Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM

Relevanta dokument
Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet - KULM

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Inledning Stina Olofsson, projektledare

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Så här fortsätter Greppa Näringen

Sveriges miljömål.

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

2 Startstöd till unga företagare

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

God bebyggd miljö - miljömål.se

9 Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Pengar riktade till traditionell småskalig matkultur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

En svala gör ingen sommar

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Greppa Näringen Josefin Kihlberg Janne Andersson

Slutrapport för projektet Eko- något för dig!

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Detta är Jordbruksverket

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Marknadsföring, genomförande samt dokumentation av aktiviteter av kompetensutvecklingen inom Landsbygdsprogrammet, i Skåne

.och kulturmiljövärdena bevaras och stärks

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Sveriges miljömål.

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

PROJEKTiL. Halvtidsrapport. Samlad fastighetsspecifik information

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Fördjupad uppföljning av skogliga stöd en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Syfte- att bidra till miljömålen

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Anvisning till blanketterna

5 Stora. försök att minska övergödningen

September Bostadsanpassningsbidragen 2002

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

11 Stöd till småskalig infrastruktur

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Tvärvillkor Vad är tvärvillkor?

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Totalt antal anmälningspliktiga jordbruksverksamheter i kommunernas register

Investeringsstöd till jordbruk för ökad konkurrenskraft en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

ÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

Landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Stockholms läns livsmedelsstrategi

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

RF Kommunundersökning Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Policy Brief Nummer 2014:1

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Stabil utveckling av antalet djur

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Ekonomiska stöd till företag 2013

Transkript:

2005 Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM verksamhetsåret 2004 Foto: Mats Pettersson Rapport 2005:16

Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM verksamhetsåret 2004 Växtavdelningen 2005-10-20 Referenser: Lis-Britt Carlsson Henrik Dinkel Lisa Karlsson Elisabeth Melin Carin Rehnstedt Karin Skantze

Innehåll 1 Inledning... 3 2 Verksamhetens syfte och innehåll... 7 3 Resultat... 11 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 11 3.2 Miljökänsliga områden... 17 3.3 Ekologisk produktion... 31 3.4 Ökad djurvälfärd... 37 3.5 Energihushållning i växthus... 42 4 Länens och organisationernas verksamhet... 43 4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden... 44 4.2 Miljökänsliga områden... 46 4.3 Ekologisk produktion... 48 4.4 Ökad djurvälfärd... 51 4.5 Energihushållning i växthus... 52 5 Jordbruksverkets verksamhet... 55 5.1 Regionalt placerade rådgivare... 55 5.2 Kampanjer och projekt... 59 5.3 Seminarier... 61 5.4 Fortbildning... 61 5.5 Verksamhetsutveckling... 64 5.6 Kontrollverksamheten... 65 6 Utvärdering...67 6.1 Utvärdering av Marknadsföring, Uppföljning, Samordning (MUS) inom KULM.. 67 6.2 Utvärdering av kurser och enskild rådgivning... 69 7 Greppa Näringen... 71 7.1 Syfte och bakgrund... 71 7.2 Arbetssätt... 71 7.3 Uppföljningar och utvärderingar... 74 8 Publikationer... 79 1

1 Inledning 1.1 KULM - syfte och mål Enligt Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006, i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutvecklingsåtgärder med miljöinriktning genomföras inom jordbruket med målet att nå 60 000 deltagare årligen. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda miljöanpassade produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra de miljöåtaganden de har genom de olika miljöersättningarna. Målgruppen är verksamma inom jordbruket, dvs. lantbrukare och deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket, maskinstationer och liknande med verksamhet riktad mot jordbruket samt markägare. Berättigade att delta är även djurhållare samt ägare till djur av utrotningshotade husdjursraser. Till målgruppen hör också rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutveckling i sin roll som deltagare i fortbildning. Från år 2004 utökades målgruppen för verksamhet som rör ängsskötsel till att omfatta personer intresserade av ängsskötsel. Detta för att underlätta rekryteringen till bl.a. hembygdsföreningar med ängsskötsel i sin verksamhet. I målgruppen ingår också hästägare som har inflytande över skötsel av jordbruksmark. Målet med KULM-verksamheten är att bibehålla och öka jordbrukets positiva miljöeffekter samt minska de negativa. Detta sammanfaller i första hand med miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. 1.2 Avgränsning Rapporten är avgränsad till att omfatta den verksamhet som bedrivs inom LBU-programmet. I tabeller och diagram som presenteras i denna rapport kommer vissa jämförelser att göras mellan åren 2003 och 2004 samt i några fall även med år 2002. Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges. Den kompetensutveckling som bedrivits inom skogsbruket för projektet Grönare skog år 2004 presenteras inte heller i denna rapport. För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län. 3

1.3 Omfattning och inriktning I LBU-programmet bedrivs verksamheten från år 2004 inom följande kompetensområden: 1. Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden 2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel) 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion 4. Ökad djurvälfärd 5. Energihushållning i växthus Enligt LBU-programmet ska kompetensutvecklingen inom de olika kompetensområdena planeras och genomföras på regional och lokal nivå. Varje länsstyrelse ska årligen upprätta ett länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med lokala representanter för målgruppen och andra intressenter. Aktiviteterna utgörs av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden. Som ett komplement till verksamheten inom länsprogrammen kan organisationer med verksamhet riktad mot lantbruket ansöka om medel direkt från Jordbruksverket för informationsverksamhet. Det femte kompetensområdet energihushållning i växthus ansvarar Länsstyrelsen i Västra Götalands län för. Jordbruksverket stödjer verksamheten centralt genom att anordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial samt samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom regionalt placerade specialister som arbetar med olika aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion. 1.3.1 Medelsåtgång Under verksamhetsåret 2004 utnyttjades 157,9 miljoner kr för KULM verksamheten exkl. mål 1. Av dessa medel utnyttjades totalt 101,7 miljoner kr inom länsprogrammen, 7,1 miljoner kr till organisationernas aktiviteter och 49 miljoner kr till Jordbruksverkets verksamhet. Fördelningen totalt mellan kompetensområdena blev för biologisk mångfald och kulturmiljövärden 33,8 miljoner kr, miljökänsliga områden, växtnäring 44,4 miljoner kr och bekämpningsmedel 25,8 miljoner kr, ekologisk produktion 36 miljoner kr, ökad djurvälfärd 8,7 miljoner kr samt ett utfall på 268 000 kr för energihushållning i växthus. Till detta kommer gemensamma kostnader på 8,9 miljoner kr. Medelsfördelningen per kompetensområde framgår av figur 1. 4

