SKA STÄDERNA BLI LÖSNINGEN PÅ KLIMATKRISEN? 2016-12-12 Av: Vattenfall Världens städer växer så det knakar och minst femtio städer säger att de i framtiden kommer att vara helt förnybara. Redan idag lever mer än halva jordens befolkning i städer och förbrukar 70 procent av all energi. År 2050 tror man att städerna har vuxit med ytterligare 40 procent. Men samtidigt har en rörelse startat i världen där en lång rad städer i olika utsträckning har förbundit sig att bli hållbara. Europa leder förändringen. I konsultföretaget Arcadis ranking över hållbara viktiga städer i världen, finns sju europeiska på topp-tio-listan, inklusive Amsterdam och Berlin, två städer där Vattenfall har en aktiv del i omställningen. Men det finns mängder av goda exempel utanför Europa. Den kanadensiska staden Vancouver med 600 000 invånare är en av ett 50-tal städer som åtagit sig att bli 100 procent förnybara. I den gruppen finns även San Diego och San Francisco i Kalifornien, Sydney i Australien liksom danska Köpenhamn. Olika ambitioner Tidspannet för att nå målen varierar bland städerna, liksom ambitionerna. I Vancouver har man satt ribban högre än på de flesta håll: förutom elektricitet ska även värme och kyla produceras förnybart senast 2035 och år 2050 ska även transporter drivas av förnybar energi. Med hjälp av stadens miljöprofil hoppas man locka gröna entreprenörer att etablera sig och redan 2020 ska antalet gröna jobb vara 30 000, dubbelt så många som 2010.
Förutsättningarna skiljer sig Förutsättningarna att klara sig på förnybar energi skiljer sig givetvis åt i olika delar av världen. Därför är det inte så underligt att Reykjavik med alla varma källor i marken klarar sig utan fossil kraft. Och när hela landet Costa Rica under delar av året klarade energibehovet med enbart förnybart kunde man tacka ö-nationens stora vattenkrafttillgångar i kombination med rikliga regnfall. Andra delar av världen har inte samma gynnsamma utgångsläge, men 11 miljonerstaden Seoul, som är mestadels beroende av kolkraft, tänker ändå sänka sina koldioxidutsläpp med 40 procent till 2030, bland annat med hjälp av solpaneler och elbilar. Städerna banar vägen Hittills har internationella toppmöten om klimatfrågor uppnått begränsade konkreta resultat. Istället tycks storstäderna gå i bräschen. Globala klimatförhandlingar sker vanligen på nationsnivå, men just nu ser vi att det är världens storstäder som tar ledningen vad gäller hållbarhet det gäller såväl ambitionsnivå som att agera baserat på dessa ambitioner, säger Min-ku Chung, chef för Vattenfalls City Partnership-program. 2050 kommer en kombination av solpaneler och batterier som kan styras via mobilappar att finnas i de flesta hushåll. Elbilsägare får betalt om de låter bilbatteriet användas för energilagring för elnätet när bilen inte används.
Det handlar inte heller enbart om utsläppsmål, till exempel vad gäller koldioxid, utan även om hur man ser till att göra staden beboelig, bland annat genom att främja stadsbornas möjlighet att engagera sig och delta i beslutsfattandet, ofta med hjälp av modern teknik, säger han. Besvärligt begrepp Men vad ligger i begreppet hållbara städer och vad menas med fossilfri? Tittar man närmare på saken visar det sig att svaren kan skilja sig åt ordentligt. Mattias Höjer är Professor i Miljö- och framtidsstudier på KTH i Stockholm: Det är så olika vad man räknar in i hållbarhet. Gäller det bara stadens egen verksamhet, att man till exempel ska köpa grön el? Eller är det området som ska vara fossilfritt, att inga bensinmackar eller fossila anläggningar får finnas inom de geografiska gränserna? Eller har man ett konsumtionsperspektiv, så att man även räknar in alla utsläpp man orsakar utanför stadens gränser och alltså tittar på stadens invånare och deras konsumtion snarare än utsläppen i stadens geografiska område, säger Mattias Höjer. Med ett sådant konsumtionsperspektiv på hållbarhet borde till exempel flygets utsläpp fördelas på resenärernas hemorter även om resan gått till andra sidan haven. Likaså borde energianvändningen vid produktionen av de varor som förbrukas i staden räknas in, även om tillverkningen sker i ett annat land. Bilar som drivs med el och väte (bränsleceller) kommer att ha ersatt de flesta fossilbränsledrivna fordon 2050. I stället för att resa från ena sidan av staden till den andra cyklar eller går man ofta till gemensamma satellitkontor i närheten av hemmet.
