Huddinge kommuns ombud på års ägarråd och bolagsstämmor i Inera AB innefattande direktiv till ombudet

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ Handläggare Per-Erik Björkbacka Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på års ägarråd och bolagsstämmor i Inera AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Lars Björkman (HP) utses till ombud för Huddinge kommun vid Inera AB:s ägarråd och bolagsstämmor under år 2017 och Vid dennes/dennas förhinder inträder Magdalena Bosson som kommunens ombud. 2. Vid 2017 års ägarråd i Inera AB får ombudet i uppdrag att rösta i enlighet med av styrelsen för Inera AB framtagen reviderad verksamhetsplan och budget för Kommunens ombud vid årsstämma år 2018 i Inera AB får i uppdrag att rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2017 års förvaltning. 4. Kommunens ombud får vid Inera AB:s årsstämma och ägarråd år 2018 i uppdrag att rösta för att bolagets styrelse ska ha det antal styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som föreslås av bolagets valberedning, att rösta för de förslag till val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter samt ordförande i bolagets styrelse som föreslås av bolagets valberedning, att i förekommande fall rösta för att den revisor/de revisorer och den revisorssuppleant/de revisorssuppleanter väljs i bolaget, som efter vederbörligen genomförd upphandling tilldelats dessa uppdrag, att rösta för de förslag till lekmannarevisorer samt de lekmannarevisorssuppleanter som föreslås av bolagets valberedning, samt HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (3) Datum Diarienummer KS-2017/ att rösta för de arvoden till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets valberedning. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslöt den 12 juni 2017 att Huddinge kommun skulle förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB. Samtidigt beslöt fullmäktige godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Aktieägares rätt att besluta i ett bolags angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som ägare av aktier i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. De beslut som ska förekomma på Inera AB:s årsstämma framgår av bolagets bolagsordning. Innehållet i bolagsordningen har beslutats redan innan kommunen förvärvade aktier i bolaget. Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. Årsstämman ska enligt bolagsordningen bl.a. bestämma antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare besluta om val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare fastställa arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna val av styrelseordförande besluta om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Parterna har enligt aktieägaravtalet förbundit sig att vid bolagsstämma i bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämman och ägarråd i Inera AB, dels beslutar att ge ombudet uppdrag att på stämma och ägarråd rösta i enlighet med punkterna 2-4 i ovanstående förslag. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (3) Datum Diarienummer KS-2017/ Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Inera AB Ombudet, ersättaren för ombudet

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ Handläggare Per-Erik Björkbacka Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2018 års föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Karl Henriksson (KD) utses till ombud för Huddinge kommun vid föreningsstämmor i Föreningen Arena Huddinge under år Vid dennas förhinder inträder Marica Lindblad (MP) som kommunens ombud. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Föreningen Arena Huddinges ordinarie föreningsstämma år 2018 rösta i enlighet med av föreningens revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, om dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för 2017 års förvaltning. 3. På Föreningen Arena Huddinges ordinarie föreningsstämma år 2018 får ombudet i uppdrag att på förslag av föreningens styrelse rösta för medlemsavgifter till föreningen och - efter förslag från styrelsen i Arena Huddinge AB - serviceersättning till Arena Huddinge AB gällande för år 2018, att rösta för att föreningen för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2018 till och med ordinarie föreningsstämma år 2019 ska ha det antal ledamöter och suppleanter, som föreslagits av föreningens valberedning, att rösta för att föreningens styrelse för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2018 till och med ordinarie föreningsstämma år 2019 ska ha de ledamöter och suppleanter från näringslivet, vilka nominerats av föreningens valberedning, att rösta för det val av ordförande i föreningens styrelse för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2018 till och med ordinarie föreningsstämma år 2019, vilken nominerats av föreningens valberedning, att rösta för val av den revisor och revisorsuppleant som nominerats av föreningens valberedning, samt HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (3) Datum Diarienummer KS-2017/ att rösta för de val av ledamöter i föreningens valberedning för perioden från ordinarie föreningsstämma år 2018 till och med ordinarie föreningsstämma år 2019 som nominerats av föreningens valberedning. Sammanfattning Föreningsmedlems rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämma. Som medlem i en förening måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. De beslut som ska förekomma på Föreningen Arena Huddinges årsstämma framgår av föreningens stadgar. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid föreningsstämman i Föreningen Arena Huddinge, dels beslutar att ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 och 3 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Föreningen Arena Huddinge är en ideell förening och kan enligt sina stadgar driva egna projekt, ge bidrag till externa projekt eller ge bidrag till olika aktiviteter som främjar Huddinges utveckling. Föreningen har cirka 55 medlemmar. Huddinge kommun är medlem i föreningen. Föreningen Arena Huddinge äger i sin tur samtliga aktier i Arena Huddinge AB (nedan servicebolaget) i vilket bolag själva verksamheten som framgår av föreningens stadgar bedrivs. Medlemmarna i föreningen åtar sig att betala en serviceavgift till bolaget, vilken ska finansiera verksamheten. Servicebolagets styrelse ska ha samma sammansättning som föreningens styrelse. Föreningens styrelse skall bestå av lägst sju och högst elva ledamöter. Suppleanterna ska vara lägst tre och högst sju. Av ledamöterna utses tre av kommunfullmäktige i Huddinge kommun varav en skall vara kommundirektören. Styrelsens sammansättning ska vara sådan att kommunens och eventuella styrelseledamöter som utsetts av kommunalt bolag aldrig ska ha egen majoritet. Ordföranden i styrelsen, vilken utses inom styrelsen, ska väljas bland de styrelseledamöter som inte utsetts av kommunen eller kommunägda bolag. Ordföranden i styrelsen kan vara en extern ordförande. Huddinge kommun äger rätt att utse högst två styrelsesuppleanter. Vid ordinarie föreningsstämma ska följande beslut fattas: Beslut om balansräkningens fastställande och disposition av tillgängliga vinstmedel. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för förvaltningen under det gångna räkenskapsåret. Beslut om avgifter till föreningen och - efter förslag från servicebolaget - serviceersättning till servicebolaget. Beslut om antalet ledamöter och suppleanter.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (3) Datum Diarienummer KS-2017/ Val av styrelseledamöter och suppleanter från näringslivet. Val av styrelseordförande. Anmälan av kommunen utsedda ledamöter och suppleanter. Val av ledamöter i valberedningen. Val av revisorer och revisorssuppleanter. Behandling av ärende som styrelsen hänskjutit till stämman eller enskild ledamot föreslagit till behandling. Annat ärende som enligt stadgarna kan förekomma på föreningsstämman. Förvaltningens synpunkter Val av ombud på en föreningsstämma i en förening i vilken kommunen är medlem sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som kommunen bestämt. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar utse ombud och direktiv till ombudet i enlighet med det förslag till beslut som framgår av detta tjänsteutlåtande. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Karl Henriksson (KD) och Marica Lindblad (MP)

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ Handläggare Björn Rosborg Bjorn.Rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen svar på remiss från Stockholms läns landsting Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Bifogad skrivelse till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2017, bilaga 1, överlämnas till Stockholms läns landsting som Huddinge kommuns yttrande över Förslag till kulturstrategi för Stockholms regionen. Sammanfattning Huddinge kommun har fått Stockholms läns landstings Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen på remiss. Kulturstrategin ska fungera som en integrerad del av och ett komplement till den kommande regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, och ska lyfta fram den potential som kultursektorn har som regional utvecklingsfaktor. Kultur- och fritidsnämnden har fått ärendet på remiss. Kommunstyrelsens förvaltning anser, liksom kultur- och fritidsnämnden, att Stockholms läns landstings Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen i allt väsentligt är bra. Strategins struktur och disposition är pedagogisk och kopplingen till förslaget till RUFS 2050, är bra och logisk, även om det finns skäl att reflektera över om inte utmaningarna borde presenteras före målområdena i strategin. Många av strategins utmaningar och mål går också att översätta mer eller mindre direkt till de som den kommunala verksamheten i Huddinge har att beakta i sitt arbete. I strategin under rubriken genomförande nämns att det i dag saknas en struktur för formaliserad dialog i Stockholmsregionen mellan aktörer inom kulturområdet. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att landstinget avser att initiera en sådan process och utgår från att den kommer att tas fram i samverkan med berörda parter. I förorden till strategin nämns att den regionala kulturstrategin ska ses som ett levande dokument som bygger på kontinuerlig utveckling och utvärdering. Mot bakgrund av det citatet hade styrdokumentet vunnit på att ha ett kort avsnitt som HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ behandlat hur och när uppföljningen och utvärderingen av strategin ska göras och med tanke på att detta ska vara ett levande dokument hur resultatet ska återkopplas för att kunna leda till en kontinuerlig utveckling av strategin. Beskrivning av ärendet Inledning Huddinge kommun har får Stockholms läns landstings Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen på remiss (bilaga 2). Strategin är regionövergripande och är tänkt att fungera som ett vägledande dokument för såväl landstinget som för regionala och lokala aktörer. Syfte Kulturstrategin ska fungera som en integrerad del av och ett komplement till RUFS Den ska lyfta fram den potential som kultursektorn har som regional utvecklingsfaktor och synliggöra hur sociala och kulturella värden i samverkan kan bidra till en god livsmiljö för regionens invånare och därmed bidra till RUFSvisionen om Stockholmsregionen som Europas mest attraktiva storstadsregion. Kulturstrategin ska ge en vägledning i det övergripande arbetet med kulturfrågor på regional nivå och peka ut viktiga områden för landstingets kulturpolitiska prioriteringar. Arbetsprocess och disposition Arbetet med strategin har letts av Stockholms läns landstings kulturnämnds förvaltning och bygger på dialog med flera olika aktörer, exempelvis har representanter för länets kommuner, kulturskapare, civilsamhälle samt länskulturfunktioner bidragit med kunskap. Utöver dokumentets inledning, där syfte och arbetsprocess beskrivs, är strategin uppdelad i bakomliggande utgångspunkter, kulturstrategins målområden, utmaningar och genomförande. Bakomliggande utgångspunkter Dokument som har bäring på den regionala kulturstrategin för Stockholmsregionen: De nationella kulturpolitiska målen ska inte bara styra den statliga kulturpolitiken, utan även kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting. Stockholms läns landstings kulturpolitiska mål som är fri kultur för upplevelser, möten, bildning och delaktighet. I förslaget till RUFS 2050 anges vision och fyra mål för Stockholmsregionens långsiktiga utveckling som ett gemensamt ansvar för regionens många aktörer och samhällssektorer. De prioriteringar i kulturstrategin som gäller barn och unga tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter. Av dessa är den regionala utvecklingsplanen av särskilt stor betydelse.

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Målområden Visionen och målen som föreslås i RUFS 2050 bildar utgångpunkt för de fyra målområden som kulturstrategin omfattar: 1. Kulturupplevelser, möten och bildning bidrar till en god livsmiljö i en tillgänglig region. 2. Kulturen stärker demokratin i en öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region. 3. Kulturdriven tillväxt och det kreativa företagandet bidrar till en regional utveckling i en ledande tillväxt- och kunskapsregion 4. Kultur och kulturmiljö bidrar till att skapa en hållbar utveckling i en resurseffektiv och resilient region. Utmaningar Regionen och omvärlden förändras ständigt och med dem förändras också kulturens förutsättningar. I RUFS 2050 identifieras ett antal utmaningar för regionen. Dit hör att vara en ledande och fortsatt öppen storstadsregion i en växande global konkurrens och där man aktivt arbetar med att stärk inkluderingen. Dessa utmaningar har också bäring på kulturområdet. Kulturen kan bidra för att hantera dem men då måste också förutsättningar för den värnas och anpassas i takt med samhället. Fyra områden är särskilt angelägna att fokusera på: 1. Att öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet. 2. Att stärka möjligheterna till konstnärlig utveckling. 3. Att omfatta digitaliseringens möjligheter och utmaningar. 4. Att använda kultur och kulturmiljöer som resurs i samhällsplaneringen. Genomförande Strategin är kopplad till genomförandet av RUFS 2050, vilket innebär att strategin ska bidra till att uppnå målen i RUFS Om den målbild som beskrivs i strategin ska kunna uppnås krävs ett aktivt genomförandearbete, inte minst av landstinget, men också länskulturfunktionernas arbete är en viktig del. Ett aktivt genomförandearbete krävs även av länets kommuner, av regionala samverkansorgan och av statliga myndigheter inom sina respektive ansvarsområden. I dag saknas det i Stockholmsregionen en struktur för formaliserad dialog och samverkan mellan aktörer inom kulturområdet. Att få en sådan på plats är kanske den viktigaste förutsättningen för kulturstrategins genomförande. Landstinget avser att initiera en sådan process och remissinstanserna uppmuntras att komma med synpunkter på en sådan. Kultur- och fritidsnämndens remissvar Kultur- och fritidsnämnden anser sammanfattningsvis att Stockholms läns landstings kulturförvaltnings framtagna förslag till kulturstrategi är bra (bilaga 3).

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ Det går att se tydliga paralleller till framtagandet av Huddinges kulturpolitiska program. RUFS 2050 vision att bli Europas mest attraktiva storstadsregion går lätt att koppla till Huddinges vision att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Den går i sin tur hand i hand med kulturstrategins fyra målområden där kulturens bidrag till god livsmiljö, folkhälsa demokrati, jämlikhet, innovativa perspektiv, kreativt företagande, ökad tillväxt och besöksnäring beskrivs som en nödvändig del i arbetet med att skapa en hållbar storstadsregion. I en expanderande region kan man bo på en plats, arbeta eller gå i skolan på en annan samt spendera sin fritid på en tredje. Under hösten publicerade Stockholms läns landstings kulturförvaltning rapporten Hur rör sig unga över kommungränserna i Stockholms län? vilken tydligt visar att unga i länet till stor del lever ett regionalt och inte lokalt liv. Samtidigt finns det områden i kommunen där invånare inte är lika mobila och där behovet av lokal samhällsservice är stor. Där kan kulturstrategin användas som en inspiration och ett komplement till kommunala styrdokument i den lokala kulturoch samhällsutvecklingen. Flera av strategins framtagna utmaningar går också att översätta mer eller mindre direkt till den kommunala verksamheten. Detta gäller alldeles särskilt den första utmaningen att öka tillgängligheten till och delaktigheten i länet där kommunernas roll är centrala för att nå jämlikhetsmålen och vara angelägna för fler. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att Stockholms läns landstings Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen i allt väsentligt är bra. Strategins struktur och disposition är pedagogisk och den starka kopplingen till den kommande regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, är bra och logisk, även om det finns skäl att reflektera över om inte utmaningarna borde presenteras före målområdena i strategin. Många av strategins utmaningar och mål går också att översätta mer eller mindre direkt till de som den kommunala verksamheten i Huddinge har att beakta i sitt arbete. Detta gäller alldeles särskilt utmaningen att öka tillgängligheten till och delaktigheten i länet där kommunernas roll är central för att nå jämlikhetsmålen. I strategin under rubriken genomförande nämns att det i dag saknas en struktur för formaliserad dialog i Stockholmsregionen mellan aktörer inom kulturområdet samtidigt som en sådan är den viktigaste förutsättningen för kulturstrategins genomförande. Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på att landstinget avser att initiera en sådan process och utgår från att den kommer att tas fram i samverkan med berörda parter. I förorden till strategin nämns att den regionala kulturstrategin ska ses som ett levande dokument som bygger på kontinuerlig utveckling och utvärdering. Mot bakgrund av ovanstående citat hade styrdokumentet vunnit på att ha ett kort avsnitt som behandlat hur och när uppföljningen och utvärderingen av strategin ska göras och med tanke på att detta ska vara ett levande dokument hur

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 5 (5) Datum Diarienummer KS-2017/ resultatet ska återkopplas för att kunna leda till en kontinuerlig utveckling av strategin. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Förslag till remissyttrande Förslag till kulturstrategi från Stockholms läns landsting Kultur- och fritidsnämndens remissvar Beslutet delges Stockholms läns landsting Remissinstansen

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (2) Handläggare Björn Rosborg Bjorn.Rosborg@huddinge.se Datum Diarienummer KS-2017/ Ert datum Er referens KUN 2017/707 Stockholms läns landsting Huddinge kommuns remissyttrande rörande förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen Huddinge kommun anser att Stockholms läns landstings Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen i allt väsentligt är bra. Strategins struktur och disposition är pedagogisk och den starka kopplingen till den kommande regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, är bra och logisk, även om det finns skäl att reflektera över om inte utmaningarna borde presenteras före målområdena i strategin. Många av strategins utmaningar och mål går också att översätta mer eller mindre direkt till de som den kommunala verksamheten i Huddinge har att beakta i sitt arbete. Detta gäller alldeles särskilt utmaningen att öka tillgängligheten till och delaktigheten i länet där kommunernas roll är central för att nå jämlikhetsmålen. I strategin under rubriken genomförande nämns att det i dag saknas en struktur för formaliserad dialog i Stockholmsregionen mellan aktörer inom kulturområdet samtidigt som en sådan kanske är den viktigaste förutsättningen för kulturstrategins genomförande. Huddinge kommun ser positivt på att landstinget avser att initiera en sådan process och utgår från att den kommer att tas fram i samverkan med berörda parter. I förorden till strategin nämns att den regionala kulturstrategin ska ses som ett levande dokument som bygger på kontinuerlig utveckling och utvärdering. Mot bakgrund av ovanstående citat hade styrdokumentet vunnit på att ha ett kort avsnitt som behandlat hur och när uppföljningen och utvärderingen av strategin ska göras och med tanke på att detta ska vara ett levande dokument hur resultatet ska återkopplas för att kunna leda till en kontinuerlig utveckling av strategin. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (2) Datum Diarienummer KS-2017/ Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 29 november (Sammanträdesprotokoll bifogas). Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande

14 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI för Stockholmsregionen REMISSHANDLING 2 OKTOBER 15 DECEMBER 2017

15 Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting Box Stockholm Grafisk form och produktion: Fidelity Stockholm Tryck: DanagårdLitho, september 2017 KN 2017/707

16 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI för Stockholmsregionen

17

18 Förord Kulturstrategin för Stockholmsregionen är regionövergripande och är tänkt att fungera som ett vägledande dokument för såväl landstinget som för regionala och lokala aktörer. Strategin har en tydlig koppling till RUFS 2050 och syftar till att vara både en integrerad del av och ett komplement till denna. Arbetet med strategin har letts av Stockholms läns landstings kulturnämnds förvaltning men bygger på dialog med tillväxt- och regionplanenämndens förvaltning, som ansvarar för framtagandet av RUFS 2050, liksom med en rad regionala och lokala aktörer. Exempelvis har representanter för länets kommuner, kulturskapare, civilsamhälle samt länskulturfunktioner bidragit med kunskap om vilken roll kulturen kan spela i en växande och hållbar Stockholmsregion. Kulturstrategin ska ge en vägledning i det övergripande arbetet med kulturfrågor på regional nivå, den pekar ut viktiga områden för landstingets kulturpolitiska prioriteringar och är en strategisk vägvisare. För det mer konkreta arbetet inom olika delar används andra dokument så som landstingets kulturnämnds årliga mål- och budgetdokument. Den regionala kulturstrategin ska ses som ett levande dokument som bygger på kontinuerlig utveckling och utvärdering. Eva Bergquist Förvaltningschef Kulturförvaltningen FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 5

19 Innehåll 1 Inledning Syfte Arbetsprocess Bakomliggande utgångspunkter Övergripande dokument Nationella kulturpolitiska mål Stockholms läns landstings kulturpolitiska mål Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 (RUFS) FN:s barnkonvention Nulägesbeskrivning Kulturstrategins målområden Utmaningar Att öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet Att stärka möjligheterna till konstnärlig utveckling Att omfatta digitaliseringens möjligheter och utmaningar Att använda kultur och kulturmiljöer som resurs i samhällsplaneringen Genomförande FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

20 1 Inledning Kulturens betydelse för en växande och attraktiv Stockholmsregion där människor vill bo och verka är stor. Kulturens arenor ger människor med olika bakgrund möjlighet att mötas i upplevelser och samtal, vilket bidrar till en ökad delaktighet och en positiv demokratisk samhällsutveckling. Kulturens sociala dimension blir allt viktigare, och en central uppgift för kulturpolitiken är att tillhandahålla mötesplatser för dessa aktiviteter. Den växande Stockholmsregionen har en ur ett nationellt perspektiv unik kulturdynamik bestående av institutioner, fria grupper, privata och föreningsbaserade kulturinitiativ samt kulturutövare inom alla konstformer som tillsammans skapar ett utbud som präglas av både bredd och spets. Därför är det en central uppgift för kulturpolitiken att göra det möjligt för alla länets invånare att kunna delta i ett för dem angeläget kulturliv. På så sätt kan Stockholmsregionen fortsatt utvecklas som en ledande kulturregion med kulturarv och nyskapande sida vid sida. 1.1 Syfte Kulturstrategin ska fungera som en integrerad del av och ett komplement till RUFS Den ska lyfta fram den potential som kultursektorn har som regional utvecklingsfaktor och synliggöra hur sociala och kulturella värden i samverkan kan bidra till en god livsmiljö för regionens invånare och därmed bidra till RUFS-visionen om Stockholmsregionen som Europas mest attraktiva storstadsregion. Kulturstrategin ska ge en vägledning i det övergripande arbetet med kulturfrågor på regional nivå. Den avser att både tydliggöra landstingets roll som regional kulturpolitisk aktör och att peka ut angelägna kulturpolitiska utvecklingsområden, men också fungera som stöd och inspirera kommunernas arbete med långsiktiga planer och kulturutveckling. Därutöver ska kulturstrategin bilda en grund för fortsatt strategiskt arbete med fokus på specifika konstformer samt på att ta fram en landstingsintern kulturstrategi för barn och unga. 1.2 Arbetsprocess Landstingets kulturnämnds förvaltning har haft i uppdrag att medverka i arbetet med den kommande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS I Stockholms läns landstings mål och budget för 2015 gavs uppdraget att, i samråd med tillväxt- och regionplanenämndens förvaltning, ta fram en regional kulturstrategi som en del av den kommande RUFS Kulturnämnden beslutade därefter den 7 december 2016, KN 2016/917, om ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet med kulturstrategin. I beslutet behandlas ett antal frågeställningar kopplade till de övergripande målen i RUFS 2050 samt vilka utmaningar och strategiska områden som strategin bör förhålla sig till. FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 7

21 Arbetet med strategin har letts av kulturförvaltningen på Stockholms läns landsting, men bygger på dialog med landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltning som ansvarig part för framtagandet av RUFS 2050 liksom med en rad regionala och lokala aktörer. Under 2016 och 2017 genomförde kulturförvaltningen workshopar med representanter för länets kommuner, kulturskapare, civilsamhället samt länskulturfunktionerna för att inhämta kunskap om vilken roll kulturen kan spela i en växande och hållbar Stockholmsregion. 8 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

22 2 Bakomliggande utgångspunkter 2.1 Övergripande dokument Under denna rubrik samlas några av de centrala dokument som har bäring på den regionala kulturstrategin för Stockholmsregionen. Av dessa är den regionala utvecklingsplanen av särskilt stor betydelse Nationella kulturpolitiska mål De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009 (regeringens proposition 2009/10:3, Tid för kultur). Målen ska styra den statliga kulturpolitiken men ska även kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting. Enligt de nationella kulturpolitiska målen ska kulturen vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå dessa mål ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och allas möjlighet till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Inom ramen för kultursamverkansmodellen, där Stockholmsregionen som enda landsting inte ingår, tydliggörs att regional kulturverksamhet i Sverige ska bidra till att ge hela befolkningen möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud som präglas av förnyelse och kvalitet. För att uppnå detta ska: den kulturella infrastrukturen utvecklas, den regionala mångfalden främjas, kulturskapare ges möjlighet att utveckla sitt konstnärskap Stockholms läns landstings kulturpolitiska mål Landstingsfullmäktige har beslutat mål för den regionala kulturpolitiken i Stockholms län. Mål Fri kultur för upplevelser, möten, bildning och delaktighet Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2050 (RUFS) I förslaget till RUFS 2050 anges vision och fyra mål för Stockholmsregionens långsiktiga utveckling som ett gemensamt ansvar för regionens många aktörer och samhällssektorer. Vision Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 9

23 Mål En tillgänglig region med god livsmiljö En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region En ledande tillväxt- och kunskapsregion En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp Förslaget till RUFS 2050 är under hösten 2017 på remiss, för att slutgiltigt antas av landstingsfullmäktige i juni FN:s barnkonvention De prioriteringar i kulturstrategin som gäller barn och unga tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter: Barn har rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet, och samhället ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet Barnkonventionen betonar också barns och ungas rätt att uttrycka sina åsikter och att få vara delaktiga i frågor som rör barn och unga. 2.2 Nulägesbeskrivning I Stockholms län bor idag närmare 2,3 miljoner invånare och fram till 2050 beräknas länets invånarantal öka med 1,1 miljoner till cirka 3,4 miljoner. Länet kännetecknas av att det är en huvudstadsregion men också av dess mångsidighet med stora och små kommuner, starka tätorter, glesbygd och skärgård. Kulturpolitiken kan sägas bestå av alla de insatser som det offentliga samhället gör för att uppfylla de kulturpolitiska mål som beslutats av riksdagen. Tydligast framträder denna struktur i form av kulturinstitutioner konserthus, teatrar, bibliotek, kulturskolor och mycket annat som finns spridda över landet och med huvudmannaskap som kan vara statligt, regionalt eller kommunalt. I Stockholmsregionen präglas institutionsstrukturen främst av en stark statlig närvaro med i form av de centrala museerna och nationella scenkonstinstitutionerna men också av Stockholms stads storlek och kulturpolitiska ambitioner. Stat, landsting/regioner och kommuner samverkar även genom offentliga stöd till kulturverksamhet av olika slag. Kommunernas huvudområden inom kulturverksamhet är allmän kultur, bibliotek, musik- eller kulturskola samt stöd till föreningsliv och studieförbund. I landets samtliga regioner finns så kallade länskulturfunktioner, som både får regionalt och statligt stöd till sin verksamhet. I Stockholmsregionen utgörs dessa av Dans i Stockholms stad och län, Film Stockholm, Länsmusiken i Stockholm, Regionbibliotek Stockholm, Slöjd Stockholm och Stockholms läns museum. Film Stockholm är inordnat inom Stockholms läns landstings kulturförvaltnings organisation medan övriga får verksamhetsstöd från kulturnämnden för sin verksamhet. Länskulturfunktionerna har i uppgift att främja utvecklingen av kulturlivet i hela länet, inte minst för barn och unga. En stor andel av landets fria kulturliv är verksamt i regionen. I länet finns även starka folkbildningsorganisationer och ett rikt föreningsliv som bidrar till regionens attraktivitet. Kulturutbudet och rekreationsmöjligheterna håller hög internationell klass. 10 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

24 Stockholms län hör till Europas ledande kreativa regioner och är en viktig arbetsmarknad för kulturskapare. Företag som verkar inom de så kallade kulturella och kreativa näringarna är en styrka för regionens tillväxt och utveckling. Nära hälften av landets alla företag inom den kulturella och kreativa sektorn är lokaliserade till Stockholms län och en stor del av dessa agerar på en internationell marknad. Den kulturella och kreativa sektorn utgjorde 6,4 procent av bruttoregionalprodukten Stockholmsregionen rymmer en mångfald av landskap och kulturmiljöer med betydande kulturhistoriska värden. Kulturmiljöer är viktiga att ta till vara och utveckla i samhällsplaneringssammanhang vad gäller bebyggelse och grönområden, men även för landsbygden och skärgården. FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 11

25 3 Kulturstrategins målområden Visionen och målen som föreslås i RUFS 2050 bildar utgångpunkt för de fyra målområden som kulturstrategin omfattar. På detta sätt tydliggörs hur kulturpolitiken kan bidra till måluppfyllelse. Mål i RUFS 2050: En tillgänglig region med god livsmiljö Kulturstrategins målområde: Kulturupplevelser, möten och bildning bidrar till en god livsmiljö i en tillgänglig region Kultur och konst kan lyfta platsens själ och identitet vilket främjar attraktiva livsmiljöer. Kultur kan även bidra till ökad gemenskap och fungera som socialt kitt genom att skapa rum för möten, upplevelser, skapande och reflektion. Tillgänglighet till kultur i hela länet är därför avgörande. Kulturens olika yttringar har även en rad positiva externaliteter såsom positiv inverkan på människors hälsa och bidrar till att folkhälsan i regionen förbättras. Mål i RUFS 2050: En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region Kulturstrategins målområde: Kulturen stärker demokratin i en öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region. Ett brett och dynamiskt kulturliv erbjuder arenor för upplevelser, reflektion, bildning och delaktighet, vilket, som ovan nämnts, har positiva externaliteter för folkhälsa och integration. Viktiga verktyg för detta utgörs av föreningslivet och folkbildningen. En viktig förutsättning är inkludering och allas tillgång till kulturens olika arenor. Kultur kan genom delaktighet stärka demokratin. Med en ökad delaktighet och inkludering uppnås ett ökat inflytande och en höjd tillit i samhället. Mål i RUFS 2050: En ledande tillväxt- och kunskapsregion Kulturstrategins målområde: Kulturdriven tillväxt och det kreativa företagandet bidrar till en regional utveckling i en ledande tillväxt- och kunskapsregion Kulturella och kreativa företag stärker den regionala arbetsmarknaden. Innovativa perspektiv och samarbeten bidrar till att skapa kreativa arenor i regionen. De kulturella och kreativa näringarnas har en ekonomisk betydelse för regionen och stärker den regionala identiteten och attraktionskraften. Mål i RUFS 2050: En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp Kulturstrategins målområde: Kultur och kulturmiljö bidrar till att skapa en hållbar utveckling i en resurseffektiv och resilient region Att bevara, använda och utveckla kulturmiljön i de regionala stadskärnorna samt lokaliseringen kulturverksamheter dit, kan bidra till en hållbar humanistisk utveckling. Kulturmiljövärden som bevaras, används och utvecklas har en stark koppling till besöksnäringen. Den regionala identiteten tydliggörs när satsningar görs på kultur och besöksnäring. 12 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