Mkr 45 40 Biologisk mångfald 35 Miljökänsliga områden 30 25 Ekologisk produktion Djurens välfärd 20 15 10 5 0 Länsprogram Organisationer SJV Figur 1. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) år 2004 fördelade per kompetensområde. Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen framgår av figur 2. 25 Mkr 20 2003 2004 15 10 5 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län åren 2003 och 2004 5

1.3.2 Utnyttjandegrad För att öka utnyttjandegraden av KULM-medel infördes 2001 möjlighet att omfördela 20 % av det beviljade beloppet samt att överbudgetera 15 %. Under 2004 använde 12 län möjligheten att omfördela medel. Länsstyrelsens genomsnittsutnyttjande blev 98,5 %. Målet att med utbildningsinsatser av olika slag nå 60 000 deltagare per år nåddes inte. Kurser minskade medan rådgivningar låg kvar på ungefär samma nivå. Under 2004 nåddes 50 089 deltagare av verksamheten. De senaste årens antal deltagare i olika aktiviteter framgår av tabell 1. Observera att samma lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera kompetensområden/program under samma år. Tabell 1. 1. Kompetensutveckling i i hela landet inklusive mål mål 1-områden utförd av länsstyrelserna och andra aktörer. Kompetensområde 2004 2003 2002 Biologisk mångfald Enskild rådgivning, antal jordbrukare 6 654 4 344 5 217 Utbildning, antal jordbrukare 8 663 9 954 10 126 Växtnäring Enskild rådgivning, antal jordbrukare 6 788 6 242 1 6 362 Utbildning, antal jordbrukare 5 029 4 720 1 9 005 Aktiviteter inom Reko- stödet Enskild rådgivning, antal jordbrukare 23 362 Utbildning, antal jordbrukare 5 104 1 5 708 Bekämpning Enskild rådgivning, antal jordbrukare 1 433 1 480 1 2 071 Utbildning, antal jordbrukare 3 431 2 986 1 5 569 Ekologisk produktion Enskild rådgivning, antal jordbrukare 4 329 4 183 4 858 Utbildning, antal jordbrukare 9 003 9 383 10 640 Ökad djurvälfärd Enskild rådgivning, antal jordbrukare 262 29 Utbildning, antal jordbrukare 4 398 1 503 Energihushållning i växthus Enskild rådgivning, antal jordbrukare 46 63 Utbildning, antal jordbrukare 53 45 Totalt Enskild rådgivning, antal jordbrukare 19 512 16 364 18 870 Utbildning, antal deltagare 30 577 33 695 41 048 1 Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och 2004. Se vidare förklaring i kapitel 3.2.1. 6

2 Verksamhetens syfte och innehåll 2.1 Kompetensområde 1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, medverka till att de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt kan uppnås. Verksamheten ska också medverka till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har inverkan på verksamheten som bedrivs inom kompetensområde 1. Verksamheten ska ge lantbrukare motivation att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden. Aktiviteterna ska ge kunskap om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av olika markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet. Verksamheten bedrivs inom kampanjen Levande Landskap. 2.2 Kompetensområde 2 Miljökänsliga områden Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska hälsooch miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel samt att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de nationella miljömålen nås. 2.2.1 Kompetensutveckling rörande växtnäring inom jordbruk och trädgård Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Det är främst det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har nära anknytning till växtnäringsområdet. Fokusering bör göras på åtgärder som regionalt bedöms angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket. 2.2.2 Kompetensutveckling om användandet av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård Verksamheten syftar till att minska hälso- och miljöriskerna när bekämpningsmedel används. Länsprogrammen inom området ska utformas utifrån de regionala miljömålen. Grunden för de regionala miljömålen är de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt odlingslandskap. Dessutom har Jordbruksverket utarbetat ett Handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006 som också ska utgöra en viktig grund för KULM-verksamheten. 7

2.3 Kompetensområde 3 Ekologisk produktion Verksamheten inom kompetensområde 3 syftar till att främja och utveckla den ekologiska produktionen. Denna verksamhet är ett medel för att uppnå flera av de svenska miljökvalitetsmålen, i första hand målen En giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet. Främjandet av omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk ska ske genom att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion samt att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan har genomfört omläggning till ekologisk produktion. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på utåtriktade aktiviteter som t.ex. enskild rådgivning, kurser och fältvandringar. Regeringens mål var att 20 % av åkermarken skulle odlas ekologiskt till år 2005 och att den ekologiska animalieproduktionen skulle öka. Vidare borde 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm finnas i ekologisk produktion till år 2005. Jordbruksverket har under 2004 föreslagit nya mål för den ekologiska produktionen som ska gälla fram till 2010. Förslaget är att till 2010 ska 15 % av jordbruksmarken, 10 % av antalet mjölkkor, ungnöt, lamm och värphöns samt 1 % av produktionen av griskött och matfågel finnas i certifierad ekologisk produktion. Regeringen förväntas förmulera ett mål fram till 2010 under hösten 2005. 2.4 Kompetensområde 4 Ökad djurvälfärd Djur i människans tjänst ska garanteras ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd. Gott djurskydd betyder att djur hålls och sköts i enlighet med djurskyddslagstiftningen. En god djurhälsa innebär friska djur genom i första hand förebyggande åtgärder och i andra hand snabb bekämpning eller behandling av uppkomna sjukdomar. Den miljö som djuren vistas i ska göras så djurvänlig som möjligt i syfte att djuren ska må bra, ha en god hälsa och ges möjlighet att tillfredsställa sina behov av naturligt beteende. Djurhållning innebär ett ansvar. De som handhar djur måste vara medvetna om och ha kunskaper om djurs behov. Verksamheten ska ge lantbrukare kunskap om lantbruksdjurens behov. Lantbrukarna ska också få kompetensutveckling om metoder att tillgodose djurens behov av korrekt utfodring och skötsel. Efter samråd med representanter för lantbruksnäringen beslutades att verksamheten i första hand skulle inriktas på följande områden: Förbättrad fothälsa för lantbrukets djur Djurvänlig hantering av djur i olika situationer Betande djurs välfärd Kalvuppfödning och gyltuppfödning Stallmiljöns betydelse för djurvälfärden 2.5 Kompetensområde 5 Energihushållning i växthus Verksamheten inom kompetensområde 5 syftar till att minska energiförbrukningen i växthus och därmed bidra till att miljömålet Begränsad klimatpåverkan uppnås. Det är av stor vikt att Sverige minskar användandet av fossila bränslen. Att kunna utnyttja den tillgängliga energin i växthusföretagen så effektivt som möjligt är viktigt både för den nationella och globala miljön samt för det enskilda växthusföretaget. 8

