Oxenstiernan Axel Oxenstierna Loge No 18 I.O.O.F. av Sverige Nr 5 År 2006 Logen är nu 107 År
2 Oxenstiernan K a ffe i G obelä n g ru m m et efter log en d en 4 oktober 2006 Jan Klint. Yarl Lundström. Tage Sandberg. Kjell-Åke Andersson Ulf Eixmann Rune Kenwood Bertil Jaszka Lars Stranned Lennart Börjesson Inge Nilsson Loge 140 Brynte Birgerson Lillie Curt Lindgren Claes-Göran Frejme Berth Lindstrand Sture Gullbring Kenth Juhlin Bertil Hogmalm Jonas Vogel Sverker Arfvidsson Bengt Knape Jan Juréen Ulf Larsson Lasse Caspersson Kjell Clase
Oxenstiernan 3 Ö M h a r o r d e t Hej alla bröder! Hoppas att livet har sin gilla gång. Att hälsan står oss alla bi, samt att vi börjar planera för vår framtid. Varje ny dag är ju den första dagen på resten av vår jordevandring. Ju närmare julen vi kommer, desto mer tror vi väl alla på tomten? Vad skulle du önska fanns i tomtens julklappsäck? Om vi bortser från hälsan och kärleken, som vi brukar säga, och som man egentligen inte ska bortse från, vad skulle du vilja hitta då? När jag själv läser vad jag skrivit inser jag med förfäran att vår tidning inte räcker till för att besvara denna fråga. Om vi då tänker oss inom Odd Fellows ramar, så kan vi även där få många nedslag på tangentbordet. Jag tror, att ett svar kan bli, att man vill bli än bättre på det där med vänskap, kärlek o sanning. Vid sista logemötet gav vi sanningens grad. Vi som var där och såg det fina skådespelet, inser att livet inte alltid är så lätt. Mänskligheten har en viss förmåga att krångla till det, men kryddar vi med ödmjukhet, förnöjsamhet samt fördragsamhet så blir det lättare att vandra vidare. Jo, en sak ko nkret ön skar jag m ig. F ler nya bröder! Vi har alla mycket att leva upp till. Tänk om inte rikskanslern Axel Oxenstierna hade funnits. Och du! Du har väl betalt din tv-licens? Allt detta och mer därtill i vänskap kärlek sanning hälsar br Kjell. Loge Nr 18 Axel Oxenstierna Onsdagen den 15 november kl 19.00 Loge - Gradgivning Invigningsgraden Klädsel: Frack - svart väst - vit fluga Vita vantar för recepiender, faddrar och ÄM Onsdagen den 6 december kl 19.00 Loge - Program Fastställande av budget för år 2007 Klädsel: Mörk kostym - grå slips Onsdagen den 20 december kl 19.00 Loge - Lilla julafton Julklapp för minst 25 kr medtages Klädsel: Mörk kostym - grå slips Läger Nr 4 Gothia Måndagen den 11 december kl 18.30 Lägersammanträde Julsamkväm Klädsel: Mörk kostym - grå slips Kjell Clase ÖM Bröder Patriarker i Lägret Nr 4 Gothia! Har Du frågor om Lägret så ring mig eller skicka ett E-mail till: lagervard@b18.org Meddela mig Din e-mailadress! Gunnar Molin Lägervärd Nästa Oxenstiernan utkommer efter första logen i december 2006. Broder Om Du byter adress, telefon-nummer eller Email-adress så glöm inte att meddela PS så vi kan hålla vår matrikel och e - postkatalog aktuella. Telefon 031-87 63 99 Bostaden Email-adress: ps@b18.org Redaktionen för Oxenstiernan. Gunnar Molin. Redaktör. Telefon: 031-70 80 640 oxenstiernan@b18.org Ansvarig utgivare: ÖM. Sverker Arfvidsson. Intervjuer och korrektur. Willy Hermansson. Hemsidan, internet. Oxenstiernan kopieras av Arkitektkopia Kaserntorget 1 411 18 Göteborg. www.arkitektkopia.se
4 Oxenstiernan ODD FELLOW I GÖTEBORG FÖRVALTNINGSAKTIEBOLAG VERKSAMHETSBERÄTTELSE FR.O.M. 2006-01-01 T.O.M. 2006-09-26. UNDER PERIODEN HAR FÖLJANDE INTRÄFFAT I BOLAGET: 1) In vän d iga rep aration er och större in köp : - Slipning och lackning av parkettgolv i rum 101, 103, 105, 106 och scen 100.000:- - Bröstningsmålning i rum 105, 106 17.000:- - Reparation av vikvägg mellan rum 105-106 49.000:- - Reparation av dörrarna 001, 014 3.000:- - Reparation av blyglasfönster 32.000:- - Städning 35.000:- - Inbrottsskador 20.000:- - Inköp och installation av defibrillator 29.000:- - Komplettering av befintlig ljudanläggning i rum 105, 106 22.000:- - Ritningsunderlag för brandskyddsdokumentation 6.000:- - Reparation av vattenskada från toalett 306 pågår?????:- Storköksreparationer: - Rörreparationer 6.000:- - Reparation av kaffebryggare 2.000:- - Elreparation av köksmaskin 1.000:- - Årlig