26 4 Utmaningar Regionen och omvärlden förändras ständigt och med dem förändras också kulturens förutsättningar. RUFS 2050 lyfter bland annat fram att regionen behöver anpassas till globalisering och digitalisering och att regionens aktörer behöver säkerställa omständig heter som bidrar till tillit och tillväxt. RUFS 2050 identifierar också sex utmaningar för regionen. Dit hör att vara en ledande storstadsregion i en växande global konkurrens, att ha en fortsatt öppen region och samtidigt stärka inkluderingen och att öka tryggheten i regionen samtidigt som världen upplevs som osäker. Dessa utmaningar har bäring också på kulturen. Kulturen kan bidra för att hantera dem men då måste också kulturens förutsättningar värnas och anpassas i takt med samhället. Fyra områden är särskilt angelägna för detta, och nödvändiga om kulturen långsiktigt ska bidra till målen i RUFS 2050 i enlighet med strategins målområden i föregående avsnitt: 1. Att öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet 2. Att stärka möjligheterna till konstnärlig utveckling 3. Att omfatta digitaliseringens möjligheter och utmaningar 4. Att använda kultur och kulturmiljöer som resurs i samhällsplaneringen Nedan beskrivs dessa fyra områden och ett antal prioriteringar för de kommande årens arbete. 4.1 Att öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet Tillgång till kultur, deltagandet i kulturupplevelser och möjlighet till eget skapande är idag ojämlikt fördelat i länet; befolkningsstruktur, boendeort i länet och skillnader mellan tätort och glesbygd är påverkande faktorer. En utmaning är att hitta vägar för att minska dessa klyftor. En annan att nå barn och unga, inte minst i socioekonomiskt svaga områden i länet. Offentliga insatser till regionens kulturliv bör därför riktas för att få fler att känna sig inkluderade. Kulturen har en viktig roll att fylla när det gäller integration och kan bidra till en demokratisk samhällsutveckling. Även personer med funktionsvariationer ska ha god tillgång till kultur. Det är även angeläget att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. En viktig förutsättning för ett rikt lokalt och regionalt sammanhållande kulturliv, där länets invånare kan delta och utöva sina skapande förmågor, är öppna och tillgängliga mötesplatser. Mångsidiga och funktionsblandade stads- och bebyggelsemiljöer där kultur är en integrerad del, med närhet till god kollektivtrafik ökar den fysiska tillgängligheten. I många av dessa processer kan föreningsliv och folkbildningen vara viktiga aktörer, vilket den offentliga stödgivningen bör beakta. FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 13

27 Prioriteringar: För att öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet bör följande prioriteras: Att utveckla metoder och långsiktiga arbetssätt för att löpande genomföra dialoger med företrädare för civilsamhället, det professionella kulturlivet och kommunerna i länet i syfte att identifiera möjligheter till och hinder för ökad tillgång till kultur i hela länet Att bidra till att möjliggöra kulturupplevelser och eget skapande för invånare i hela länet, särskilt för barn och unga Att regelbundet genomföra kulturvaneundersökningar i syfte att synliggöra deltagandet i kulturlivet Att tillgängliggöra kulturarvet för länets invånare Att i högre grad samverka regionalt om viss kultur- och fritidsverksamhet, som lokaliseras på platser med hög regional tillgänglighet 4.2 Att stärka möjligheterna till konstnärlig utveckling Stockholmsregionen ska vara en attraktiv region för professionella kulturskapare. Därför behövs goda näringsvillkor och fysiska rum för skapande, inte minst är det viktigt att bereda plats för semiprofessionella och nyutexaminerade konstnärer. Förutom lokaler att skapa i behövs relevanta stödsystem så att lokala och internationella samarbeten kan genomföras. För att åstadkomma detta är statens, landstingets och kommunernas stödsystem viktiga samverkande delar. Nyskapande och utveckling av det regionala kulturlivet ska främjas genom att professionella kulturskapare ges möjlighet till att utforska sitt konstnärskap och pröva nya samarbetsformer. Parallellt med att en förstärkning av befintliga strukturer och aktörer görs, behöver även nya aktörer och nätverk ges plats. Även synliggörandet av konst och kultur i internationella sammanhang är viktiga förutsättningar för regionens professionella kulturskapare. Stockholmsregionen bör främja kulturella och kreativa företag för att skapa innovativa miljöer och att stärka samverkan med andra typer av företag. Det är även angeläget att främja samverkan mellan den kulturella och kreativa sektorn och besöksnäringen. Prioriteringar: För att stärka möjligheterna till konstnärlig utveckling bör följande prioriteras: Att möjliggöra för internationella och interkulturella samarbeten och dialoger Att kontinuerligt utvärdera det offentliga stödet inom kulturområdet för att säkerställa dess relevans och aktualitet Att belysa den kulturella infrastrukturen bland annat genom kartläggningar Att identifiera former för skapandet av regionala kulturnoder med tidsbegränsade uppdrag i syfte att sprida kunskap om och främja utvecklingen inom ett specifikt område som är i behov av större spridning och kunskapsutveckling i länet Att arbeta med frågor kring kompetensutveckling för exempelvis kulturskapare och kommuner för att stärka den konstnärliga utvecklingen 4.3 Att omfatta digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringen har haft en stor inverkan vad gäller såväl skapandet som förmedlandet av kultur. Det gäller både professionella kulturskapare och alla som inom ramen för en utvidgad DIY-rörelse (do-it-yourself) skapar själva. I dag finns möjligheter att 14 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

28 producera, förmedla och konsumera kultur på en mängd olika sätt oberoende av den fysiska platsen. I denna nya verklighet behöver plattformar för användargenererad kultur utvecklas och utnyttjas i högre grad. Digitaliseringen har skapat nya möjligheter: helt nya skapandeprocesser och uttryck har utvecklats, det har blivit lättare för företagare oavsett bostadsort att verka regionalt, nationellt och internationellt, det har blivit enklare för personer på landsbygden eller med funktionsvariationer att kunna ta del av kultur. Detta teknikskifte har fått effekter på alla konstformer och dess olika branscher på olika sätt. Digitaliseringens möjligheter ger också nya utmaningar. För att så många människor som möjligt ska kunna ta del av kultur på lika villkor är bredband i alla delar av länet ett viktigt utvecklingsområde. Ett utbyggt bredband är en grundförutsättning inte minst för småföretagare inom de kulturella och kreativa näringarna. Det är viktigt att ta till vara folkbildningens möjligheter att överbrygga den digitala klyftan och på så sätt skapa delaktighet och ökad inkludering. Prioriteringar: För att omfatta digitaliseringens möjligheter och utmaningar bör följande prioriteras: Att ta till vara studieförbundens och folkbibliotekens erfarenheter av att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos regionens invånare Att främja digitala arenor inom kultursektorn Att ta till vara digitaliseringens möjligheter när det gäller att skapa, förmedla och tillgängliggöra konst och kultur 4.4 Att använda kultur och kulturmiljöer som resurs i samhällsplaneringen Ökad samverkan mellan samhällsplanerare och kulturens företrädare är nödvändigt för att skapa attraktiva miljöer med sociala och kulturella värden för människor att arbeta, leva och trivas i. Kultur och kulturmiljö bör i än högre grad integreras med bebyggelseplaneringen både när det gäller läge och utformning och ska ses som en utvecklingspotential i samhällsplaneringen. Det gäller särskilt när de regionala stadskärnorna planeras och i vissa socioekonomiskt svaga områden men även i de så kallade landsbygdsnoderna. För att konstnärlig verksamhet ska kunna utvecklas i länet krävs förutom öppna mötesplatser, att i samhällsplaneringen även ge utrymme för verkstäder och ateljéer. Länets kulturmiljöer bör ses som en resurs som skapar en gemensam identitet och ett sammanhang för länets invånare och bör därför bevaras och utvecklas. Det är angeläget att tillvarata kulturmiljövärden när stadsmiljöer förtätas eller infrastrukturen byggs ut, att hitta balansen mellan att bygga och att bevara. Genom förstärkt samverkan mellan kulturens företrädare och planerare kan ett gott resultat uppnås. Stockholmsregionens besöksnäring kan gynnas om regionens olika kulturmiljöer utnyttjas på ett mer strategiskt sätt. Ett levande och tillgängligt kulturarv är en viktig del av regionens rika kulturliv och en attraktionsfaktor för en ökande besöksnäring. Det är viktigt att regionens olika aktörer samarbetar kring frågor som rör kultur och besöksnäring. FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 15

29 Prioriteringar: För att använda kultur och kulturmiljöer som en resurs i samhällsplaneringen bör följande prioriteras: Att prioritera insatser som främjar att kulturella och sociala mötesplatser utvecklas i länet i synnerhet i regionala stadskärnor, i landsbygdsnoder och i socioekonomiskt svaga områden Att ett omtag görs om Kreativa Stockholm och tillhörande handlingsplan. Det är viktigt att finna nya strukturer och identifiera områden för bred samverkan mellan kultur- och näringsliv inte minst kring frågor som rör samhällsplaneringen och kulturens infrastrukturer Att identifierar metoder för att säkerhetsställa att den konstnärliga gestaltningen blir en naturlig del i planprocesserna Att berörda parter samverkar för att länets kulturmiljöer ska ses som en resurs vid samhällsplaneringen Att det lokala kulturarvet används som en tillgång i utvecklingssammanhang och för besöksnäringen 16 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN

30 5 Genomförande Kulturstrategin är regionövergripande och ska fungera som ett vägledande dokument för regionala och lokala aktörer. Strategins genomförande är kopplat till genomförandet av RUFS 2050, vilket innebär att strategin ska bidra till att uppnå målen i RUFS Liksom när det gäller övriga delar av samhällsutvecklingen har många aktörer avgörande roller för kulturområdets utveckling. Om den målbild som beskrivs i strategin ska kunna uppnås krävs ett aktivt genomförandearbete inte minst av landstinget som exempelvis bidrar genom sitt stöd till kultur-och föreningslivet samt den strategiskt samordnande rollen. Länskulturfunktionernas arbete är också en viktig del av det konkretiserade arbetet ute i kommunerna. Landstinget tar också fram utredningar och kartläggningar som är viktiga i det fortsatta arbetet. Ett aktivt genomförandearbete krävs även av länets kommuner, av regionala samverkansorgan och av statliga myndigheter inom sina respektive ansvarsområden. Aktörer inom föreningslivet, det fria kulturlivet och näringslivet kan bidra genom egna initiativ och åtgärder. I detta arbete behöver varje enskild aktör analysera och väga möjliga åtgärder mot varandra utifrån bedömda effekter och kostnader och med hänsyn till eventuella synergier och målkonflikter. På många områden är dock bred samverkan önskvärd och till och med nödvändig, det gäller inte minst frågor som rör samhällsplaneringen och kulturens infrastrukturer. I dag saknas det i Stockholmsregionen en struktur för formaliserad dialog och samverkan mellan aktörer inom kulturområdet. Att få en sådan på plats är kanske den viktigaste förutsättningen för kulturstrategins genomförande och för kulturens bidrag till regionens vision om att Stockholm ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Landstinget avser att initiera en sådan process och remissinstanserna uppmuntras att komma med synpunkter på en sådan. FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN 17

31 Kulturförvaltningen Jl FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholms läns landsting

32 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) HANDLÄGGARE Lif, Camilla camilla.lif@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning oktober 2017 för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Månadsuppföljning per den 31 oktober 2017 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 november Sammanfattning Kommunens utfall per oktober 2017 är positivt med 211 mnkr. När exploateringsverksamheten exkluderas är utfallet ett plus med 179 mnkr. Sammantaget kvarstår i huvudsak de prognoser som nämnderna redovisade i delårsrapporten per augusti. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer fortsatt att förskolenämnden och grundskolenämnden inte kommer att klara sina budgetar för året. Förskoleenheterna beräknas sammantaget få underskott trots restriktivitet och andra åtgärder. Färre elever i grundskolan jämfört med budget balanserar till stor del prognostiserade underskott i verksamheten. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer sammantaget ett underskott för socialnämndens verksamheter, exklusive merkostnader för flyktingmottagandet. Främst avser det kostnader för placeringar inom barnoch ungdomsvården och våld i nära relationer, samt kostnader för inhyrda socialsekreterare. Minusprognoser beräknas fortsatt för funktionshinderområdet, medan prognosen för ekonomiskt bistånd är ett överskott. Ett tillskott på 21,9 mnkr till socialnämnden avseende merkostnader för flyktingmottagandet är beslutat i delårsrapporten per augusti, vilket kompenserar för en större del av beräknat underskott. Socialoch äldreomsorgsförvaltningen bedömer också att äldreomsorgsnämnden kommer att klara plusprognosen i delårsrapporten och att det finns möjlighet att överskottet blir ytterligare bättre. Förvaltningarna bedömer i övrigt att nämnderna klarar sina budgetar för året. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer och SKL:s skatteprognos i oktober är att balanskravet kommer att uppnås. För att klara det ekonomiska målet är det avgörande att nämnder som redovisar svårigheter att klara sin ekonomi aktivt arbetar med åtgärder för att förbättra sina resultat. Utrymmet som är avsatt i medelsreserven för flyktingmottagandet är begränsat och mindre jämfört med POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

33 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Det är därför av stor vikt att åtgärder vidtas för att minimera eventuella merkostnader. Beskrivning av ärendet Månadsuppföljningen omfattar månatlig uppföljning (per februari, april, maj, juli, september-november) till kommunstyrelsen av det ekonomiska utfallet, totalt för kommunen och för respektive nämnd. Förvaltningarnas kommentarer till nämndens utfall och bedömning av helårsprognos ska vara av mer övergripande karaktär. Förvaltningens synpunkter Kommunens utfall per oktober 2017 är positivt med 211 mnkr. När exploateringsverksamheten exkluderas är utfallet ett plus med 179 mnkr. Budget Utfall % Utfall 2017 okt-17 okt-16 Verksamhetens kostnader/intäkter , ,9 82,3% ,4 Exploateringsverksamhet 130,0 31,6 24,3% 31,6 Avskrivningar -126,7-102,0 80,5% -90,7 Verksamhetens nettokostnader , ,3 83,6% ,5 Skatteintäkter 4 770, ,1 83,6% 3 782,7 Generella statsbidrag / utjämning 931,5 776,0 83,3% 661,9 Skatt, statsbidrag, utjämning 5 701, ,2 83,6% 4 444,6 Finansiella intäkter 156,8 134,3 85,6% 126,9 Finansiella kostnader -96,5-72,5 75,1% -79,0 Resultat 242,2 210,7 19,1 Resultat, ekonomiskt mål 112,2 179,0-12,6 Skatt, utjämning, bidrag Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin septemberprognos att skatteunderlaget för 2016 och 2017 nu ökar något mer jämfört med prognosen som låg till grund för budgeten för Utfallet för skatt, utjämning och bidrag bedöms i prognosen till ett plus jämfört med budget med 17,7 mnkr, avvikelsen avser i huvudsak skatt och inkomstutjämning. Övriga delar i den kommunala utjämningen följer budgeterad nivå.

34 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Verksamhetens nettokostnader Budget Utfall Avvik Utfall +/ okt-17 okt-17 okt-17 okt-16 i % Kommunstyrelse -414,4-384,1 30,3-379,2 1,3% Förskolenämnd -682,5-689,9-7,3-684,1 0,8% Grundskolenämnd , ,7-7, ,9 5,6% Gymnasienämnd -460,0-442,4 17,6-422,9 4,6% Socialnämnd -808,3-855,9-47,6-836,2 2,4% Äldreomsorgsnämnd -585,3-576,2 9,1-577,9-0,3% Kultur- och fritidsnämnd -168,7-170,9-2,2-163,3 4,7% Natur- och byggnadsnämnd -126,2-118,3 7,9-114,3 3,5% Tillsynsnämnd -6,3-1,1 5,3-4,6-76,3% Revision -2,8-1,6 1,2-1,8-14,7% Summa nämnder , ,0 6, ,2 2,9% Reserverade medel -45,6 0,0 45,6 0,0 Pensioner, kapitaltjänstintäkter 78,4 69,3-9,1 72,4-4,4% Avskrivningar -105,6-102,3 3,3-90,7 12,8% Exploateringsverksamhet 108,3 31,5-76,8 31,6-0,4% Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,3 0,3 0,3 S:a verksamhetens nettokostnader , ,3-30, ,5 3,2% Nämndernas nettokostnader är totalt 129 mnkr (2,9 %) högre jämfört med motsvarande period Nämndernas totala budgetram för året är 150 mnkr (2,8 %) högre jämfört med utfallet i bokslut 2016 (exklusive budgetjusteringar beslutade i delårsrapport ). Nämndernas samlade utfall är plus 7 mnkr jämfört med periodens budget. För motsvarande period 2016 var nämndernas utfall minus 22 mnkr. Förskolenämnden, grundskolenämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden visar minusresultat. Övriga nämnder redovisar plusresultat. Sammantaget kvarstår i huvudsak de prognoser som nämnderna redovisade i delårsrapporten per augusti. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer fortsatt att förskolenämnden och grundskolenämnden inte kommer att klara sina budgetar för året. Förskoleenheterna beräknas sammantaget få underskott trots restriktivitet och andra åtgärder. Färre elever i grundskolan jämfört med budget balanserar till stor del prognostiserade underskott i verksamheten. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer sammantaget ett underskott för socialnämndens verksamheter, exklusive merkostnader för flyktingmottagandet. Främst avser det kostnader för placeringar inom barn-

35 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) och ungdomsvården och våld i nära relationer, samt kostnader för inhyrda socialsekreterare. Minusprognoser beräknas fortsatt för funktionshinderområdet, medan prognosen för ekonomiskt bistånd är ett överskott. Ett tillskott på 21,9 mnkr till socialnämnden avseende merkostnader för flyktingmottagandet är beslutat i delårsrapporten per augusti, vilket kompenserar för en större del av beräknat underskott för verksamheten. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer också att äldreomsorgsnämnden kommer att klara plusprognosen i delårsrapporten och att det finns möjlighet att överskottet blir ytterligare bättre. Förvaltningarna bedömer i övrigt att nämnderna klarar sina budgetar för året. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer och SKL:s skatteprognos i september är att balanskravet kommer att uppnås. För att klara det ekonomiska målet är det avgörande att nämnder som redovisar svårigheter att klara sin ekonomi aktivt arbetar med åtgärder för att förbättra sina resultat. Utrymmet som är avsatt i medelsreserven för flyktingmottagandet är begränsat och mindre jämfört med Det är därför av stor vikt att åtgärder vidtas för att minimera eventuella merkostnader. Nämndernas utfall med förvaltningarnas kommentarer (Siffrorna i tabellerna är avrundade) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning anger att resultatet (+30,3 mnkr) är rättvisande för perioden. Anledningen till den stora positiva budgetavvikelsen är en kombination av lägre personalkostnader, en högre grad av utdebitering till investeringsprojekten samt lägre kostnader för konsulter än budgeterat. Med undantag för den administrativa avdelningen redovisar samtliga avdelningar inom förvaltningen ett lägre utfall än budgeterat totalt sett. Avvikelsen inom den administrativa avdelningen uppgår till -2,0 Mnkr och kommer framför allt från sektionen trygghet och säkerhet samt

36 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) kansliverksamheten. En viss försiktighet har vidtagits i budgetarbetet där alla tillgängliga medel inte har fördelats till avdelningarna utan tills vidare placerats hos kommundirektören. Avsikten är att därmed kunna starta alternativt avvakta med projekt beroende på kommande resultatutveckling. Med hänsyn till den planerade expansionen inom samhällsbyggnadsavdelningen förväntas trenden vända under hösten. För helåret prognostiseras det ekonomiska resultatet till ett överskott (+11,8 mnkr i delårsrapport 2/2017). Förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (-7,3 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen har redovisat att det är fler barn i behov av särskilt stöd i verksamheten och förskolenämnden fick i delårsrapporten per mars beslut om ett budgettillskott på 4 mnkr för Ytterligare 1,4 mnkr i tillskott beslutades i delårsrapporten per augusti. Förskoleenheterna sammantaget har ett negativt resultat och förvaltningen bedömer att många förskolor inte kommer att klara sin budget. Sammantaget bedömer förvaltningen att förskolenämnden inte klarar årets budget även om man på flera enheter ser en något positivare trend i oktober än vid delårsrapporten (-16,6 mnkr i delårsrapport 2/2017). Generell restriktivitet gäller vid inköp, konferenser och utbildningar samt för investeringar. Återhållsamhet och samordning ska gälla avseende vikarier. Förskolorna har påbörjat och ser kontinuerligt över ytterligare åtgärder.

37 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (-7 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Rutiner för hur enheterna redovisar kostnader för statsbidragsfinansierade projekt ska förbättras. Det är oklart om statsbidragen från Migrationsverket, vilka har lång handläggningstid hos myndigheten, i bästa fall kan väga upp en negativ årsprognos. Ackumulerat resultat hittills beräknas ha en avvikelse för stadsbidrag på cirka 5,4 mnkr. Rättning av detta ska ske på november månad. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att grundskolenämnden inte klarar sin budget för året. Bedömningen i oktober är -5,6 mnkr inklusive ramökning på 1,6 mnkr för lokalkostnader i delårsrapporten per augusti (-6,3 mnkr i delårsrapport 2/2017). Osäkra faktorer som lyfts fram är medelstilldelning från Migrationsverket och återredovisning av statsbidrag. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att enheterna inte kommer att kunna genomföra åtgärder för att helt komma i balans i år. Enheternas underskott vägs delvis upp av överskott centralt på förvaltningen. Flertalet skolor har lämnat åtgärdsplaner till barn- och utbildningsförvaltningen. Skolor med större underskott planerar för åtgärder under kommande budgetår. Åtgärdsplanerna ska analyseras i grundskolans ledningsgrupp och diskuteras med skolorna. Under 2018 planeras också en genomlysning för åtgärdsplan gällande modersmålsorganisationen.

38 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+18mnkr) är rättvisande för perioden. Det är positivt att enheterna har bättre resultat i år jämfört med samma period Uppbokningen av den förväntade ersättningen från Migrationsverket för de asylsökande ungdomarna har varit försiktig och utbetalningen för vårterminen blev 3 mnkr högre än uppbokat och en fortsatt positiv tolkning kan innebära ökat överskott för nämnden även Några skolor räknar inte med att uppnå det budgeterade antalet elever hösten 2017, vilket kommer att försämra resultatet. Förvaltningen redovisar att man jobbar för att alla enheter och verksamheter ska uppnå en ekonomi i balans. Då kostnadsökningen inom gymnasiet är hög avser skolorna dra ner på anslagen för stödresurser för att undgå negativt ekonomiskt resultat. Enskilda skolor kan behöva vidta effektiviseringsåtgärder för att uppnå ett nollresultat eller bättre. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att gymnasienämnden klarar sin budget för året (+10,1 mnkr i delårsrapport 2/2017).

39 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Socialnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (-48 mnkr) är rättvisande för perioden med undantag av att kostnader för hemvårdsbidrag (-0,5 mnkr) felaktigt har bokförts på socialnämnden i oktober. En rättning kommer att ske i november. Budgettillskott om 21,9 mnkr avseende kostnader för flyktingmottagandet som beslutades av kommunfullmäktige i november är inte inräknade i resultatet per oktober. Den negativa avvikelsen som avser kostnader för flyktingmottagande är totalt -27,8 mnkr och avser kostnader för ensamkommande barn (-12,4 mnkr) och nyanlända vuxna (-15,4 mnkr). Vård- och behandling har en negativ avvikelse om -24,8 mnkr och beror på kostnader för placeringar inom barn- och ungdomsvården och våld i nära relationer, samt kostnader för inhyrda socialsekreterare. Även verksamheten som avser hemtjänst samt boendestöd inom egen regi har en negativ avvikelse (-6,6 mnkr). Funktionshinderområdet har ett negativt resultat (-22,2 mnkr) som främst avser LSS (bostad med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans). Den största positiva avvikelsen (+25,2 mnkr) återfinns inom ekonomiskt bistånd och avser högre schablonersättning från Migrationsverket samt lägre kostnader för verksamheten försörjningsstöd. Avvikelsen totalt, exklusive flyktingverksamheten är -19,8 mnkr. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer att nämnden inte klarar årets budget. Prognosen för socialnämnden är -25,8 mnkr, med hänsyn till budgetförstärkningen vid delårsrapporten om 21,9 mnkr. Prognosen för socialnämnden var i delårsrapporten utan hänsyn till budgetförstärkningen -47,7 mnkr. Av dessa avser -29,9 mnkr kostnader för flyktingmottagandet. Bedömningen idag är att nämnden kommer klara att hålla prognosen. Förvaltningen beskriver att man följer verksamheterna månadsvis och uppmärksammar om avvikelser uppstår och åtgärdar dessa skyndsamt.

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (+9 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Kostnader för hemvårdsbidrag (0,5 mnkr) har felaktigt redovisats på socialnämnden och kommer att justeras i november. Det är också svårt att jämföra med samma period föregående år då man dels tillämpar en annan ersättningsmodell inom hemtjänst i jämförelse med föregående år. Antalet platser inom särskilt boende har också varit högre i år eftersom biståndskansliet i större utsträckning köper externa platser för att tillgodose behoven istället för att placera personer på korttidsboende i väntan på permanent plats. Senare semestrar under 2017 har lett till ett högre utfall av vikariekostnader i oktober månad. Det finns även kostnader relaterad till introduktion av personal med anledning av att kommunens egen regi inom hemtjänst inledningsvis fick ta över alla kunder för de privata utförare där LOV-avtalen sagts upp under september. De positiva avvikelserna i nämndens resultat finns framför allt inom biståndskansliet, medan utförare i egen regi har ett underskott. I prognosen till delårsrapporten per augusti prognostiserar nämnden en positiv avvikelse om 11,8 mnkr. I dagsläget är social- och äldreomsorgsförvaltningens bedömning att nämnden kommer att klara prognosen. Enheter med underskott ska arbeta med åtgärdsplaner för att minska sina underskott. I uppföljningen kommer ett tydligare fokus att läggas på avstämning av åtgärder för att säkerställa att dessa vidtas och genomförs i den omfattning som planerats. Inom hemtjänsten har en extern konsult (PwC) genomfört en genomlysning och social- och äldreomsorgsförvaltningen har satt samman tre arbetsgrupper som arbetar med identifierade utvecklingsområden. Ett arbete pågår också med att förbättra uppföljningen inom äldreomsorgen. Verktygen för uppföljning ska ses över och förtydligas för att enhetscheferna ska få en bättre förståelse för uppföljningen och för att rapporteringen till ledningen ska blir tydligare. Syftet är att göra uppföljningen mer transparent och fokuserad på verksamhetsnära analys för att bättre och i ett tidigare skede förstå vilka åtgärder som behöver vidtas.

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen anger att resultatet (-2,2 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Det negativa resultatet avser upplupna hyror för Stuvstahallen och Fleminghallen. Nämnden har begärt om tillskott för Stuvstahallen i delårsrapporten per augusti och återkommer i särskilt ärende med begäran avseende Fleminghallen. Vakanshållning och förseningar i tillsättning av tjänster förbättrar resultatet per oktober. Förvaltningen bedömer att kultur- och fritidsnämnden klarar årets budget (0 mnkr i delårsrapport 2/2017, efter begärda tillskott). Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (+8 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Vissa kostnader som avser tillsynsnämnden är bokförda på natur- och byggnadsnämnden och ska justeras i novembers utfall. Förvaltningen bedömer att nämnden klarar sin budget för året (-0,5 mnkr i delårsrapport 2/2017). Samtliga avdelningar har fått information om att förvaltningen prioriterar ekonomisk återhållsamhet under 2017.

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (+5 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. De nya taxorna och avgifterna inkluderar kostnader för staben som ännu ej fallit ut på nämnden. Dessa kostnader kommer att bokföras i november. Nämnden har en mycket bra ekonomisk plan för 2017 och förvaltningen bedömer att nämnden klarar sin budget för året (+3,8 mnkr i delårsrapport 1/2017). Samtliga avdelningar har fått information om att förvaltningen prioriterar ekonomisk återhållsamhet under Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat för perioden är ett plus med 40 mnkr och avser främst reserverade medel. I medelsreserven kvarstår 21,9 mnkr för att möta ökade kostnader till följd av flyktingmottagandet och 31 mnkr för ökade lokalhyror. I delårsrapporten per augusti beslutades att utrymmet för flyktingmottagandet överförs till socialnämndens budget, 1,4 mnkr överförs till förskolenämnden avseende fler barn i behov av särskilt stöd och att sammantaget 4,5 mnkr överförs till grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden för ökade lokalkostnader. Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamhetens utfall är 31,5 mnkr. I delårsrapporten per augusti prognostiseras ett utfall på 140 mnkr, vilket är 10 mnkr högre än budget. Finansnetto Utfallet för finansnettot är ett plus med 12 mnkr. Högre finansiella kostnader för pensionsskulden kompenseras av en större utdelning från Södertörns Energi AB samt en överskottsutdelning från Kommuninvest. I delårsrapporten per augusti beräknas sammantaget ett plus på 9,9 mnkr för finansnettot.

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) Personal Personalstatistiken som avser september är preliminär då sjukfrånvaro som inträffat efter månadens löneutbetalning kommer med i statistiken först efter oktober månads löneutbetalning. Det innebär även att statistiken för antal tjänstgörande årsarbetare för perioden är preliminär och kan komma att förändras något. Antal anställda och årsarbetare Nämnderna har i oktober anställda (5 476 tjänstgörande Anställda /Årsarbetare årsarbetare 1 ). Jämfört med oktober föregående år har antalet anställda ökat något, främst med anledning av att nya Oktober 2017: /5 476 Oktober 2016: 6 640/ verksamheter öppnat inom grundskolan, förskolan och inom äldreomsorgen under Sjukfrånvaron fortsätter minska De senaste mätningarna av total sjukfrånvaro (genomsnittet för de senaste 12 månaderna) visar att sjukfrånvaron till och med oktober 2017 preliminärt är 7,9 procent. Sjukfrånvaron har minskat sedan årsskiftet och är lägre än vid motsvarande period föregående år. Kvinnornas sjukfrånvaro är preliminärt 8,7 procent och männens preliminärt 5,1 procent. Förskolenämnden har den högsta sjukfrånvaron (cirka 10 procent). 1 Årsarbetare: Antalet anställda omvandlat till heltid, exkluderat frånvarande personal. Med frånvaro menas all frånvaro, exempelvis sjukfrånvaro och föräldraledighet, förutom semester.

