Program första halvan

Program första halvan PLATS FÖR KREATIVITET Anders Frennberg, VD för Cirkus Cirkör, och Olle Strandberg, regissör RUFS 2050 Hanna Wiik, Förvaltningschef vid SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen REGIONAL TILLVÄXTPOLITIK utmaningar och prioriteringar Elsmari Fjällström, Enhetschef för näringslivsutveckling på Länsstyrelsen i Stockholm LANDSTINGETS KULTURSTRATEGI Eva Bergquist, Förvaltningschef vid SLL Kulturförvaltningen IDROTTSPLANERING I DEN VÄXANDE STADEN Sophie Dahlberg idrottsplanerare på Stockholms stads idrottsförvaltning ATT BYGGA STAD MED INNEHÅLL Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör i Järfälla Paus ca 10.15

Plats för kreativitet! Olle Strandberg, regissör Cirkus Cirkör Anders Frennberg, VD Cirkus Cirkör https://youtu.be/ecupufbc6mk

Showcase, mässor, mm Cirkör Event ca 50-100 produktioner/år Föreställningar i Sverige och internationellt Scenisk verksamhet Scenisk Gästspel verksamhet Nycirkushögskola EU-projekt Internationella Cirkör Lab utvecklingsprojekt och Forskning & Utveckling nätverkande Pedagogisk verksamhet Cirkusläger Cirkus i skolan Cirkusgymnasium i Botkyrka Terminskurser i Botkyrka, Sthlm, Gbg Cirkus i äldrevården Fortbildningar Pedagogiska program, träning och prova-på i 50 kommuner

Vision: Förändra världen med nycirkus? Utmaning: hur etablerar man en ny konstform i ett land?

BAS FÖR NYA HÖJDER Botkyrka Sverige Världen https://youtu.be/ecupufbc6mk

Framtidens ledare

Är en begränsning ett stopp eller en motivation att hitta nya vägar?

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 1910 1930 1945 Stockholm växer Befolkningsmässigt, ekonomiskt och bebyggelsemässigt Därför: RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 1960 1975 2000

Övergripande mål En tillgänglig region med god livsmiljö En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region En ledande tillväxt- och kunskapsregion En resurseffektiv och resilient region Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Tack! Hanna Wiik Förvaltningschef, tillväxt- och regionplaneförvaltningen hanna.wiik@sll.se www.rufs.se Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Regional tillväxtpolitik - Utmaningar och prioriteringar 2016-01-29 Elsmari Fjällström Länsstyrelsen Stockholms län

Regionala tillväxtpolitiken Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft o o En utgångspunkt är EU:s sammanhållningspolitik en annan är regeringens tre prioriteringar

Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 o o o Vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken Ett mer resultatinriktat genomförande av den regionala tillväxtpolitiken Tvärsektoriellt arbetssätt - styrning och samordning av resurser

Strategin beskriver fyra större samhällsutmaningar o o o o Demografisk utveckling Globalisering Klimat, miljö och energi Social sammanhållning

och identifierar fyra områden för kraftsamling o o o o Innovation och företagande Attraktiva miljöer och tillgänglighet Kompetensförsörjning Internationellt samarbete

Tvärsektoriell styrning och samordning - resurser Regional tillväxtpolitik Näringspolitik Forskningspolitik Politik för de areella näringarna Kulturpolitik Energipolitik Miljöpolitik Politik för reg samhällsorganisation Integrationspolitik Utrikeshandel Handels- och investeringsfrämjande Jämställdhetspolitik Innovation och företagande Attraktiva miljöer och tillgänglighet Regional tillväxtpolitik Transportpolitik Politiken för informationssamhället Politik för reg samhällsorganisation Förvaltningspolitik Politik för de areella näringarna Bostadspolitik Hållbart samhällsbyggande Miljöpolitik Energipolitik Kulturpolitik Jämställdhetspolitik Allmänna bidrag till kommunerna Kompetensförsörjning Internationellt samarbete Regional tillväxtpolitik Näringspolitik Utbildningspolitik Forskningspolitik Arbetsmarknadspolitik Transportpolitik Integrationspolitik Jämställdhetspolitik3 Resurser av betydelse finns inom flertalet av ovan nämnda politikområden

Attraktiva miljöer och tillgänglighet o Kultur och kulturmiljöer skapar utveckling och förnyelse o Kulturella och kreativa sektorn samt besöksnäringen bidrar till innovativ näringslivsutveckling

Kultur och fritid o o Kulturens och föreningslivets betydelse för en hållbar samhällsutveckling vad gäller mångfald, jämställdhet, miljö och social sammanhållning Kultur och fritidsaktiviteter främjar kreativitet har betydelse för förnyelse och innovationsförmåga

o o o Kulturella och kreativa näringar bidrar till att koppla samman branscher och kunskapsområden på nya sätt Öka konkurrenskraften i besöksnäringen för fler besökare krävs ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer och nivåer Idéburna organisationer och idrottsföreningar bidrar till social sammanhållning och attraktiv livsmiljö

