Vandring och övernattning vid Vildmarksleden åk 9 Vi vandrar från Andersbo via Sörskog till Flymyrskasernen och där övernattar vi. Dagen efter vandrar vi vidare till Fjällgrycksbo via Ärtknubben. För de som vill ha lite mer utmaning kan man göra två bestigningar samt att det finns en svår och en lätt väg upp till Ärtknubben. Det är en tyngre vandring längs stigar och över myrar samt berg. Vi kommer att ha en släpvagn samt följebilar som kör ut tyngre packning till en plats ca 400 m från Flymyrskasernen. Vi vädjar om hjälp till detta av er föräldrar. Väl framme vid Flymyrskasernen tältar vi, löser lite uppgifter och umgås. Elever och lärare samt eventuella föräldrar övernattar sedan i tält. Dag 2 vandrar vi till Fjällgrycksbo. Vi räknar med att vara hemma ca 15.15 på fredagen. Mobiltäckning finns under i stort sett hela turen åtminstone för Telia kunder (testat). Det är vandring med mycket varierande underlag och stundtals mycket blött. Ta på er gummistövlar, vandringskängor eller ha med ca 8 plastpåsar att sätta runt fötterna i blöta jogging skor (då även extra strumpor). När: Vecka 36 torsdag 9/9-fredag 10/9 Hålltider: Dag 1. Samling utanför matsalen på skolgården kl.8.30 med packning. Beräknad tid för avgång med buss till Andersbo (Bjursås) kl. 9.00. Dag 2. Vi är tillbaka på skolan ungefär 15.15. Mat: Ni behöver matsäck med er till lunch i vandringsryggsäcken samt vattenflaska (kan fyllas på efter vägen.) På torsdagskvällen lagar vi mat medtagen från skolan på murikka eller dylikt och äter gemensamt. Vi bjuder på frukost andra dagen, yoghurt, frukt och två smörgåsar. Lunch dagen efter vid stopp på Ärtknubben medtages samt gärna något gott till kvällen för ni vet: Grannen har alltid godare matsäck! Tänk på att ni behöver få i er 2 mellanmål på dit och hemvägen. Kontakt: Vi har med oss våra mobiler men täckningen i området kan vara begränsad Personal på plats nattetid med telefon Johan 073 707 2744 Jenny 070 308 7259 Dagspersonal fredag (samt kväll) Anna W 070 574 4903 -------------------------------------------------------------------- FÖRSLAG TILL UTRUSTNING Kläder: Sova: * Regnkläder * Superunderställ * Fleecetröja eller annan varm tröja (nedstoppad i ett tomt sovsäcksfodral blir det en skön kudde) * Mössa och vantar * Sovkläder, gärna nattmössa (förra året var det mycket kallt på natten) * Extra tröja, underkläder, strumpor (flera par om du vandrar i joggingskor, skor till kvällen (kan vara skönt att byta efter vandringen) * Tjocka strumpor gärna stickade * Fleecefilt (lätt, varm och tålig. Att ha över sovsäcken om man är frusen) * Tält (gemensamt i tältgruppen) * Sovsäck (får gärna tåla någon minusgrad) * Liggunderlag * Fleecefilt (lätt, varm och tålig. Att ha över sovsäcken om man är frusen) Äta: * Fika 3 st * Tilltugg: Choklad, nötter, torkad frukt m.m. att ha nära i fickan.