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (13) De preliminära uppgifterna om den korta sjukfrånvaron, 0 till 14 dagar, visar att den är i princip oförändrad jämfört med motsvarande period förra året. Kvinnors korta sjukfrånvaro är preliminärt 2,7 procent medan männens preliminärt är 2,2 procent. Sjukfrånvaron i riket sjunker enligt Försäkringskassan för åttonde månaden i rad. Minskningen sker i alla Sveriges län och både för kvinnor och för män. Sjukfrånvaron är därmed lägre både jämfört med motsvarande period föregående år och jämfört med tidigare månader i år. Försäkringskassan redovisar också att psykisk ohälsa ligger bakom nästan hälften av alla sjukskrivningar. Det är framför allt de som arbetar inom kontaktyrken som är sjukskrivna på grund av psykiatriska diagnoser, vilket ofta är kvinnor anställda inom offentlig sektor. Magdalena Bosson Kommundirektör Ralph Strandqvist Tf. Ekonomidirektör Camilla Lif Controller Bilagor Finansiell riskrapport oktober 2017

45 FINANSIELL RISKRAPPORT Rapporten avser Huddinge kommunkoncern, vilken inbegriper Huge Fastigheter AB och ägda andelar i Södertörns Energi AB och Söderenergi AB. SAMMANFATTNING Kontroll mot finanspolicyns riskregler: Tillåtet intervall Verkligt Kort upplåning (0-12 mån) Max 50% 31% Kapitalbindningstid (genomsnitt) 2-5 år 3,4 år Betalningsberedskap (LCR) Min 80% 130% Räntebindningstid (genomsnitt, nom skuld) 2-5 år 2,4 år Ränteförfall inom 12 månader (nom skuld) Max 60% 54% Andel Real skuld Max 20% 9% Valutarisk i finansverksamheten har säkrats enligt regler i Finanspolicy. Kreditrisker vid placering av eventuell överskottslikviditet och vid derivataffärer har hanterats enligt regler i Finanspolicy. INTERNBANKENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER [mnkr] Tillgångar (utlåning) Skulder (finansiering) Revers Huge Bostäder Certifikat Revers Huddinge Samhällsfast Lån Kommuninvest Reverser SÖEN Lån andra kommuner 0 0 Reverser andra kommuner 0 0 Obligationer Saldo i Nordea Banklån Lån från pensionsportföljen Koncernens egen likviditet Summa IBs tillgångar Summa IBs skulder Södertörns Energi AB lånar i egen balansräkning mnkr. Huddinge kommun går i borgen för halva beloppet, 542,5 mnkr. Extern skuld, utveckling [mnkr] Genomsnittlig ränta på extern skuld [act/360] 2,00% 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 1,36% 1,34% 1,40% 1,41% 1,30% 1,33% 1,35% 1,23% 1,23% 1,24% 1,20% 1,22% nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 1 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

46 UPPLÅNINGSRISK Förfalloprofil kapitalbindning [mnkr] [skuld som förfaller under resp. period] Extern skuld totalt mnkr LIKVIDITETSRISK Kommunkoncernens betalningsberedskap [mnkr] Checkkrediter Lånelöften Placering Totalt RÄNTERISK Avtalsbelopp Saldo Kvar att utn. Ratingkrav uppfyllt? ,0 746,0 ja , ,0 ja 0, , ,0 Förfalloprofil räntebindning [mnkr] [skuldräntor som kommer att ändras under resp. period] Nominell skuld inkl. 29% av Söderenergi AB:s leasingaffär, totalt mnkr År 1-3 År 3-5 År 5-10 År År Mätningen av finansieringsrisken och ränterisken sker på olika belopp på grund av att leasingaffärerna påverkar ränterisken men inte finansieringsrisken och räntesäkras samt att mätningen av ränterisk endast sker på nominell skuld dvs. exklusive real skuld. 2 av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

47 KREDITRISK Marknadsvärden, derivat [mnkr] - netto per motpart, negativt värde medför ingen motpartsrisk Motpart Bank 1-18,0-18,6 Bank 2-26,5-24,8 Bank 3-34,4-33,3 Bank 4-113,2-111,1 Bank 5-3,7-2,9 Bank 6-3,1-3,8 Totalt -198,9-194,5 Extern placering av ev. tillfällig överskottslikviditet Motpart Tot. löptid Belopp [mnkr] 0,0 Totalt 0,0 ÖVRIGT Pensionsportföljen Inom limit/tillåten rating? Placeringstyp Åters. löptid Avkastning Belopp [mnkr] Plac. Internbanken 1,4 år 2,98% 100 Plac. Internbanken 3,1 år 0,31% 100 Plac. Internbanken 3,8 år 0,57% 100 Totalt 2,8 år 1,29% av 3 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist

48 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) HANDLÄGGARE Ackelman, Mats Mats.ackelman@huddinge.se Kommunstyrelsen Budgetuppföljning för kommunstyrelsen oktober 2017 Förslag till beslut Budgetuppföljningen för kommunstyrelsen perioden oktober 2017 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 november Sammanfattning För perioden januari-oktober visar kommunstyrelsen en positiv budgetavvikelse om 30,3 mnkr. Differensen beror på lägre kostnader jämfört med budget för personal, konsulter och inhyrd personal samt varor och tjänster. Förvaltningens bedömning är att den ackumulerade budgetavvikelsen kommer att minska till följd av nyanställningar inom samhällsbyggnadsavdelningen men att kommunstyrelsen sammantaget för helåret kommer att lämna ett överskott jämfört med budget på 11,8 mnkr. Beskrivning av ärendet Budgetuppföljning och kommentarer till utfallet för perioden Personalkostnaderna visar en positiv budgetavvikelse och ligger 17,0 mnkr under budget, främst beroende på en högre debiteringsgrad av egen tid mot investeringsprojekt jämfört med budget. Kostnader för konsulter och inhyrd personal ligger 12,8 mnkr under budget och varor och tjänster är 1,9 mnkr under budget. Kapitalkostnaderna ligger 4,8 mnkr över föregående års utfall och 1,2 mnkr lägre än budget för perioden. Intäkterna ligger 2,5 mnkr under budget. Kommundirektören redovisar en positiv budgetavvikelse om 3,4 mnkr och resultatet är 0,5 mnkr högre än föregående års utfall i oktober. I kommundirektörens budget ligger ofördelade medel som kan användas av avdelningarna efter godkännande i förvaltningens ledningsgrupp. Kommundirektören förväntas inte redovisa någon budgetavvikelse för helåret. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se HUDDINGE

49 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) IT- och Kommunikationsavdelningen redovisar en positiv avvikelse om 8,7 mnkr jämfört med budgeten på 82,2 mnkr. Överskottet beror framför allt på lägre personalkostnader och senareläggning av kostnader för varor och tjänster inom IT-sektionen. Avdelningen prognostiserar ett överskott för helåret på 4,6 mnkr. IT-sektionen redovisar en positiv avvikelse om 9,5 mnkr mot periodens budget. Avvikelsen beror på lägre kostnader för personal, varor och tjänster, konsulter och inhyrd personal samt lägre kapitaltjänstkostnader jämfört med budget. Sektionen förväntas redovisa ett överskott för helåret på 5,4 mnkr. Kommunikation redovisar en negativ budgetavvikelse om 0,7 mnkr och prognostiserar ett underskott för helåret på 0,8 mnkr. Avvikelsen beror framför allt på högre kostnader för konsulter och inhyrd personal men där personalkostnaderna också är lägre jämfört med budget. Samhällsbyggnadsavdelningen redovisar en positiv budgetavvikelse om 15,8 mnkr. Avvikelsen är ett resultat av högre intäkter på plansektionen och lägre kostnader för personal, delvis till följd av en högre grad av debiterad tid mot investeringsprojekt jämfört med budget. Avdelningen har även lägre kostnader för konsulter och inhyrd personal. För helåret förväntas den positiva budgetavvikelsen reduceras till följd av ett större antal nyanställningar inom plansektionen men avdelningen prognostiserar ett överskott på 3,9 mnkr jämfört med budget. Ekonomiavdelningen redovisar en positiv avvikelse om 2,7 mnkr jämfört med budgeten på 42,7 mnkr vilket beror på lägre personalkostnader, lägre konsultkostnader och lägre kostnader för varor och tjänster. För helåret förväntas avdelningen redovisa ett överskott på 0,8 mnkr. Personalavdelningen redovisar ett utfall på 30,4 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse om 1,7 mnkr där avvikelsen beror på lägre personalkostnader till största delen kopplat till personalhälsan. Utfallet vid motsvarande period föregående år var 31,4 mnkr. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 2,3 mnkr för helåret. Administrativa avdelningen redovisar sammantaget en negativ avvikelse om 2,0 mnkr. Kostnadssidan visar ett utfall något bättre än budget medan intäktssidan visar en negativ avvikelse om 2,1 mnkr. För helåret prognostiserar avdelningen ett underskott på 0,4 mnkr. KS kansli redovisar en negativ budgetavvikelse om 0,6 mnkr och prognostiserar ett underskott för helåret på 0,6 mnkr. Avvikelsen beror dels på lägre intäkter och dels på högre kostnader för konsulter och inhyrd

50 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) personal samt för varor och tjänster men där personalkostnaderna också är lägre jämfört med budget. Kvalitet och projekt redovisar en negativ budgetavvikelse om 0,4 mnkr till följd av lägre intäkter och högre kostnader för varor och tjänster. För helåret prognostiserar sektionen ett överskott på 0,1 mnkr jämfört med budget. Trygghets- och säkerhetssektionen redovisar en negativ budgetavvikelse om 1,0 mnkr. Avvikelsen beror dels på kostnader som bokförts mot resultatet men som senare ska bokföras mot erhållna statsbidrag och dels på försenade intäkter jämfört med budget. Sektionen förväntas inte redovisa någon budgetavvikelse för helåret. Överförmyndarverksamheten har ett utfall på 7,0 mnkr för perioden vilket är detsamma som budgeten. Verksamheten förväntas inte redovisa någon avvikelse för helåret. Brandförsvaret redovisar ett utfall i nivå med budgeten på 53,6 mnkr för perioden. Verksamheten förväntas inte redovisa någon budgetavvikelse för helåret. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens bedömning är att resultatet för perioden i huvudsak ger en riktig bild av verksamheten. I delårsrapporten per augusti prognostiserades ett överskott jämfört med budget på 11,8 mnkr. Investeringsbudget Under årets tio månader har netto 129,7 av investeringsbudgeten på totalt 461,1 mnkr förbrukats. Investeringsinkomsterna var per oktober 96,8 mnkr och investeringsutgifterna 226,6 mnkr. För helåret prognostiseras investeringarna att uppgå till 297,4 mnkr. En mer detaljerad sammanställning av investeringarna redovisas i bilaga 2. Magdalena Bosson Kommundirektör Ralph Strandqvist Tf Ekonomidirektör Mats Ackelman Controller

51 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Bilagor 1. Tabell okt 2017 utfall-budget-prognos 2. Investeringar okt 2017 budget-utfall-prognos

52 10 Okt 2017 utfall-budget-prognos - Bilaga 1 Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse Budget Prognos Prognos (Mnkr) okt-17 okt-17 okt-17 sep-17 okt-16 helår DÅ1 helår DÅ2 helår Kommundirektör 7,4 10,9 3,4 1,4 1,7 18,8 0,1 0,6 IT och Kommunikation 73,5 82,2 8,7 8,6 6,9 99,8 0,5 4,6 Kommunikation 24,2 23,5-0,7-0,5 1,5 28,8 0,2-0,8 IT 49,3 58,7 9,5 9,1 5,4 71,0 0,3 5,4 Samhällsbyggnad (inkl Dir o Stab) 105,1 120,9 15,8 15,8 4,3 145,5 0,0 3,9 Mark o Exploatering -4,2-1,3 2,9 2,8 3,6-1,5 0,8 1,2 Plan -9,9 3,9 13,8 13,9-0,5 4,7 0,8 7,1 Gata och Trafik 3,2 1,1-2,1-2,1-1,0 1,5 0,1-1,8 Trafik och Landskap 4,9 4,9 0,0 0,0 0,0 5,9 0,0-0,4 Näringsliv 5,6 5,9 0,4 0,3 0,9 7,1 0,0 0,0 Kap.tjänst samhällsbyggnad 92,6 92,8 0,2 0,2 0,6 111,4 0,1 0,1 Ekonomi 40,0 42,7 2,7 2,5 3,8 51,9-0,1 0,8 Personal 30,4 32,0 1,7 1,9 0,6 40,9 0,3 2,3 Administrativ (inkl Adm Dir) 67,1 65,0-2,0-1,8 2,9 79,5 0,1-0,4 Kansli 49,1 48,5-0,6-0,5 0,5 58,3-0,4-0,6 Kvalitet o projekt 11,9 11,5-0,4-0,2 2,0 15,1 0,2 0,1 Trygghet o säkerhet 4,7 3,7-1,0-1,0-0,2 4,5 0,2 0,0 Överförmyndare 7,0 7,0 0,0 0,0 0,0 8,4 0,0 0,0 Brandförsvar 53,6 53,7 0,0 0,0 0,0 64,4 0,0 0,0 TOTAL 384,1 414,4 30,3 28,4 20,2 509,2 0,8 11,8

53 Bilaga 2 Investeringar mnkr* Budget Utfall Prognos helår per okt helår Exploateringsprojekt -225,9-51,6-167,7 Genomförandeprojekt Bostäder -180,4-105,9-169,3 Skolor och förskolor -7,6-4,4-8,8 Arbetsplatser 24,6 30,3 25,3 Övrigt -10,4 1,0-6,3 Planeringsprojekt Bostäder -28,6-3,6-4,2 Skolor och förskolor -5,9-1,4-2,2 Arbetsplatser -10,6 32,8-5,6 Övrigt -24,1-2,1-2,3 Övrigt 17,0 1,7 5,7 Investeringsprojekt -181,0-67,9-108,5 Gator och vägar -75,8-39,2-59,1 Gång- och cykelvägar -27,2-13,0-17,9 Parker och lekplatser -12,6-13,3-16,1 Ekosystem i balans -8,1-0,8-8,1 Övrigt -57,4-1,6-7,4 Summa samhällsbyggnad -406,9-119,4-276,2 IT investeringar -18,2-9,2-20,4 Övrigt KSF -0,8-1,1-0,8 Saldoöverföringar från ,3 0,0 0,0 Summa investering ,1-129,7-297,4 * Positivt tal indikerar en intäkt. investeringsinkomster per okt 96,8 Investeringsutgifter per okt -226,6 Summa investering ,7

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Gyllensten Bjorn.gyllensten@huddinge.se Kommunstyrelsen Planuppdrag för detaljplan för Stallet 3 m.fl. i Flemingsberg Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att upprätta detaljplan för Stallet 3 m.fl. i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 oktober Sammanfattning D. Carnegie & Co avser att utveckla sin fastighet Stallet 3 med nya bostäder. Planförslaget bidrar till att uppfylla kommunens mål för en utveckling av den regionala stadskärnan i Flemingsberg med mer service, arbetsplatser, mötesplatser och bostäder. Planarbetet kommer att bedrivas med standardförfarande i enlighet med planoch bygglagen. Planprogram bedöms inte nödvändigt. Förvaltningens preliminära bedömning är att genomförandet av planen inte kommer medföra någon betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Beskrivning av ärendet Fastighetsägaren till Stallet 3, D. Carnegie & Co, har initierat ett detaljplanearbete för att förtäta sin fastighet Stallet 3 med nya bostäder. Den tillkommande bostadsbebyggelsen kan innebära en ökning med cirka BTA för lägenheter, i enlighet med initiativtagarens skisser. Det innebär en ökning av de befintliga 170 lägenheterna med cirka 220 lägenheter. Parkering planeras att kunna lösas i garage under tillkommande bostadshus. Exploatören vill även utveckla sina fastigheter Magasinet 4 och Vedboden 1 med nya bostäder. Utveckling av dessa fastigheter behöver studeras i ett POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen plan@huddinge.se Samhällsbyggnadsavdelningen Huddinge Huddinge

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 2 (9) större sammanhang och kommer därför att ingå ett programarbete för Visättra. Projektet finns med i kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt och anger att området kan förtätas med flerbostadshus samt att detaljplanen ska möjliggöra för förskola. Det planeras för en omfattande förtätning i Visättra-området. Detaljplan för Stallet 3 m.fl. är den första detaljplanen i den planläggningen. En samordning torde kunna ske av befintliga och tillkommande parkeringsbehov. Befintlig allmän parkeringsplats behöver medtas i detaljplanen för att se över Visättraskolans parkeringsbehov samt se över parkeringsbehovet i allmänt. Planområdets avgränsning behöver studeras under planprocessen men initialt ska planområdet omfattas av Stallet 3, Stallet 2 och del av Visättra 1:1. För del av Visättra 1:1 är det ytan för den kommunala parkeringsplatsen och del av lokalgata som ska medtas i planområdet. Fastigheten Stallet 2 är reglerad som teknisk anläggning och bör medtas i planområdet för att studera dess kapacitet samt för att skapa en bättre planmosaik. Figur 1: Initialt planområde. Stallet 3, Stallet 2 och del av Visättra 1:1 Inom ramen för projektet bör en utökad dialog med de boende genomföras, för att ta tillvara på invånarna kunskap och syn på området. Detta genomförs lämpligen i samband med en social konsekvensanalys. Planarbetet kommer att bedrivas med standardförfarande i enlighet med planoch bygglagen. Planprogram bedöms inte nödvändigt.

56 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 3 (9) Förvaltningens preliminära bedömning är att genomförandet av planen inte kommer medföra någon betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Mål Projektets mål är att (i) utöka bostadsutbudet i centralt läge i Flemingsberg, (ii) tillskapa en ny förskola, (iii) skapa mervärde till befintligt bostadsområde, (iv) samt ordna en förbättrad parkeringssituation för Visättraskolan. Ur ett större perspektiv är ytterligare ett mål att (v) bidra till att förstärka den regionala stadskärnan i Flemingsberg, som ska utvecklas till en funktionsblandad och hållbar stadskärna. Planeringsförutsättningar Tidigare ställningstaganden Regionplan I RUFS 2010 pekas Flemingsberg ut som regional stadskärna. Visättra ligger i nära anslutning till kärnområdet runt Flemingsberg station. Aktuellt förslag är förenligt med regionplanen. Översiktsplan I översiktsplanen redovisas området som primärt förtätnings- och utbyggnadsområde. Planförslaget syftar till att möjliggöra ytterligare bostäder vilket stämmer överens med översiktsplanen. Fördjupad översiktsplan - föp Kommunstyrelsen godkände att förslag till fördjupad översiktsplan för Flemingsberg skulle skickas på samråd under tiden till och med Den fördjupade översiktsplanen tar bland annat följande ställningstagande: Målet för utvecklingen av Flemingsberg är att skapa en levande, tät, grön och hållbar stad med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service, handel, sport, kultur med mera. Området ska utgöra en sammanhängande stadsväv som binder ihop de olika delarna och överbryggar barriärerna i området. Det ska vara enkelt att cykla, gå och åka kollektivt i och till Flemingsberg. Den högsta graden av funktionsblandning sker i de mest centrala delarna som utgörs av Hälsovägen och Flemingsbergsdalen. Området rymmer idag ungefär boende, arbetsplatser och studenter. Den fortsatta planeringen ska skapa förutsättningar för ett stort antal ytterligare service, bostäder, arbetsplatser, studentbostäder och högskolestudieplatser. Ett förverkligande av den regionala stadskärnan Flemingsberg förutsätter förbättrad infrastruktur bland annat i form

57 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 4 (9) av nytt resecentrum, stombussar, Spårväg syd, Regionpendel, Tvärförbindelse Södertörn och trafikplats Högskolan. Förtätningsförslaget för Stallet 3 är förenligt med samrådshandling för fördjupad översiktsplan. Detaljplan Stallet 3, Stallet 2 och del av Visättra 1:1 omfattas av Dp för kv Logen m.fl. (9-S-6) beslutad Detaljplanens genomförandetid har gått ut. Detaljplan Dp för kv Logen m.fl. (9-S-6) medger för fastigheten bostadsändamål i fyra till fem våningar med omslutande prickmark, en suterrängvåning medges därutöver i bostäderna söder om Visättravägen. För en mindre del av området anges parkeringsändamål förknippat med bostadsändamålet, se kartan nedan. Figur 2: Urklipp från Dp för kv Logen m.fl. (9-S-6), beslutad 1969 Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Projektet finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt för och anger att området kan förtätas med flerbostadshus samt att detaljplanen ska möjliggöra för förskola. Utvecklingsplan Flemingsberg I kommunen pågår ett arbete med att ta fram en utvecklingsplan för Flemingsberg. Utvecklingsplanen har för avsikt att sammanställa de utredningar, arbeten och dialoger man fört i Flemingsberg och även resultera i rekommendationer i hur Flemingsberg kan utvecklas långsiktigt.

58 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 5 (9) Förbifart Riksten och Trafikplats Högskolan Detaljplanearbetet behöver följa arbetet med en breddad väg 226 och ny avfart till Riksten, idag är bullernivåerna höga i planområdet och de tillkommande statliga anläggningarna kommer generera ökade bullernivåer för Stallet 3. Bulleråtgärder för de befintliga bostäderna på Stallet 3 är föreslagna i tillhörande vägplan. Detaljplanearbetet behöver även följa arbetet med den nya vägbro som planeras att gå från Björnkullavägen och ansluta till Alfred Nobels Allé med en överliggande cirkulationsplats över väg 226. I detta projekt görs ett mindre intrång på Stallet 3 om cirka 160 kvadratmeter, men en framtida höghastighetsbana med tillkommande järnvägsspår kan göra att Björnkullavägen behöver byggas om och ett större ingrepp på Stallet 3 kan behövas. Båda dessa projekt är avgörande för Flemingsbergs framtida utveckling som regional stadskärna. Planområdet Planområdet ligger i södra Visättra och är cirka 3 hektar stort. Ingående fastigheter ägs av D. Carnegie & Co och Huddinge kommun. För fastigheten Stallet 3, Stallet 2 och del av Visättra 1:1 gäller detaljplan Dp för kv Logen m.fl. (9-S-6). Där anges ändamålet bostäder med prickmark runt om, samt garage för ned nordöstra området för fastigheten Stallet 3. Stallet 2 regleras som transformatorstation och del av Visättra 1:1 regleras som allmän plats för gata, parkering och park. Stallet 3 ligger inom 600 meter från Flemingsbergs station (ca 200 meter fågelvägen) och gällande detaljplan reglerar bostadshusen till fem våningar eller fyra våningar plus en souterrängvåning. Gällande detaljplan antogs 1968 och genomförandetiden har gått ut. Planområdet innehåller ledningar tillhörande Stockholm Vatten som är tryggade med ledningsservitut samt med u-område i detaljplanen. Platsen är bullerstörd i och med dess höga läge i topografin med statliga vägar och järnvägar samt kommunala vägar i närheten. Natur och kultur: kulturmiljö, landskapsbild, vegetation, topografi, geologi, lokalklimat, rekreation Planområdet omfattas inte av särskilda kulturmiljövärden. Planområdet utgörs förutom av den befintliga bostadsbebyggelsen av asfalterade ytor för parkering och naturbeklädda slänter samt öppna innergårdar för lek och umgänge. Närmaste kommunala lekplats är Visättra naturlekplats, drygt 500 meter från planområdet. Platsen är högt belägen och består huvudsakligen utav berg i dagen. I delar av planområdet består marken av morän eller sandig morän. Den sammanhängande grönstrukturen i norr om planområdet ned mot

59 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 6 (9) Flemingsbergsdalen fungerar som spridningskorridor för växter och djur, samt är ett område för födosök, skydd med mera. Grönstrukturen sträcker sig vidare ut till Flemingsbergsskogens naturreservat med sina värden för biologisk mångfald och rekreationsmöjligheter. Detta gröna promenadstråk har fått en ny entré under 2016 med en bredare trappa med vilplan, samt har planteringar byggts i slänten för ett genare och tryggare stråk. Figur 3: Visättra entré och det gröna promenadstråket från Flemingsbergs station Planförslag Fastighetsägaren har ett önskemål att förtäta sitt bestånd med bostäder. Förslagsvis kan den tillkommande bostadsbebyggelsen innebära cirka BTA. Det innebär en ökning av de befintliga 170 lägenheterna med cirka 230 lägenheter, i enlighet med initiativtagarens skisser. Vissa av de föreslagna flerbostadshusen placeras i slänterna med souterrängvåningar. Dessa hus blir förslagsvis mellan tre till fem våningar höga. Det större bostadskvarteret i nordöstra delen av planområdet placeras inte i slänt och föreslås ha varierande höjder som trappar ned mot häktet. Häktet har krav på att det inte ska vara insyn på deras rastgård. Höjderna varierar mellan fem till två våningar. Den fortsatta planeringen ska studera tillkommande byggrätters omfattning.

60 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 7 (9) Figur 4: Stadsutvecklingsskiss från exploatör Skolorna och förskolorna i Visättra har en ansträngd situation och utbudet av nya skol- förskoleplatser behöver utökas. Därmed är det nödvändigt att detaljplanen inrymmer en förskola inom initiativtagerens fastighet. Storlek och antal platser behöver studeras i dialog med lokalplaneringen på kommunen. I detta arbete behöver friytor per barn för förskolegårdar att studeras. Parkering löses genom garage under det tillkommande bostadskvarteret i nordöstra planområdet. Visättravägen är relativt smal och behov av utvidgning behöver studeras. Initiativtagaren har för avsikt att endast bygga hyresrätter. Samhällsbyggnadsavdelningen kommer föra dialog med SÄF om behov av sociala boenden och har för avsikt att ställa krav om att ett visst antal sociala boenden uppförs inom ramen för projektet. Det kommer även ställas krav på att exploatören tar fram ett gestaltningsprogram där gestaltningsprinciper preciseras. Denna handling ska utformas i dialog med kommunen. Det är angeläget att projektet skapar mervärde till den befintliga boendemiljön. Inom ramen för projektet behöver en social konsekvensanalys med tillhörande dialog med de boende genomföras.

61 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 8 (9) Planprocessen Planarbetet kommer att bedrivas med standardförfarande enligt PBL. Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och ett program bedöms inte nödvändigt. I samband med detaljplanens antagande kommer ett nytt exploateringsavtal att godkännas i vilket kostnads- och genomförandeansvar med mera regleras. Plankostnadsavtal ska upprättas och undertecknas av exploatören och kommunen. Under planarbetet behöver nedanstående utredningar göras och följande frågor måste vidareutvecklas. Ett gestaltningsprogram ska tas fram. Dagvatten Geoteknik Buller Behov av nya förskoleplatser Parkeringsbehov Solstudie Social konsekvensanalys Helikopterinflyg Tidplan Den beräknade tidplanen för planarbetet är följande: Planuppdrag Samråd Granskning Antagande & laga kraft kvartal kvartal kvartal kvartal Plansektionens ställningstagande En preliminär bedömning är att genomförandet av planen inte kommer medföra någon betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Plansektionen bedömer att planarbetet ska bedrivas med standardförfarande i och med att detaljplanen (i) bedöms vara förenlig med översiktsplanen, (ii) inte bedöms vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse och (iii) kan inte antas medföra en betydande miljöpåverkan.

62 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER KS-2017/2357 SIDA 9 (9) Plansektionen bedömer att detaljplanen särskilt behöver studera planområdets bullersituation och dagvattenhantering. I detaljplanearbetet bör det även föras en utökad dialog med de boende i form av en social konsekvensanalys. Planarbetet behöver ha som målsättning att tillskapa mervärde till den befintliga boendemiljön. Exempel på mervärde kan vara tillskapande av ekosystemtjänster (tjänster som ekosystemens växter och organismer ger oss människor), upprustning av fasader, minska buller genom placering av ny bebyggelse eller andra åtgärder, ny service, upprustning av utemiljön på befintliga bostadsgårdar (rekreativa värden), samt ökat utbud av större lägenheter eftersom att befintliga flerbostadshus består främst av mindre lägenheter. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Björn Gyllensten

63 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer Rev KS-2017/ Handläggare Anna Hjalmarsson Anna.Hjalmarsson@huddinge.se Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsen Program för Björnkulla beslut om planuppdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att upprätta planprogram för bostäder, verksamhetsområde, skola, förskolor med mera i Björnkulla på fastigheterna Visättra 1:7 och del av Visättra 1:6. Sammanfattning Programområdet är 81,5 hektar och ligger sydväst om Flemingsberg station och norr om Flemingsbergsskogens naturreservat. Det består av Huges fastighet Visättra 1:7 samt del av kommunens fastighet Visättra 1:6. Området saknar detaljplan och är till viss del glest bebyggt med bl.a. Södertörns friskola, äldreboende, LSS- boenden och studentbostäder. Kommunens fastighet är obebyggd. Syftet med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling av nya bostäder, service, skola/förskola och verksamheter inom Björnkulla. Även utbyggd infrastruktur utreds inom programområdet. Viktiga aspekter som beaktas inom programmet bedöms vara kopplingen till Botkyrka samt till Flemingsbergsskogen naturreservat. Projektet finns med i Plan för samhällsbyggnadsprojekt och överensstämmer med kommunens översiktsplan samt framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Kommunen och Huge Bostäder AB kommer att arbeta med programmet i dialog med befintliga verksamheter i området. Beskrivning av ärendet Projektet finns med i kommunens Plan för Samhällsbyggnadsprojekt Planarbetet sker enligt utökat planförfarande, PBL 2010:900. Efterföljande detaljplaner kan ske med antingen utökat- eller standardförfarande beroende på dess omfattning. Programområdet ligger sydväst om Flemingsberg station och norr om Flemingsbergsskogens naturreservat, precis intill Borkyrka kommun. Den sammanlagda ytan av programområdet är ca 81,5 hektar och består av Huges fastighet Visättra 1:7 samt del av kommunens fastighet Visättra 1:6. Området är till viss del glest bebyggt med bl.a. Södertörns friskola, äldreboende, LSSboenden och studentbostäder. Kommunens fastighet är obebyggd. Syftet med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling av nya bostäder, service och verksamheter inom Björnkulla. I ett första skede ska ett HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

64 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (4) Datum Diarienummer Rev KS-2017/ planprogram tas fram. Efter programskedet föreslås området delas upp i minst två områden för ny detaljplan. Detaljplaner beställs efter ett antaget planprogram. Området markerat med röd linje Bostadsprojektet är initierat av Huge som även gjort en inledande marknadsanalys inklusive förslag till vision, positionering och kärnvärden. Tidiga volymstudier utförda av Huge indikerar att området skulle kunna rymma ca nya bostäder, ett mindre lokalt centrum och ny kommunal service. Ett nytt verksamhetsområde, tidigare Flemingsberg Södra, inkluderas i planprogrammet. Detta för att bidra till blandade funktioner och nya kopplingar samt studera hur mötet mellan verksamheter och bostäder kan ske. Projektet innebär även utbyggnad av infrastruktur inom hela programområdet. Bland annat genom en ny huvudgata i det lokala vägnätet som kopplar samman Flemingsberg med områden i Botkyrka kommun. Kostnader för infrastruktur regleras genom avtal. Kommunen kommer få en intäkt för markförsäljning. Behov av F-9 skola och förskolor är stort i området och dessa ska planeras för inom ramarna för detta projekt. Kopplingen till Flemingsbergsskogens naturreservat ska värnas om och kommer tas hänsyn till i planeringen. Programmet kommer utreda möjliga entréer till naturreservatet för att öka tillgängligheten. Flera utredningar kommer behövas under programarbetet och/eller följande planarbete. Initialt bedöms att dagvattenutredning, trafikutredning, bullerutredning, naturvärdesutredning, barnkonsekvensanalys, socialkonsekvensanalys och riskutredning behöver utföras. Projektet överensstämmer med kommunens översiktsplan och framtaget förslag till fördjupad översiktsplan. Området är idag ej detaljplanelagt.