service av kylanläggningen 2.200:- Komplettering samt reparation av elinstallation: - Reparation av belysning i simslåda och trappa 10.000:- Å rliga och tid sb estäm d a servicar: - Sotarservice 2.000:- - Larmservice 14.900:- - Hisservice 3.400:- 2) Utvändiga reparationer: - Upphandling av fönster och fasadrenovering 1.200.000:- Slutbesiktigat 2006-09-21. A vvikelser i sam band därm ed: / Separerad el-m ätning 7.000:- / Justering av fönstergaller 5.600:- / Justering av fönsterin nerbågar 35.000:- / Reparation av balkong 105 a 28.000:- 3) T axerin gsvärd et är oförän d rat 12.099.000 K ron or 4) Styrelsen h ar sam m an träffat vid 7 tillfällen. O rd in arie b olagsstäm m a för 2005 h ar h ållits 2006-03-30. Vidare har VD och vvd deltagit vid: - 10 st b yggm öten i sam b an d m ed u tförd a en trep ren ad er. Säkerh etsan svarige B irg er L en n m alm h ar u p p rättat förslag p å tågord n in gen för förstärkn in g av skydd mot olyckor. F örslag p å n yem ission h ar fram tagits. B efin tliga storköksu tru stn in gen s statu s h ar kartlagts. 5) 4 Rotary-klu b b ar förlägger in te län gre sin a lu n ch sam m an träd en h os vår restau ratör. 6) A vlön ad och an ställd p erson al h ar u tgjorts av 2 p erson er. M ats B en gtsson läm n ade sin tjän st d en 30 ap ril 2006. M argareta V elén läm n ad e sin tjän st in för sem estern 2006. N ya m ed arb etare är: - Kanslist Gunilla Karlsson - F asigh etsskötare A gn eta P ersson G öteb org 2006-09-26 O d d F ellow i G öteb org F örvaltn in gs A B. Bo Gullbrandsson VD T agit d el av Sylvia Kusche Revisor
Oxenstiernan Profilen: Broder Jonas Vogel 5 Oxenstiernan: Vill Du berätta lite om Dig själv. Jonas Vogel: Jag är 24 år och född och uppvuxen i Rannebergen utanför Göteborg. Min pappa Horst är ju också Broder i vår loge. Pappa är nu pensionerad, han arbetade tidigare på sjö n, så när jag var liten trodde jag att alla pappor var borta från hemmet långa perioder. I dag har pappa deltidsarbete på Rättspsykiatriska kliniken som portvakt. Mamma Jolanta är lärare på Katolska skolan i Örgryte. Pappa kom till Sverige från en ort nära Dresden på 60-talet och mamma på 70-talet från staden Rzeszów i Polen. Rannebergen tillhör Angered som är en förort till Göteborg. I Rannebergen har vi en simhall, gym, pizzeria och servicebutik; system, apotek, bibliotek etcetera har vi i Angered. Min uppväxt förresten jag är fortfarande en yngling - kunde inte varit bättre, harmonisk och fin. Tänk på den nära naturen och den uppfriskande luften. Rannebergen har fått ett oförskyllt dåligt rykte, jag bor i ett lugnt område och känner mig absolut trygg. Jag växte väl upp som alla andra barn i Rannebergen. Vi sprang och vandrade i bergen Vättlefjäll, som ligger alldeles intill oss. Vättlefjäll består av berg, skog och många sjöar. Mellan sjöarna har man grävt kanaler där man kan paddla kanot, man hyr kanoten. I Rannebergens södra skola gick jag klasserna 1-6 och i Vättleskolan 7-9. Så där särskilt intresserad av skolan var jag väl inte. Skolan var lugn och sansad, tidigt tyckte jag om samhällskunskap och historia. Mitt gymnasium blev Katrinelundsgymnasiet vid Ullevi. G ym nasiet hade rykte om sig att vara känt för bråk och sånt. Men under hela min skoltid upplevde jag bara 2-3 bråk, så mycket är fördomar. Det fanns 16 olika nationella program att välja mellan, i dag finns programmen kvar men inriktningarna är flera. Jag valde samhällsprogrammet, ett program som passar många yrken. År 2000 tog jag studenten. En kort tid därefter gjorde jag lumpen på P4 i Skövde. Jag var radiolänkgruppchef, upprättade radioförbindelse mellan olika staber. Efter lumpen arbetade jag en tid som lärarassistent på Katolska skolan, min mamma hjälpte mig in. Lärare var ett yrke jag länge drömt om. På gymnasiet fanns en lärare som jag gillade och såg upp till. År 2001 började jag läsa på Pedagogen i Mölndal. Studietiden blev 4 ½ år lång, 1 ½ år på P edago gen och resten av tiden på H um a- nisten, den del av universitetet som ligger vid Näckrosdammen. På Pedagogen undervisades man i pedagogik. Tyvärr