Ta lagom med godis. För mycket godis och läsk gör att du glömmer att äta riktig mat eller att blodsockret blir instabilt vilket kan leda till att du tappar orken och humöret. Övrigt: *Vattenflaska (fylld med dryck till vandring) *Tallrik/mugg/bestick *Toapapper *Ficklampa *Tandborste, tvål, handduk *Solkräm vid soligt väder *Myggmedel *Kamera *Plåster *Allergimediciner och mediciner Packa allt i en sopsäck eller vattentäta påsar som sen läggs i en ryggsäck. Detta för att packningen inte ska bli blöt eller fuktigt. Det är inte kul att ta på sig blöta kläder -------------------------------------------------------------------- ATT KLÄ SIG RÄTT! Konsten att klä sig rätt när man är ute skall inte underskattas och rätt eller fel kläder kan vara skillnaden mellan en trevlig tur eller misär. När det gäller mängden kläder man skall ha med sig måste var och en se till sitt eget behov. Det mest grundläggande för hur man bör klä sig är flerlagersprincipen. Flera lager i klädseln ger ett större utrymme för att anpassa sig till väder och aktivitet. Man skulle kunna dela in kläderna i tre huvudlager: Innerskikt/Komfortlager Mellanskikt/Isolerande lager Ytterskikt/Skyddslager Komfortlager Skiktet närmast kroppen, som har till uppgift att leda bort fukten från kroppen så att den inte stannar kvar och kyler. I friluftssammanhang är syntetplagg av typen superunderställ mycket bra. Ull och silke har också god funktion, särskilt då det är kallt. Bomull är inte ett bra material i det inre skiktet när man riskerar att svettas. Det absorberar mycket fukt och kyler rejält när det torkar. Också i kalsonger/trosor bör bomull undvikas. Isolerande lager Kan i sig vara flera klädlager beroende på temperatur. Sedan fleece gjorde sitt intrång på marknaden har detta blivit dominerande, men det finns andra material som också fungerar. Gamla HellyHansentröjor med hål i ärmen för tummen och stickade ylletröjor fungerar ofta utmärkt. Välj lagom storlek. Om kläderna är för stora kommer de inte att värma lika bra. Det som isolerar är den stillastående luften i kläderna, om kläderna är för stora blir även ventilationen för stor och du kommer att förlora värme. Skyddslager Detta lager har till uppgift att skydda från slitage, vind, regn, snö och smuts. Det bästa är att ha ett s.k. skalplagg. Vanligast numera är material med viss ånggenomsläpplighet och gott skydd mot vind och regn, som Gore-tex., MPC, Membrane och Sympatex. Vädertåligheten är ofta mycket bra, men utsläppet av kroppskondensen fungerar inte lika bra. Om du rör dig mycket kommer du att bli fuktig, även om reklamen ofta hävdar motsatsen. Andra impregnerade, slitstarka vävar fungerar också bra. Den klassiska anoraken i bomull/polyester eller bomullspoplin är t.ex. är ett bra plagg att ha ytterst i kombination med liknande byxor. Regnställ i galon eller andra plast material är inte heller att förakta. Dessa kan göras mycket tunna och lätta vilket gör att de tar liten plats. Eftersom de inte tar upp något vatten blir de inte blöta och behöver inte torkas. Kondens är dock ofta ett problem.
Jackor och byxor med fast foder är ingen höjdare. De fungerar bra efter en skiddag i Åre då man kan komma hem till torkskåpet. Kommer du in i tältet efter tre dagar konstant regn är det inte lika kul, blir det sedan minusgrader på natten så att allt fryser till en iskaka kan det hända att man börjar längta till fjällstugan fyra mil bort. Sovsäcken Sovsäcken skall vara din kamrat och värmekälla under många år, var därför noggrann när du väljer sovsäck. Bestäm dig först för vad du skall använda säcken till; låglandscamping på sommaren, fjällvandring sommar, höst eller vinter, interrail, kanoting m.m. Storlek Köp sovsäcken i din kroppslängd +20 cm. En normal sovsäck är oftast mellan 195-200 cm. Ett gott råd är att köpa en säck som är extra lång. När man sover behöver man sträcka på sig eller ha en extra tröja inuti säcken och det par plats. Barnsäckar förekommer ej, köp därför fullstor sovsäck som avsnöres till lämplig längd med ett skärp eller dylikt. Stoppning Säcken kan vara stoppad med konstfibrer, dun eller en blandning mellan dessa. Konstfiber De flesta konstfibermaterialen består av polyester eller liknande. De billigare säckarna innehåller homogen konstfiber, men de mer avancerade och varmare säckarna innehåller hålfiber. Dun Dessa säckar består oftast av en blandning dun/fjäder för att få bästa isolationsförmågan. I extrema dunsäckar består blandningen av ren ejder eller gåsdun. Ytter- och innertyg Materialet på yttertyget skall vara fukttåligt och rivstarkt. Innertyget bör helst vara av bommullsliknande väv för att vara behaglig mot kroppen. Tyget hos dunsäckar skall vara duntätt. Sovsäckar som skall användas under kalla förhållanden bör vara försedd med hopdragbar huva, samt en invändig krage som förhindrar att värmen försvinner ut. De vanligaste säckarna har dubbelvägs dragkedja i sidan, praktisk för ventilation samt möjlighet till hopkoppling av två säckar till en stor. Sovsäckar försedda med blixtlås skall ha en isolerande klaff på insidan för att förhindra inträngning av kyla. Om du är frusen, gå ej efter rekommenderade gradtal utan välj en varmare säck. Sovsäckslakan Användande av sovsäckslakan ger dig en renare och framförallt varmare sovsäck (ca 5 C). Sovsäcksöverdrag Finns i poplin och diffusionsväv, dessa båda håller sovsäcken ren utifrån och förhindrar sprätt från brasa vid bivack. Dessa ger också en varmare sovsäck. Överdrag i Diffusionsväv håller säcken torr vid lättare regn eller i tältet. Nylonöverdrag är för täta och rekommenderas ej. Liggunderlag Vid övernattning utomhus använd alltid liggunderlag för att förhindra markkyla och fukt att tränga in i sovsäcken. Det finns ett flertal typer och prisklasser av liggunderlag. Gemensamt för alla är att de skall ha slutna celler och ej suga upp fukt. De billigaste underlagen pressas lätt samman och suger också lättare upp fukt. Vissa av dem är dessutom brandfarliga. Självuppblåsande liggunderlag är betydligt dyrare och något tyngre, men ökar din sovkomfort väsentligt. Olika typer av sovsäckar De billigaste säckarna är genomsydda vilket gör att de blir kallare. De mer avancerade säckarna är konstruerade med V-fack, H-fack eller liknande för att erhålla maximal isoleringsförmåga. Du som är ute under alla årstider välj gärna en dubbelsäck, två separata säckar stoppade inuti varandra, vilket ger en större variationsmöjlighet. De mest avancerade och dyraste säckarna är ofta konstruerade med dubbla hopsydda isoleringslager. Sovsäckstäcken är lämpligt att använda till sommarstugan, båten, husvagnen. Att tänka på Innan du kryper ner i sovsäcken, ta en promenad så att du är varm i kroppen. Ta ej på för mycket kläder när du kryper ner i sovsäcken, förstärk hellre med klädesplagg ovanpå säcken.