65 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (4) Datum Diarienummer Rev KS-2017/ Programområdet markerat i turkost, fastighetsgränser i mörkblått. Genomförande Programarbetet förväntas pågå under hela 2018 med ett beslut om programsamråd under fjärde kvartalet Programområdet kommer efter godkännande, beräknat i mitten av 2019, delas upp i flera detaljplaneområden med separata tidplaner. Programarbetet finansieras med plankostnadsavtal som baseras på nedlagd tid i projektet. Huges andel finansieras under programarbetets gång. I samband med att programmet antas och detaljplanearbetet inleds tecknas ett intentionsavtal med Huge och eventuell tillkommande exploatör. Mark- och exploateringsavtal ska tecknas med exploatören under detaljplaneprocessen. Avtalet reglerar åtaganden som krävs för att genomföra exploateringen så som marköverlåtelser, åtaganden och kostnader för utbyggnad av allmän platsmark med mera. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att projektet är i linje med kommunens tilltänkta utveckling; det finns med i Plan för samhällsbyggnadsprojekt och överensstämmer väl med översiktsplanen.

66 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (4) Datum Diarienummer Rev KS-2017/ Främsta fördelen med en kommande exploatering av Björnkullaområdet är att det även bidrar till Flemingsbergs utveckling. Inom meter från Flemingsbergs station, där Björnkulla ingår, finns möjlighet att utveckla minst nya bostäder. Det finns även möjlighet att skapa ett helt nytt verksamhetsområde. Det finns därtill för Flemingsberg ett övergripande mål om att skapa en eftertraktad livsmiljö med närhet till både stadsliv, kultur och natur. Förvaltningen ser att programmet för Björnkulla möjliggör framtida skapande av denna livsmiljö. Vidare ser förvaltningen en möjlighet att tillgängliggöra Flemingsbergsskogens naturreservat och framhäva de gröna värdena som finns i Björnkulla. Det finns däremot många krav på utredningar som behöver göras redan i programskede; till exempel dagvatten, naturvärden, risk och buller. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Anna Hjalmarsson Planarkitekt

67 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (3) HANDLÄGGARE Michaela Woltter Michaela.Woltter@huddinge.se Kommunstyrelsen Planbesked för Arkitekten 10 och 18 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig negativ till planändring avseende fastigheterna Arkitekten 10 och 18 och lämnar därmed ett negativt planbesked. Beskrivning av ärendet Sökanden har den 15 augusti 2017 lämnat in en ansökan om planbesked där önskad åtgärd är att slå ihop fastigheterna Arkitekten 10 och Arkitekten 18, riva befintligt hus på Arkitekten 18 och komplementbyggnader på Arkitekten 10. Önskad åtgärd är vidare att bygga ett flerbostadshus i fyra våningar innehållande sex lägenheter och ett parhus i tre våningar med två bostäder, totalt åtta lägenheter om ca 1450 kvm BTA, 407 kvm BYA samt komplementbyggnader. Fastigheterna Arkitekten 10 och 18 med adress Snäckvägen 36 och 38 i ligger i direkt anslutning till Långsjön i Snättringe. Fastigheterna är 1294 kvm respektive 784 kvm och är i enskild ägo. Fastigheterna omfattas av ytvattenskydd för Östra Mälaren (0126K-15464) med skyddsföreskrifter. Skyddsföreskrifterna innebär bland annat att utsläpp av förorenat dagvatten från exempelvis parkeringsplatser inte får ske direkt utan rening. Långsjön avrinner vidare till Mälaren. Långsjön är efter beslut en vattenförekomst och sjön har därmed fått fastställda miljökvalitetsnormer. Översiktsplanen anger området som sekundärt bebyggelse- och förtätningsområde, bebyggelseutveckling längs kollektivtrafikstråk. För Arkitekten 10 gäller detaljplan för Arkitekten 7 och 10, laga kraft Planen medger bostäder i två våningar som ska uppföras friliggande. Minsta tomtstorlek är 800 kvm och högst 1/5 av fastighetsarean får bebyggas. Högst en huvudbyggnad och komplementbyggnad får uppföras. komplementbyggnad får innehålla högst två lägenheter, varav en får vara högst 65 kvm bruttoarea. Högsta byggnadshöjd för huvudbyggnad är 6,5 m och högsta nockhöjd 8,5 m. för komplementbyggnad är högsta byggnadshöjd 3,0 m och största taklutning 27 grader. Genomförandetiden har gått ut. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Huddinge Kommunalvägen huddinge@huddinge.se

68 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (3) För Arkitekten 18 gäller stadsplan för Kv. Arkitekten och Arkivarien (fastställd 1970) som anger bostadsändamål, fristående hus, i högst en våning. Utöver angivet våningsantal får vind inredas eller om terrängförhållandena är lämpliga, del av undervåning inredas till bostad, men får i sådana fall vind ej inredas. Tomtstorleken får inte vara mindre än 800 kvm och högst 1/5 av tomten får bebyggas. Dock får byggnadsytan inte överstiga 200 kvm. Endast en huvudbyggnad får uppföras. Gårdsbyggnad får inte uppföras annat än för garageändamål. Högsta byggnadshöjd är 5,6 m. huvudbyggnad får inte inrymma fler än en bostadslägenhet. Ingen genomförandetid anges. Arkitekten 10 och 18 markerat i blått. Förvaltningens synpunkter Fastigheterna angränsar direkt till Långsjön som efter beslut är en vattenförekomst och sjön har därmed fått fastställda miljökvalitetsnormer. Långsjön är en mycket näringsrik sjö med höga halter av fosfor och mycket höga halter av kväve efter lång påverkan från omgivningen. Det är viktigt att bidraget av näringsämnen inte ökar till sjön. Ytterligare hårdgjorda ytor genom ny bebyggelse och parkeringsplatser inom fastigheterna Arkitekten 10 och 18 skulle medföra ökat dagvattenflöde och ökad tillförsel av näringsämnen till Långsjön, med negativ påverkan på sjön som följd. Kommunen prioriterar för närvarande nya projekt som ligger i influensområdet för Spårväg syd och inom ramen för avtal om bostadsbyggande enligt Storstad Stockholm Sverigeförhandlingen. Med

69 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2017/ (3) hänsyn till ovanstående föreslår kommunstyrelsens förvaltning att ett negativt planbesked lämnas. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Michaela Woltter Planarkitekt Bilagor Inkommen ansökan Beslutet delges Sökanden

70 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) HANDLÄGGARE Jonas Pettersson Jonas.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Kolartorp 1:54 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Köpekontrakt mellan Huddinge kommun och Snickarglädje i Stockholm AB rörande fastigheten Kolartorp 1:54 godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober Sammanfattning Fastigheten Kolartorp 1:54 är belägen inom kommundelen Segeltorp, och ligger strax söder om Kungens kurva, längs med Ryttarhalsvägen. Fastigheten omfattas inte av någon detaljplan, och är cirka 1475 kvm stor. På fastigheten finns ett bostadshus med stort renoveringsbehov. I samband med kommunstyrelsens förvaltnings översyn av de s.k. exploateringsfastigheterna har kommunstyrelsen den 31 augusti 2016 beslutat att sälja fastigheten Kolartorp 1:54. Under försäljningsprocessen fanns det totalt fyra budgivare. Försäljningarna har förmedlats av den mäklarfirma som kommunen har ramavtal med. Fastigheten har sålts för en köpeskilling om kr. Tillträde till fastigheten kan ske tidigast den 21 december 2017, under förutsättning att Huddinge kommunstyrelse godkänner försäljningen via beslut som vinner laga kraft. Förvaltningen föreslår att det upprättade köpekontraktet för fastigheten Kolartorp 1:54 godkänns. Beskrivning av ärendet Fastigheten Kolartorp 1:54 är belägen inom kommundelen Segeltorp, och ligger strax söder om Kungens kurva, längs med Ryttarhalsvägen. Fastigheten omfattas inte av någon detaljplan, och är cirka 1475 kvm stor. På fastigheten finns det ett bostadshus om två våningar med en boarea om cirka 135 kvm med stort renoveringsbehov. Arealen är dock inte kontrollmätt. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

71 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Fastigheten Kolartorp 1:54 markerad med röd färg I samband med kommunstyrelsens förvaltnings översyn av de s.k. exploateringsfastigheterna har kommunstyrelsen den 31 augusti 2016 beslutat att sälja fastigheten Kolartorp 1:54. Som grund för beslutet ansågs fastigheten inte behövas för naturreservatet Gömmarens funktion. Vid tidpunkten för beslut fanns det inte någon hyresgäst i fastigheten. Efter beslutet ansökte förvaltningen om avstyckning från fastigheten Kolartorp 1:1 hos det kommunala lantmäteriet i Huddinge. Fastigheten avstyckades med bostadshus till en ny fastighet, Kolartorp 1:54. Inför försäljningen har frågan ställts till kultur- och fritidsförvaltningen om det fanns något intresse att använda fastigheten som lokal för scouterna i Huddinge. Svaret som erhållits är att scouterna inte är intresserade av fastigheten som lokal då de har en befintlig lokal i kyrkan. Försäljningarna har förmedlats av den mäklarfirma som kommunen har ramavtal med. För fastigheten Kolartorp 1:54 fanns det totalt fyra budgivare. Fastigheten har sålts för en köpeskilling om kr. Tillträde till fastigheten kan ske tidigast den 21 december 2017, under förutsättning att Huddinge kommunstyrelse godkänner försäljningen via beslut som vinner laga kraft. Om beslutet inte har vunnit laga kraft till den 21 december 2017 kan tillträde ske först tidigast efter laga kraft. På tillträdesdagen ska köpebrev och slutlikvid erläggas. Om kommunstyrelsen inte godkänner köpet så återgår fastigheten till kommunen. I övrigt reglerar köpekontraktet sedvanliga villkor.

72 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (3) Byggnaden på fastigheten Kolartorp 1:54 Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har efter kommunstyrelsens beslut den 31 augusti 2016 att sälja fastigheten Kolartorp 1:54 genomfört fastighetsbildning och försäljning via budgivning, som har tryggat att fastigheten har sålts för ett marknadsvärde. Förvaltningen föreslår därför att det upprättade köpekontraktet för fastigheten Kolartorp 1:54 godkänns. Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Bilagor Bilaga 1 köpekontrakt, objektsbeskrivning mm. Jonas Pettersson Exploateringsingenjör Beslutet delges Snickargläde i Stockholm AB

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ Handläggare Jack Lu Jack.Lu@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län svar på remiss från Länsstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut: 1. Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 16 oktober 2017 överlämnas till Länsstyrelsen Stockholm som Södertörnskommunernas gemensamma yttrande över förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Skrivelse enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 16 oktober 2017 överlämnas till Länsstyrelsen Stockholm som Huddinge kommuns yttrande över förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Sammanfattning Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram en ny länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden och önskar få in synpunkter senast 30 november Länsplanen är en del av den statliga infrastukturplaneringen och innehåller på investeringar i det så kallade länsvägnätet, statlig medfinansiering till den regionala kollektivtrafikmyndigheten för kollektivtrafikinvesteringar samt till kommuner för bl a miljö-, cykel-, gång- och trafiksäkerhetsåtgärder. Huddinge kommun har tillsammans med Södertörnskommunerna tagit fram ett Södertörnsgemensamt yttrande samt ett eget yttrande, varför de med fördel läses tillsammans. Som svar på remisserna föreslås att det gemensamma yttrandet från Södertörnskommunerna och Huddinge kommuns yttrande överlämnas till Länsstyrelsen Stockholm. Sammanfattningsvis är Huddinge kommun positiva till länsplanens inriktning och prioriteringsgrunder för åtgärder men anser att länsplanen inte har prioriterat rätt åtgärder i sin helhet. Idag finns en regional obalans mellan södra och norra länshalvan. Tvärförbindelsena på södra länshalvan är undermåliga, vilket hindrar bostads- och näringslivsutvecklingen. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

74 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (4) Datum Diarienummer KS-2017/ Statens myndigheter måste samordna sig bättre för att inte förhindra arbetet med att möta den efterfrågan på bostäder som finns och som avtalats om. Huddinge kommun bidrar starkt till regionens behov av arbetsplatser och bostäder. I och med avtal med staten genom Sverigeförhandlingen åtar sig Huddinge att bygga bostäder i anslutning till Spårväg syd till Detta förutsätter dock att såväl stat som landsting skapar förutsättningar för att genomföra detta åtagande genom en motsvarande utveckling av transportsystemet. Nedsänkning av väg 226 genom Flemingsberg ska ingå som namngivet objekt i länsplanen. Trafikverket, Trafikförvaltningen och Södertörnskommunerna är överens genom ÅVS för väg 226 att en nedsänkning är den lämpligaste åtgärden för att möta ett framtida transportbehov. Resecentrum Flemingsberg med koppling mot väg 226 och Spårväg Syd ska beskrivas som brist i länsplanen. Medel måste avsättas för utredning av platsens funktion. Tvärförbindelse Södertörn ska finansieras i sin helhet och måste genomföras enligt hittills gällande tidplan. Objektet är inte fullt finansierat i nationell plan och Huddinge kommun vill lyfta behovet även i länsplaneyttrandet. Trimningsåtgärder i avvaktan på Tvärförbindelse Södertörn ska slutföras tidigt i planperioden enligt de åtagandena som identifierats i tidigare diskussioner mellan Trafikverket och Huddinge kommun. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har fått förslag på länsplan för regional transportinfrastruktur på remiss av Länsstyrelsen Stockholm. Planen omfattar åtgärder på det så kallade länsvägnätet samt statligmedfinansiering till den regionala kollektivtrafikmyndigheten för kollektivtrafikinvesteringar och till kommuner för bl a miljö-, cykel-, gång- och trafiksäkerhetsåtgärder. Den regionala planeringsramen för åtgärderna uppgår till miljoner kronor. I arbetet med länsplanen har Länsstyrelsen Stockholm inhämtat underlag från Trafikverket region Stockholm, Stockholms läns landsting, länets kommuner samt berörda myndigheter och angränsande län och regioner. Länsplanerna kompletteras av Nationell plan som tas fram av Trafikverket. Planen är ute på remiss till och med 30 november Parallellt med Huddinge kommuns yttrande har det genom Södertörnssamarbetet tagits fram ett gemensamt Södertörnsyttrande som tillsammans med det Huddingespecifika utgör Huddinge kommuns samlade yttrande. De bägge yttrandena bör därför läsas samlat. Slutligt förslag till länsplan kommer att överlämnas till regeringen 31 januari De väntas sedan besluta om definitiva ekonomiska ramar för länsplanen under våren Därefter kommer Länsstyrelsen att fastställa den nya Länsplanen. Utgångspunkterna för Länsstyrelsens prioritering av åtgärder har, förutom de transportpolitiska målen, följande faktorer varit avgörande:

75 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (4) Datum Diarienummer KS-2017/ Regeringens direktiv (Sverigeförhandlingen, bostadsbyggande, kollektivtrafik som grund) Följdinvesteringar av 2013 års Stockholmsförhandling Länsplanens miljöbedömning Remissvar Länsstyrelsens åtgärdsförfrågan (genomföra beslutade objektkostnadsökningar) Storregional systemanalys (tillgängligheten in mot Stockholm, ökad spårtrafik, effektiva godstransporter på järnväg och sjöfart) Regional inriktning för transportsystemet (kollektivtrafik, cykel, bostäder och näringsliv) Regional balans och systemperspektiv I länsplanen redovisas namngivna åtgärder , men är flexibel de sista fyra åren genom att redovisa bristområden som behöver utredas närmre kring behov, åtgärd och kostnad innan de kan namnges i planen. Undantaget är de åtgärder som förhandlats fram i Sverigeförhandlingen. Bristerna ska under planperioden utredas genom åtgärdsvalsstudie och vartannat år kommer Länsplanen blir föremål för justering och precisering av ytterligare två år med namnsatta åtgärder. Länsstyrelsen har även reserverat medel för åtgärdsområden. Länsstyrelsen efterfrågar svar på följande frågor i remissen: Innehåller Länsplanen relevant information för förståelsen av den ekonomiska fördelningen? Har Länsstyrelsen utgått från rätt prioriteringsgrunder? Givet förutsättningarna (regeringens direktiv, ekonomiska ramar, strategiska dokument med mera), har Länsstyrelsen prioriterat rätt åtgärder? Förslag till länsplan finns på: kulturmiljo/infrastruktur-och-it/vagar-och-jarnvagar/pages/kommande-lansplan aspx Förvaltningens synpunkter Som svar på remisserna föreslås det gemensamma yttrandet från Södertörnskommunernas (bilaga 1) och Huddinge kommuns yttrande (bilaga 2) överlämnas till Länsstyrelsen Stockholm.

76 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (4) Datum Diarienummer KS-2017/ Magdalena Bosson Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Jack Lu Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Södertörnskommunernas gemensamma yttrande över förslag till länsplan för Stockholms län Huddinge kommuns yttrande över förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Remissversion Beslutet delges Länsstyrelsen Stockholms län

77 Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan i Stockholms län Sammanfattning Södertörnskommunerna anser att: - Medel bör tillsättas för utredning och planering för att säkerställa Flemingsbergs funktion som regional stadskärna och bytespunkt inklusive resecentrum. - Tvärförbindelse Södertörn ska finansieras och måste genomföras enligt hittills gällande tidplan. Objektet är inte fullt finansierat i nationell plan och Södertörnskommunerna vill lyfta behovet även i länsplaneyttrandet. - Tidigare fattade överenskommelser och åtaganden i åtgärdsvalsstudier måste hållas för att säkerställa genomförandet av den planering som görs i kommunerna och som kommuniceras till omvärlden. - Statens myndigheter måste samordna sig för att inte förhindra arbetet med att möta den efterfrågan på bostäder som finns och som avtalats om. Södertörns gemensamma prioriterade objekt sammanfattas i tabellen nedan: (objekten i fet stil är de som är helt finansierade i förslaget till länsplan) Åtgärder från nuvarande länsplan Genomförande av åtgärder utifrån ÅVS Mindre investeringar/ trimningsåtgärder Tvärspårväg syd Väg 226- Stombusslinjer på Riksväg 57 Huddingevägen Södertörn Väg 225 Cykelsatsningar på Södertörn Utredningar Resecentrum Flemingsberg Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

78 2. Inledning Regeringen beslutade den 23 mars 2017 om direktiv till åtgärdsplanering. Det innebär att Trafikverket fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utvecklingen av transportsystemet för perioden Trafikverket föreslår hur dessa medel ska fördelas på åtgärder för utveckling och vidmakthållande av transportinfrastrukturen i ett förslag till nationell transportplan. Parallellt ska länsplaneupprättarna ta fram förslag på trafikslagsövergripande länsplaner för regional infrastruktur. Länsstyrelsen har nu tagit fram ett förslag till länsplan och önskar få in synpunkter senast 30 november Slutligt förslag till länsplan kommer att överlämnas till regeringen 31 januari Regeringen förväntas sedan fatta beslut om de ekonomiska ramarna för länsplanen under våren Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har, utifrån Södertörns utvecklingsprogram och sitt mångåriga samarbete, tagit fram detta gemensamma remissvar. Kommunerna lämnar också vid behov egna kompletterande synpunkter. 3. Södertörnskommunerna Södertörns tillväxt bygger på en gemensam vision Södertörnskommunerna driver ett mångårigt utvecklingsarbete tillsammans och arbetar utifrån en gemensam vision: Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm- Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling Södertörnskommunerna växer starkt med fler bostäder och medborgare, fler företag och fler jobb. Vi planerar och arbetar sedan länge i linje med den regionala utvecklingsplaneringen och har en uttalad ambition att ställa om energianvändningen bort från fossila bränslen. En viktig del är utveckling och utbyggnad av de fyra regionala stadskärnorna Södertälje, Flemingsberg, Kungens kurva-skärholmen och Haninge stad i en regional struktur. Dessa spelar en viktig roll i huvudstadsregionen. Utbyggnaden av de regionala stadskärnorna stärker möjligheterna till en sammanhållen och hållbar region. Med ett ökat utbud av bostäder, arbetsplatser och utbildning i de fyra stadskärnorna ökar möjligheterna till en integrerad bostads- och arbetsmarknad. Utrymme och möjligheter skapas då också för de funktioner som bör finnas i den centrala delen av huvudstaden. En sådan utveckling stärker hela regionens konkurrenskraft och bidrar till att skapa en regional balans. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

79 Tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att binda ihop regionen och nå de regionala stadskärnorna. Flera målpunkter och tvärförbindelser i regionen skapar ett robustare transportsystem som bättre tål störningar. Med utvecklade regionala stadskärnor på Södertörn blir trafikströmmarna i regionen bättre fördelade och kapaciteten i transportsystemet blir bättre utnyttjad. De faktiska restiderna kan minska och tillgängligheten till viktiga målpunkter blir bättre. Den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna knyts samman med attraktiv spårtrafik. I avvaktan på det bör stombusstrafik skapas mellan stadskärnorna. Att utveckla och stärka de regionala stadskärnorna med bostäder, arbetsplatser, utbildning, service och annat utbud - tillsammans med utbyggnad av infrastruktur för gång, cykel, kollektivtrafik och vägtrafik - är långsiktiga processer som kräver uthållighet och samarbete kring en gemensam vision. Södertörns utveckling Bostadsbyggandet håller hög takt och Södertörnskommunernas uttalade ambition är att skapa förutsättningar för minst bostäder till Södertörn har nu en snabbare företagstillväxt än Stockholms län i sin helhet. Antalet företag och anställda på Södertörn växer också snabbare och mer än vart tredje företag på Södertörn är en snabbväxare. Industri- och logistikområdet Almnäs/Mörby (Stockholm Syd) fortsätter att utvecklas kraftfullt med 40 nya företag lokaliserade till området i Nykvarn/Södertälje. Beslutet om utbyggnaden av Norviks hamn kommer också att ha en positiv inverkan på utveckling och tillväxt på Södertörn. Med ett ökat företagande och fler arbetsplatser på Södertörn ökar möjligheten till sammanhållning och social hållbarhet i regionen med ett större utbud av arbetsplatser och kompetens. Liksom för bostäder kräver ett ökat företagande och fler arbetsplatser en förbättrad tillgänglighet och framkomlighet till olika målpunkter i regionen. En utbyggd infrastruktur som medger förbättrad kollektivtrafik på spår och väg är en förutsättning för att även bryta segregation och utanförskap samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Förutsättningarna är goda för ett ökat bostadsbyggande och näringslivstillväxt på Södertörn både på kort och lång sikt men det kräver fullföljda insatser för förbättrad tillgänglighet och framkomlighet både mellan de regionala stadskärnorna och in till regioncentrum. Kapacitetsförstärkningar krävs för såväl kollektivtrafik, vägtrafik som för de regionala cykelstråken. Vi ser att det är grundläggande för den utveckling som pågår att planerade strukturer blir genomförda att gemensamma regionala kontrakt som slutits också hålls. En växande storstadsregion innebär större godsflöden och behov av en effektiv varudistribution. Södertörnskommunernas gemensamma satsning på samordnad Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

80 varudistribution har lett till effektiviseringar och klimatvinster men det krävs ytterligare satsningar i form av smarta tjänster och nytänkande för att möta behoven i samband med att e-handeln växer och digitaliseringen ökar. Fördelningen av godsflödena kommer att förändras genom etableringen av Norvik. För att kunna hantera godsflödena krävs ett proaktivt arbete för att kunna hantera detta med olika transportslag. En robust trafikinfrastruktur som klarar av att försörja en växande region Trafikinfrastrukturen på Södertörn är mycket sårbar, vilket har visat sig vid flera tillfällen, bland annat vid olyckan på motorvägsbron över Södertälje kanal sommaren I detta yttrande lyfter vi från Södertörn flera åtgärder som ökar kapaciteten samtidigt som de minskar sårbarheten på Södertörn, vilket är en förutsättning för att den tillväxt vi ser i Stockholmsregionen ska fortsätta. Digitaliseringen kan genom förbättrade tjänster inom transportsektorn bidra till att människor kan göra smarta val före och under sin resa. Bra trafikinformations- och reseplaneringstjänster bidrar till att avlasta och effektivisera transportsystemet. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

81 4. Södertörns egna prioriteringsgrunder Vi ser gemensamma behov preciserade i fem punkter: 1. Strukturerande kollektivtrafiksatsningar mellan de regionala stadskärnorna samt in mot regioncentrum. 2. Storregional tillgänglighet och förbättrad internationell uppkoppling (med kollektivtrafik) 3. Bättre möjligheter att arbets- och studiependla med cykel 4. Ökad tillgänglighet och framkomlighet för gods samt överflyttning till järnväg och sjöfart 5. Förbättrad vägkapacitet inklusive trafiksäkerhetshöjande åtgärder I tabellen nedan redovisas Södertörnskommunernas prioriterade åtgärder och hur dessa kopplas till de fem prioriteringsgrunderna. Södertörnskommunernas prioriterade åtgärder Tvärspårväg syd x x Riksväg 57 x Väg 226 (genomförande av åtgärder i ÅVS) x x x Väg 225 (genomförande av åtgärder i ÅVS) x x x x Strukturerande kollektivtrafiksatsningar x x Cykelsatsningar på Södertörn x Flemingsberg resecentrum x x x Tvärförbindelse Södertörn x x x x x Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

82 5. Regeringens direktiv Regeringen har pekat ut ett antal prioriterade utmaningar i direktivet till åtgärdsplaneringen. I tabellen nedan redovisas hur väl Södertörnskommuneras prioriterade åtgärder svarar upp mot dessa. A. Klimatet - Bidra till ett förbättrat klimat B. Bostäder - Skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande C. Näringslivet - Skapa förutsättningar för effektiva godstransporter D. Sysselsättningen - Påverka sysselsättningen E. Digitaliseringen - Ta hänsyn till digitaliseringens möjligheter F. Ett inkluderande samhälle - Bidra till social hållbarhet Södertörnskommunernas prioriterade A B C D E F åtgärder Tvärspårväg syd x x x x x Riksväg 57 x x Väg 226 (genomförande av åtgärder i ÅVS) x x x x Väg 225 (genomförande av åtgärder i ÅVS) x x x x Strukturerande kollektivtrafiksatsningar x x x x x x Cykelsatsningar på Södertörn x x Flemingsberg resecentrum x x x x x x Tvärförbindelse Södertörn x x x x x Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

83 6. Åtgärder från nuvarande länsplan som vi anser ska genomföras Tvärspårväg syd Spårväg syd har medel i förslaget till länsplan, i enlighet med avtal i Sverigeförhandlingen. Det innebär medel från 2024 och framåt. Södertörnskommunerna ser positivt på att medlen justerats för genomförd riskbedömning. Spårväg syd innebär en ny tvärförbindelse som binder samman flera knutpunkter i söderort, däribland två regionala stadskärnor, med övriga spårsystem och övrig befintlig kollektivtrafik mot såväl Tyresö/Haninge som centrala Stockholm. Denna satsning skapar förutsättningar för bostadsbyggande och kortare restid mellan de regionala stadskärnorna och vidare ut i regionen. Spårväg syd har fått finansiering via Sverigeförhandlingen, där en delmängd finansieras via länsplanen. Sverigeförhandlingen innebär projektstart 2024 med trafikstart tio år senare. Södertörnskommunerna ser positivt på en säkrad finansiering för detta projekt, men kräver en diskussion om tidigareläggning avseende såväl planering som byggnation. Planering pågår eller behöver startas i områden som innefattar Spårvägen, exempelvis i anslutning till Tvärförbindelse Södertörn, vilket förutsätter att resurser för planering även av spårvägen finns. Spårväg syd förutsätter flera andra funktioner som inte finns omnämnda i förslaget till länsplanen Flemingsbergs resecentrum samt en nedsänkning av väg 226 i syfte att få till en effektiv och funktionell bytespunkt mellan de olika trafikslagen, men också att minska barriäreffekterna i den regionala stadskärnan. Se beskrivning under de objekten. Södertörnskommunerna önskar även utredningsmedel för förlängningar mot Flemingsbergsdalen, Tyresö/Haninge/Botkyrka samt mot Gullmarsplan. Riksväg 57 (Gnesta E4 trafikplats Järna) Riksväg 57 ingår i förslag till länsplan (Stockholms- och Sörmlands län) Södertörnskommunerna ser positivt på att objektet finansieras i kommande länsplan. Vägen behöver få jämnare hastigheter, säkra gångpassager och ökad trafiksäkerhet, främst vid skolor och busshållplatser där gåendes säkerhet prioriteras. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