Genom kurser och rådgivning om energihushållning i växthus ska växthusföretagen få motivation och kunskap för att vidta energisparande åtgärder. Verksamheten genomförs av länsstyrelsen i Västra Götaland och ska vara tillgänglig för växthusföretag inom hela landet utanför mål 1-området. 9

3 Resultat 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Inom kompetensområde 1 genomförs verksamheten till största delen av länsstyrelserna inom länsprogrammen. Verksamhet genomförs också av organisationer. Under 2004 betalades 28,8 miljoner kronor ut till länsstyrelserna och 1,6 miljoner kronor till organisationer och föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser för verksamhet genomförd inom kompetensområde 1. Jämfört med år 2003 har länsstyrelsens verksamhet kostat 1,0 miljoner kronor mer, en ökning med 3,6 %. Organisationernas verksamhet kostade 0,3 miljoner kronor mindre, en minskning med 15 % jämfört med år 2003. 3.1.1 Länsstyrelsen Tabell 2 visar den verksamhet som genomfördes inom länsprogrammen år 2003 och 2004. Antalet deltagare i målgruppen under 2004 var 10 583 st, vilket är en minskning med 972 deltagare jämfört med 2003. Kurs, enskild rådgivning samt fält- och gårdsvandring var de aktiviteter som i nämnd ordning lockade flest deltagare. År 2004 genomfördes många enskild rådgivning, plan (EP) och kort (EK) jämfört med 2003. Denna ökning beror på att aktivitetskoden för åtgärdsplan (ÅP) togs bort 2004 och att åtgärdsplanerna från och med 2004 redovisas som enskild rådgivning, plan (EP) eller som enskild rådgivning kort (EK). Tabell 2. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 1 åren 2003 och 2004. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb. belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb. belopp (kr) 2003 Allmogeåker A 19 163 45 718 Studiecirkel C 21 35 344 32 27 566 Demonstrationsgård D 68 800 23 865 Ensk. rådgivning, kort EK 2 059 5 501 546 1 711 4 642 539 Ensk. rådgivning, plan EP 2 151 12 651 516 657 4 907 076 Fortbildn. kurs F 153 477 545 176 226 939 Infomaterial I 1 188 075 1 127 108 Kurs K 4 274 4 250 432 5 244 4 860 540 Nyhetsblad, artiklar N 715 725 524 630 Demonstrationsodling O 16 000 Studieresa R 163 88 721 185 154 320 Fält & gårdsvand. V 1 762 1 156 124 2 017 1 109 765 Expertmedverkan X 180 949 226 598 Åtgärdsplan ÅP 1 533 7 726 568 Övrigt Ö 338 371 290 767 Marknadsför. Uppföljn. Samordn. M U S 2 121 684 1 923 469 Summa 10 583 28 809 995 11 555 27 817 468 11

Figur 3 visar på länens verksamhet i miljoner kronor år 2003 och år 2004. Länsstyrelsens utnyttjandegrad var i genomsnitt 96 % under 2004. Mkr 6 5 2003 2004 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 3. Länens verksamhet i miljoner kronor (Mkr) inom kompetensområde 1 åren 2003 och 2004. 12

Kostnadsfördelning Figur 4 visar hur länen har fördelat KULM-medel inom kompetensområde 1 mellan olika aktiviteter, gemensamma kostnader (M, U, S), grupputbildning (K, V, C, R, F), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (O, A, D) och övrigt (Ö). Största andelen av medlen användes av de flesta länsstyrelser till enskild rådgivning (EK, EP), i genomsnitt 63 % av det totala beloppet. Variationen mellan länen är dock stor, mellan 26 % och 81 % av medlen användes till enskild rådgivning. En stor andel av medlen användes också för gruppaktiviteter (K, V, C, R, F), i genomsnitt 21 %. De ibland stora variationerna mellan länen beror på att länen har gjort olika prioriteringar och satsningar på vissa typer av aktiviteter. 100% 80% 60% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 4. Länens verksamhet 2004 inom kompetensområde 1 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Kostnad per enskild rådgivning, plan Figur 5 visar antalet enskild rådgivning, plan (EP) som upprättades under 2003 och 2004, fördelat per län. För 2003 är antalet en sammanslagning av aktiviteterna EP och ÅP. Den totala kostnaden för enskild rådgivning, plan (EP) var ca 12,7 miljoner kronor under 2004. Motsvarande kostnad var under 2003 ca 12,6 miljoner kronor och under 2002 ca 13,1 miljoner kronor. Kostnaden per enskild rådgivning, plan var år 2004 i genomsnitt 6 144 kronor jämfört med år 2003 då genomsnittskostnaden var 5 817 kronor och 2002 då denna kostnad var 4 383 kronor per plan. Den genomsnittliga kostnaden per enskild rådgivning plan varierar mellan länen, under år 2004 mellan 3 472 kronor och 12 973 kronor. För många län har kostnaden per enskild rådgivning, plan (EP) fortsatt att stiga från år 2002. Flera av ökningarna är dock marginella. Kostnaden per plan har under perioden sjunkit i tre län. I figur 6 framgår variationerna i genomsnittlig kostnad per plan mellan länen år 2002, 2003 och 2004. 13

