltsjön vid Stockholm och vid Grafudden, der Hjelmare kanal utlöper i Arbogaån, under samma tid observerade vattenhöjderna. Häraf har nu framgått, att det gamla antagandet om flere olika höjdnivåer mellan Mälarens särskilda områden synes icke vara riktigt. Medelhöjdskilnaden å vattenståndet i Mälarens vestligaste fjärd Galten och vid vestra slussen i Stockholm utgör nämligen (i stället för antagna 1-5 fot = 0-45 meter) allenast O02 meter och samma nivåskilnad förefinnes mellan de norr om Staket belägna fjärdarne af Mälaren och sjöns vattenyta vid slussen. Höjdskilnaden mellan Mälaren och Saltsjön på hvar sin sida om slussen eller med andra ord Mälarens höjd öfver Saltsjön vid Stockholms sluss uppgår i medeltal för åren 1887 1893 till 0-28 meter. (För åren 1846 1896 utgör samma höjdskilnad 0-326 meter, enligt berättelsen angående Stockholms kommunalförvaltning år 1896. sid. 183.) Beträffande de i riket gjorda meteorologiska iakttagelserna har föreståndaren för Statens meteorologiska centralanstalt meddelat följande: Under denna femårsperiod hafva statens meteorologiska stationer utgjort ett antal af 34. Publikationen af iakttagelserna å dessa stationer, i förening med dem från flere privatstationer, hvarifrån regelbundna och under längre tid fortsatta observationer insändts till anstalten, sker fortfarande på Vetenskapsakademiens bekostnad i arbetet»meteorologiska iakttagelser i Sverige», hvaraf 34 band (20 band af nya serien) hitintills utkommit, utgörande årgången 1892 sista bandet. De förnämligast genom hushållningssällskapens medverkan och på deras bekostnad inrättade talrika privata stationer af tredje klassen, hvilka redan i föregående femårsberättelser omnämnts, hafva med oförminskadt nit fortfarit att verkställa iakttagelser öfver nederbörden och temperaturen i alla delar af riket. Antalet nederbördsstationer, inberäknadt statens stationer, utgjorde vid 1895 års slut 456. Deras iakttagelser publiceras fortfarande regelbundet i den under anstaltens inseende af d:r H. E. Hamberg utgifna»månadsöfversigt af väderleken i Sverige», hvilken publikation tog sin början år 1881 och af hvilken vid femårsperiodens slut 15 årgångar utkommit. De till anstalten från fjerde klassens stationer, vid hvilka endast vissa speciela fenomen

Topografiska, ekonomiska och geologiska kartverken. 3 iakttagas (såsom isförhållandena i sjöar och floder, åskväder samt periodiska företeelser inom växt- och djurverlden), under år 1895 insända journaler utgjorde tillsammans 166. Likaså hafva de på Domänstyrelsens bekostnad i skogsmeteorologiskt intresse verkstälda observationer å nederbörden, afdunstningen och jordtemperaturen oafbrutet fortgått. Af det i sammanhang med dessa iakttagelser stående arbete, som under titel:»om skogarnas inflytande på Sveriges klimat» utgifvits af d:r Hamberg, hafva utkommit delarne IV»Nederbörd» och v»snötäcke», tryckta såsom bihang till Kungl. Domänstyrelsens berättelse för år 1895 rörande skogsväsendet. En öfversigt af Sveriges klimat, utarbetad af d:r Hamberg, finnes införd i det år 1895 utgifna arbetet»sveriges geografi» af J. F. Nyström. Angående de officiela kartverkens verksamhet under den gångna femårsperioden hafva vederbörande kartverkschefer meddelat följande upplysningar: Generalstabens topografiska afdelning har under åren 1891 1895 verkstält följande arbeten: undersökning rörande afvikelserna mellan geodetiska och astronomiska ortbestämmelser vid första ordningens triangelpunkter Alkaberg, Nordingrå, Nöppelberg och Bergmyrberg; undersökning af sambandet mellan svenska och norska triangelmätningen vid riksgränsen i trakten af Svinesund; triangelmätning af andra ordningen inom sydligaste delen af Elfsborgs län, der inom ett område af 43 qv.-mil bestämts 126 punkter, inom Södermanlands län, der inom 80 qv.-mil bestämts 258 punkter, inom Stockholms län, der inom 20 qv.-mil bestämts 58 punkter, inom Gefleborgs län, der inom 125 qv.- mil bestämts 222 punkter, inom Kopparbergs län, der inom 40 qv.