För att behålla konditionen och livslängden på din säck, skall du varje morgon vädra säcken ordentligt så att fukten försvinner. Sovsäcken skall tvättas vid jämna mellanrum för behållande av spänst och värmeisoleringsförmåga, gäller även dunstoppade. Sovsäcken skall helst förvaras hängande på en galge, ej nedpackad i sin förvaringspåse. När du packar ner sovsäcken i förvaringspåsen så strula ner den istället för att rulla. MAT FÖR FRILUFTSLIV Mat att ta med på ex en fjäll-, skogs- paddlingstur bör vara energirik och bra för magen låg vikt enkel att tillaga på gas- eller spritkök, helst s.k. "one pot cooking" inte svår att diska klara sig utan att vara i kylskåp någon del av måltiden bör vara varm Maten betyder mycket för en lyckad tur och det är värt att planera de olika måltiderna i god tid. Massor av recept från vana fjällvandrare finns att hitta ute på Internet. Det finns också bra böcker att låna på biblioteket. Så här kan en matlista se ut för en flerdagarstur: Frukost: Blåbärssoppa med havregryn eller müsli alt fullkornsvälling eller gröt. Grovt bröd med någon typ av tubost eller kaviar, salami. Varm OBoy, te eller kaffe. Lite godis. Lunch: Oredd pulversoppa (ex minestrone) med iblandad pasta. Grovt bröd med pålägg. Äpple. Te eller kaffe. Middag: Pasta eller snabbris, bulgur, couscous. Till detta någon typ av torkad mat ex köttfärs eller renkött. Tonfisksås och stekt rimmat fläsk är också bra alternativ. Te eller kaffe. På vägen: Godis, torkade frukter, russin, nötter, vatten och sportdryck. Varm buljong är super vid dåligt väderlek. Kvällsmat: Nygräddat bröd med något gott pålägg, blåbär- eller nyponsoppa, te eller varm OBoy. Förhållningssätt på vandringen * Du ska hushålla med ved och tändmedel. * Ca 23.00 gör vi kväll och då ska de som vill sova ha möjlighet till lugn och ro. * Vi försöker att lämna naturen och tältplatsen med så lite åverkan som möjligt. * Passa på att lära känna dina klasskompisar! * Om någon elev använder tobak eller alkohol kontaktas föräldrarna, som då ansvarar för att komma och hämta sitt barn omedelbart.
Bedömning Under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter utvecklats. Ämnet ger kunskaper om deras framväxt, erfarenheter av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem. Ämnet skall även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra. Fysiska aktiviteter utgör en gemensam nämnare för olika kulturer. Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild, utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra, får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer, utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten. Ämnets karaktär och uppbyggnad Ämnet anknyter också till de starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Ämnet bidrar på så sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter, kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider, Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven reflekterar med hjälp av kunskaper om kropp och rörelse över hur hälsa och välbefinnande kan bibehållas och förbättras. Eleven föreslår och genomför fysiska aktiviteter som befrämjar egen motion och hälsa. Eleven deltar i och tillämpar sina kunskaper om friluftsliv under olika årstider. Eleven använder sina kunskaper för att förutse och avvärja risker i samband med olika fysiska aktiviteter. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven använder sina kunskaper om livsstil, livsmiljö och hälsa för att bedöma värdet av olika idrotts- och friluftsaktiviteter. Eleven organiserar motions-, idrotts- eller friluftsaktiviteter tillsammans med andra med hänsyn till olika deltagares behov. Eleven anpassar sina rörelser till de krav som olika aktiviteter och situationer ställer på exempelvis balans, precision och tempo.