Antal ÅP och EP 350 2003 300 2004 250 200 150 100 50 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 5. Antal enskild rådgivning, plan (EP) som upprättats inom kompetensområde 1 under 2003 och 2004. För 2003 är antalet en sammanslagning av enskild rådgivning, plan (EP) och åtgärdsplan (ÅP). Kr/ÅP och EP 14 000 12 000 2002 2003 2004 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 6. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP) åren 2002, 2003 och 2004 samt per åtgärdsplan (ÅP) åren 2002 och 2003 inom kompetensområde 1. 14

Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I figur 7 jämförs antalet deltagare i aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa, fortbildning samt enskild rådgivning med antalet lantbruksföretag i de olika länen. Genomsnittet för 2004 är 16 %, år 2003 var motsvarande siffra 18 %. I drygt hälften av länen har antalet deltagare per totala antalet lantbruksföretag i länet ökat. Figuren ger en uppfattning om i vilken utsträckning verksamheten når ut till målgruppen i respektive län. Uppgifter om antalet lantbruksföretag är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok 2003. Målgruppen nås dessutom av informationsmaterial, nyhetsbrev, expertmedverkan och demonstrationsodlingar. 100% 90% 80% 70% 2003 2004 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 7. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EP, EK) och grupputbildning (K, V, C, R, F) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 1 åren 2003 och 2004. Kostnad per lantbruksföretag Figur 8 visar länsstyrelsernas kostnader per lantbruksföretag år 2003 och 2004. Det totala beloppet som betalats ut till respektive län inom kompetensområde 1 har delats med antalet lantbruksföretag i länen. Uppgifter om antalet lantbruksföretag är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok 2003. Skillnaderna mellan länen är relativt stora. Under 2004 varierar kostnaden per lantbruksföretag mellan 263 kronor och 941 kronor. Genomsnittet är 457 kronor per lantbruksföretag. 15

Kr/Lantbruk 1 000 900 800 2003 2004 700 600 500 400 300 200 100 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 8. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren 2003 och 2004. 3.1.2 Organisationer Under 2004 betalade Jordbruksverket ut 1,6 miljoner kronor till två organisationer och 15 olika föreningar som arbetar med bevarandet av utrotningshotade husdjursraser och som bedriver verksamhet som kompletterar länsprogrammen. Av medlen lämnades knappt 1,3 miljoner kronor till föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser. Övriga medel betalades ut till SLU, Institutionen för naturvårdsbiologi och Hushållningssällskapet i Halland. Totalt utnyttjades 81 % av de medel som organisationer och föreningar tilldelades. Tabell 3 visar vilka aktiviteter som genomfördes. Tabell 3. Genomförd verksamhet av organisationer och föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser inom kompetensområde 1 åren 2003 och 2004. Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Allmogeåker A 83400 66760 Ensk. rådgivning, kort EK 1 760 116 744 1 500 98 425 Fortbildn. kurs F 6 3 844 Infomaterial I 1 419 168 1 417 302 Kurs K 352 64 386 229 83 900 Nyhetsblad, artiklar N 23 976 22 281 Expertmedv. X Övrig aktivitet Ö 10 000 310 327 Summa 2 118 1 638 118 1 729 1 932 235 16

3.2 Miljökänsliga områden 3.2.1 Länsstyrelserna Huvuddelen av all verksamhet som bedrivs inom kompetensområde 2 genomförs av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt 14 375 deltagare utanför Mål 1- området. Det är en nedgång jämfört med 2003 (19 378 deltagare). Antalet deltagare minskade både inom bekämpningsmedelsområdet och växtnäringsområdet. Vid ansökan om utbetalning av verksamhet inom kompetensområde 2 har det tidigare varit svårt att avgöra om antalet deltagare hör till ämnesområdena bekämpningsmedel eller växtnäring. Vid redovisning av t.ex. 40 enskilda rådgivningar, plan har systemet visat, i det fall det finns både bekämpning och växtnäring under punkten, att 20 rådgivningar hör till bekämpningsmedel och 20 till växtnäring. I verkligheten kan det ha rört sig om 39 rådgivningar om växtnäring och en rådgivning om bekämpningsmedel. Genom att länsstyrelsen i ökad utsträckning har redovisat bekämpning och växtnäring på skilda rader vid utbetalningen och att systemet VUID från och med 2005 följer upp deltagare enligt fördelning mellan bekämpning och växtnäring, har ett mer exakt antal deltagare kunnat erhållas. Detta innebär att sammanställningen av antalet deltagare under tidigare år har redovisat något fler deltagare för respektive delområde i förhållande till årets sätt att beräkna deltagarantalet. Detta har i årets redovisning medfört att de redovisade antalet deltagare inom resp. delområde för 2003 och 2004 har minskat och de utslagna kostnaderna per deltagare har ökat något. I de fall detta påverkat jämförelserna i följande tabeller och diagram finns fotnot infogad. Figur 9 visar hur mycket varje enskild rådgivning, plan (EP) kostade i genomsnitt inom kompetensområde 2. I figuren redovisas snittkostnader per rådgivningstillfälle för åren 2002-2004. I 12 av 17 län har kostnaden per enskild rådgivning ökat sedan 2002. Kr/EP 9 000 8 000 2002 2003 2004 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 9. Länens genomsnittliga kostnader för per enskild rådgivning plan (EP/IREP) inom kompetensområde 2 åren 2002, 2003 och 2004. 1 1 Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och 2004. Se vidare förklaring i kapitel 3.2.1. 17