-mil bestämts 85 punkter, samt inom Vesterbottens län, der inom 130 qv.-mil bestämts 174 punkter. Inom södra Gestrikland och angränsande del af Uppland har dessutom en polygonmätning blifvit verkstäld till omkring 10 mils längd. De i förra femårsberättelsen omnämnda precisionsafvägningarna till vinnande af säkra utgångs- och kontrollpunkter för landets detaljhöjdmätning och samband med de mätningar, som hufvudsakligast på preussiska regeringens initiativ utföras inom de till Östersjön gränsande länderna för bestämmande af detta hafs medelvattenhöjd och nivåförändringar, hafva under ledning af Generalstabens professor fortsatts. Längden af samtliga åren 1891 1895 utefter jernvägar och landsvägar samt öfver sund, öar och norrländska floder tvenne gånger afvägda sträckor belöper sig till 2,850 km. och har afståndet mellan de markerade punkterna, som i södra Sverige varit 2 - i km., i Norrland i allmänhet varit omkring 3 km. Uti afvägningsnätet äro intagna två sjelfregistrerande peglar vid Björns fyr och Ratan, peglar med skalor vid Svartklubbens fyr och Stugsundet samt vattenhöjdmärken vid Öregrund och Bjurö klubb. Alla afvägda punkter äro hänförda till en normalhöjdpunkt, anbragt i en berghäll å östra sidan af Generalstabens byggnad i Stockholm. Fältmätningarna i skalan 1:50000 hafva omfattat delar af Elfsborgs, Vermlands, Vestmanlands, Kopparbergs och Gefleborgs län, hvarigenom en yta af 167 si qv.-mil blifvit kartlagd. För öfning af Generalstabens aspiranter och för anskaffande af en provisorisk karta har i trakten af Östersund i skalan 1:100000 uppmätts ett område af 17 40 qv.-mil. Positionskartor hafva upprättats i skalan 1: 20000 öfver trakten kring Boden (2-67 qv.-mil) och i skalan 1:5000 öfver ett mindre område norr om Stockholm (12-07 qv.-km.). Revision på fältet har verkstälts öfver 9 blad omkring Stockholm i skalan 1: 20000, öfver hela bladet >StockhoIm> af Generalstabens karta i skalan 1:100000, öfver föråldrade delar af bladen»örebro» och»säfstaholm», hvarjemte revidering af Hallands län börjades år 1895, för att afslutas år 1896. Af Generalstabens karta i skalan 1: 100000 hafva under femårsperioden följande sex blad utgifvits, nämligen: Strömstad, Filipstad, Uddeholm, Åmål, Töcksmark och Långebäck, hvarjemte vid 1895 års slut kartbladet Arvika låg i det närmaste färdigt till tryckning. liikets ekonomiska kartverk har under femårsperioden fortsatt kartläggningen af Elfsborgs län, hvarvid 87 83 qv.-mil blifvit fullständigt ekonomiskt kartlagda å förut sammansatt stomkarta, hvarjemte stomkarta i skalan 1 : 20000 blifvit sammansatt öfver 69 72 qv.-mil af samma län. Dessutom har stomkarta i 1:50000 blifvit sammansatt öfver 102 qv.-mil af Gefleborgs län. Revision af äldre kartor inom Fernebo härad af Vermlands län har utförts öfver 20 35 qv.-mil. På bekostnad af Vermlands och Elfsborgs läns landsting och hushållningssällskap hafva häradskartor i skalan 1 : 50000 blifvit i tryck utgifna öfver: inom Vermlands län Fryksdals och Elfdals härad (Elfdals härads öfre tingslag i skalan 1:100000) samt ett tilläggsblad till Gillbergs härad, den s. k.»dalboredden»; inom Elfsborgs län Tössbo, Vedbo, Nordals, Valbo, Sundals och Väne härad. På statsverkets bekostnad hafva beskrifningar blifvit i tryck utgifna öfver ofvannämnda härad. Färdiga till tryckning förelågo vid 1895 års slut kartor jemte beskrifning öfver Flundre, Bjerke och Redvägs härad. Norrbottens läns kartverk. Inom Norr- och Vesterbottens län hafva under femårsperioden kartlagts med terrängbetäckniug, delvis å förut upprättad ekonomisk stomkarta, 187 24 qv.-mil i skalan 1:100000, hvarjemte öfver oafvittrade delar af Sorsele och Stensele socknar fjällrekognosceringar i skalan 1:50000 utförts öfver ett område af 57"io qv.-mil. Af den ekonomisk-topografiska kartan öfver norra Sverige i skalan 1:200000 hafva under femårsperioden utgifvits bladen n:r 14 Luleträsk, 19 Staika, 22 Hakkas, 25 Nasafjäll, 26 Löfmokk, 27 Arjepluog, 28 Stenträsk, 29 Härads, 30 Öfver-Kalix. 