84 7. Genomförande av åtgärder utifrån åtgärdsvalsstudier Väg Huddingevägen Det finns finansiering för vissa åtgärder på väg 226 i förslaget till länsplan, dock rör detta åtgärder som funnits med i föregående länsplan åtgärder för oskyddade trafikanter längs väg 226, trafikplats Högskolan samt Pålamalmsvägen Högskolan. En åtgärdsvalsstudie för väg 226 är färdigställd, men en avsiktsförklaring har ännu ej undertecknats och åtgärder föreslagna inom denna har inte finansiering inom länsplan. Syfte Att åstadkomma ökad trafiksäkerhet samt framkomlighet för kollektivtrafik både längs väg 226 och i korsningar som dels ger en bättre trafikfunktion, dels möjliggör bostadsutbyggnad i anslutning till vägen. Huddingevägen underlättar utvecklingen av resecentrum Flemingsberg och är kompletterande till övriga väginfarter mot Stockholm såsom E4/E20 samt väg 73. Brister/behov Huddingevägen utgör på vissa ställen i dag en barriär, bland annat i Flemingsberg där stadsutveckling planeras på ömse sidor. I Flemingsberg korsar väg 226 Regulatorvägen där Spårväg syd är tänkt att trafikera. För att det inte ska uppstå en konflikt mellan spårvägens och väg 226:s funktion, samt att åstadkomma en attraktiv sammanhållen regional kärna behöver vägen sänkas. Åtgärd Södertörnskommunerna ser positivt på den finansiering som finns för pågående åtgärder på väg 226. Dock behöver viktiga återstående funktioner bland annat. utpekade i åtgärdsvalsstudien få finansiering och minst omnämnas som en namngiven framtida brist. Detta rör exempelvis åtgärder för oskyddade trafikanter, kollektivtrafikkörfält för att förbättra framkomligheten för stombussarna, samt nedsänkning av väg 226 i Flemingsberg. Trafikverket och kommunen är genom åtgärdsvalsstudie 226 överens om att en nedsänkning av väg 226 genom Flemingsberg är en prioriterad åtgärd och den enda rimliga med tanke på stadskärnans utveckling. Om detta projekt skjuts på framtiden kommer Flemingsbergs möjligheter till fortsatt utveckling avseende centrum för högre utbildning, rättscentrum för södra Stockholm och kontors/konferensmarknad att bromsas upp. Funktioner som är av vikt att de fortsätter utvecklas för att dels skapa en region i balans och dels säkerställa viktiga samhällsfunktioner för hela Södertörn/södra Stockholm. Att skapa ett stadscentrum i anslutning och tvärs väg/järnväg är strategiskt viktigt för den regionala stadskärnans fortsatta utveckling och helt avgörande för att det kunskapsintensiva näringslivet ska utvecklas i Flemingsberg. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

85 Väg 225 Väg 225 ingår inte i förslaget till länsplan. Länsväg 225 är den kortaste vägen mellan Nynäshamn, Botkyrka och Södertälje och en viktig länk på Södertörn genom att den binder samman väg 73 med E4/E20. Syfte Åtgärda trafiksäkerhetsbrister för oskyddade trafikanter längs vägen och som förväntas öka i samband med godstrafik från Nynäshamns hamn och Norviks hamn innan Tvärförbindelse Södertörn är färdigställd. Brister/behov Under 2014 slutfördes en omfattande åtgärdsvalsstudie för väg 225 där flera olika åtgärder föreslogs. Det är olyckligt att de åtgärder som prioriteras i genomförda åtgärdsvalsstudier inte genomförs inom rimlig tid efter att utredningen är klar. Åtgärd Genomförande av prioriterade åtgärder enligt genomförd åtgärdsvalsstudie. 8. Mindre investeringar/trimningsåtgärder Stombusslinjer på Södertörn - Strukturerande kollektivtrafiksatsningar mellan de regionala stadskärnorna Medel för stombusstrafiken finns dels utpekat som namngivet objekt för väg 73 Norra Sköndal Gullmarsplan Solna C, givet en motfinansiering från berörda kommuner, samt i de årliga pottpengarna inom åtgärdsområdet kollektivtrafik. Syfte Sammantaget består Södertörnskommunernas prioritering av åtgärder som binder ihop våra regionala kärnor och den centrala regionkärnan på ett effektivt och klimatsmart sätt och att detta bör ske med stombuss till dess att det finns finansiellt utrymme att bygga spår. Brister/behov Dagens kollektivtrafik utgör inte ett tillräckligt konkurrenskraftigt alternativ för arbetspendling på många av de viktiga pendlingsstråken på Södertörn. Förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik genom åtgärdande av bytespunkter, kapacitetsbrister, busskörfält eller liknande är därför viktig. Åtgärd I stomnätsplanen finns såväl stomlinje I (Tyresö- Vaxholm), stomlinje J (Tyresö- Täby), stomlinje M (Kungens Kurva/Skärholmen Orminge), stomlinje N (Tyresö C Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

86 - Norsborg) som stomlinje O (Nynäshamn-Nykvarn) utpekade som berör Södertörn. Dessa anser Södertörnskommunerna ska prioriteras i genomförandet. Förutom dessa har Södertörnskommunerna också pekat ut behovet av ytterligare en stomlinje på E4/E20 mellan de regionala stadskärnorna Södertälje och Skärholmen/Kungens kurva och vidare närmare Stockholm (Geneta/Ronna- Liljeholmen via Södertälje science park). Denna sträcka har i dagsläget undermålig kollektivtrafik. Bilpendlingen är dominerande på sträckan. Förutom åtgärder i vägsystemet är det viktigt med attraktiva bytespunkter. Södertörnskommunerna ser positivt på att finansieringen för Gullmarsplan kvarstår. Gullmarsplan kommer att utgöra en än viktigare bytespunkt för resenärer från Södertörn då förlängningarna och förändringarna på tunnelbanans blå linje börjar trafikeras. Södertörnskommunerna anser att det bör avsättas en tillräckligt tilltagen pott specifikt för dessa ändamål, då åtgärder i befintlig väginfrastruktur ofta är kostnadseffektiva lösningar som ger stor nytta. I dagens länsplan finns endast en generell pott för kollektivtrafik, en pott som dessutom ser ut att ha minskat jämfört med föregående plan. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

87 Cykelsatsningar på Södertörn Det är glädjande att flera regionala cykelstråk enligt regionala cykelplanen i Stockholm ingår i förslaget till länsplanen samt att de planerade byggstarterna är relativt tidigt i planperioden. Idag saknas möjlighet att arbets- och studiependla inom och mellan de regionala stadskärnorna. Det är dessutom bristande standard på de befintliga regionala cykelstråken in mot Stockholm som nyttjas av allt fler cykelpendlare. Det är viktigt att utbyggnaden av de regional cykelstråken inte inkräktar på framtida utrymmesbehov för stombuss. De regionala cykelstråk som ingår i förslaget till länsplan på Södertörn är: 226 Skyttebrink-Tullinge station (klart 2019) 259 Glömstavägen (klart 2021) 260 Vendelsöstråket Skrubba (klart 2021) 260 Ältastråket (klart 2019) Karta: utpekade cykelstråk i den regionala cykelplanen Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

88 9. Utredningar som bör påbörjas tidigt i planperioden Resecentrum Flemingsberg (järnväg) Genomförandet av åtgärderna kopplat till Resecentrum Flemingsberg ser vi som nödvändiga att genomföra genom samordning och samfinansiering mellan nationell plan och länsplan. Därför finns detta objekt med i remissvaren till båda planerna. Varken resecentrum Flemingsberg eller någon av de funktioner som förutsätts för att åstadkomma en attraktiv bytespunkt samt regional stadskärna finns omnämnd i förslaget till nationell plan. Dessa bör minst utpekas som en namngiven framtida brist. Syfte Att genom en attraktiv bytespunkt med kort bytestid skapa förutsättningar för ett fungerande kollektivtrafiksystem för arbetspendlare och resenärer på Södertörn, samt att skapa förutsättningar för en attraktiv sammanhållen regional stadskärna. Åtgärden är en viktig förutsättning för att andra större investeringar som syftar till att leda till ett ökat hållbart resande i Stockholmsregionen ska ge den effekt som önskas i det enskilda projektet. Detta har lyfts både i åtgärdsvalsstudien för Tvärförbindelse Södertörn, i åtgärdsvalsstudien för väg 226, Programstudie Spårväg syd samt i förstudie Järna Stockholm. Det är även en förutsättning för att kapacitetsförstärkning i stomlinjenät och linjenät för bussar ska få önskad effekt Behov/brist Flemingsberg växer som regional stadskärna och planeras för fortsatt kraftig tillväxt, vad gäller bostäder, näringsliv, utbildning, sjukvård och forskning. Funktionen som viktig bytes- och omstigningspunkt söder om Stockholm kommer ytterligare att förstärkas genom de planerade stora infrastruktursatsningarna Förbifart Stockholm, Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn. Genom att planera infrastrukturen tillsammans med den tillkommande bebyggelse som just nu sker i Flemingsberg skapas förutsättningar för en hållbar utveckling. Beslutet om Spårväg syd gör att en bra bytespunkt norr om plattformarna behöver skapas mellan de olika kollektiva, kapacitetsstarka trafikslagen i syfte att få så många som möjligt att välja dessa. Dagens stationsentré är belägen söder om plattformen och har redan idag kapacitetsbrist och rymmer inte den tillkommande ökning av resenärer som prognosticeras med utvecklingen av Flemingsberg. Flemingsbergs station har idag ca av- och påstigande resenärer. År 2030 väntas kollektivtrafikresenärerna vara ca per dygn och år 2050 öka till mellan och Vid eventuell kapacitetsförstärkning för tåg Järna Stockholm behöver möjligheterna till en omstigning vid Flemingsberg säkras. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

89 Åtgärd Flemingsbergs resecentrum bör pekas ut som en namngiven brist och därigenom utredas för att därefter tilldelas medel för finansiering och genomförande. Åtgärden följer Södertörnskommunernas inriktning för prioriterade funktioner och ger förutsättningar för en regional arbetsmarknad i balans. Södertörnskommunerna samarbetar gärna med Trafikverket och Trafikförvaltningen för att hitta de med effektiva åtgärderna. För att skapa förutsättningar för en effektiv och funktionell bytespunkt mellan samtliga trafikslag i ett resecentrum krävs bland annat en nedsänkning av väg 226 och en utbyggnad av trafikplats Högskolan. Medel bör avsättar för att utreda hur denna punkt ska fungera och utvecklas för att ge övriga objekt så stor nytta som möjligt (spårväg syd/ väg 226/ Tvärförbindelse Södertörn/ trafikplats Högskolan). Annars riskerar att dessa objekt inte uppfyller sin fulla potential. Åtgärderna bör samfinansieras från både länsplan och nationell plan. 10.Åtgärder som ej fått full finansiering i Nationell plan Tvärförbindelse Södertörn Tvärförbindelse Södertörn har hanterats inom ramen för nationell plan, men har bara uppnått finansiering till hälften av den bedömda kostnaden. Tvärförbindelse Södertörn är den slutliga länken för att färdigställa den yttre ringen kring Stockholm, där norrortsleden byggts och Förbifarten pågår. Södertörnskommunerna anser att det är oacceptabelt att objektet förskjutits i tid och att det inte finansieras i sin helhet under planperioden. Det är därför av yttersta vikt att den bedömda kostnaden får full finansiering under planperioden med planerat färdigställande 2025/2026. Södertörnskommunerna ser att finansieringen och därigenom säkrandet av genomförandet av Tvärförbindelse Södertörn är av yttersta vikt för regionens utveckling och vill därför lyfta åtgärden även inom ramen för länsplanen. Passage av Södertälje kanal De föreslagna åtgärderna i nationell plan löser inte de akuta problem som idag finns i passagen av Södertälje kanal. Dagens trafiksituation med nuvarande broar är mycket sårbar vid olyckor, vilka snabbt får stora konsekvenser på viktiga samhällsfunktioner i hela stockholmsregionen. Denna brist måste hanteras inom kommande planperiod. Att som Trafikverket föreslår acceptera att denna brist kvarstår efter planperiodens utgång är helt oacceptabelt. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

90 11.Övriga synpunkter på förslaget till länsplan Södertörnskommunerna instämmer i Länsstyrelsens bedömning att mer medel behöver prioriteras till Stockholms län mot bakgrund av både den befolkningstillväxt som sker i länet och att rollen som landets ekonomiska motor och de avtal om ett omfattande bostadsbyggande som staten ingått med olika aktörer i regionen. Detta ställer krav på en tillgänglig region. Södertörnskommunerna ser ett stort behov av att statens myndigheter samordnas bättre. Kommunerna har åtagit sig att möjliggöra för ett stort antal bostäder som också efterfrågas av staten. Denna utveckling av regionen behöver tydligare stöttas upp av statens alla myndigheter, bland annat genom att utlovade infrastruktursatsningar blir av. Södertörnskommunerna ser med oro på att det vi tidigare avtalat fram förändrats i förslaget till nationell plan. Vi förutsätter att Ostlänken genomförs enligt tidigare beslut som första etappen av framtidens höghastighetsjärnväg dimensionerat för 320 km/h. Att ensidigt ändra förutsättningarna som beslutats när det gäller finansiering och standard är inte acceptabelt. Åtgärdsvalsstudier som arbetsmetod har nu funnits i några år. I linje med att hålla tidigare fattade överenskommelser ser Södertörnskommunerna det som viktigt att de åtgärder som prioriterats fram genom åtgärdsvalsstudier också genomförs. Trafikverket ansvarar för åtgärdsvalsstudierna som syftar till att utveckla gemensamma åtaganden där varje part bidrar med det som ligger inom respektive parts ansvarsområde. Det är därför viktigt att när nu kommunerna genomförs sina delar att även staten tar sitt ansvar. I dagens länsplan finns mer generella potter för kollektivtrafik. Södertörnskommunerna anser att det bör finnas en särskild pott för stombussåtgärder samt att denna bör vara större än dagens potter. Det bör också göras möjligt att staten i högre utsträckning går in och medfinansierar åtgärder på kommunalt vägnät där vägarna fyller en regional funktion och effekterna är stora även för andra kommuners invånare. Det blir problematiskt för enskilda kommuner att medfinansiera åtgärder som fysiskt genomförs i en annan kommun. Södertörnskommunerna anser inte att detta är en framkomlig väg. Södertörnskommunerna vill avsluta med att lyfta fram att detta förslag till länsplan är mycket välskriven och transparent och behandlar Stockholms läns utmaningar och behov på ett mycket bra sätt. Att de tilldelade ramarna inte räcker till för att hantera denna utmaning är att beklaga. Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

91 Södertörnskommunerna instämmer också i Länsstyrelsens beskrivning av behovet av att länsplanen även ska kunna finansiera steg 1 och 2 åtgärder. Dessa åtgärder är oftast kostnadseffektiva och viktiga medel för att få till en effektiv användning av den infrastruktur som finns. För Södertörnskommunerna: Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge Bob Wållberg Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn Patrik Isestad Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje Fredrik Saweståhl Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö Södertörnsgemensamt svar på förslag till länsplan

92 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS Dnr HANDLÄGGARE Jack Lu Jack.Lu@huddinge.se Länsstyrelsen Stockholms län Förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län svar på remiss från Länsstyrelsen Inledning Regeringen beslutade den 23 mars 2017 om direktiv till åtgärdsplanering. Det innebär att Länsstyrelsen i Stockholms län fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en regional trafikslagsövergripande plan för utvecklingen av transportsystemet för perioden Länsstyrelsen föreslår hur dessa medel ska fördelas på åtgärder för utveckling och vidmakthållande av transportinfrastrukturen i ett förslag till regional transportplan. Parallellt ska Trafikverket ta fram förslag på nationell trafikslagsövergripande plan för statlig infrastruktur. Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna remissynpunkter på Länsstyrelsens förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Då nationell plan och länsplan för transportinfrastrukturen är så tätt förknippade med varandra, är en del synpunkter återkommande i bägge yttrandena. Huddinge kommun lämnar också ett Södertörnsgemensamt yttrande, vilket biläggs till detta yttrande. Det egna yttrandet utgörs av tillägg utöver det Södertörnsgemensamma yttrandet, så de läses med fördel tillsammans. Sammanfattning Huddinge är Stockholms läns näst största kommun sett till befolkning och planerar för bostäder i kommunen till I avtal med staten genom Sverigeförhandlingen åtar sig Huddinge att bygga bostäder i anslutning till Spårväg syd till Med denna tillväxt bidrar Huddinge kommun starkt till regionens behov av arbetsplatser och bostäder. Detta förutsätter dock att såväl stat som landsting skapar förutsättningar för att genomföra detta åtagande genom en motsvarande utveckling av transportsystemet. Statens myndigheter måste samordna sig bättre för att inte förhindra arbetet med att möta den efterfrågan på bostäder som finns och som avtalats om. Huddinge kommun är positiva till länsplanens inriktning och prioriteringsgrunder för åtgärder men anser att länsplanen inte har prioriterat rätt åtgärder i sin helhet. Huddinge kommun bedömer att åtgärdsförslagen i länsplan inte POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

93 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS tillräckliga för att skapa goda förutsättningar för genomförande av kommunens åtaganden som kopplar till regionens utveckling och Sverigeförhandlingen. Sammanfattningsvis lämnar Huddinge kommun följande synpunkter Nedsänkning av väg 226 ska ingå som namngivet objekt i länsplanen. Det är en förutsättning för att Flemingsberg ska kunna utvecklas till en sammanhängande regional stadskärna och för att väg 226 ska kunna ha en bibehållen funktion vid Spårväg syds tillkomst. Ett funktionellt och effektivt resecentrum förutsätter att cykel, buss, spårväg, pendel-, regional- och fjärrtåg kan kopplas ihop i en punkt, vilket också förutsätter planskildhet i korsningen. Det finns ett stort behov att studera en helhetslösning för samtliga trafikslag som stödjer Flemingsbergs utveckling till en regional stadskärna enligt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS. Samordning och samfinansiering av Resecentrum Flemingsberg behövs både i nationell plan och länsplan och bör nämnas som brist i bägge planerna. För Spårväg syd har medel avsatts enligt Sverigeförhandlingens avtal. Huddinge kommun har för avsikt att föra en diskussion med Trafikförvaltningen och Stockholms stad med målet att träffa en överenskommelse om tidigareläggning av Spårväg syd. Detta skulle kunna innebära behov av omfördelning av medel för finansiering. Trimningsåtgärder i avvaktan på Tvärförbindelse Södertörn ska slutföras tidigt i planperioden enligt de åtagandena som identifierats i tidigare diskussioner mellan Trafikverket och Huddinge kommun. Tidigare beslutade överenskommelser och åtaganden måste hållas för att säkerställa genomförandet av den planering som görs i kommunerna och som kommuniceras till omvärlden. Tvärförbindelse Södertörn måste finansieras och genomföras enligt hittills gällande tidplan. Objektet är inte fullt finansierat i nationell plan och Huddinge kommun vill lyfta behovet även i länsplaneyttrandet. Huddinge kommun är positiv till finansiering av åtgärder längs väg 226 (Trafikplats Högskolan och oskyddade trafikanter). Åtgärderna för 226 Huddingevägen oskyddade trafikanter bör dock genomföras tidigare i planperioden. Då beslut ännu inte är taget gällande vilken sida av Glömstavägen gång- och cykelvägen ska gå, förutsätter Huddinge kommun att finansieringen justeras i samband med beslut så att finansieringen

94 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS räcker till. Dessutom saknas förslag på hantering av den viktiga kopplingen Glömstastråket-Södertäljestråket där två regionala cykelstråk möts. Det är viktigt att möjligheterna till ett attraktivt regionalt cykelstråk inte byggs bort och att det regionala cykelintresset hanteras inom ramen för länsplanen. Åtgärder med stombussar inom Grönt ljus stombuss bör tilldelas finansiering tidigare i planperioden. Dessutom bör satsningar ske för att genomföra hela stomnätsplanen och inte endast de stråk som ingår i Grönt ljus stombuss. Kommunen har även synpunkter på att potterna för åtgärdsområdet kollektivtrafik i större utsträckning bör ta med hela-resanperspektivet. Länsplanen ska även kunna finansiera steg 1 och 2 åtgärder. Dessutom bör en social konsekvensbedömning göras av planen. Allmänna synpunkter Huddinge är Stockholms läns näst största kommun sett till befolkningsstorleken och är en växande kommun som utvecklas i hög takt. Huddinge kommun har slutit avtal med Sverigeförhandlingen om genomförandet av Spårväg syd, vilket innebär att kommunen planerar för en högre utbyggnadstakt än tidigare. Den högre utbyggnadstakten baseras på en planering för bostäder till 2030 i kommunen som helhet, med inom Spårväg syds influensområde till Samtidigt har kommunen ett mål om en arbetsplatskvot på 1,0 1. Med denna tillväxt tar Huddinge kommun ett stort ansvar för regionens behov av arbetsplatser och bostäder. Detta förutsätter dock att såväl stat som landsting skapar förutsättningar för att genomföra detta åtagande genom en motsvarande utveckling av transportsystemet, det vill säga att kopplingar mellan regionala stadskärnor och målpunkter stärks samt att kapaciteten i väg- och spårinfrastrukturen samt bytespunkter stärks. Huddinge kommun anser att förslaget till länsplan är föredömligt skrivet med tydlig, kortfattad och koncis information om planens prioriteringar, ekonomiska villkor och åtgärder. Planen behandlar Stockholms läns utmaningar och behov på ett mycket bra sätt. Dock är det uppenbart att de tilldelade ramarna inte räcker till för att hantera denna utmaning. Huddinge kommun är positiva till länsplanens inriktning och prioriteringsgrunder för åtgärder. Det är t ex positivt att den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 utgör ett viktigt underlag för länsplanen samt länsplanen syftar till att skapa regional balans och ämnar utgå ifrån 1 Detta innebär att antalet arbetstillfällen är lika många som förvärvsarbetande invånare i åldern år.

95 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS systemperspektiv. Regional balans har potential att uppnås om medel inte enbart satsas där utveckling redan sker utan också där behov och potential utpekats i exempelvis den regionala utvecklingsplanen. Det är även positivt att den regionala inriktningen är utveckling av kapacitet för de hållbara transportmedlen, samt fokus på bostads- och näringslivsutveckling. Dock anser Huddinge kommun att länsplanen inte har prioriterat rätt åtgärder i sin helhet. Idag finns en regional obalans mellan södra och norra länshalvan. Tvärförbindelsena på södra länshalvan är undermåliga, vilket hindrar bostadsoch näringslivsutvecklingen. Åtgärder för att förverkliga Stockholmsregionens utvecklingsplan bör avsättas i både nationell plan och länsplan. Detta måste prioriteras för att Södertörn ska kunna utvecklas i takt med länet. I RUFS 2010 är Flemingsberg utpekat som en regional stadskärna med stor potential att avlasta den centrala regionkärnan Stockholm. För att Flemingsberg ska kunna utvecklas en hållbar stadskärna där förutsättningarna för attraktiva stadsmiljöer och hållbart resande är goda, behövs en infrastruktur som understödjer det. Att nedsänkning av väg 226 och Flemingsbergs resecentrum inte ens nämns som brist i varken förslaget till länsplan eller nationell plan är anmärkningsvärt. Trafikverket och kommunen är genom åtgärdsvalsstudie 226 överens om att en nedsänkning av väg 226 genom Flemingsberg är en prioriterad åtgärd och den enda rimliga med tanke på stadskärnans utveckling. Behovet av ett resecentrum har lyfts i åtgärdsvalsstudien för Tvärförbindelse Södertörn, i åtgärdsvalsstudien för väg 226, Programstudie Spårväg syd samt i förstudie Järna Stockholm. Det är positivt att länsplanen innehåller åtgärder för att sammankoppla de regionala stadskärnorna, satsningar för att förbättra kapacitet i kollektivtrafiksystemet samt öka den regionala tillgängligheten för cykelpendling. Effektiva bytespunkter är dock avgörande för en fungerande transportkedja. Det saknas åtgärder samt en tydlig inriktning för bytepunkter för att sammankoppla transportsystemet. Huddinge kommun tycker det är positivt att länsplanen är flexibel de sista åren , där medel finns avsatt för bristområden. Resonemangen för bristerna bör dock innefatta stomtrafik enligt stomnätsplanen och inte endast de stombussar inom Grönt ljus stombuss, samt att medel för detta tilldelas tidigare. Samordning Huddinge kommun ser ett stort behov av att statens myndigheter samordnas bättre. Kommunen har åtagit sig att möjliggöra för ett stort antal bostäder som också efterfrågas av staten. Denna utveckling av regionen behöver tydligare stöttas upp av statens alla myndigheter, bland annat genom att utlovade infrastruktursatsningar blir av.

96 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS Trots att länsplanen ämnar ha ett systemperspektiv, anser Huddinge kommun att förslaget till länsplan ändå saknar ett övergripande systemtänk. Huddinge kommun efterfrågar en större förståelse för hur de olika objekten bidrar till transportsystemets funktion. Ett tydligt exempel är hur de olika funktionerna Spårväg syd, väg 226 och järnväg ska kunna samsas på en och samma punkt i korsningen väg 226/Hälsovägen. Ett helhetsgrepp behövs för att lösa kopplingarna mellan trafikslagen och stadsutvecklingen i den regionala stadskärnan i Flemingsberg. Större statlig och regional medverkan krävs för samhällsutveckling. Behovet av samordning är påtagligt när det gäller stadsutveckling och dess övergripande transportförsörjning, något som kommunerna inte helt själva kan ta ansvar för. Statlig och regional medverkan behövs exempelvis för att genomföra den transportinfrastruktur i Glömstadalen (Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd) som krävs för att möjliggöra den stora planerade utbyggnaden av bostäder och arbetsplatser i området. Möjligheten till sektionsövergripande samarbeten och samhällsutveckling bör tydliggöras i både nationell plan och länsplan. Finansiering Planeringssystemet för transportinfrastrukturen är komplicerat. För att en åtgärd ska finansieras krävs att den är väl utredd och för att kunna utreda krävs en finansiering. Det är positivt att både länsplan och nationell plan har avsatt medel för brister i syfte vara mer flexibel de sista åren under planperioden, där det finns möjlighet att verklighetsanpassa planen och prioritera in nya objekt framöver. Dock bör medel avsättas för utredning tidigare i planperioden för att uppnå full flexibilitet. Annars finns risken att åtgärder som kan samla finansiering för åtgärdsvalsstudier också blir de som prioriteras för genomförande, medan de studier som utpekas som risker eller inte nämns i planen (t ex Flemingsberg), inte får samma prioritering. Därmed minskar också sannolikheten att uppnå målbilden i RUFS Särskilda synpunkter på investeringsobjekten i planförslaget Huddinge kommun har i tidigare yttranden redovisat behov och brister i transportinfrastrukturen. Vi bedömer att förslagen i åtgärdslistan för länsplan inte ligger i linje med kommunens viljeriktning och konstaterar att insatserna inte heller under den här planeringsperioden är tillräckliga för att klara de behov vi ser för att nå målbilden i RUFS och klara våra egna åtaganden kopplat till regionens utveckling och Sverigeförhandlingen. Spårväg syd Spårväg syd har fått finansiering via Sverigeförhandlingen, där en delmängd finansieras via länsplanen. Sverigeförhandlingen innebär projektstart 2024 med trafikstart tio år senare.

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS Huddinge kommun gör följande tillägg till det Södertörnsgemensamma yttrandet: Huddinge kommun har för avsikt att föra en diskussion med Trafikförvaltningen och Stockholms stad med målet att träffa en överenskommelse om tidigareläggning av Spårväg syd. Detta skulle kunna innebära behov av omfördelning av medel för finansiering. Huddinge kommun planerar för ett omfattande byggande av bostäder, arbetsplatser och offentlig service i anslutning till Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn, vilket förutsätter att resurser för planering även av spårvägen finns, även om projektet Spårväg syd inte startat. På detta sätt kan suboptimeringar, förgäveskostnader och ökade investeringskostnader p g a olika tidplaner i möjligaste mån begränsas. Trafikverket, Landstingets Trafikförvaltningen och Huddinge kommun är överens om att en samplanering är nödvändig. För att Spårväg syd ska uppnå sin fulla potential, förutsätts Flemingsbergs resecentrum samt en nedsänkning av väg 226 (se beskrivning under objekten). Även cykelgaraget för cyklar, som avtalats om i Sverigeförhandlingen, riskerar att förlora potential om inte nedsänkning av väg 226 och ett resecentrum genomförs tillsammans med Spårväg syd. Samordning behövs därför mellan statlig och regional planering för att uppfylla den regionala målbilden. 226 Högskolan trafikplats anslutning Alfred Nobels allé Det är glädjande att projektet har erhållit full finansiering i detta förslag till länsplan, samt att ett regionalt cykelstråk ingår i projektet 226 Pålamalmsvägen-Högskolan. Trafikplats Högskolan är en viktig förutsättning för utvecklingen av den regionala stadskärnan Flemingsberg. Trafikplatsen utgör det första steget i stadens utveckling och har en viktig avlastande funktion som en andra vägförbindelse över väg 226 och järnvägen för skyddade såväl oskyddade trafikanter. Trafikplatsen är en förutsättning för både polisens etablering i Flemingsberg samt vidare utveckling i Flemingsbergdalen med handel, kultur och service till en kreativ och attraktiv regional stadkärna i linje med RUFS Den är också en viktig förutsättning för ambulanstransporter till och från ett växande Karolinska universitetssjukhus i Huddinge. 226 Huddingevägen oskyddade trafikanter Det är mycket positivt att medel ges till att prioritera oskyddade trafikanter och kollektiva färdmedel, genom att minska barriäreffekterna av väg 226 och öka framkomligheten för kollektivtrafiken i stråket. Huddinge kommun anser dock att åtgärderna bör genomföras tidigare i planperioden.

98 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS 259 Glömstavägen cykelsatsning Södertörn Efterfrågan av en ny cykelväg längs väg 259 Glömstavägen har varit stor, varför det är positivt att objektet planeras för byggstart relativt tidigt i planperioden. Idag saknas möjlighet för boenden och verksamheter längs Glömstavägen att gå och cykla längs och över vägen på ett säkert sätt. Behovet är mycket stor varför åtgärden behöver tillkomma skyndsamt och är helt nödvändig i väntan på Tvärförbindelse Södertörn. Beslut är ännu inte taget gällande vilken sida av Glömstavägen gång- och cykelvägen ska gå. Finansieringen bör justeras då beslut tas om vilken sida gång- och cykelbanan ska gå, så att finansieringen räcker till för den åtgärd som uppfyller de satta kraven och målen. Beroende på vilken sida gång- och cykelvägen byggs, kommer det ge olika utformningsförutsättningar. Kommunen förutsätter att byggnationen av gång- och cykelvägen tar både hänsyn till dagens och framtidens behov av en säker och tillgänglig väg och att samordning sker med Tvärförbindelse Södertörn och de utbyggnadsplaner kommunen har i anslutning. Huddinge anser gång- och cykelvägen bör anläggas på norra sidan för att ge störst nytta och måluppfyllelse. Särskilda synpunkter på åtgärder som bör tillkomma i planförslaget Nedan redovisas brist på åtgärder i länsplan, det vill säga åtgärder som Huddinge kommun bedömer bör ingå i länsplan. Väg 226, nedsänkning av väg Trafikverket och kommunen är genom åtgärdsvalsstudie 226 överens om att en nedsänkning av väg 226 genom Flemingsberg är en prioriterad åtgärd och den enda rimliga med tanke på bibehållen funktion av väg 226, Spårväg syd och den regionala stadskärnans utveckling. Därför måste nedsänkning av väg 226 ingå som namngivet objekt i länsplanen. Huddinge kommun gör följande tillägg till det Södertörnsgemensamma yttrandet: Nedsänkningen syftar till att sammanbinda den regionala stadskärnan genom att överbrygga den barriär som vägen tillsammans med järnvägen utgör. Detta gör att förutsättningarna för att skapa en hållbar och attraktiv stadsmiljö kan öka. På detta sätt ges det utrymme för en funktionell, effektiv och samlad bytespunkt där regional cykeltrafik, lokal/regional kollektivtrafik samt den storregionala/nationella tågtrafiken kan samsas. Nedsänkningen är även en förutsättning för att det inte ska uppstå någon konflikt mellan funktionerna av den regionala kollektivtrafiken (spårväg och stombuss) och den regionala vägtrafiken (på väg 226).