Ämnesområde bekämpningsmedel I tabell 4 redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde bekämpningsmedel inom länsprogrammen. Kursverksamhet, fält- och gårdsvandringar och enskild rådgivning är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De största kostnadsposterna har varit enskild rådgivning, plan, övriga aktiviteter samt kurser. Aktiviteter inom Greppa Näringen redovisas tillsammans med motsvarande aktiviteter för traditionella KULM. Kostnaden per deltagare har ökat med ca 150 kr. Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2003 och 2004. 1 Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.Belopp (kr) 2003 Studiecirkel/Greppa Näringen C/IRCK 34 74 627 104 181 178 Ensk. rådgivning, kort EK/IREK 675 802 420 737 883 305 Ensk. rådgivning, plan/greppa Näringen EP/IREP 448 1 468 559 398 1 686 305 Fortbildn. kurs F 15 6 554 15 12 578 Infomaterial I 48 345 173 506 Kurs/Greppa Näringen K/IRK 1 517 917 330 1 498 893 112 Nyhetsblad, artiklar/greppa Näringen N/IRN 432 170 503 129 Demonstrationsodling O 307 733 389 324 Studieresa R 44 56 924 54 89 277 Fält & gårdsvand./greppa Näringen V/IRV 1 333 613 084 1 644 673 235 Expertmedverkan X 106 589 116 696 Övrigt Ö/IRÖ 1 116 670 622 014 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 576 784 310 328 Summa 4 066 6 527 789 4 450 6 533 987 Totalt utnyttjades ca 6,5 miljoner kr till ämnesområdet bekämpningsmedel både 2003 och 2004. Utnyttjandegraden var under 2004 efter omfördelningar 113 %. I figur 10 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2003 och 2004. 1 Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och 2004. Se vidare förklaring i kapitel 3.2.1. 18

Mkr 1 800 000 1 600 000 1 400 000 2003 2004 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 10. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2003 och 2004. 19

Kostnadsfördelning Figur 11 nedan visar hur länen har fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. Många län har liksom tidigare år fördelat den största delen av de utnyttjade medlen på grupputbildningar och enskild rådgivning. Även i kategorin övrigt (Ö), kan det finnas informations-, demonstrations- eller grupputbildning. Dessa har då haft större omfattning och/eller särskilda villkor och därför inte förts till de vanliga aktivitetskoderna (I, N, X, O, K, V, C, R, F). Enligt villkoren kan max 10 % av de tilldelade medlen användas för gemensamma kostnader varav max 2,5 % för vardera marknadsföring (M) och uppföljning (U) samt 5 % för samordning (S). I län där de 5 procenten för samordning inte uppgår till 200 000 görs ett undantag och upp till 200 000 kronor kan utnyttjas. Detta är fallet med Stockholms (AB) och Södermanlands (D) län (se figuren). Effekten förstärks av att i dessa båda län samt i Halland (N) har den summa som tillförts hela kompetensområde 2 delats lika mellan bekämpningsmedel och växtnäring. Det ger en skev fördelning i förhållande till hur mycket medel som har använts inom de båda ämnesområdena. 100% 80% 60% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 11. Länens verksamhet 2004 inom ämnesområdet bekämpningsmedel procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 20

Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 12 visas kostnaderna per enskild rådgivning plan (EP) i de olika länen för ämnesområde bekämpningsmedel. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2002, 2003 och 2004. Genomsnittskostnaden år 2004 var 5 272 kr vilket är en ökning jämfört med 2003 (4 009 kr). Kr/EP 12 000 10 000 2002 2003 2004 8 000 6 000 4 000 2 000 - AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 12. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP och IREP) inom ämnesområde bekämningsmedel åren 2002, 2003 och 2004. Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I figur 13 har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet jordbruksföretag i länet. De aktiviteter som har tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresa samt fält- och gårdsvandring. För ämnesområdet bekämpningsmedel har de flesta län ökat den andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning eller grupputbildning. 21

14% 12% 2003 2004 10% 8% 6% 4% 2% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 13. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EP, EK) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län åren 2003 och 2004. Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. Kostnad per lantbruksföretag Figur 14 visar på länsstyrelsernas genomsnittliga kostnader per lantbruksföretag. De högre kostnaderna i länen H, I, K, M, N och O kan förklaras av Greppa Näringens verksamhet i de länen. Figuren ger inte en helt rättvisande bild av antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag. För ämnesområdet bekämpningsmedel varierar det använda beloppet under 2004 mellan 21 kr och 192 kr per lantbruksföretag jämfört med 31 till 186 kr per lantbruksföretag under 2003. Figur 15 visar medelsåtgången länsvis per lantbruksföretag och per hektar åkermark inom bekämpningsmedelsområdet. Inom ämnesområdet bekämpningsmedel varierar kostnaden under 2004 mellan 1 kr och 7 kr per hektar åkermark jämfört med 1 till 5 kr per hektar åkermark under 2003. 22

Kr/Lantbruk 250 200 2003 2004 150 100 50 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 14. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel, åren 2003 och 2004. Kr/Hektar 8 7 2003 2004 6 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 15. Länens kostnader i kr per hektar åker inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2003 och 2004. 23