blev det lite flummigt och rörigt. I stället för att redovisa konkreta fall där erfarenheten talade undervisade man i rent vetenskapliga teorier som var distanserade från skolan. På Humanisten valde jag att läsa svenska som 2:a språk, det är för invandrare, och historia. U n- dervisningen består av egna studier, föreläsningar och tentor. År 2006 var jag färdig lärare m ed behörighet för både grundsko lans högstadie och gymnasium. Lediga lärarplatser var det för tillfället dåligt med och jag fick syn på en annons där SJ sökte tågvärdar. Jag har ärvt ett stort tågintresse från min pappa, han älskar gamla ånglok, en modellbana finns hemma. När vi har besökt Polen har vi också alltid besökt järnvägsstationerna. Tågjobbet är trevligt, jag får se olika platser, det ger många samtal och intressanta möten. F n reser jag mest med X2000 till Stockholm. O: Hur kom det sig att Du gick in i Odd Fellow och vill Du säga något om vår orden? Jonas: Under hela min uppväxt har jag varit medveten om Odd Fellow och vetat om att jag en gång skulle bli Broder. När jag var liten gick jag på barnfesterna och allt efter som har jag fått reda på mer och mer om Odd Fellow. Odd Fellow har väl motsvarat mina förväntningar. När man kommer till logen upplever jag en fri och skön stämning och jag tycker om den uppskattning man får när man kommer. På logen träffar jag många olika människor, vi har en gemenskap, vi är alla Bröder och jag upplever en helhet. Odd Fellow är ju också internationellt, tänk min pappa som har träffat Odd Fellow-bröder i tre olika världsdelar. Pappa och jag talar ofta om Odd Fellow och stöter på varandra när vi skall gå, så det blir av! M an m åste ju gå flera gånger för att sm älta in i gem en skapen och lära känna Bröderna. Jag har varit i Odd Fellow endast ett par år och hoppas nu på en fördjupad gemenskap och ökad förståelse för vad vänskap, kärlek och sanning innebär. Odd Fellow kallas ibland för en högskola för den mänskliga karaktären. O: Vilka är Dina intressen förutom Odd Fellow? Jonas: Jag läser mycket skönlitteratur, speciell fantasy. Det är böcker med sago- och mytliknande berättelser i en historisk värld med mycket magi och en kamp mellan det goda och det onda. Det största och mest kända verket inom denna genre är Trilogin om Härskarringen, skriven av den brittiska författaren JRR Tolkien, som de flesta har läst. Många böcker beskriver egentligen, lite mellan raderna, fenomen som finns i vår tid. Vidare är jag mycket intresserad av språk. Från mamma har jag polskan och på universitetet har jag läst isländska och fornisländska. Island ligger mig mycket varmt om hjärtat. Island är genuint och exotiskt, det är ungefär som Sverige men väldigt annorlunda. I Island känner man närheten till den stora naturen och den lilla människan. Island upptäcktes och började bebyggas av norrmannen Ingolfur Anarsson år 874. Tänk jag mötte en Broder som var islänning och vi pratade isländska. Islänningarna skrev för fullt redan på 800-900-talet medan man i Sverige på allvar först kom i gång med skrivandet på 1500-talet. Redan på 1100-talet kom en fullständig isländsk grammatikbok ut. Man skulle kunna säga att isländskan jämte latin, grekiska och fornkyrkoslaviska tillhör de mest skrivna språken på medeltiden. Att isländskan har förändrats så lite beror till stor del på det tidigt anlagda skriftspråket, samt en stor medvetenhet om det egna språket. Isländskan är besläktad med norskan och svenskan. Fornisländskan ligger mycket nära fornsvenskan, språket har förändrats väldigt lite. Jag är katolik, precis som mamma, religionen betyder mycket för mig. I Katolska kyrkan är jag ganska aktiv, har bl a suttit som ordförande i ungdomsföreningen. I dag tjänstgör jag som s k ministrant, en slags kortjänare, och hjälper prästen. O: Berätta slutligen lite om Din familj. Jonas: Jag bor fortfarande hemma hos pappa och mamma och min yngre bror Jimmy. Jimmy arbetar nattskift på Volvo, så han sover på dagen. Vi bor i ett radhus i Rannebergen. På ett berg ligger en klunga radhus, cirka 160 st. Jag trivs väldigt bra här, den enda nackdelen är den långa restiden till stan. F n sparar jag pengar för att flytta till en egen lägenhet, Jimmy skall flytta till Angered centrum. Familjen försöker varje dag att ha gemensamma måltider, ibland far vi till vårt torp i Norra Vånga. Jag och de flesta i Sverige har det oförskäm t bra. Stora problem är det när datorn inte fungerar. Folk inser inte hur bra man faktiskt har det. SVERKER ARFVIDSSON