99 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS Samordning med kringliggande infrastruktur- och bebyggelseprojekt är en förutsättning för att Flemingsberg ska kunna utvecklas till en attraktiv regional stadskärna enligt målbilden i RUFS Huddinge kommun har samtidigt ett stort bostadsåtagande inom Sverigeförhandlingen som försvåras om det inte understöds av en infrastrukturutveckling. Därför är det angeläget att Trafikverket omgående påbörjar utredning och planering för att säkerställa vägens framtida funktion samt Flemingsbergs funktion som regional stadskärna och bytespunkt. Resecentrum Flemingsberg, järnväg Flemingsbergs resecentrum måste pekas ut som en namngiven brist och därigenom tilldelas medel tidigt i planperioden för att utreda hur denna punkt ska fungera som en storregional nod och för att skapa en attraktiv och effektiv bytespunkt mellan cykel, lokal och regional kollektivtrafik samt storregional och nationell tågtrafik. Genomförandet av åtgärderna kopplat till Resecentrum Flemingsberg ser vi som nödvändiga att genomföra genom samordning och samfinansiering mellan nationell plan och länsplan. Därför finns detta objekt med i remissvaren till båda planerna. Huddinge kommun gör följande tillägg till det Södertörnsgemensamma yttrandet: Huddinge kommun kan konstatera att förslaget till nationell plan och länsplan ger en tydlig inriktning att utveckla flera bytespunkter i regionen, bland annat i Barkarby, Haninge och Södertälje C. Samtidigt finns motsvarande, starka behov, både i Flemingsberg och i Kungens kurva Skärholmen. Flemingsberg ligger mitt på Södertörn med en befolkningsmängd som motsvarar hela Östergötland. Flemingsberg har en särskild storregional funktion och blir med Spårväg syd, utökad tågtrafikering, nya stombusslinjer på Tvärförbindelsen och regionala cykelstråken stor potentiell bytespunkt med uppemot ca resenärer mellan radiella och tvärgående resor. Målsättningen är att utveckla Flemingsberg till ett av Sveriges viktigaste nav för kollektivtrafik. Trots detta, har varken Flemingsbergs resecentrum eller någon av de funktioner som förutsätts för att möjliggöra en attraktiv utveckling av regionala stadskärnan, nämnts i förslaget till varken nationell plan eller länsplan. Den nationella planen belyser vikten av ett inkluderande samhälle med fokus på järnväg, kollektivtrafik, hållbara stadsmiljöer, förbättrade förutsättningar för näringsliv och så vidare. Ett utbyggt resecentrum i regionala stadskärnan Flemingsberg skulle bidra till dessa mål. Dagens station har redan idag kapacitetsbrist. Med den utveckling som planeras för infrastrukturen och bebyggelsen, är behovet av en funktionell bytespunkt, där samtliga trafikslag är effektivt sammankopplade, därför mycket stort. Medel behövs för att åtgärda kapacitetsbrist i stationsbyggnaden och utforma plattformar för att kunna ta emot alla framtida tågtyper.

100 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS Dessutom är det nödvändigt att utreda hur denna punkt ska fungera och utvecklas för att ge övriga objekt så stor nytta som möjligt (Spårväg syd/ väg 226/ Tvärförbindelse Södertörn/ trafikplats Högskolan). Huddinge kommun har dessutom åtagit sig genom Sverigeförhandlingen att bygga ett flertal cykelvägar samt ett cykelgarage för cykelplatser i anslutning till stationen. Dessa objekt riskerar att inte uppfyller sin fulla potential om inte en planering och utveckling av resecentrum sker. Åtgärder i avvaktan på Tvärförbindelse Södertörn I väntan på att Tvärförbindelse Södertörn står klar måste åtgärder på väg 259 Glömstavägen/Storängsleden genomföras för att klara framkomligheten, trafiksäkerheten och möjliggöra planerad utbyggnad i kommunen. En utbyggnad som sedan länge är planerad utifrån förutsättningen att en tvärförbindelse skulle vara på plats enligt den tidplan som gällde för Södertörnsleden. Behovet är ännu tydligare nu efter att kommunen gjort ett omfattande åtagande inom ramen för Sverigeförhandlingen. I länsplanen för Stockholms län står: Följande åtgärder ska genomföras tidigt i planperioden: Trimningsåtgärder längs väg 259 och anslutande vägar i väntan på Tvärförbindelse Södertörn. Detta framgår inte i nuvarande förslag till länsplan , vilket är mycket anmärkningsvärt eftersom samtliga identifierade trimningsåtgärder ännu inte är genomförda och saknar finansiering samt att Tvärförbindelsen ännu inte har full finansiering och riskerar försenas ytterligare. Förseningen av genomförandet av Tvärförbindelsen har redan bidragit till att det finns behov av akuta åtgärder. Glömstavägen/Storängsleden har stora trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem för samtliga trafikslag, både längs och tvärs vägarna. De planerade trimningsåtgärderna behöver genomföras skyndsamt och finansiering och resurser säkras för genomförandet. I den situation som uppstått efter omtaget med Södertörnsleden/Tvärförbindelse Södertörn förutsätter Huddinge kommun att Trafikverket inte agerar på ett sätt som förhindrar kommunens utvecklingsplaner med hänvisning till otillräcklig infrastruktur eller kapacitetsproblem. Särskilda synpunkter på åtgärder som ej fått full finansiering i Nationell plan Tvärförbindelse Södertörn Tvärförbindelse Södertörn har hanterats inom ramen för nationell plan, men har i förslaget bara uppnått finansiering till hälften av den bedömda kostnaden. Huddinge kommun ser att finansieringen och därigenom säkrandet av genomförandet av Tvärförbindelse Södertörn är av yttersta vikt för

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS regionens utveckling och vill därför lyfta åtgärden även inom ramen för länsplanen. Övriga synpunkter Huddinge kommun ser att det i Kungens kurva Skärholmen bör planeras för en attraktiv bytespunkt mellan spårväg, buss och tunnelbana. Platsen kan i framtiden knyta ihop de kollektiva tvärförbindelsena mellan regionens stadsutvecklingsområden och tunnelbanan mot regionens centrum. Huddinge kommun ställer sig frågande till det miljöbedömning som gjort av förslaget till länsplan. Det verkar till exempel ologiskt att kollektivtrafiksatsningar på väg bidrar till sämre tillgänglighet för medborgare samt att regionala cykelsatsningar bidrar till försämrad luft- och vattenkvalitet men inte statliga vägsatsningar. Både den nationella planen och länsplanen åtföljs av en miljökonsekvensbeskrivning, så som lagstiftningen kräver. Huddinge kommun anser att hållbar utveckling innehåller fler dimensioner än enbart de miljömässiga aspekterna, och önskar därför att särskilt den slutgiltiga länsplanen innehåller en socialkonsekvensbeskrivning. Naturligtvis bör det även finnas en konsekvensbedömning av hur väl länsplanen uppfyller RUFS 2010, som tillika är länsstyrelsens RUP (Regional utvecklingsprogram). Cykelåtgärder Det är glädjande att flera regionala cykelstråk enligt regionala cykelplanen i Stockholm ingår i förslaget till länsplanen samt att de planerade byggstarterna är relativt tidigt i planperioden. Dock saknas förslag på hantering av den viktiga kopplingen Glömstastråket-Södertäljestråket där två regionala cykelstråk möts. I denna punkt pågår byggnation och planering av flertal stora infrastrukturprojekt; Förbifart Stockholm, Tvärförbindelse Södertörn, Kapacitetsförstärkande åtgärder Hallunda-Vårby E4/E20 samt Spårväg syd. Det är viktigt att möjligheterna till ett attraktivt regionalt cykelstråk inte byggs bort och att det regionala cykelintresset hanteras inom ramen för länsplanen. Stombussåtgärder Dagens kollektivtrafik utgör inte ett tillräckligt konkurrenskraftigt alternativ för arbetspendling på många av de viktiga pendlingsstråken. Förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik genom åtgärdande av bytespunkter, kapacitetsbrister, busskörfält eller liknande är därför viktiga. Det har genomförts åtgärdsvalsstudier för några av de viktigaste stombusstråken och åtgärderna visar på stora restidsvinster och positiva effekter för kollektivtrafiken. Huddinge kommun anser därför att åtgärder

102 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2017/ (11) ERT DATUM ER REFERENS med stombussar inom Grönt ljus stombuss bör tilldelas finansiering tidigare i planperioden. Dessutom bör satsningar ske för att genomföra hela stomnätsplanen och inte endast de stråk som ingår i Grönt ljus stombuss. Åtgärdsområden I gällande länsplan finns mer generella potter för kollektivtrafik. Denna pott bör i ny plan i större utsträckning ta med hela-resan-perspektivet och även innefatta bytespunkter, informationsåtgärder, anslutande gång- och cykelvägar med mera. Huddinge kommun anser att det bör finnas en särskild pott för stombussåtgärder samt att denna bör vara större än dagens potter. Det bör också göras möjligt att staten i högre utsträckning går in och medfinansierar åtgärder på kommunalt vägnät där vägarna fyller en regional funktion och effekterna är stora även för andra kommuners invånare. Huddinge kommun instämmer också i Länsstyrelsens beskrivning av behovet av att länsplanen även ska kunna finansiera steg 1 och 2 åtgärder. Dessa åtgärder är oftast kostnadseffektiva och viktiga medel för att få till en effektiv användning av den infrastruktur som finns. Det blir också en morot för kommunerna att genomföra sådana typer av åtgärder då ansvaret för dessa åtgärder oftast är otydligt. Huddinge kommun vill även tillägga behovet av att kunna medfinansiera drift- och underhållsåtgärder, eftersom omhändertagande av infrastrukturen är av yttersta vikt för ett fungerande transportsystem. Daniel Dronjak Kommunstyrelsens ordförande Huddinge kommun

103 REMISS pport Rapport 2001: :17 Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Remissversion

104 Innehåll FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 LÄNSPLAN Vad är en länsplan för regional transportinfrastruktur?... 6 Regeringens direktiv... 6 Arbetsprocess... 6 LÄNSPLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 Transportpolitiska mål... 8 Fyrstegsprincipen... 8 Förhandlingar om infrastruktur i Stockholms län... 9 LÄNSPLANENS UTGÅNGSPUNKTER...11 Hög tillväxt ställer stora krav på utvecklingen av infrastrukturen...11 Regionala strategiska underlag för fysisk planering...11 Prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning...13 LÄNSPLANENS EKONOMISKA VILLKOR...14 Nytt planeringssystem...14 Länsplanens ekonomiska planeringsram...14 Årlig fördelning av den ekonomiska planeringsramen...14 Kostnadsökningar...15 Pris- och kalkylnivå...15 Sverigeförhandlingen...15 FÖRDELNING AV LÄNSPLANENS MEDEL...17 Urvalsprocess och prioriteringsgrunder för Länsplanen...17 Två ekonomiska tabeller...17 Precisering av Länsplanens åtgärdsområden...24 EFFEKTER AV ÅTGÄRDER...29 Miljöbedömning av länsplanen...29 Konsekvensbedömning av åtgärdernas effekter...29 Bostadsbyggande...30 GENOMFÖRANDEANSVAR...35 Planering av åtgärdsområden...35 Uppföljning av planen...35 Hantering av avvikelser...35 Tvåårig justering...36 BILAGOR...37 Bilaga 1: Förordningar och underlagsdokument...38 Bilaga 2: Kortfattade objektbeskrivningar Länsplanen...39 Kontaktperson: Robert Örtegren robert.ortegren@lansstyrelsen.se Tfn: Illustration omslag: Mostphotos Utgivningsår: 2017 ISBN: Du hittar rapporten på vår webbplats

105 Förord De senaste fem åren har Stockholms läns befolkning vuxit med invånare, ungefär som tre normalstora kommuner i länet. En tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt skapas i regionen och nästan en fjärdedel av landets totala arbetsmarknad finns här. När det gäller att attrahera företag, forskning och kompetens konkurrerar Stockholm med andra regioner i Europa, Nordamerika och Asien. Två av länets stora utmaningar är trafikkapaciteten och bristen på bostäder. Detta gäller trots omfattande infrastruktursatsningar på över 100 miljarder kronor samtidigt som bostadsbyggandet når nya rekordnivåer. Inte sedan miljonprogrammets dagar har kommunerna redovisat så höga siffror för bostadsbyggande som nu. REMISS För att svara upp mot det ökade bostadstrycket har kommunerna stora önskemål om ytterligare investeringar i infrastrukturen, särskilt regional kollektivtrafik. Behoven av nya investeringar i infrastrukturen summeras till cirka 200 miljarder kronor. De statliga anslagen för nya investeringar är för låga för att Stockholm ska behålla sin attraktivitet och konkur renskraft. ett statligt åtagande får kommunerna i allt högre utsträckning medfinansiera och dessutom har en ökning av trängselskatten ytterligare påförts länets invånare. Statens bidrag är inte i paritet med de inkomster som regionen genererar till staten. I arbetet med Länsplanen har ambitionen varit att ha en så transparent process som möjligt. Som enda kvarvarande Länsstyrelse med ansvar för Länsplanen har vi inom länet utvecklat ett brett partnerskap med politiken och tjänstemännen i regionen. Jag har haft en politisk referensgrupp där samtliga riksdagspartier varit representerade och vi har inhämtat regionens önskemål och behov genom ett remissförfarande redan hösten 2016 och genom en hearing i början av De åtgärder som ingår i förslag till länsplan bedömer vi är de som bäst förbättrar framkomlighet och bostadsbyggande i Stockholms län, givet förutsättningar och ekonomiska ramar. Åtgärderna skapar god regional balans och stämmer väl överens med strategiska dokument och med regeringens direktiv. Mot bakgrund av länets roll som hela Sveriges ekono miska motor är det bekymmersamt att de regionala ak törerna och invånarna allt mer får bära kostnaderna för utbyggd trafikinfrastruktur. Det som traditionellt varit Chris Heister Landshövding Stockholms län

106 REMISS 4 Foto: Mostphoto/Mikael Damkier Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

107 Sammanfattning Sammanfattning Länsplanen är en del av den statliga infrastrukturplaneringen och visar på investeringar i transportsystemet. Den 23 mars 2017 gav regeringen direktiv åt Länsstyrelsen att ta fram en ny Länsplan för perioden med en planeringsram på 8571 miljoner kronor. I arbetet med Länsplanen har Länsstyrelsen inhämtat underlag från Trafikverket region Stockholm, Stockholms läns landsting, berörda myndigheter, angränsande län och regioner samt av länets kommuner. Kommunerna har regelbundet informerats via möten hos Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Vidare har en regional hearing om länsplanen genomförts med kommunerna och landstinget den 25 januari Beredningen av länsplanen har varit föremål för löpande förankring med kommunerna. En politisk referensgrupp har varit knuten till landshövding Chris Heister. de transportpolitiska målen och förordningen om länsplaner har följande faktorer varit avgörande för att välja ut åtgärder: REMISS Arbetet med Länsplanen föregicks av en åtgärdsförfrågan samt avgränsningssamråd för miljöbedömning som sändes ut till länets kommuner, landstinget och berörda myndigheter. Svaren visar på omfattande behov av investeringar i länet och har tydligt fokus på kollektivtrafiklösningar, effektiviseringsåtgärder och cykelvägsinvesteringar. Under våren 2017 har ett arbete med samlad konsekvensbedömning löpt parallellt med arbetet att ta fram en ny Länsplan. Förutom Regeringens direktiv (Sverigeförhandlingen, bostadsbyggande, kollektivtrafik som grund) Följdinvesteringar av 2013 års Stockholms förhandling Länsplanens miljöbedömning Remissvar Länsstyrelsens åtgärdsförfrågan (genomföra beslutade objekt kostnadsökningar) Storregional systemanalys (tillgängligheten in mot Stockholm, ökad spårtrafik, effektiva godstransporter på järnväg och sjöfart). Regional inriktning för transportsystemet (kollektivtrafik, cykel, bostäder och näringsliv) Regional balans och systemperspektiv En stor del av Länsplanen är låst från tidigare statliga förhandlingar och följdinvesteringar till följd av dessa. Flera åtgärder samspelar också i ett systemperspektiv eller behöver tillföras ökade anslag. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

108 Länsplan Länsplan Vad är en länsplan för regional transportinfrastruktur? Länsplanen är en del av den statliga infrastrukturplaneringen och visar på investeringar i transportsystemet. Länsplanerna gäller i tolv år men revideras vart fjärde år efter direktiv från regeringen. Varje län tar fram en länsplan och i Stockholm är det Länsstyrelsen som har ansvar för detta. I övriga län är det regionförbund eller regioner som har ansvar för att upprätta länsplaner. Länsplanerna kompletteras av Nationell plan som tas fram av Trafikverket. Länsplanerna innehåller investeringar på det så kalllade länsvägnätet, statlig medfinansiering till den regionala kollektivtrafikmyndigheten (SLL i Stockholms län) för kollektivtrafikinvesteringar på väg samt till kommuner för bland annat miljö, cykel, gång och trafiksäkerhetsåtgärder. REMISS Nationell plan innehåller investeringar i europavägnätet samt nationella spår. Nationell plan innehåller även medfinansiering till regional spårburen kollektivtrafik, drift och underhåll, miljöåtgärder, reinvesteringar med mera. För länsplanerna finns det möjlighet att finansiera åtgärder som normalt tillhör nationell plan, men inte tvärtom. På Länsstyrelsens hemsida finns en länk till Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur där du kan läsa mer om de regler som gäller för en länsplan. Regeringens direktiv Den 23 mars 2017 gav regeringen direktiv åt länsplaneupprättarna att ta fram trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Regeringens direktiv grundar sig på propositionen Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (Prop. 2016/17:21) som antagits av riksdagen. I direktivet är planeringsramen för länsplanen i Stockholms län på 8571 miljoner kronor (prisnivå 2017). Ett remitterat och sammanställt förslag till länsplan ska lämnas till regeringen senast den 31 januari Arbetsprocess I arbetet med länsplanen har Länsstyrelsen inhämtat underlag från Trafikverket region Stockholm, Stockholms läns landsting, berörda myndigheter, angränsande län och regioner samt av länets kommuner. Ett nära samarbete har löpande skett i en arbetsgrupp med Trafikverket och Stockholms läns landsting. Kommunerna har regelbundet informerats via möten hos Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Vidare har en regional hearing om länsplanen genomförts med kommunerna och landstinget den 25 januari Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

109 Länsplan REMISS Foto: Mostphoto/Stefan Holm Beredningen av länsplanen har varit föremål för löpande förankring via en politisk referensgrupp knuten till landshövding Chris Heister. I den företräds partiernas länsorganisationer där Moderaterna och Socialdemokraterna har fem representanter var och Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet en representant var. Under 2016 har de regionala trafikaktörerna sett över aktualiteten i den regionala inriktningen för transportsystemet i Stockholms län från Översynen har skett genom diskussioner i Trafikberedningen och Trafikdirektörsgruppen samt med företrädare från Landstingets arbete med RUFS Diskussioner har även förts i den politiska referensgruppen som är knuten till landshövdingen. Under perioden september till december 2016 har Länsstyrelsen sänt ut en åtgärdsförfrågan samt avgränsningssamråd för miljöbedömning till länets kommuner, landstinget och berörda myndigheter. Svaren visar på omfattande behov av investeringar i länet och har tydligt fokus på kollektivtrafiklösningar, effektiviseringsåtgärder och cykelvägsinvesteringar. Under våren 2017 har ett arbete med samlad konsekvensbedömning löpt parallellt med arbetet att ta fram en ny länstransportplan. Arbetet har genomförts av konsult med stöd av en arbetsgrupp hos Länsstyrelsen. Konsekvensbedömningen utgör en fristående bilaga till länsplanen och innehåller såväl en miljöbedömning som en bedömning av länsplanens konsekvenser för jämställdhet och jämställdhet. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

110 Länsplanens förutsättningar Länsplanens förutsättningar Transportpolitiska mål De transportpolitiska målen visar de prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet och utgör grunden för länstransportplanen. Fyrstegsprincipen I direktivet till planupprättarna står att hänsyn till fyrstegsprincipen särskilt ska redovisas. Fyrstegsprincipen handlar om att åtgärder ska provas förutsättningslöst i fyra steg innan åtgärder beslutas. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Till det övergripande målet finns ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet till resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. REMISS Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad en hälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att uppnå uppsatta mål. Särskilt målet om begränsad klimatpåverkan lyfts fram Tänk om. Överväg åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Optimera. Genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen. Bygg om. Vid behov genomförs begränsade ombyggnationer. Bygg nytt. Om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen genomförs nyinvesteringar och/ eller större ombyggnadsåtgärder. För att bli ett namngivet objekt i Länsplanen är huvudprincipen att bristen redan ska ha genomgått en åtgärdsvalsstudie med utgångspunkt i fyrstegsprincipen. Därefter görs ett ställningstagande av ingående parter, inklusive Trafikverket, för val av åtgärder. I åtgärdsvalsstudier finns ofta förslag på steg 1- och 2 åtgärder i kommunal regi. Länsstyrelsen önskar stötta dessa åtgärder, men enligt förordningen om statlig medfinansiering får Länsplanens ekonomiska ram inte användas för statlig medfinansiering till kommunala icke fysiska åtgärder (i enlighet med de första stegen i fyrstegsprincipen). Länsstyrelsen och flera andra planupprättare har under lång tid och vid upprepade tillfällen lyft problemet med att länsplanerna enbart kan bidra med statlig medfinansiering till fysiska åtgärder och begärt en förordningsförändring. 8 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

111 Länsplanens förutsättningar REMISS Foto: Mostphoto/Ingegerd Sundlöf Vad gäller genomförandet av steg 1- och 2-åtgärder i statlig regi, genom Trafikverket, har Trafikverket meddelat att de inte kan eller får arbeta med detta i någon större utsträckning enligt lagar och förordningar, annat än i särskilda regeringsuppdrag (dnr TRV 2016/87812, se Länsstyrelsens hemsida). Förhandlingar om infrastruktur i Stockholms län Regeringens direktiv anger att Länsplanen ska ta hänsyn till pågående förhandlingar i Sverigeförhandlingen. Olika statliga förhandlingspersoner har de senaste decennierna regelbundet blivit tillsatta för att förhandla fram större infrastrukturpaket inom Stockholms län. De har i regel haft omfattande mandat som till exempel att införa och justera trängselskatt och vägavgifter samt förslå förändrad lagstiftning kring kommunal medfinansiering av statliga infrastrukturåtgärder genom värdeåterföring. De senaste tio åren har det varit Stockholmsförhandlingen ledd av Carl Cederschiöld och därefter 2013 års Stockholmsförhandling och Sverigeförhandlingen ledda av HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman. Dessa tre förhandlingar och överenskommelser ingår delvis i länsplanen. Däremot ser de olika ut avseende konstruktioner och avtal angående genomförande med mera. y Stockholmsöverenskommelsen (Cederschiöld 2007). Innehåller åtgärder för cirka 95 miljarder kronor på regional och nationellt vägnät samt nationella stambanor och regional spårbunden kollektivtrafik. Finansieringen delades mellan staten (inklusive trängselskatt) och regionala parter. Då trängselskatten endast fick användas till väginvesteringar lyftes dessa till stor del ut från Länsplanen (och i viss mån nationell plan) och motsvarande medel från Länsplanen användes till investeringar i spårtrafik. Åtgärderna arbetades med viss justering in i investeringspla Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

112 Länsplanens förutsättningar nerna genom ett finansieringsavtal undertecknat av dåvarande Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen, Landstinget, Stockholms stad och Kommunförbundet i Stockholms län. Någon styrgrupp eller organiserad uppföljning är inte utsedd. Från och med 2014 redovisas åtgärder finansierade med trängselskatt på länsvägnätet i Länsplanen och på det nationella vägnätet i Nationell plan. y 2013 års Stockholmsförhandling. Investeringar om 19,5 miljarder kronor genom att tunnelbanan byggs ut från Kungsträdgården till Nacka, från Odenplan till Arenastaden (via Hagastaden), från Akalla till Barkarby samt att blå linje byggs ut till Gullmarsplan och kopplas samman med grön linje (fordon och depåer tillkommer). Utbyggnaden innebär nio nya stationer och möjlighet till nya bostäder. En styrelse med representanter från undertecknande aktörer följer upp avtalet tertialvis. Trafikverket ansvarar för sekretariatet. y Sverigeförhandlingen (2017). Förhandling om höghastighetsbanor mellan storstadslänen samt kollektivtrafik och cykelåtgärder i storstäderna med mera. Överenskommelse om utbyggnad av ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan-Älvsjö, förlängning av Roslagbanan till city, Spårväg syd Flemingsberg-Älvsjö samt ny tunnelbanestation vid Hagalund till en kostnad av 25,1 miljarder kronor (fordon och depåer tillkommer). Dessutom görs ändringar i trängselskatten. En styrgrupp för uppföljning av genomförande inrättas. Inom ordinarie plansystem kommer Länsplanen därmed att hantera och styras av resultatet från tre statliga förhandlingar. Dessa är konstruerade på olika vis med olika uppföljningssystem. I vissa fall har planeringsmognaden i objekten inte varit fullt klarlagd, vilket lett till omfattande kostnadsökningar. Åtgärderna minskar möjligheten till fri hantering av länets övriga behov och önskemål av åtgärder att finansieras inom Länsplanen. Vad gäller Sverigeförhandlingen är huvuduppdraget att utreda möjligheten till höghastighetståg mellan Sveriges storstadsregioner. Det är av stor vikt att förhandlingen hittar en restidseffektiv lösning på sträckan Järna-Stockholms central-arlanda för att få ut bäst effekter och stärka Stockholm och Arlandas attraktivitet i ett internationellt perspektiv. I Sverigeförhandlingens uppdrag ligger också att analysera och pröva möjliga finansieringslösningar för en östlig förbindelse i Stockholm. Uppdraget ska redovisas senast 31 december 2017 och en lösning är av stor betydelse för regionens utveckling. REMISS I enlighet med regeringens direktiv har Länsstyrelsen haft dialog med samordnaren för Uppdrag att samordna större samlade exploateringar med hållbart byggande (14 juni och 23 augusti). Denne redovisade två potentiella större utbyggnadsområden inom Stockholms län som tillsammans uppskattas ge cirka nya bostäder; Segersäng i Nynäshamns kommun och Hemfosa i Haninge kommun. Utbyggnadstakten bedöms till tiotals år och båda områdena kräver förbättrad eller ny trafikinfrastruktur. Läns styrelsen ser mycket positivt på det potentiella bostadstillskottet som ligger i linje med alla de prioriteringsgrunder Länsstyrelsen satt upp för Länsplanen. När behovet av åtgärder och kostnader i transportsystemet är klarlagd kommer det att utgöra underlag för Länsstyrelsens fortsatta arbete med Länsplanen. 10 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

113 Länsplanens utgångspunkter Länsplanens utgångspunkter Hög tillväxt ställer stora krav på utvecklingen av infrastrukturen Det går bra för Stockholm. Stockholms funktion som hela Sveriges ekonomiska motor har blivit alltmer tydligt under 2000-talet. Ingen annanstans i landet finns en sådan bredd eller spets i näringslivet som i Stockholm. Sammantaget har länet svarat för närmare hälften av den totala BNP-tillväxten under 2000-talet och omkring 40 procent av sysselsättningstillväxten. Att det går bra för Stockholm är en förutsättning för att det ska gå bra för Sverige. Det är här jobben skapas och det är här skatteintäkterna är som högst. Under 2016 startades knappt nya företag i Stockholms län. Det är 36 procent av Sveriges samlade nyföretagande, fler än det sammantagna nyföretagandet i Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Östergötland. Liknande bilder kan redovisas för i stort sett alla ekonomiska eller näringslivsrelaterade indikatorer; Stockholm svarar för en hög och växande andel av rikets totaler. REMISS Den höga tillväxttakten skapar också utmaningar för regionen. Under 2000-talet har kapacitetsbrister i infrastruktursystemet nått en ny kritisk nivå. En befolkningsökning om nya invånare varje år har inneburit stora utmaningar för transport- och bostadssektorn som inte har adresserats fullt ut. Trots att stora infrastrukturprojekt genomförts, byggs och planeras är trängseln i transportsystemet stor, särskilt vissa tider och vid vissa platser. Den omfattande trafiken i systemet innebär att en liten störning snabbt kan få stora konsekvenser oavsett om den är orsakad av olyckor, sabotage, angrepp eller klimatpåverkan. En större störning kan leda till kris och medföra negativa konsekvenser både för transportsystemet och övriga samhället. Det gäller även viktiga målpunkter som hamnar och flygplatser. Exempel på större störningar är 2005 års påsegling på Essingeleden och 2016 års olycka på Södertäljebron, men även omfattande snöfall eller en mindre krock på fel plats vid fel tidpunkt kan få omfattande konsekvenser. När invånare inte kan ta sig till sina arbetsplatser eller hämta barn på förskola och när företagen inte får leveranser i tid eller medarbetarna inte kommer påverkar det hela samhället och tillväxten. Flera studier har gjorts kring olika störningars samhällsekonomiska kostnad. Länsstyrelsen har tillsammans med Trafikverket genomfört ett arbete som syftar till att identifiera sårbarheter i transportsystemet och ta fram förslag på åtgärder för att minska risken för störningar och effekterna av eventuella störningar som trots allt inträffar. Resultatet av det gemensamma arbetet har legat till grund för prioriteringar i såväl Länsplanen som i Nationell plan och kommer även framöver att ingå som planeringsförutsättning i kommande arbete hos ansvariga väghållare och myndigheter. Bostadsbyggandet har ökat men behöver hålla fortsatt högt tempo. Regionens arbetsmarknad växer, men samtidigt har matchningsproblematiken på arbetsmarknaden ökat under senare år. Det visar sig inte minst i höga vakanstal vilket är ett tecken på att efterfrågan på arbetskraften inte tillfredsställs av utbudet. Om företagen inte förmår att finna arbetskraft i Stockholm kommer de att utveckla sina verksamheter någon annanstans och såväl sysselsättning som skatteintäkter går regionen och landet förbi. Regionala strategiska underlag för fysisk planering De planerade infrastrukturåtgärderna som redovisas i länsplanen har sin utgångspunkt i ett antal strategiska inriktningsdokument. Dessa strategidokument redovisar regionens gemensamma syn på utveckling. Samtliga strategiska dokument i detta avsnitt återfinns i sin helhet på Länsstyrelsens hemsida. Storregional systemanalys En Bättre Sits (EBS) är ett transportpolitiskt samarbete mellan ett stort antal intressenter i de sju länen Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland som arbetar tillsammans för en sammanhållen, hållbar region med infrastruktur och kollektivtrafik som underlättar människors vardag. Gemensamt står länen bakom En Bättre Sits storregional systemanalys, en plan för Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