Ämnesområde växtnäring I tabell 5 redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen. Aktiviteter inom Greppa Näringen redovisas tillsammans med övriga aktiviteter. Kursverksamhet, enskild rådgivning, kort och fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De största kostnadsposterna har varit kurser, fält- och gårdsvandring och enskild rådgivning, plan samt enskild rådgivning, kort. Totalt sett har kostnaden per deltagare nästan fördubblats. Kostnadsökningen beror till viss del på de förfinade metoder att följa upp antal deltagare som möjliggjorts under 2004. Tabell 5. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 2, växtnäring, åren 2003 och 2004. 1 Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Studiecirkel/Greppa Näringen C/IRCK 320 634 627 762 1 130 179 Ensk. rådgivning, kort/greppa Näringen EK/IREK 1 070 1 345 736 1 229 1 848 453 Ensk. rådgivning, plan/greppa Näringen EP/IREP 4 979 23 237 441 4 633 18 944 284 Fortbildn. Kurs/Greppa Näringen F/IRF 96 54 153 16 9 684 Infomaterial/Greppa Näringen I/IRI 471 879 581 228 Kurs/Greppa Näringen K/IRK 1 981 1 829 638 6 201 3 459 956 Nyhetsblad, artiklar/greppa Näringen N/IRN 312 983 476 093 Demonstrationsodling O 325 143 409 586 Studieresa/Greppa Näringen R/IRR 246 236 546 285 441 283 Fält & gårdsvand./greppa Näringen V/IRV 1 617 679 016 1 802 718 827 Expertmedverkan/Greppa Näringen X/IRX 202 950 139 631 Övrigt Ö/IRÖ 1 461 119 1 759 435 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 2 503 343 2 595 047 Summa 10 309 33 294 574 14 928 32 513 686 Totalt utnyttjades ca 33,3 miljoner kr till ämnesområdet växtnäring. Detta är en ökning med 1,4 % jämfört med 2003. Utnyttjandegraden 2004 var efter omfördelningar 115 %. I figur 16 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2003 och 2004. 1 Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och 2004. Se vidare förklaring i kapitel 3.2.1. 24

Mkr 16 14 2003 12 2004 10 8 6 4 2 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 16. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren 2003 och 2004. 25

Kostnadsfördelning Figur 17 visar hur länen har fördelat sina KULM-medel mellan olika aktiviteter. De flesta länen har liksom tidigare år fördelat hälften eller mer än hälften av medlen på enskild rådgivning. Även i kategorin övrigt (Ö), kan det finnas informations-, demonstrations- eller grupputbildning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 17. Länens verksamhet 2004 inom ämnesområdet växtnäring procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 26

Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 18 visas kostnaderna per enskild rådgivning, plan (EP), i de olika länen för ämnesområde växtnäring. I figuren redovisas snittkostnaden för åren 2002, 2003 och 2004. Genomsnittskostnaden år 2004 var 5 339 kr vilket är en ökning jämfört med 2003 (4 410 kr). Kr/EP 9 000 8 000 7 000 2002 2003 2004 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 - AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 18. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP och IREP) inom ämnesområde växtnäring åren 2002, 2003 och 2004. 27

Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I figur 19 har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet jordbruksföretag i länet. De aktiviteter som har tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurser, studieresa samt fält- och gårdsvandring. 40% 35% 30% 2003 2004 25% 20% 15% 10% 5% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 19. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EP, EK) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län åren 2003 och 2004. Figuren visar ämnesområdet växtnäring. 1 För ämnesområdet växtnäring har tio län ökat sin andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning eller grupputbildning. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag. Kostnad per lantbruksföretag De två följande figurerna visar medelsåtgången länsvis per lantbruksföretag och per hektar inom växtnäringsområdet. Inom ämnesområdet varierar det använda beloppet mellan 70 kr per lantbruksföretag och 1 584 kr per lantbruksföretag. De högre kostnaderna i länen H, I, K, M, N och O kan förklaras av Greppa Näringens verksamhet i de länen. Inom ämnesområdet växtnäring varierar kostnaden per hektar mellan 2 kr per hektar och 36 kr per hektar. 1 Observera att uppföljningen av antalet deltagare har förändrats mellan åren 2002 och 2004. Se vidare förklaring i kapitel 3.2.1. 28

1 600 Kr/Lantbruk 1 400 1 200 2003 2004 1 000 800 600 400 200 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 20. Länens kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring, åren 2003 och 2004. Kr/Hektar 45 40 35 30 2003 2004 25 20 15 10 5 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 21. Länens kostnader i kr per hektar åker inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2003 och 2004. 29

3.2.2 Organisationer Ett antal organisationer bedriver verksamhet som syftar till att komplettera länsprogrammen. Organisationernas verksamhet handlar framförallt om att utveckla odlingskoncept, t.ex. IP (Integrerad Produktion), medverka i kampanjer t.ex. Säkert Växtskydd och Greppa Näringen samt att ta fram informationsmaterial. Ämnesområde bekämpningsmedel För bekämpningsmedelsområdet har ca 20 % av medlen till organisationer använts till enskild rådgivning samt drygt 30 % till vardera informations- och övriga aktiviteter. Kurser och enskild rådgivning, kort hade flest deltagare. Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2003 och 2004. Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Ensk. rådgivning, kort EK 234 50 000 177 74 840 Ensk. rådgivning, plan EP 19 140 250 32 174 470 Fortbildning F 23 17 975 Infomaterial I 306 683 456 705 Kurs K 254 87 372 403 164 603 Nyhetsblad, artiklar N 26 003 42 263 Demonstrationsodling O 8 000 Studieresa R 20 25 000 13 22 550 Fält & gårdsvand. V 45 9 000 Övrig aktivitet Ö 298 699 93 302 Summa 572 951 007 648 1 046 708 Totalt har knappt 1,0 miljoner kr, 79 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en minskning i såväl kronor som i utnyttjandegrad i jämförelse med 2003. Ämnesområde växtnäring För växtnäringsområdet har drygt 70 % av medlen till organisationer använts inom projektet Greppa Näringen för kurser, informationsmaterial och övriga aktiviteter vilket är en ökning jämfört med 2003. De organisationer som verkade inom området var LRF, GRO Konsult AB, Grön Produktion AB, Svensk Mjölk AB och Hushållningssällskapens Service AB. Tabell 7. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet växtnäring åren 2003 och 2004. Aktivitet Aktivitets Deltagare Utb.belopp Deltagare Utb.belopp (kr) kod 2004 (kr) 2004 2003 2003 Studiecirkel C 10 16400 Ensk. rådgivning, kort EK 240 66 577 179 92 080 Ensk. rådgivning, plan EP 12 80 750 17 72 250 Fortbildning F 23 17 975 Infomaterial/Greppa Näringen I/IRI 180 257 78 270 Kurs K 159 48 422 181 69 103 Nyhetsblad, artiklar N 51 997 42 263 Övrig aktivitet Ö/IRÖ 478 211 563 894 Summa 421 922 614 400 935 835 Totalt har knappt 75 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en minskning i såväl kronor som i utnyttjandegrad i jämförelse med 2003. 30