31 Öfver- Torneå, 34 Storafvan, 35 Arvidsjaur, 36 Boden, 38 Haparanda, 42 Mala och 43 Jörn. Samtliga med dessa kartors utgifning förenade arbeten hafva utförts vid Generalstabens topografiska afdelning. Sveriges Geologiska Undersöknings verksamhet under åren 1891 1895 har fortsatts enligt oförändrad plan och hafva dorvid blifvit kartlagda 11 3 qv.-mil i skalan 1:50000 för att i samma skala utgifvas samt 77 5 qv.-mil i skalan 1: 100000 för utgifvando i oförminskad eller i till 1 : 200000 reducerad skala. Med stöd af omfattande, på nådig befallning företagna utredningar har underdånigt förslag aflåtits om sådan ändring i institutionens kartografiska verksamhet, att i stället för de hittills såsom plankartor i skalan 1:200000 utgifna kombinerade jord- och bergartskartorna måtte utgifvas dels jordartskartor i skalan 1: 100000 med terrängbeteckning och dels bergartskartor i skalan 1: 200000. Arbetena för den geologiska öfversigtskartan öfver berggrunden hafva fortsatts och särskildt inom rikets nordligaste delar haft stor omfattning. Praktiskt geologiska undersökningar hafva pågått inom Blekinge, Örebro och Gefleborgs län på bekostnad af resp. landsting och hushållningssällskap och det sålunda insamlade rika ma-

4 Sjökarteverket. Enskilda kartverk och beskrifningar. Arealberäkningar. terialet till kännedomen om dessa landsdelars naturtillgångar, för så vidt de äro af de geologiska förhållandena beroende, blifvit delvis bearbetadt; och har öfver sistnämnda län en vidlyftig beskrifning med dertill hörande kartor år 1895 kunnat utgifvas. Genom institutionens försorg har åstadkommits en af Brukssocieteten bekostad detaljerad kartläggning och undersökning af Norbergs malmfält samt vigtigare grufvor och komma de härvid vunna resultaten att offentliggöras. De inom Norrbottens läns fjälltrakter påvisade förekomsterna af magnesit hafva på nådig befallning närmare undersökts för utrönande af deras beskaffenhet, utsträckning och tekniska användbarhet samt underdånigt betänkande i ärendet afgifvits. På begäran af embetsverk, kommuner, bolag och enskilde hafva åvägabragts utredningar af åtskilliga i ekonomiskt hänseende vigtiga specialfrågor, såsom af graniters och andra bergarters industriela användbarhet, af grustillgångars storlek och materialets beskaffenhet, af lerors lämplighet för olikartade ändamål, af värmeeffekten hos olika slags skånska stenkol, af mossars och sänka markers odlingsbarhet samt torftillgångarnes större eller mindre lämplighet för bränsleberedning. Äfvenledes må omnämnas, att agronomiskt geologiska undersökningar och kartläggning af större landtegendomar blifvit utförda. [ bokhandeln hafva utlemnats kartbladen n:r 108 113 af Ser. Aa (skalan 1: 50000) jemte beskrifningar; n:r 13 15 af Ser. Ab (skalan 1 : 200000) jemte beskrifningar; n:r 7 och 8 af Ser. Bb (specialkartor med beskrifningar) samt n:r 116 158 af Ser. C (afhandlingar och uppsatser). Bland de till sistnämnda serie hörande arbeten, hvilka behandla dels paleontologiska, petrografiska och andra ämnen af öfvervägande vetenskapligt intresse, dels ock från praktiskt geologisk synpunkt betydelsefulla spörsmål, må framhållas: jordartskarta (i 4 blad) öfver Hallands län, åtföljd af belysande text (n:r 131), botaniskt geologiska studier beträffande de s. k. Ryorna inom samma läns sydöstra delar (n:r 157), bergartskartor jemte beskrifningar öfver Jemtlands (n:r 140) och Gefleborgs län (n:r 152), betänkanden om Norrbottens läns apatittillgångar (n:r 126, 127 och 146), meddelanden om Nasafjälls zink- och silfvergrufvor i Norrbottens län (n:r 154) samt redogörelser för stenindustrieia förhållanden (n:r 118 och 129). Af Rikets sjökarteverk hafva under femårsperioden följande nya, i koppar graverade, sjökort utkommit, nämligen: en passkarta öfver Finska viken i skalan 1: 350000, en kustkarta öfver Stockholms skärgård i skalan 1: 200000, en specialkarta öfver Öresund, en dito öfver Öregrunds skärgård och en öfver Hallandskusten, samtliga i skalan 1 : 100000, samt åtta specialkartor öfver Bohusläns och Hallands kuster i skalan 1:50000. Derjemte