Tack för mig Elsmari Fjällström, tfn 010-223-1311 e-post: elsmari.fjallstrom@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm

Landstingets kulturstrategi

Övergripande mål RUFS En tillgänglig region med god livsmiljö En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region En ledande tillväxt- och kunskapsregion En resurseffektiv och resilient region

Kartläggning Länskulturfunktionerna

Stockholms läns museum Har haft verksamhet i alla kommuner under 2014

Slöjd Stockholm Har haft verksamhet i mörkmarkerade kommuner under 2014

Länsmusiken i Stockholm Har haft verksamhet i mörkmarkerade kommuner under 2014

Film Stockholm Har haft verksamhet i mörkmarkerade kommuner under 2014

Dans i Stockholms stad och län Har haft verksamhet i mörkmarkerade kommuner under 2014

Kultur i länet

Studieförbund Kulturhus Bibliotek Musik- och kulturskolor

Länets biografer 1-5 kvällsföreställningar per vecka Fler än fem kvällsföreställningar per vecka

www.kultur.sll.se

Idrottsplanering i den växande staden The Capital of Scandinavia

Långsiktig investeringsplan för idrottsanläggningar i Stockholms stad De långsiktiga behoven av nyinvesteringar då staden växer. Modell för prioritering av investeringar. Utgår från att bygga i takt. Utgår från det idrottspolitiska programmet.

Programmet behandlar: Idrottshallar Konstgräsfotbollsplaner Simhallar Ishallar Friidrottsanläggningar Utomhusbad Fokuserar på barn och ungas, 7-20 år, närhet till idrottsanläggningar samt antal 7-20 åringar per anläggning. Befolkningsprognos 2022 samt specialprognos för 2030.

Prioriterade målgrupper: Prioriterade målgrupper: Ungdomar 13-20 år, särskilt flickor. Flickor 7-20 år med utländsk bakgrund. Personer med funktionsnedsättning. Barn och ungdomar 7-20 år med lägre socioekonomisk bakgrund än genomsnittet.

Befolkningstillväxt i Stockholm År Totalbefolkning 2012 881 235 2022 1 010 492 2030 1 114 448 År Befolkning 7-20 år 2012 116 615 2022 146 529 2030 161 990

Nyckeltal för idrottsanläggningar 2 200 barn och ungdomar 7-20 år per idrottshall 1 500 barn och ungdomar 7-20 år per konstgräsplan 6 480 barn och ungdomar 7-20 år per simhall 11 660 barn och ungdomar 7-20 år per ishall 7 750 barn och ungdomar 7-20 år per friidrottsanläggning

Behov av nya anläggningar Idag Behov 2022 Behov 2030 Konstgräsplaner 80 20 12 Fullstora idrottshallar 18 18 7 Idrottshallar (ej fullstora) 31 - - Simhallar 18 4 3 Ishallar 10 3 1 Friidrott 15 4 2

Antal barn och unga, 7-20 år, per konstgräsplan och stadsdelsområde

Kostnader för anläggningsbehovet till 2030 Idrottshallar 1 450 000 000 Konstgräsplaner 956 000 000 Ishallar 280 000 000 Friidrottsanläggningar 48 000 000 Simhallar 1 750 000 000 Nyinvesteringar totalt 3 842 000 000 Reinvesteringar 3 260 000 000

Behov och planerade anläggningar på Norrmalm

Närhet till konstgräsplan

Strategier för utbyggnad och utveckling Fler idrottscentrum Ta tillvara idrottsanläggningarnas potential att fungera som mötesplatser i staden Utveckla befintliga anläggningar Kompensation vid exploatering av idrottsytor Nya idrottsanläggningar i stadsutvecklingsområden Vid byggnation av nya F-9 skolor bör det prövas om en fullstor idrottshall kan byggas Skapa ny idrottsmark

Utbud av anläggningar 2013 - jämförelse Stockholm Göteborg Malmö Västerås Innev./ Innev./ Innev./ Innev./ anlägg. anlägg. anlägg. anlägg. Konstgräs (7-och 11-manna) 13 630 15 290 52 000 13 700 Ishallar 75 000 59 450 52 000 34 300 Idrottshallar 20 455 9 900 14 200 7 600 Simhallar 75 000 59 450 104 000 45 700

Att bygga stad med innehåll Emelie Grind Järfälla kommun

18 000 bostäder i Barkarbystaden innebär 109 nya butiker 67 nya restauranger/kaféer, barer 14 livsmedelsbutiker 1 ny biograf 2 nya muséer 3 nya bibliotek 30 nya förskolor 10 nya grundskolor 2 nya gymnasieskolor 2 nya idrottsplatser 1 sjukhus

Barkarbystaden Stockholm Väst Stockholm Väst Jakobsberg