3.3 Ekologisk produktion 3.3.1 Länsstyrelserna Verksamheten inom kompetensområde 3 bedrivs till största delen av länsstyrelserna inom länsprogrammen. Tabell 8 visar fördelningen mellan aktiviteterna i länsprogrammen 2003 och 2004. Kurser, enskild rådgivning, kort samt fält & gårdsvandringar var de aktiviteter som hade flest deltagare båda åren. Det totala deltagandet i enskild rådgivning ökade något under 2004 jämfört med 2003. Deltagandet i grupputbildningar 2004 minskade jämfört med 2003, trots detta var deltagandet i kurser i stort sett oförändrat. Under 2004 deltog 11 124 deltagare i någon aktivitet vilket var något färre än 2003. Tabell 8. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 3 åren 2003 och 2004. Aktivitet Aktivitetskod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Studiecirkel C 199 201 961 149 143 617 Demonstrationsgård D 60 659 59 628 Ensk. rådgivning, kort EK 2 956 3 242 490 2 909 2 904 691 Ensk. rådgivning, plan EP 530 3 732 810 466 3 134 724 Fortbildn. kurs F 68 69 981 79 110 461 Infomaterial I 2 345 382 2 798 472 Kurs K 4 372 5 280 672 4 502 5 047 150 Nyhetsblad, artiklar N 2 160 265 2 121 251 Demonstrationsodling O 1 009 801 987 459 Studieresa R 812 1 043 566 1 039 1 317 411 Fält & gårdsvand. V 2 187 1 644 424 2 576 1 508 624 Expertmedverkan X 58 524 113 167 Övrigt Ö 3 293 149 3 124 558 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 2 155 715 2 112 907 Summa 11 124 26 299 399 11 720 25 484 120 Jordbruksverket betalade ut totalt 26,3 miljoner kr till länsstyrelserna för genomförandet av länsprogrammen inom kompetensområde 3 2004. Detta var en ökning med 3 % jämfört med 2003. Utbetalat belopp per län visas i figur 22. Utnyttjandegraden i förhållande till beslutat belopp var i genomsnitt 91 % under 2004. 31

Mkr 9 8 2003 7 2004 6 5 4 3 2 1 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 22. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 3 åren 2003 och 2004. 32

Kostnadsfördelning Figur 23 visar hur kostnaderna fördelar sig i de olika länen mellan gemensamma kostnader (M, U, S) grupputbildning (K, V, C, R), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (D, O) och övriga aktiviteter (Ö). Under 2004 satsade länen totalt sett mest medel på grupputbildning (31 %) och enskild rådgivning (27 %). Variationen är dock ganska stor mellan länen. Några län har också tagit länsövergripande ansvar för Ö-projekt vilket fått stort genomslag på övriga aktiviteter. 100% 80% 60% 40% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 23. Länens verksamhet 2004 inom kompetensområde 3 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 33

Kostnad per enskild rådgivning, plan I figur 24 visas genomsnittskostnaden för enskild rådgivning, plan i respektive län åren 2002 till 2004. År 2004 var den genomsnittliga kostnaden för enskild rådgivning, plan 7 980 kr. Kostnaden per enskild rådgivning plan (EP) har ökat något, 5 %, i jämförelse med 2003 (figur 24). Kostnadstaket för enskild rådgivning, plan togs bort inför 2003. Den genomsnittliga kostnadsökningen jämfört med 2002 ligger på 12,6 %. Ökningen har planat ut för de flesta länen och det finns också län som har sänkt sina kostnader per enskild rådgivning, plan. Kr/EP 12 000 10 000 2002 2003 2004 8 000 6 000 4 000 2 000 - AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 24. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP) inom kompetensområde 3 åren 2002, 2003 och 2004. 34

Antal deltagare i förhållande till antal lantbruksföretag I ungefär hälften av länen har det skett en minskning av antalet deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) eller grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till antalet lantbruksföretag i länet, medan tre län tydligt har ökat andelen deltagare och övriga läns andel deltagare i stort sett är oförändrad (figur 25). Sammantaget är andelen av lantbrukarna som nåtts av aktiviteterna ungefär den samma för 2004 (18 %) som för 2003 (19 %). Målgruppen är egentligen större än antalet lantbruksföretag och samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter, men figuren ger ändå en bild av i vilken utsträckning länsstyrelsen nått ut till målgruppen. Förutom ovanstående aktiviteter har många i målgruppen nåtts genom andra aktiviteter som t.ex. nyhetsblad, informationsmaterial och demonstrationsodlingar. 100% 90% 80% 70% 2003 2004 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 25. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 3 åren 2003 och 2004. 35

Kostnad per lantbruksföretag Figur 26 visar kostnaden för länsprogrammen inom kompetensområde 3 fördelad på antalet lantbruksföretag i respektive län. År 2004 var den genomsnittliga kostnaden 410 kr per lantbruksföretag och län. Skillnaden mellan länen är dock stor och spänner från 165 kr till 710 kr per företag. 800 Kr/Lantbruk 700 2003 2004 600 500 400 300 200 100 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 26. Länens kostnader per lantbruksföretag inom kompetensområde 3, åren 2003 och 2004. 3.3.2 Organisationer Som ett komplement till länsprogrammen beviljades elva organisationer medel direkt från Jordbruksverket för att bedriva verksamhet inom KULM, kompetensområde 3. Dessa organisationer var: Agellus miljökonsulter, Biodynamiska föreningen, Ekokött, Ekologiska lantbrukarna, Hushållningssällskapens Service AB, Juhlins fruktodlingsrådgivning, KRAV, LRF konsult AB, SLU Centrum för uthålligt lantbruk, Svensk Mjölk AB, Åsa Odelros AB. Organisationernas genomförda aktiviteter, antal deltagare och utbetalt belopp redovisas i tabell 9. Stor andel av medlen satsades på infomaterial. Bl.a. delfinansierades tidningarna Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden och Ekologiskt lantbruk. Rapporter för Ö-projekten omfattar jämförelsetal för KRAV-producenter, slaktstatistik och betesdrift i ekologisk mjölkproduktion. Det utbetalade beloppet minskade med 5,9 % i jämförelse med 2003. Den största minskningen återfinns huvudsakligen under övriga aktiviteter (Ö). Under 2003 genomfördes bland annat både en konferens om ekologiskt lantbruk och två omfattande kurser under (Ö), vilket inte var fallet 2004. Under 2004 var utnyttjandegraden för organisationernas verksamhet i genomsnitt 91 % av beviljade medel, samma som 2003. 36

Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer, antal deltagare och utbetalt belopp, inom kompetensområde 3 åren 2003 och 2004. Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Ensk. rådgivning, kort EK 119 44 093 386 62 952 Infomaterial I 1 524 217 1 388 828 Kurs K 31 19 250 Nyhetsblad, artiklar N 275 416 239 905 Övrig aktivitet Ö 580 972 904 500 Summa 150 2 443 948 386 2 596 185 3.4 Ökad djurvälfärd Verksamheten inom kompetensområde 4, Ökad djurvälfärd startade 2003. Det innebär att det kan vara svårt att dra slutsatser av jämförelser mellan år 2003 och år 2004. Efterfrågan på aktiviteter inom området finns inom målgruppen. Representanter för näringen påpekar också att området är eftersatt. Detta gäller särskilt rådgivning om djurens beteende, som knappt förekommit alls tidigare. 3.4.1 Länsstyrelserna Verksamheten bedrivs till största delen av länsstyrelserna inom länsprogrammen. Kompetensområdet tilldelades en budget på 10 miljoner kr. Av dessa har länsprogrammen tilldelats ca 7,5 miljoner kr. Av detta belopp har ca 6,4 miljoner kronor förbrukats. Utnyttjandegraden var 85 % i genomsnitt för alla län under år 2004. För de enskilda länen varierar utnyttjandegraden mellan 27 och 150 %. Överutnyttjande är möjligt eftersom länen kan omfördela medel mellan olika kompetensområden. Underutnyttjandet kan förklaras av att det tar tid att bygga upp en organisation för en ny verksamhet på länsstyrelsen. Tabell 10 visar aktiviteternas fördelning 2003 och 2004. Under år 2003 var den totala budgeten 3 miljoner kr. Av tabellen kan utläsas att ungefär hälften av det utbetalda beloppet har utnyttjats för kursverksamhet. Tabell 10. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen kompetensområde 4 åren 2003 Tabell och 10 2004. Aktivitet Aktivitets kod Deltagare 2004 Utb.belopp (kr) 2004 Deltagare 2003 Utb.belopp (kr) 2003 Ensk. rådgivning, kort EK 249 459 529 27 27 800 Ensk. rådgivning, plan EP 12 84 548 2 22 004 Fortbildn. kurs F 22 7 364 28 48 277 Infomaterial I 992 695 230 237 Kurs K 3 142 3 272 122 912 1 054 644 Nyhetsblad, artiklar N 115 870 95 279 Studieresa R 459 333 783 416 168 777 Fält & Gårdsvandring V 243 33 342 Expertmedverkan X 43 165 6 842 Övrigt Ö 444 216 142 733 Marknadsf. Uppföljn. Samordn. M U S 629 236 211 404 Summa 4 127 6 415 870 1 385 2007997 2 997 37

Hur stora belopp som de olika länen använt inom kompetensområde 4 visas i figur 27. Tkr 2 000 1 800 1 600 1 400 2003 2004 1 200 1 000 800 600 400 200 0 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 27. Länens verksamhet i tusen kr (Tkr) inom kompetensområde 4 åren 2003 och 2004. Det förhållandevis höga beloppet för Västra Götalands län (O) beror delvis på att man inom länsprogrammet genomför ett dokumentationsprojekt av nationellt intresse. Man har också producerat en video om hantering av får som har tilldelats alla länsstyrelser. Även Östergötlands län (E) och Värmlands län (S) har inom länsprogrammet producerat informationsmaterial som används i hela landet. 38

Kostnadsfördelning Figur 28 visar fördelningen av kostnader för enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, R; F), information (I, N, X), övrig aktivitet (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) per län år 2004. Eftersom kursverksamheten är omfattande ger detta stort genomslag i kostnaden för grupputbildningar. 100% 100% 80% 80% 60% 40% 60% 40% Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader Grupputbildning Grupputbildning Enskild Enskild rådgivning rådgivning Information Information Övrigt Övrigt 20% 20% 0% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 28. Länens verksamhet 2004 inom kompetensområde 4 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, R, F), information (I, N, X), övrig aktivitet (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). 39

Kostnad per enskild rådgivning, plan Enskild rådgivning förekommer ännu inte i särskilt stor utsträckning inom kompetensområdet Ökad djurvälfärd. Under år 2003 utfördes två enskilda rådgivningar, plan (EP). Under år 2004 utfördes totalt 12 sådana rådgivningar till en genomsnittskostnad av 3 057 kr. Antal deltagare i förhållande till antalet lantbruksföretag Antalet deltagare i länens aktiviteter inom kompetensområde 4 var betydligt högre under år 2004 än under år 2003 eftersom budgeten för år 2004 var betydligt högre än under år 2003. 18% 16% 14% 2003 2004 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Län Figur 29. Andel deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) och grupputbildning (K, V, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 4 åren 2003 och 2004. I nästa alla län har det skett en ökning av andelen deltagare i de aktiviteter som åskådliggörs i figur 29. Förutom av dessa aktiviteter kan många i målgruppen ha informerats genom t.ex. nyhetsblad eller informationsmaterial. 40