Men trots att städer hittills är otydliga och ibland slarviga i användingen av begreppet hållbarhet menar Mattias Höjer att det ändå är betydelsefullt att några går före och sätter upp hållbarhetsmål, eftersom det åtminstone ger forskarna möjlighet att ta upp en diskussion om vilka delar som saknas. En ny samhällsordning För att staden ska bli hållbar ser Mattias Höjer behov av rejäla förändringar av samhället på några decenniers sikt; på hur stadens invånare lever, arbetar, konsumerar och transporterar sig. Trafiken står för en stor del av utsläppen och energiförbrukningen i staden. Att minska den är bara en av de enorma utmaningar samhället står inför. Idag reser folk ofta långt i bil till sina jobb, men det skulle inte behövas. Jag tror att många i framtiden kommer att arbeta platsoberoende, antingen hemma eller vid en lokal knutpunkt där man har sällskap och kontorsservice. Lite som man redan kan se på stadens caféer. Det gör att man kan cykla, gå eller åka kollektivt till jobbet i mycket högre utsträckning, säger han. Energieffektiviteten förbättras visserligen i elapparater, och transporter och byggnader har blivit allt mer energieffektiva, men Mattias Höjer befarar att det inte räcker för att klara målen. Dagens konsumtionskraft är väldigt svår att hantera för miljön. Vi bor till exempel väldigt stort idag. Under andra halvan av 1900-talet fördubblades boytan per person. Idag finns ofta stora frysar även i små lägenheter i stan, samtidigt som behovet av att lagra mat hemma har minskat eftersom det oftast finns butiker i närheten. Vi tvättar också otroligt mycket jämfört med förr, vilket gör att effekten av att maskinerna blivit effektivare avtar. Och vi kanske inte kan se det som en mänsklig rättighet att flyga så mycket som vi gör om vi vill ha ett rimligt klimat om 30 år. Digital hållbarhet Smarta IT-lösningar kan antagligen vara en hjälp framåt; appar som talar om snabbaste sättet att kombinera cykel och buss till jobbet, funktioner som lägger ihop stora datamängder för att styra dynamiska vägskyltar och vägavgifter, behovsstyrd ventilation och värme i huset, bättre information om varorna vi konsumerar. Flera av de här funktionerna finns redan i någon form, andra väntar på att uppfinnas. Kanske kommer nya tjänster förändra spelplanen helt. Couch surfing och Airbnb är till exempel två växande tjänster som hjälper resenärer att hitta billig övernattning hemma hos privatpersoner med hjälp av internet och på så sätt utnyttjar den befintliga bostadsytan effektivare. Det är två intressanta tjänster som dykt upp och man kan tänka sig att det börjar märkas på hotellen så att det inte behövs så mycket hotellyta, och att det för med sig mer effektiv ytanvändning, säger Mattias Höjer.
En smart och hållbar stad utnyttjar informations- och kommunikationsteknik för att förbättra stadsbornas livskvalitet och förbättra kvaliteten på de tjänster som erbjuds och för att skapa en hållbar utveckling. En hållbar stad uppfyller dagens behov samtidigt som den inte äventyrar andra människors eller framtida generationers möjligheter att uppfylla sina behov. Den hållbara staden är resurssnål på energi och återanvänder avfall och spillvärme från ventilationsluft och avloppsvatten. Kollektivtrafik, cykel och promenader ersätter mycket av privatbilismen och bilarna går i allt större utsträckning på el eller andra förnybara drivmedel. Förändringen kräver stora och samordnade insatser och redan idag blir stora stadsbyggnadsprojekt allt mer integrerade. Värme och kyla, elkraft, transporter, laddinfrastruktur och annat är beroende av varandra i den hållbara staden. För ett energibolag som Vattenfall innebär det nya möjligheter att erbjuda experttjänster. Redan idag deltar vi som partner och rådgivare i flera projekt. Vattenfall hjälper bland andra Berlins OS-stadion och Freie Universität Berlin att bli klimatneutrala. I norra Amsterdam deltar vi i liknande hållbarhetsprojekt i Buiksloterhamdistriktet och i Sverige hjälper vi flera kommuner i deras arbete med datacentraler eller återanvändning av värme från avfall. Den här delen av Vattenfalls verksamhet kommer sannolikt att växa framöver, säger Min-ku Chung.