114 Länsplanens utgångspunkter framtida infra struktur och transporter som innehåller konkreta förslag för hur regionen fram till år 2030 ska kunna möta ökad befolkningstillväxt och arbetsmarknadens krav. De prioriterade behov som länen bakom En bättre sits ser krävs för att klara att möta de närmaste årens utmaningar är: 1. Ostkustbanan, två nya spår mellan Uppsala och Skavsta by i Stockholms än 2. Mälarbanan, ökad kapacitet mellan Arboga- Hovsta, ombyggnad av Örebro och Västerås central, ny station för regionaltåg i Barkarby 3. Svealandsbanan, ökad kapacitet mellan Folkesta- Rekarne 4. Hallsbergs rangerbangård, ökad kapacitet 5. E4, ökad kapacitet norr om Förbifart Stockholm och till Arlanda 6. E18, kapacitetsökning Köping-Västjärdra Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala är en av de viktigaste tåglänkarna för Sverige och kapaciteten där är idag otillräcklig och bör vara en av regeringens högsta prioriteringar i den Nationella planen. Genom fyra spår på hela sträckan ökar kapaciteten och tillförlitligheten för den redan höga arbetspendlingen mellan Stockholm och Uppsala, men den är viktig även för tågförsörjningen av norra Sverige och tillgängligheten till Arlanda. REMISS Genom fyrspårsutbyggnad ges möjligheter till över bostäder i Stockholms och Uppsala län samt längs den Botniska korridoren nya jobb och fler arbetsplatser beräknas nås inom 60 minuter, vilket leder till bättre kompetensmatchning på arbetsmarknaden. Regional utvecklingsplan för Stockholms län Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS ska vägleda regionen, visa regionens samlade vilja och hur de utmaningar som regionen står inför ska mötas. Resande och godstransporter är liksom bebyggelsestruktur, grönstruktur, infrastruktur, teknisk försörjning, viktiga regionala planeringsfrågor. En grundläggande princip i RUFS är utvecklingen av en flerkärnig region. Under perioden revideras gällande regionplan RUFS 2010 och kommer att kallas RUFS2050. Den kommer i många delar att likna RUFS2010 men har utvecklats avseende bland annat hållbarhetsansatsen, ett större fokus på människan och en starkare genomförandeinriktning. Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län 2012 tog regionens parter gemensamt fram dokumentet Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län. Dokumentet syftade till att utgöra grunden dels för då aktuellt arbete med länsplan och nationell plan och dels för andra aktörers transportstrategiska arbete. Den regionala inriktningen har tagits väl emot av regionens aktörer och har fördjupats och konkretiserats i flera transportstrategiska dokument hos staten, landstinget och kommuner. I syfte att skapa god samhällsnytta och på ett hållbart sätt öka tillgängligheten i regionen antogs följande inriktning: y Säkerställ att befintlig transportinfrastruktur fungerar och utnyttjas smart y Bebyggelseplanera för hög tillgänglighet med kollektivtrafik som norm y Ökade satsningar framför allt på kollektivtrafik men även på gång, cykel och effektiv nyttotrafik y Aktiv prioritering av det begränsade vägutrymmet för att trafiken ska rulla effektivt utan allvarliga köer Under 2016 har de regionala trafikaktörerna sett över aktualiteten i den regionala inriktningen. Översynen har skett genom diskussioner i Trafikberedningen och Trafikdirektörsgruppen samt med företrädare från Landstingets arbete med RUFS Diskussioner har även förts i den politiska referensgruppen som är knuten till landshövdingen. Innehållet bedömdes som aktuellt med tillägg om fokus på trimning, samhällsnytta och redundans. 12 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

115 Länsplanens utgångspunkter Karta 1. Prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning, väg. Indelat i etapp 1-3. Källa: Trafikverket. ³± E4 Uppsala Norrtälje ³± E18 ³± E4 REMISS ³± E18 Södertälje Märsta Upplands Väsby ³± E4 Tumba ³± E18 Täby Vallentuna ³± E18 ³± E18 Lidingö Boo Stockholm Västerhaninge Åkersberga ETAPP ³± E4 Datum: : km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning Länsplanen ska redovisa ett för personer med funktionsnedsättning prioriterat regionalt transportnät inom vilket infrastrukturen, stationerna och fordonen ska kunna användas av alla. Det prioriterade nätet är ett regeringsuppdrag till Trafik verket. Det innebär att ett trafikslagsövergripande nät av kollektivtrafik, som ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar och täcka hela landet, ska etableras genom anpassning. Det prioriterade nätet omfattar järnvägsstationer, busshållplatser, flygplatser samt terminaler och båtbryggor. Tre etapper har pekats ut, de första två etapperna är genomförda och etapp tre kommer att pågå mellan I Länsplanen avsätts medel för åtgärder på både statlig och kommunalt vägnät. Under etapp tre ska ungefär 90 hållplatser på det statliga vägnätet åtgärdas. Läget är oklart vad gäller det kommunala vägnätet. På sjösidan är 29 terminaler och bryggor utpekade i länet med statligt, kommunalt och enskilt ägande. Efter att etapp tre är genomförd återstår fortfarande en hel del busshållplatser och bryggor att tillgänglighetsanpassa. Cirka 200 hållplatser med fler än 20 påstigande behöver åtgärdas, samt ytterligare tio bryggor i länet. I vilken prioritetsordning detta sker får göras i samarbete mellan Trafikverket Region Stockholm och kollektivtrafikmyndigheten Landstinget. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

116 Länsplanens ekonomiska villkor Länsplanens ekonomiska villkor Nytt planeringssystem Från och med 2014 gäller ett nytt planeringssystem för den Nationella planen. Det innebär att planen delas upp i tre delar. År 1 3 innehåller beslutade åtgärder, år 4 6 innehåller åtgärder i planeringsskedet och år 7 12 är en redovisning av brister som behöver utredas vidare. Varje år fattas beslut om vilka åtgärder som går vidare till nästa steg men det finns även en flexibilitet för utredda åtgärder att snabbt komma i produktion. Länsplaneupprättarna har haft möjlighet att använda sig av detta system, men har också kunnat använda det traditionella systemet med definierade, prissatta och tidsbestämda åtgärder under hela den tolvåriga planperioden. REMISS Länsstyrelsen använde sig i planen av det traditionella systemet där åtgärderna för de sista åren varit i mycket tidigt planeringsskede och legat långt bort i tid. Detta har gjort att aktualiteten i objekten har blivit sämre och att kostnaden över tid tenderar att bli högre än vad som först redovisats. I vissa fall är en annan åtgärd önskvärd. I och med förslaget till Länsplan sker en successiv övergång till en mer flexibel plan. År kommer Länsstyrelsen att redovisa namngivna åtgärder, men för de sista fyra åren redovisas endast bristområden som behöver utredas närmare kring behov, åtgärd och kostnad innan de kan namnges i planen. Undantaget är åtgärderna som förhandlats fram i Sverigeförhandlingen samt att Länsstyrelsen reserverat medel för åtgärdsområden. Bristerna ska under planperioden bli föremål för förutsättningslös utredning genom åtgärdsvalsstudie och testas enligt fyrstegsprincipen. Vartannat år kommer Länsplanen bli föremål för justering och precisering av ytterligare två år med namnsatta åtgärder. Länsplanens ekonomiska planeringsram Regeringens direktiv anger en ekonomisk planeringsram om miljoner kronor (2017 års prisnivå) för Stockholms länsplan. Det kan jämföras med planeringsramen för på miljoner kronor (2013). Planeringsram har alltså ökat med 3,5 procent från planen till förslaget till plan Den totala ökningen för samtliga länsplaner är knappt 5 procent. Stockholms andel av samtliga länsplaner har minskat från 23,7 procent till 23,4 procent. Dock genomfördes inte länsplanen dessförinnan i den takt som var avsett och länsplanen kompenserades med en högre verklig ram på miljoner kronor. Indikationen från Trafikverket är motsvarande justering inte är aktuell denna gång. I jämförelse med gällande länsplans ram på miljoner kronor har den faktiska ramen för därmed minskat med 1,7 procent. Årlig fördelning av den ekonomiska planeringsramen Utifrån regeringens planeringsdirektiv gör Trafikverket en årlig någorlunda jämn fördelning av medlen. Den exakta fördelningen för respektive år är given förutsättning och ligger i Stockholm på cirka miljoner kronor per år. I förslaget till Länsplan innebär de första tre åren cirka miljoner kronor lägre ram per år jämfört med planen Denna årliga fördelning utgör en förutsättning för Länsplanen vilket gör att medel till vissa åtgärder måste senareläggas mot vad som vore optimalt ur effektiv planerings- och produktionstid eller spridas över flera år för att inrymmas i planen. Exempelvis har Länsstyrelsens medfinansiering till Lands tingets spårinvesteringar i ett antal fall lagts efter själva genomförandet. 14 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

117 Länsplanens ekonomiska villkor REMISS Kostnadsökningar Åtgärder i Länsplan har fått kostnadsökningar på cirka 470 miljoner kronor. Merparten av dessa kommer från de trängselskattefinansierade åtgärderna på länsvägnätet som ingår i 2007 års Stockholmsförhandling. Foto: Mostphoto/Michael Erhardsson delar av kostnaderna upp till 85-procentnivån. För övriga objekt kan Länsstyrelsen i princip välja att ompröva vid bland annat kostnadsökningar. Därför redovisas Sverigeförhandlingens objekt på 85-procentnivån medan övriga redovisas på 50-procentnivån. Motsvarande hantering sker i Nationell plan. Det finns en överenskommelse mellan Trafikverket och Länsstyrelsen om att Länsplanen hanterar statens kostnadsökningar på länsvägnätet för dessa objekt och Nationell plan kostnadsökningarna på det nationella vägnätet. Pris- och kalkylnivå Kostnaderna redovisas i 2017 års nivå. Sverigeförhandlingens objekt är uppräknade med 2,05 procent från redovisningarna i förhandlingens avtal (som är 2016), efter instruktion från Trafikverket. De åtgärder som i föregående Länsplan fått beslut om medfinansiering är uppräknade med KPI efter instruktion från Trafikverket. Investeringskalkylerna från Trafikverket som utgör underlag till Länsplanen utgår från en 50-procentig sannolikhet att kostnaden är korrekt. Känslighetsanalyser görs ibland på 85-procentnivån. I Sverigeförhandlingen har staten åtagit sig att ansvara för sina Sverigeförhandlingen I Sverigeförhandlingens överenskommelse om utbyggd kollektivtrafik i Stockholms län ingår Länsplanen som en av de statliga finansieringskällorna. De objekt som berörs är Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan, Spårväg Syd Flemingsberg-Älvsjö samt Roslagsbanans förlängning till city. Finansieringen sträcker sig mellan åren och under planperioden är miljoner kronor låsta till dessa objekt, drygt 14 procent av den totala ramen är ett särskilt kritiskt år då 576 miljoner kronor är reserverade i Länsplanen, vilket motsvarar nära 79 procent av den ekonomiska ramen det året. Detta minskar handlingsutrymmet för andra investeringsåtgärder runt om i länet. För detaljerad redovisning av Sverigeförhandlingens objekt hänvisas till dess hemsida. Länsstyrelsen har inte varit en förhandlingspart och ska enligt regeringens direktiv beakta Sverigeförhandlingens resultat. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

118 Fördelning av Länsplanens medel REMISS 16 Foto: Mostphoto/Sten-Åke Stenberg Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

119 Fördelning av Länsplanens medel Fördelning av Länsplanens medel Urvalsprocess och prioriteringsgrunder för Länsplanen Länsstyrelsen skickade i september 2016 ut en förfrågan om prioriterade åtgärder samt avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning. Mottagare var länets kommuner, angränsande länsplaneupprättare, Stockholms läns landsting samt Trafikverket samt ytterligare några statliga myndigheter (bland annat Försvarsmakten). Remissammanställningen resulterade i över 180 in spelade åtgärdsbehov till en bedömd kostnad av cirka 200 miljarder kronor. Länsstyrelsen kan generellt konstatera att det finns stora behov av investeringar i länets infra struktur och att det till stor del hänger ihop med en kraftigt växande befolkning och bostadsbyggande. Remissvaren visar på stora behov av att effektivisera befintligt trafiksystem för att möta ökade resenärsflöden och möjliggöra förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Det handlar exempelvis om stombussåtgärder och stationsombyggnader. REMISS Kommunerna efterfrågar också en rad större infrastruktursatsningar, bland annat följdinvesteringar kopplat till 2013 års Stockholmsförhandling och Förbifart Stockholm. Åtgärdsförfrågan visar också på stora behov av utbyggda cykelstråk, det handlar om såväl regionala cykelstråk för arbetspendling som barn och ungas möjligheter att cykla till och från skolor, idrottsplatser och naturområden. Det är även tydligt att kommunerna prioriterar att åtgärder i års länsplan genomförs då de utgör viktiga förutsättningar för den kommunala planeringen. En stor del av de föreslagna åtgärderna som genererades av åtgärdsförfrågan ligger i linje med den regionala inriktningen för transportsystemet och stämmer väl överens med de transportpolitiska målen och regeringens direktiv. Emellertid handlar flera av åtgärdsförslagen om idéer i mycket i tidigt skede och behöver vidare utredning innan Länsstyrelsen kan ta ställning till om de platsar som namngivet objekt i planen. Länsstyrelsen har därför valt att benämna några av dessa åtgärdsförslag som brister. Bristerna ska under planperioden bli föremål för utredning genom åtgärdsvalsstudie och testas enligt fyrstegsprincipen. Förutom de transportpolitiska målen och förordningen om länsplaner har följande faktorer varit avgörande för att välja ut åtgärder: y Regeringens direktiv (Sverigeförhandlingen, bostadsbyggande, kollektivtrafik som grund) y Följdinvesteringar av 2013 års Stockholmsförhandling y Länsplanens samlade konsekvensbedömning y Remissvar Länsstyrelsens åtgärdsförfrågan (genom föra beslutade objekt kostnadsökningar) y Storregional systemanalys (tillgängligheten in mot Stockholm, ökad spårtrafik, effektiva godstransporter på järnväg och sjöfart). y Regional inriktning för transportsystemet (kollektiv trafik, cykel, bostäder och näringsliv) y Regional balans och systemperspektiv En stor del av Länsplanen är låst av resultatet från tidigare statliga förhandlingar och följdinvesteringar till följd av dessa. Flera åtgärder samspelar också i ett systemperspektiv eller behöver tillföras ökade anslag. Två ekonomiska tabeller I tabell 1 redovisas hur Länsplanens ekonomiska ram fördelas över planperioden. I tabell 2 redovisas åtgärder på det regionala vägnätet finansierade med trängselskatt utanför Länsplanens ekonomiska anslag. I flera fall tillkommer kommunal medfinansiering och även Länsplanens ordinarie anslag finansierar delar av dessa objekt (bland annat merparten av kostnadsökningarna över tid). Objekten framförhandlades i Stockholmsförhandlingen En total sammanställning av alla statliga finansieringsinsatser genom Länsplan, Nationell plan och trängselskatten framgår av tabell 3. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

120 Fördelning av Länsplanens medel Tabell 1 Länsplanens ekonomiska fördelning. Grön färg markerar produktionsår. *) Objekt i Sverigeförhandlingen. Redovisas på kalkylnivån 85 procent jämfört med övriga objekt som redovisas på 50-procentsnivån. Se förklaring i Länsplanen. **) Förutsätter kommunal med- respektive motfinansiering. En övernskommelse om detta måste presenteras senast Observandum Länsplanen bygger på en planeringsram. Den slutliga ramen kommer att beslutas av regeringen våren 2018 och blir baserad på verkligt ekonomiskt utfall Bland annat sker utbetalningar av den statliga medfinansieringen till regional kollektivtrafik i december Hur mycket Landstinget arbetat upp i sina projekt under året och hur stor den statliga utbetalningen blir kommer att påverka Länsplanens utrymme för nya satsningar. Kostnad under planperioden (mkr, prisnivå 2017) Total kostnad Övrig Kostnad i Procent av Länsplan för Stockholms län finansiering länsplan länsplaneramen Statliga spår 265,0 31,9 233,1 2,7% 177,2 5,8 0,0 0,0 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nynäsbanan, dubbelspår (etapp 2,3 2,3 0,0% 2,3 Tungelsta-Hemfosa) Nynäsbanan, godsanpassning kraft/ 50,0 50,0 0,6% 50,0 buller Nynäsbanan, Vega pendelstation 89,0 31,9 57,0 0,7% 51,2 5,8 Andra: Landstinget, Haninge kn 31,9 Södertälje C, bangårdsombyggnad 123,7 123,7 1,4% 123,7 Statliga vägar 3 798, , ,6 14,7% 235,4 224,6 161,7 261,1 243,7 137,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 77 Länsgränsen-Rösa och åtgärder i 784,4 508,3 276,1 3,2% 172,5 103,6 Rimbo Andra: Trängselskatt 508,3 222 Trafikplats Kvarnholmen och 90,8 90,8 1,1% 4,6 1,8 5,4 46,0 25,6 7,4 Skvaltan, 4:e körfält 226 Högskolan tpl anslutning Alfred 257,7 65,1 192,6 2,2% 23,4 63,6 59,6 46,0 Nobels allé Andra: Huddinge kn 65,1 226 Pålamalmsvägen-Högskolan 532,2 468,2 64,0 0,7% 2,2 10,6 16,1 15,6 19,6 Andra: Trängselskatt, Botkyrka kn 468,2 229 Norra Sköndal bytespunkt 54,3 9,9 44,5 0,5% 26,9 17,5 (kollektivtrafik) Andra: Sthlm stad 9,9 257 Tungelstavägen 65,3 65,3 0,8% 2,4 12,9 30,0 20,0 261 Tappström-Nockeby 973,9 867,4 106,5 1,2% 13,8 92,7 Andra: Trängselskatt, Ekerö kn 867,4 267 Rotebro-Stäket 222,0 11,8 210,1 2,5% 141,1 69,1 Andra: Järfälla kn 11,8 268 E4-Grana** 693,1 539,1 154,0 1,8% 24,0 26,0 26,0 26,0 26,0 26,0 Andra: Trängselskatt, Upplands Väsby 539,1 kn, Vallentuna kn 274/667 Hemmesta vägskäl 24,2 24,2 0,3% 2,0 0,5 6,9 14,8 (kollektivtrafik) 642/678 Färjelägen Tynningöfärjan 19,4 19,4 0,2% 8,8 10, Tulkavägen 81,5 65,4 16,1 0,2% 12,1 4,0 Andra: Trängselskatt, Norrtälje kn, 65,4 privat Statlig medfinansiering regional kollektivtrafik , , ,4 34,3% 10,0 51,8 270,0 127,0 257,0 291,5 344,0 406,3 22,5 290,8 290,8 575,6 spår Märsta station 64,0 32,0 32,0 0,4% 32,0 Andra: Landstinget 32,0 Roslagsbanan ,0 0,0 10,0 0,1% 10,0 Roslagsbanan 1 + 2, kommunala 482,4 282,0 200,4 2,3% 51,8 148,6 följdinvesteringar Andra: Danderyd kn, Täby kn, 282,0 Vallentuna kn, Österåker kn Roslagsbanan till city* 1 100, ,0 10,2 0,1% 1,0 2,0 2,0 5,1 Andra: Trängselskatt, Landstinget, 1 090,0 Sthlm stad, Täby, Vallentuna, Österåker REMISS 18 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

121 Fördelning av Länsplanens medel forts. Total kostnad Övrig finansiering Kostnad i Procent av länsplan länsplaneramen Södertälje C, bytespunkt 55,5 28,5 27,0 0,3% 10,0 17,0 Andra: Landstinget 28,5 Tunnelbana Hagastaden vidare till 4 237, ,0 845,4 9,9% 183,4 270,0 392,0 Arenastaden Andra: Nationell plan, Trängselskatt, Landstinget, Sthlm stad, Solna kn 3 392,0 Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan* 7 449, ,8 288,8 3,4% 2,0 5,1 5,1 7,1 14,3 17,3 17,3 220,4 Andra: Nationell plan, Trängselskatt, Landstinget, Sthlm stad 7 160,8 Tvärspårväg Ost, modernisering av SB 493,4 482,0 11,4 0,1% 11,4 och tvärbana till Sickla Andra: Nationell plan, Landstinget, 482,0 Nacka kn Tvärspårväg Kista 2 504, ,2 601,8 7,0% 110,0 117,0 238,0 103,0 33,8 Andra: Landstinget, Sthlm stad 1 902,2 Tvärspårväg Syd, Flemingsberg-Älvsjö* 2 118, ,0 910,3 10,6% 3,1 7,1 7,1 271,5 271,5 350,0 Andra: Nationell plan, trängselskatt, Landstinget, Huddinge kn, Sthlm stad 1 208,0 Statlig medfinansiering regional 1 969, ,5 745,5 8,7% 0,0 127,8 0,0 119,3 57,0 78,0 213,0 150,4 0,0 0,0 0,0 0,0 kollektivtrafik vägar Brommaplan bytespunkt 154,0 82,7 71,3 0,8% 14,3 57,0 Andra: Landstinget 82,7 Gullmarsplan bytespunkt 285,0 208,6 76,4 0,9% 76,4 Andra: Landstinget 208,6 Haningeterassen bytespunkt 120,0 72,2 47,8 0,6% 47,8 Andra: Landstinget, Haninge kn 72,2 Slussen bussterminal 1 057,0 657,0 400,0 4,7% 80,0 55,0 78,0 113,0 74,0 Andra: Landstinget, Sthlm stad 657,0 Spånga bytespunkt 147,0 97,0 50,0 0,6% 50,0 Andra: Landstinget 97,0 Stombuss 1+3 väg 73 Norra Sköndal- 206,0 106,0 100,0 1,2% 100,0 Gullmarsplan-Solna C** Andra: Förutsätt åtagande från Sthlm stad, Tyresö kn, Haninge kn 106,0 Regionala cykelstråk namngivna 243,6 243,6 2,8% 72,4 71,0 44,5 55,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 226 Skyttbrink-Tullinge station 29,3 29,3 0,3% 12,3 17,0 259 Glömstavägen Cykelsatsning 46,5 46,5 0,5% 1,5 4,9 16,4 23,7 Södertörn 260 Vendelsöstråket Skrubba 69,1 69,1 0,8% 4,9 3,9 28,1 32,1 Cykelsatsning Södertörn 260 Ältastråket Cykelsatsning Södertörn 45,1 45,1 0,5% 44,6 0,5 262 Danderyd-Rösjön 53,7 53,7 0,6% 9,1 44,6 Ej namngivna brister , ,0 12,1% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 490,0 255,0 255,0 35,0 Ej namngivna brister (ej definierade, tidsatta investeringar) 1 035, ,0 12,1% 490,0 255,0 255,0 35,0 Summa åtgärdsområden 2 980,5 867, ,0 24,7% 166,0 177,6 173,0 172,8 176,5 177,7 177,3 177,6 219,8 186,5 186,5 121,7 Åtgärdsområden ,5 714,5 219,8 186,5 186,5 121,7 Åtgärdsområden ,5 714,5 219,8 186,5 186,5 121,7 Åtgärdsområde Cykel 789,0 308,5 480,5 5,6% 72,0 57,6 56,0 56,8 58,5 58,7 60,3 60,6 Cykel, statlig väg 172,0 172,0 2,0% 28,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 22,0 22,0 Cykel, statlig medfinansiering 617,0 308,5 308,5 3,6% 44,0 37,6 36,0 36,8 38,5 38,7 38,3 38,6 Åtgärdsområde Enskilda vägar 110,0 55,0 55,0 0,6% 6,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 Enskilda vägar, statlig medfinansiering 110,0 55,0 55,0 0,6% 6,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 Åtgärdsområde Kollektivtrafik 641,0 235,0 406,0 4,7% 44,0 55,0 53,0 51,0 51,0 52,0 50,0 50,0 Kollektivtrafik, statlig väg 171,0 171,0 2,0% 19,0 22,0 23,0 22,0 21,0 22,0 21,0 21,0 Kollektivtrafik, statlig medfinansiering 470,0 235,0 235,0 2,7% 25,0 33,0 30,0 29,0 30,0 30,0 29,0 29,0 Åtgärdsområde Miljö 100,0 50,0 50,0 0,6% 5,0 6,0 6,0 6,0 6,0 7,0 7,0 7,0 Miljö, statlig medfinansiering 100,0 50,0 50,0 0,6% 5,0 6,0 6,0 6,0 6,0 7,0 7,0 7,0 Åtgärdsområde Trafiksäkerhet 626,0 219,0 407,0 4,7% 39,0 52,0 51,0 52,0 54,0 53,0 53,0 53,0 Trafiksäkerhet, statlig väg 188,0 188,0 2,2% 18,0 24,0 24,0 24,0 25,0 24,0 24,0 25,0 Trafiksäkerhet, statlig medfinansiering 438,0 219,0 219,0 2,6% 21,0 28,0 27,0 28,0 29,0 29,0 29,0 28,0 Totalsumma , , ,0 100% 661,0 658,7 649,3 735,9 734,2 734,3 734,3 734,3 732,3 732,3 732,3 732,3 REMISS Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

122 Fördelning av Länsplanens medel Kommentarer till ändringar mot Länsplan Flera objekt har fått ökade kostnader (totalt cirka 470 miljoner kronor) eller viss justering i tidplanen jämfört med föregående plan. Kostnadsökningarna för Länsplanens del av de trängsel skattefinansierade objekten på länsvägnätet (Stockholms överenskommelsen) redovisas per objekt i tabell 1. År 2014 slog Länsstyrelsen ihop alla Länsplanens kostnader för trängselskatteobjekten som med finansiering i ett objekt (väg 77). Av redovisnings- och uppföljningsskäl görs inte så denna gång. I den statliga medfinansieringen för namngivna objekt till Landstinget garanterar inte Länsstyrelsen en viss procentgrad av medfinansiering, utan anger endast ett visst belopp. Vid beslut om justering av Länsplanen eller direktiv från regeringen om att ta fram en ny plan kan Länsstyrelsen välja att öka medfinansieringen i enskilda objekt. REMISS Nynäsbanan godsanpassning kraft/buller har fått ändrad omfattning och senareläggning. Det är idag oklart vilka åtgärder som krävs när godstrafiken från ett Norviks hamn börjar trafikera. Bulleråtgärder utreds och kommer vara klart i slutet av Länsstyrelsen sätter i förslaget till Länsplan av en schablonsumma på 50 miljoner kronor för buller åtgärder. Vibrationsåtgärder kan utredas först då godstrafiken från hamnen börjar trafikera banan. Det hanteras därför som en brist i Länsplanen som behöver utredas mer innan rätt åtgärder och finansiering kan avsättas. 222 Trafikplats Kvarnholmen och Skvaltan, 4: körfält är ett nytillkommet projekt. För att den nya tunnelbanan till Nacka ska fungera optimalt behöver en bussterminal anläggas i direkt anslutning. Det gör i sin tur att väg 222 delvis behöver flyttas norrut, trafikplats Nacka tas bort och trafikplatserna Skvaltan och Kvarnholmen kompletteras till kompletta trafikplatser. Åtgärden är en följdinvestering för att 2013 års Stockholmsförhandling ska kunna genomföras. 257 Tungelstavägen utökas med ett antal korsningsåtgärder för bland annat ökad trafiksäkerhet för cirka 23 miljoner kronor. 556 Stavsvägen har utretts i en åtgärdsvalsstudie under 2015 och Något tydligt resultat kring behov och åtgärd finns dock inte. Olika parter har även olika syn på vägens funktion samtidigt som kommunen har ökat sin bostadsbyggnadsambition i Tungelsta från 900 lägenheter till lägenheter. Länsstyrelsen anser att det inte är försvarbart att reservera 65 miljoner kronor till något som inte är definierat eller ekonomiskt beräknat. Istället förslår Länsstyrelsen ett omtag i åtgärdsvalsstudien med både bredare och djupare angreppssätt. Detta beskrivs i bilaga under rubriken Brister Märsta station är medfinansiering till Landstinget. Åtgärden är en del i ett större paket om cirka 700 miljoner kronor där Nationell plan, Landstinget och Sigtuna kommun är finansiärer. Södertälje C, bytespunkt fanns med i Länsplanen men togs bort som namngivet i den tekniska justeringen 2015 då parterna inte var överens om åtgärderna. Medlen reserverades i Åtgärdsområde kollektivtrafik men har nu förts tillbaka som ett namngivet objekt. Sverigeförhandlingen har tre nya objekt som ska ingå i Länsplanen enligt regeringens direktiv, Roslagsbanan till city, Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan och Spårväg Syd Flemingsberg-Älvsjö. Slussen bussterminal. Inför planen angav Landstinget kostnaden till miljoner kronor och ansökte om medfinansiering om 300 miljoner. Vid den tekniska justeringen av Länsplanen 2015 fri gjordes en mindre summa medel och Länsstyrelsen valde då att öka sin medfinansiering med 50 miljoner kronor, i enlighet med den avsiktsförklaring Länsstyrelsen tidigare upprättat (se Länsstyrelsens hemsida). I för slaget till Länsplan är investeringskostnaden för Slussen indexjusterat till miljoner kronor (varav 353 miljoner kronor ligger år 2017, utanför planperioden). För Landstinget har bussterminalen högst prioritet bland befintliga projekt och Länsstyrelsen väljer att öka medfinansieringen till totalt 400 miljoner kronor. 20 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