hafva för militärbruk fem blad af specialkartan öfver Öregrunds skärgård i skalan 1: 50000 jemte tre blad och tre kartonger till militärspecialerna öfver Östergötlands och Karlskrona skärgårdar fullbordats. Under samma tid hafva i Sjökarteverkets koppartryckeri blifvit tryckta 38,670 sjökort och korrektur, 400 tilläggsblad, 10,900 militärspecialkartor samt 43,006 aftryck af förtoningsplåtar. Derjemte har Kungl. Sjökarteverket låtit trycka 700 öfversigtskartor till militärleder och 2,000 exemplar af seglingsbeskrifningen Svenske Lotsen. Sjömätningar hafva i och för upprättande af nya kartor under sagda tid blifvit utförda: i Uppsala läns norra samt i Gefleborgs läns skärgårdar från 1890 års slutpunkter vid Förrådsberget och Rödhäll vid nordvestra sidan af Löfstabugten i Uppsala län nordvart hän till Krokskär, Grimskär, Grimskärshararne och Enskär i Gefleborgs län, omfattande en areal af 13-63 geografiska qvadratmil, uppmätta i skalan 1:20000, och 12-34 geografiska qvadratmil, upplodade i skalan 1: 50000; i Norrbottens läns skärgård, der mätningarne från 1890 års slutpunkter vid Repskärsgrund och Lutskärsgrund, söder om Neder-Kalix, fortsattes nord-, vest- och sydvart hän till Bergö, Germandö, Junkö, Sandöbådan, Brandö, Långö, Hindersö sydvestra udde, Degerö och Brändskär, omfattande en areal af 22-73 geografiska qvadratmil, uppmätta i skalan 1:20000, och 9-72 geografiska qvadratmil, upplodade i skalan 1:50000. Sammanlagda arealinnehållen af mätningarne under femårsperioden äro alltså 36-36 geografiska qvadratmil i skalan 1:20000 och 22-06 geografiska qvadratmil i skalan 1:50000. A åtskilliga ställen hafva derjemte grundundersökningar blifvit utförda. Triangelmätningar af andra ordningen hafva blifvit utförda såväl i Gefleborgs som i Norrbottens läns skärgårdar. En fotografisk atelier för kopiering af sjömätningskartor har blifvit inrättad i Sjökarteverkets hus. Utom ofvannämnda på allmän bekostnad utgifna kartverk hafva såsom vanligt under femårsperioden offentliggjorts flere kartor af enskilda personer, dels för första gången, dels i nya upplagor, öfver hela riket eller län eller städer eller andra områden. Likaledes omfönnälas enskildt utgifna topografiska och etnografiska beskrifningar, länskalendrar, adresskalendrar, resehandböcker (dessa äfven på utländska språk) o. dyl. Beträffande alla dessa kartor och öfriga arbeten torde det tillåtas att hänvisa till Årskatalogerna för svenska bokhandeln, hvilka under afdelningarna Geografi och Historia (underafdelningen Arkeologi m. m.) i den systematiska delen fullständigt redogöra för allt hvad här i landet under de särskilda åren uti ifrågavarande hänseenden offentliggjorts. Något såsom mera anmärkningsvärdt bland alla dessa arbeten synes icke böra här framhållas, såvida ej skulle omnämnas det mindre vanliga, att en utländsk man, härvarande nordamerikanske ministern W. W. Thomas j:r offentliggjort, i ett rikt illustreradt arbete, under titel»från slott till koja» sina minnen från en flerårig vistelse i Sverige. I föregående sammandrag är omförmäldt, hurusom de af Generalstabens topografiska afdelning för hvarje socken, härad och län samt hela riket utförda arealberäkningarna blifvit af Statistiska Centralbyrån offentliggjorda i 1876 års årgång af Statistisk Tidskrift samt derefter, med iakttagande af vunna rättelser och gjorda områdesförändringar, intagna i redogörelsen för 1880 års folkräkning (A. xxu: 2). De sedan dess fortsatta mätningarna och många regleringarna af gränserna för länen och mindre förvaltningsområden föranledde nya arealtals bestämmande och äro dessa offentliggjorda i 1890 års folkräkningsredogörelse (A. xxxii: 2). Enligt sistnämnda beräkningar för år 1890 var rikets areal 447,86227 qvadratkilometer, med inberäknande af insjöar och floder, men icke af hafsvikar och sund. Detta arealtal är 5,735-79 qvkm. eller 57 qvadratmil större, än hvad man antog rikets yta omfatta år 1880, och vållades denna stora förhöjning hufvudsakligen af nya arealsiffror för Vermlands och Koppar-