123 Fördelning av Länsplanens medel REMISS Foto: Christina Fagergren Spånga bytespunkt. Spånga station kommer att påverkas av genomförandet av projekt Mälarbanan samt utbyggnad av regionalt cykelstråk. Utöver detta finns andra brister i dagens station. Länsplanen bidrar med statlig medfinansiering för att underlätta genomförandet av cykelstråket och Mälarbanan. Stombuss 1+3 väg 73 Norra Sköndal-Gullmarsplan- Solna C är ett nytt objekt där Länsplanen bidrar med statlig medfinansiering. Det förutsätter en överenskommelse om kommunal motfinansiering senast 8 december Följande objekt är genomförda fram till 2017: Södertälje C bangårdsombyggnad, 222 Mölnvik-Insjön, Lidingöbanan upprustning, Roslagsbanan 1+2 (en mindre slutjustering kvarstår), Nordsydaxeln Stockholm, 859 Märstastråket och Knivstastråket (cykel). Dessutom är åtgärdsvalsstudien om kapacitetsstark kollektivtrafik till nordostsektorn (Roslagspilen) genomförd och avslutad. Det finns dock behov av fortsatt utredning kring kopplingarna mellan nordostsektorn och Solna. Detta beskrivs i bilaga under rubriken Brister Åtgärdsområdena har utökats med 125 miljoner kronor. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

124 Fördelning av Länsplanens medel Tabell 2: Åtgärder på länsvägarna finansierade med trängselskatt. Grön färg markerar produktionsår. *) Förutsätter kommunal medfinansiering om miljoner kronor. En övernskommelse om detta måste presenteras senast Trängselskatteobjekten på länsvägnätet i Stockholms län Total kostnad Kostnad under planperioden (mkr, prisnivå 2017) Övrig Kostnad finansiering trängselskatt Statliga vägar Gensta-E4 190,3 48,9 141,4 49,4 92,0 Andra: Sörmlands länsplan 48,9 73 Vega trafikplats 111,5 29,6 81,9 81,9 Andra: Haninge kn 29,6 77 Länsgränsen-Rösa och åtgärder i Rimbo 784,4 276,1 508,3 22,8 22,8 124,2 117,9 105,0 115,7 Andra: Länsplanen 276,1 222 Kvarnholmen tpl 52,4 38,5 13,9 8,6 5,4 Andra: Nacka kn 38,5 222 Mölnvik-Ålstäket 267,4 267,4 2,0 53,3 93,7 76,0 42,4 222 Skurubron 1 164,0 905,8 258,2 233,2 24,9 Andra: Brukaravgifter, Nationell plan underhåll 905,8 226 Huddingevägen oskyddade trafikanter 79,2 79,2 5,2 1,5 37,5 35,0 226 Pålamalmsvägen-Högskolan 532,2 93,6 438,6 2,1 5,1 144,4 144,1 143,0 Andra: Länsplanen, Botkyrka kn 93,6 261 Tappström-Nockeby 974,0 178,6 795,4 251,4 389,6 154,4 Andra: Länsplanen, Ekerö kn 178,6 268 E4-Grana* 693,1 256,6 436,5 16,1 8,1 31,9 124,0 182,5 74,0 Andra: Länsplanen, Uppl. Väsby kn, Vallentuna kn 256,6 276 Sjöbergsvägen-Åkersberga 68,6 10,5 58,1 58,1 Andra: Österåkers kn 10, Tulkavägen 81,5 50,6 30,8 0,2 30,6 Andra: Länsplanen, Norrtälje kn, privat 50,6 Totalsumma 4 998, , ,8 497,8 577,8 849,8 521,8 472,9 189,7 REMISS Kommentarer till ändringar mot perioden Förbifart Norrtälje etapp 2 och 226 Tumba-Tullinge är genomförda fram till Länsplanens medfinansiering till dessa åtgärder uppgick 2010 till 96 miljoner kronor (2009 års prisnivå) uppgick de till 214 miljoner kronor (2013 års prisnivå). Inför förslaget till länsplan uppgår Länsplanens delar i trängselskatteobjekten till 609 miljoner kronor (2017 års prisnivå). Det är en bekymmersam utveckling eftersom kostnads ökningar tränger bort nya investeringar, så länge regionen anser att beslutade åtgärder ska genom föras. Det är av stor vikt att nya åtgärder har upp nått sådan planerings mognad att omfattande kostnads ökningar inte uppstår, vilket inte alltid har varit fallet. Här finns ett gemensamt ansvar för Länsstyrelsen som läns plane upprättare, Trafikverket som under lags ansvarig och kommuner och Landstinget som realistiska krav ställare. 22 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

125 Fördelning av Länsplanens medel REMISS Foto: Mostphoto/Michael Erhardsson Länsplanen i siffror Länsplanens fördelning till olika trafikslag: y 50 procent till kollektivtrafikinvesteringar (järnväg, tunnelbana, spårväg och kollektivtrafikåtgärder på väg) y 21 procent till åtgärder för biltrafik y 8 procent till cykelåtgärder y 21 procent till ej namngivna brister samt åtgärdsområden Om posten för Ej namngivna brister samt åtgärdsområden räknas bort ser fördelningen ut enligt följande: y 63 procent till kollektivtrafikinvesteringar y 26 procent till åtgärder för biltrafik y 11 procent till cykelåtgärder Länsstyrelsen har låtit Trafikverket gå igenom samtliga namngivna investeringsobjekt mellan I flera av dessa ingår cykelåtgärder fast objektet klassas som väg- och spåråtgärder. Om cykelåtgärderna bryts ut och summeras med de regionala cykelstråken och åtgärdsområdet för cykel är det hela 23 procent av de ekonomiska ramarna som går till cykelåtgärder. Länsplanen medfinansierar objekt som normalt tillhör Nationell plan med 233 miljoner kronor. 14 procent av Länsplanens ram går till finansiering av Sverigeförhandlingen. Den statliga medfinansieringen till Landstinget och kommuner är miljoner kronor, motsvarande 53 procent av Länsplanens ramar. 49 procent av investeringarna i Länsplanen ligger i länets södra halva där 49 procent av invånarna bor. 51 procent av investeringarna ligger i länets norra halva där 51 procent av befolkningen bor. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

126 Fördelning av Länsplanens medel Precisering av Länsplanens åtgärdsområden Länsplanen finansierar även icke namngivna infrastrukturåtgärder inom en rad områden, så kallade åtgärdsområden. Det handlar om åtgärder på statligt och kommunalt vägnät som kostar mindre än 25 miljoner kronor att genomföra. Varje år kan länets kommuner och Landstinget ansöka om statlig medfinansiering upp till 50 procent från dessa åtgärdsområden. När medel från åtgärdsområdena används till åtgärder på det statliga länsvägnätet finansierar det normalt 100 procent av kostnaderna. Det framgår inom respektive åtgärdsområde hur fördelningen ser ut mellan statliga åtgärder och statlig medfinansiering. Länsplanen i Stockholm har valt att medfinansiera följande åtgärdsområden: y Cykel y Enskilda vägar och bryggor y Kollektivtrafik y Miljö y Trafiksäkerhet Nedan redovisas den årliga ansökningsprocessen för statlig medfinansiering. Figuren visar det årliga förfarandet. Under våren finns även tillfälle för mer utförlig information om ansökningsprocessen. Trafikverket ansvarar för utbetalningar av statlig medfinansiering i samråd med Länsstyrelsen. Det är till Trafikverket som ansökningar om statlig medfinansiering skickas. REMISS År 1 Ansökan ska skickas till Trafikverket året innan investeringen ska genomföras JUNI Informationsseminarium JUNI Inbjudan att söka statlig medfinansiering för påföljande år skickas ut SEPTEMBER Ansökan för genomförande av åtgärd påföljande år skickas in NOV/DEC TRV meddelar sökanden beslut för påföljande år DECEMBER Sökanden bekräftar åtgärdens genomförande påföljande år År 2 Åtgärden genomförs. Tid för genomförande för investeringen är från 1 januari till 31 december det/de år som investeringen görs AUG/SEP Lägesrapport för pågående åtgärder skickas in År 3 När investeringen är genomförd ska ansökan om godkänd slutredovisning och utbetalning skickas till Trafikverket. För åtgärder som har genomförande över flera år ska ansökan om godkänd delredovisning och utbetalning skickas årligen till Trafikverket. JANUARI Sökanden skickar in redovisning för genomförd åtgärd FEB/MARS Beslut om godkänd redovisning och utbetalning för genomförd åtgärd 24 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

127 Fördelning av Länsplanens medel REMISS ÅTGÄRDSOMRÅDE CYKEL Cykeln som färdmedel har på senare år blivit allt mer populär och det finns en samsyn bland länet aktörer om att resor med cykel ska öka. En regional cykelplan som pekar ut stråk för arbetspendling med cykel lanserades 2014 och en majoritet av länets kommuner har idag kommunala cykelplaner. Det finns omfattande behov av att bygga ut cykelinfra strukturen i hela Stockholms län, det handlar om allt från att förbättra förutsättningarna för arbetspendling med cykel till barn och ungas möjligheter att på egen hand kunna cykla till skola och fritidsaktiviteter. Det finns brister i servicen för cyklister och behoven av utbyggda cykelparkeringar, vägvisning, pumpstationer och liknande är stort. Full utbyggnad av de regionala cykelstråken beräknades till 2,2 miljarder kronor i den regionala cykelplanen, men när stråken nu succesivt byggs ut är det tydligt att dessa kostnader är grovt underskattade. Flera regionala cykelstråk kostar över 25 miljoner kronor och behöver därmed namnges som egna objekt i Länsplanen. Inom åtgärdsområde cykel prioriteras följande områden: y Regionala cykelstråk y Barn och ungas cykling y Cykelparkering, vägvisning, belysning och trafik säkerhet Foto: Mostphoto/Roland Magnusson Regionala cykelstråk: Länsplanen prioriterar åtgärder längs de regionala cykelstråken på regionala statliga vägar och kommunala vägar. Det kan till exempel handla om trimningsåtgärder, mindre felande länkar och olika typer av framkomlighetsåtgärder. Trafiksäkerhetsåtgärder som handlar om konflikter mellan cykel och andra trafikslag hanteras i åtgärdsområde trafiksäkerhet. Åtgärder som identifierats genom cykelkansliets stråk studier har förtur framför andra åtgärder längs de regionala stråken. Barn och ungas cykling: Samtidigt som cykelpendlingen bland vuxna ökar så visar statistik att barn och ungas cyklande minskar. Länsplanen prioriterar därför åtgärder för att främja cyklande till naturmark och andra särskilda resmål som skola, idrottsplatser och matbutiker. Åtgärder för att säkra passager och trafiksäkra för oskyddade trafikanter såsom cyklister hanteras i åtgärdsområde trafiksäkerhet. Cykelparkering, vägvisning och belysning: Servicen för cyklister i form av vägvisning, pumpstationer och cykelparkering kan bli bättre i hela länet. I Länsplanen prioriteras därför cykelparkering, vägvisning och belysningsåtgärder på samtliga cykelvägar. I åtgärdsområde kollektivtrafik finns medel att söka till infartsparkeringar för cykel och bil vid länets kollektivtrafik knut punkter. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

128 Fördelning av Länsplanens medel ÅTGÄRDSOMRÅDE KOLLEKTIVTRAFIK Varje dag reser hundratusentals resenärer med kollektiva transportmedel som tunnelbana, buss, pendeltåg, lokalbana och båt. På vardagar står kollektivtrafik resorna för ungefär hälften av alla motoriserade resor i länet. Kollektivtrafikens utveckling är avgörande för ett växande Stockholm, där trängsel, dålig fram komlighet, luftföroreningar och buller är utmaningar som ökar i takt med att länet växer. Stockholms kollektivtrafik står inför stora utmaningar och är i behov av effektivisering och upprustning samtidigt som efterfrågan och behovet av nyinvesteringar är omfattande. Under planperioden prioriteras åtgärder inom följande områden: y Stombuss y Tillgänglighetsanpassning y Trygghetsåtgärder y Trafiksäkerhetsåtgärder på spår y Infartsparkering REMISS Stombuss: Genom projektet Grönt ljus stombuss har Trafikverket och Landstinget tillsammans med länets kommuner kraftsamlat för att stärka stombusstrafiken i länet. Länsplanen prioriterar åtgärder längs de ut pekade stråken vilka ska utvecklas med hjälp av fysiska åtgärder som signalsystem, egna körfält, för bättrade hållplatser, rakare och mer direkta drag ningar, bättre bytespunkter, planskildheter med mera. Tillgänglighetsanpassningar: Förbättringsåtgärder kan öka tillgängligheten och möjliggöra för fler resor med den allmänna kollektivtrafiken. Länsplanen prioriterar åtgärder som stärker den infrastruktur mässiga tillgängligheten för personer med funktionsvariationer i kollektivtrafiksystemet. Det kan till exempel handla om hållplatsåtgärder längs länets vägar och vid statliga bryggor och utvecklad informationsteknik. Länsplanen prioriterar även kortare gång- och cykelanslutningar till håll platser och att detta görs samtidigt med avseende på hela resan, samt avlägsnande av barriäreffekter och svåra lutningar. Målet är att alla resenärer ska kunna ta sig smidigt till och från kollektivtrafiken samt enkelt skifta transportmedel vid bytespunkter. Trygghetsåtgärder: En fortsatt hög kollektivtrafikandel förutsätter även en kollektivtrafik som upp levs som trygg och säker av resenärer och anställda. Det är främst kvinnor, barn och äldre som känner sig otrygga. Otryggheten gör sig påmind under hela resan, både på väg till hållplatsen, på hållplatsen och på färdmedlen. Åtgärder för trygg het måste där för omfatta hela resan. Läns planen prioriterar åt gärder som ökar upplevelsen av trygghet i kollektiv trafiksystemet, exempelvis belysnings åtgärder för att lysa upp ensliga hållplatser, eller åtgärder för en bättre överblick från otrygga gångoch cykelvägar i anslutning till kollektivtrafiken. Trafiksäkerhetsåtgärder på spår: Gäller mindre trafiksäkerhetsåtgärder i anslutning till den kollektiva spårtrafiken. Exempel på sådan är passager till hållplatserna, gång- och cykelvägar kopplade till håll platserna, stängsel på vissa platser eller sträckor, siktförbättrande åtgärder eller varnande ljus- och ljudsignaler för att höja uppmärksamheten. Trafiksäkerhetsåtgärder på väg hanteras inom åtgärdsområde trafiksäkerhet. Infartsparkeringar: Infartsparkeringar är en viktig del i stommen i den regionala kollektivtrafiken och ska möjliggöra ett smidigt byte mellan bil och cykel till kollektivtrafik. Rätt lokaliserad, reglerad och utformad tillhandahåller infartsparkeringen en god service till kollektivtrafikresenären och utgör ett bra komplement till kollektivtrafiken. Infartsparkering för bil ska främst utgöra ett komplement för de resenärer som bor i de delar av länet där kollektivtrafikens resande underlag inte är tillräckligt för att erbjuda kollektivtrafik med sådan turtäthet att det fungerar för arbetspendling. Infartsparkeringar bör inkludera infartsparkering för cykel där det är möjligt. Infartsparkeringar i attraktiva lägen nära regioncentrum används ofta av närboende som redan har god tillgång till kollektivtrafik och kan därmed riskera konkurrera med befintlig kollektiv trafik och prioriteras alltså inte i länsplanen. Länsplanen prioriterar även infartsparkering för cykel. Behov av infartsparkering för cykel finns vid alla större stationer och större bytespunkter. Det är den åtgärd som enligt den regionala cykelplanen anses gynna flest kollektivtrafikresenärer fram till år 2030 och bidrar även till ordning och ökad säkerhet vid stationernas ingångar. 26 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

129 Fördelning av Länsplanens medel ÅTGÄRDSOMRÅDE TRAFIKSÄKERHET Sedan riksdagens beslut om Nollvisionen har antalet omkomna på väg minskat kraftigt. Minskningen gäller främst bilister, och till viss del motorcyklister. Antalet omkomna bland fotgängare, cyklister och moped ister har däremot legat på en mera konstant nivå. De senaste åren har dock minskningen av omkomna i bil stagnerat. En av de största utmaningarna i trafiksäkerhetsarbetet är att få ned antalet allvarligt skadade. De allvarliga skadorna finns till stor del hos fotgängar- och cykeltrafiken. Det innebär att utformning och underhåll av väginfrastruktur och trafikmiljöer i mycket högre grad måste anpassas till de gåendes och cyklisters förutsättningar. Detta är särskilt viktigt med tanke på den stadigt ökande cyklingen i regionen. Ökad hastighetsefterlevnad hos motorfordonsförare är ytterligare en av de största utmaningarna inom trafiksäkerhetsarbetet. Hastigheten är den enskilt viktigaste faktorn för att minska antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken. REMISS Kommunernas fortsatta trafiksäkerhetsarbete är helt avgörande för att nå trafiksäkerhetsmålen. En förutsättning för att detta ska ske är att det görs fortsatta investeringar i den kommunala infrastrukturen vilket kräver en riktad och stabil statlig medfinansiering som bygger på samverkan mellan berörda aktörer. Inom åtgärdsområde trafiksäkerhet prioriteras därför följande åtgärder: y Säkra gång- och cykelpassager y Separering av gång- och cykeltrafik från motorfordon y Trimningsåtgärder Separering av gång- och cykeltrafik från motorfordon: Separering av gång- och cykeltrafiken från motorfordonstrafiken på vägnät med hastighets gränser över 40 km/tim har stor betydelse. Där gång- och cykel flödena är höga eller i komplexa trafikmiljöer finns behov av separering mellan gång- och cykeltrafiken. I Länsplanen prioriteras därför dels en fortsatt utbyggnad av separata gång- och cykelvägar längs med bilvägen och dels en sänkning av hastighetsgränserna för biltrafiken längs de vägar där det kan motiveras. De åtgärder som genomförs på de statliga vägarna fokuseras till enklare och smärre trafiksäkerhetsåtgärder för gående och cyklister samt smärre åtgärder för högre säkerhetsstandard, exempelvis mindre sidoområdesåtgärder och korsningsåtgärder. I tätorterna ligger prioriteringen på att bygga planskilda eller hastighetssäkrade gång- och cykelpassager. Smärre åtgärder som leder till säkrare trafikmiljöer för gångtrafik exempelvis gångbanor, belysning och separering från motorfordonstrafik och cykeltrafik hanteras också inom åtgärdsområdet. Trimningsåtgärder: Med trimningsåtgärder avses enklare åtgärder inom befintligt vägområde. Det kan till exempel vara körfältsjusteringar, mindre åtgärder i trafikplatser, ITS-åtgärder, signalprioritering och andra åtgärder knutna till trafikinformation. Syftet är att förbättra framkomligheten för såväl personbilstrafiken och nyttotrafik som för kollektivtrafiken. Under planperioden avsätts således medel för staten att med enkla åtgärder förbättra framkomligheten för samtliga trafikslag. Säkra gång- och cykelpassager: Länsplanen prioriterar säkra gång- och cykelpassager, framför allt på huvudvägnätet. En passage räknas som säker om den är planskild eller hastigheten är högst 30 km/tim hos 85 procent av all motorfordonstrafik som passerar. I första hand prioriteras därför planskilda, upphöjda eller genomgående passager eller att de föregås av någon typ av hastighetssäkrande åtgärd, exempelvis gupp. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

130 Fördelning av Länsplanens medel ÅTGÄRDSOMRÅDE MILJÖ Enligt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. En växande stad med ökande trafik medför också påverkan på vår livsmiljö. Ökat trafikbuller, avgaser, försämrad vattenkvalitet, förfulad landskapsbild med mera. Åtgärdsområde Miljö syftar till att stötta kommunalt arbete med förbättrade livsmiljöer för länets invånare. Följande åtgärder prioriteras: y Åtgärder för att förbättra vattenkvalitet y Landskapsåtgärder y Bulleråtgärder REMISS Åtgärder för att förbättra vattenkvalitet: Skydd av vattentäkter samt dagvattenhantering. Åtgärder för att skydda och förbättra ekologisk och kemisk status i vattenförekomsterna, i enlighet med miljökvalitetsnormen för vatten och Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Landskapsåtgärder: Avhjälpa vandringshinder för olika djurarter, åtgärder för att stoppa utarmningen och ökad biologisk mångfald, åtgärder för att höja landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden (i anslutning till det kommunala vägnätet). ÅTGÄRDSOMRÅDE ENSKILDA VÄGAR OCH BRYGGOR Enskilda vägar utgör en stor del av det svenska väg nätet och har en viktig funktion i samhället bland annat genom att underlätta för boende i glesbygd och tillgängliggöra områden för rekreation- och fritids aktiviteter. Ansvaret för de enskilda vägarna är enskilda markägare eller organisationer. I Stockholms län uppgår det medfinansieringsberättigade vägnätet till cirka km. Brister i det enskilda vägnätet består i huvudsak av eftersläpande grusvägs- och beläggningsunderhåll samt bärighets brister i broar och vägtrummor. Trafikverket ansvarar för inspektioner av de enskilda broarna och tillståndet på vägarna. Bulleråtgärder: För att erhålla statlig medfinansiering till åtgärder för bullersanering av en fastighet krävs att bullernivån före åtgärd är mellan 60 och 70 db ekvivalentnivå utomhus eller mellan 35 och 45 db ekvivalentnivå inomhus. För att erhålla statlig medfinansiering krävs att åtgärderna sker på eller i anslutning till kommunala gator och vägar samt att åtgärderna är mer omfattande än vad som är tvingande för kommunen utifrån gällande lagstiftning. Samordning av miljöskyddsåtgärder med andra förbättringsåtgärder uppmuntras, exempelvis trafiksäkerhetsåtgärder eller åtgärder för bättre inomhusluft. Åtgärder läng statligt vägnät finansieras via nationell plan. Anslaget gäller enbart statlig medfinansiering till kommuner. Foto: Christina Fagergren 28 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

131 Effekter av åtgärder Effekter av åtgärder Miljöbedömning av länsplanen Parallellt med arbetet med Länsplan har Trivector Traffic på Länsstyrelsens uppdrag tagit fram en samlad konsekvensbedömning. Länsstyrelsen har valt att utöka Miljöbalkens krav på miljöbedömning med det sociala perspektivet jämställdhet. Rapporten återfinns i sin helhet på Länsstyrelsens hemsida. Trivector har konsekvensbedömt ett stort antal åtgärder som varit aktuella inför slutlig prioritering i länsplanen. Endast ett fåtal har slutligen kommit med. Flera faktorer har låst handlingsutrymmet för Länsstyrelsens val av åtgärder, vilket beskrivits tidigare. Det handlar bland annat om regeringens direktiv, nödvändiga följdinvesteringar av politiskt framförhandlade objekt samt kostnadsökningar där det råder stor samstämmighet i länet kring dess genomförande. REMISS Trivectors rapport har som nollalternativ utgått från att Länsplan genomförs och därmed är det tillkommande åtgärder som konsekvensbedömts. När förslaget till Länsplan nu slutligen tagit form finns det justeringar även för åtgärderna fram till En del har fått omfattningsförändringar, en del kostnadsökningar, en del försenats och ett par utgått. Nya åtgärder har tillkommit även före Läns styrelsen har därför valt att redovisa en miljöbedömning på samtliga åtgärder i Länsplan samt en separat redovisning för de trängselskattefinansierade åtgärderna. Konsekvensbedömning av åtgärdernas effekter Samtidigt som det är viktigt att möta en ökad efterfrågan på resande måste stor hänsyn tas till miljö och hållbarhetsaspekter i arbetet med Länsplanen. En stor utmaning är att främja både miljö och social hållbarhet, inkluderande jämställdhet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. De ska också ha lika mycket makt att påverka både sina egna liv och samhället. Transportsektorns direkta miljöpåverkan rör i första hand områden som hälsa, säkerhet, klimat och landskap. För planeringen av den statliga infrastrukturen är det relevant att analysera påverkan på mark, vatten och den bebyggda miljön, samt hur effektivare transporter kan bidra till att minska utsläppen. I flera av de namngivna väg- och spårobjekten ingår cykelåtgärder som inte särredovisats. Underlag från Trafikverket visar att cykelåtgärderna kan vara så mycket som upp till drygt 20 procent av de ekonomiska ramarna. Länsstyrelsen har valt att redovisa hur olika typer av åtgärder 1 bidrar till olika mål, så en viss generalisering har gjorts med utgångspunkt från Trivectors rapport. Bidragen har sedan viktas efter hur stor del av den ekonomiska ramen som går till respektive typ av åtgärder. 1 Statliga spår respektive vägar, statlig medfinansiering till regional kollektivtrafik på spår respektive väg, regionala cykelstråk, ej namnsatta brister samt respektive åtgärdsområde. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

132 Effekter av åtgärder Tabell 5: Miljöbedömning av förslaget till Länsplan. Blått = bidrar positivt Rött = bidrar negativt Grått = bidrar neutralt eller går ej att uppskatta Procent av planens ekonomiska ram Förbättrad tillgänglighet medborgare Förbättrad tillgänglighet näringsliv Begränsad klimatpåverkan God hälsa Trafiksäkerhet God luft- och vattenkvalitet Landskap Jämställdhet Statliga spår REMISS Bostadsbyggande Statliga vägar Medfinans regional kollektivtrafik spår Enligt regeringens direktiv ska planupprättarna utgå från Boverkets modell för att bedöma bostadsbyggnads behovet. Den utgår från data som relateras till 60 stycken FA-regioner. För Stockholms län innebär det att länet inrangeras i Mälarens omland tillsammans med fyra andra län. Det finns i dag ingen metod för hur dessa siffrorna ska brytas ned på lokal nivå. År 2012 fick Landstinget i uppdrag av regeringen att ta fram en modell för en regional bedömning av bostadsbehovet per kommun och sedan 2014 har Länsstyrelsen haft ett regleringsbrevsuppdrag att följa upp kommunernas bostadsbyggande med utgångspunkt i Landstingets redovisning från I storstadsområdena har utveckling och effektivisering av transportsystemet på systemnivå stor betydelse för bostadsbyggandet. Om inte tillgängligheten i transportsystemet utvecklas i takt med regionens tillväxt riskerar attraktiviteten och därmed förutsättningarna för bostadsbyggandet att försämras. Lokalisering Medfinans regional kollektivtrafik vägar Regionala cykelstråk Ej namngivna brister samt åtgärdsområden Cykel Åtgärdspaket 2,7 14,7 34,3 8,7 2,8 20,6 5,6 0,6 4,7 0,6 4,7 100 Regionala vägar finansierade med tränselskatt av bostäder har stor betydelse för tillgänglighet och effektivitet i transportsystemet. Många av de infrastrukturåtgärder som genomförs har betydelse för transportsystemets funktion utan att det direkt går att härleda en viss volym bostäder för respektive åtgärd. De stora beslutade infrastrukturåtgärderna i Stockholms län har särskilt stor betydelse eftersom de bidrar till kraftig ökning av kapaciteten i transportsystemet som helhet. Administrativt faller åtgärderna under flera parter: Länsplanen, Nationell plan, Landstinget och i vissa fall kommuner. Finansieringsmässigt har gränserna suddats ut mellan de olika ansvarsområdena och samfinansiering sker i hög grad, inte minst från kommuner till staten, men även från staten till Landstinget och från Länsplanen till Nationell plan. Åtgärderna kan dock inte isoleras utan utgör alla delar i ett komplext samverkande trafiksystem. Exempel på dessa åtgärder är Förbifart Stockholm, Citybanan, Mälarbanan, tunnelbaneutbyggnaden samt trafikplatser och bytespunkter i anslutning till regionala stadskärnor och exploateringsområden. Flera av dessa Enskilda vägar Kollektivtrafik Miljö Trafiksäkerhet 30 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

133 Effekter av åtgärder REMISS åtgärder påverkar också bostadsbyggandet i ett storregionalt sammanhang för omgivande län. Inom regionplanearbetet i Stockholm (RUFS) görs integrerade analyser av infrastruktur, trafik och bebyggelselokalisering. I tidsperspektiv 2030 förväntas bostadsbyggandet uppgå till cirka bostäder. Analysen bygger i huvudsak på kommunernas mål utifrån beslutade och planerade åtgärder. I siffran ingår de bostäderna från 2013 års Stockholmsförhandling samt de bostäderna från Sverigeförhandlingens Stockholmsdel. Denna volym bostäder har även redovisats av kommunerna i samband med Länsstyrelsens rapport Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2017 (se Länsstyrelsens hemsida). Sammantaget visar analyserna att beslutade och föreslagna trafik- och infrastrukturåtgärder ger möjlighet till ett bostadsbyggande i den här storleksordningen samtidigt som den samlade till gängligheten förbättras och trängseln i transportsystemet bedöms möjlig att hantera på ungefär dagens nivå. Om den nationella planen prioriterar utbyggnad av fyra spår på Ostkustbanan mellan Uppsala och norr om Arlanda ges direkt möjlighet att bygga bostäder mellan Märsta och Uppsala och på sikt så mycket som bostäder. Mellan Märsta och Solna möjliggörs bostäder och i den Botniska korridoren kan ytterligare bostäder tillkomma. Tabell 6: över regionens behov av bostadstillskott och kommunernas mål. Källa: Läget i länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2017, Länsstyrelsen Stockholm rapport 2017:15 Regionens behov av årligt bostadstillskott till 2030 enligt Landstinget 2012 Foto: Christina Fagergren Kommunens mål för bostadstillskott till 2030, insamlat 2017 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Summa Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

134 Effekter av åtgärder Kommunernas mål för bostadsbyggandet den närmaste 20 års-perioden i Stockholms län och i pendlings kommuner till länet nya bostäder till år 2026 REMISS Örebro nya bostäder till år 2030 Västerås Eskilstuna nya bostäder till år nya bostäder till år nya bostäder till år 2040 Enköping Strängnäs nya bostäder till år 2030 Katrineholm nya bostäder till år 2030 G nya bostäder till år 2035 Nyköping 32 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

135 Effekter av åtgärder Uppsala nya bostäder till år 2030 Kommunernas mål för årligt bostadstillskott i Stockholms län i relation till 2016 års invånarantal 4 6 nya bostäder per invånare 6 10 nya bostäder per invånare nya bostäder per invånare nya bostäder per invånare nya bostäder till år 2030 Håbo Knivsta nya bostäder till år 2030 Sigtuna Vallentuna Norrtälje REMISS Upplands-Bro Ekerö Upplands Väsby Järfälla Sollentuna Täby Danderyd Sundbyberg Solna Stockholm Lidingö Vaxholm Nacka Österåker Källa: Insamlad statistik från respektive kommun, SCB och Länsstyrelsen Värmdö Salem Huddinge Tyresö Nykvarn Botkyrka Haninge Södertälje nesta Nynäshamn Upplands-Bro Upplands Väsby Sollentuna Täby Österåker Järfälla Danderyd Vaxholm Trosa Ekerö Sundby berg Solna Lidingö nya bostäder till år 2035 Stockholm Nacka Salem Botkyrka Huddinge Tyresö Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

136 Genomförandeansvar REMISS 34 Foto: Christina Fagergren Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län