6 Oxenstiernan H änt i logen. Chefens dilemma D et finn s ett gam m alt talesätt som säger att inget företag är bättre än deras chef. D et är så sant. D et återspeglas ständig t hur chefen är. C hefens sätt att vara sm ittar av sig på telefon isten o ch t o m på portvakten. M an kan, då m an besöker en firm a lu kta sig till stämningen på företaget. Med chef menas då direktören, avdelningschefen eller om man så vill Övermästaren i en loge. Den sistnämnde måste ju i det här fallet betraktas som just chef. Varför chefen sprider trivsel eller vantrivsel vet man egentligen inte, man känner det bara. Det är en slags strömning som utgår från ch e- fen. Är han eller hon otrevlig så blir hela samlingen under denne otrevlig, håglös. ovillig, ointresserad eller slö. Är chefen däremot pigg och trevlig och har humor sprider det sig genom hela företaget. Man märker faktiskt redan hos telefonisten hur det är ställt i firman. Vänligt bemötande hos portvakten inte att förglömma. Det borde alla i chefsposition tänka på. En olämplig chef bör man försöka bli av med. Hur är stämningen i nr 18? Gissa tre gånger. Det finns en anda i nr 18 som man inte kan ta på, den finns där bara. Kamratskap, vänlighet, humor, hjälpsamhet, ja allt det där som man söker här i livet. Det som är själva kryddan! Därför går alla som kan med stor lust och glädje till logen på onsdagarna. Varför är det så i vår loge? Ja, gissa igen! Det har väl med det att göra som jag inledningsvis nämnde. Jo, vår nuvarande chef! Effes Hörna. Kaplans ord 061004 Det goda samtalet vänner emellan behöver inte innehålla många ord. Det goda samtalet per telefon till den ensamma människan är gott och välsignat i allt - samtalet kanske räddar dagen! Samtalet bland flera människor manar fram DITT STORA JAG som skall uppträda, stoltsera, bravera. Det goda samtalets regel nr 1 är först att lyssna och försöka förstå den andres situation och tankar. Det goda samtalet är ett livsvillkor - för oss alla! Hinner vi med det goda samtalet? Seniorernas lunch och besök på Operan den 17 oktober 2006 Födelsedagar =============================== Vi gratulerar i november 1 Å ke K arlsson 6 5 år 7 Y n gve B örjesson 6 0 år 2 4 R alf B jörkm an 7 0 år December 4 Jan A sklu n d 9 0 år 1 0 K jell C lase 6 0 år GRATTIS GRATTIS Rättelse i förra numrets Profilen: Kenth Juhlin! S tyck et: C a 6 0 0 0 artik lar...m en nu var det dags att sluta., k om med på grund av slarv hos Redaktören. Detta stycke blev kvar från föregående Profilen: Broder Ingmar Fredriksson. Jag beklagar detta och ber Broder Kenth om ursäkt. Gunnar Molin Redaktör Bilden i mitten: Här gör tapetserarna kulisserna för nästa operaföreställning med premiär våren 2007. Bilden under: Här sys klänningarna för samma föreställning. 1.100 perso ner arbetar och verkar G öteborgso peran.
Oxenstiernan 7 Axel Oxenstierna (Gustafsson) Yrke: Statsman, riksråd, rikskansler, friherre, greve av Södermöre Far: Gustav Oxenstierna (Gabrielsson) (1551-1597) Mor: Barbro Bielke (Axelsdotter) (1556-1624) Född: 1583-06-1 5 Fån ö, U pplan d Död: 1654-08-28 Stockholm Begravd: 1655-03-1 2 Jäder, S ödermanland. Familj med Anna Bååt (Åkesdotter) (1579-1649) Vigsel: 1608-07-05 Barn: Gustav Oxenstierna (Axelsson) (1609-1629) Christina Oxenstierna (Axelsdotter) (1609-1631) Johan Oxenstierna (Axelsson) (1611-1657) Birgitta (Brita) Oxenstierna (Axelsdotter) (1613-1617) Barbro Oxenstierna (Axelsdotter) (1615-1617) Åke Oxenstierna (Axelsson) (1616-1617) Katarina (Karin) Oxenstierna (Axelsdotter) (1617-1661) Erik Oxenstierna (Axelsson) (1624-1656) Gabriel Oxenstierna (Axelsson) Jakob Oxenstierna Maria Oxenstierna (Axelsdotter). Oxenstierna, Axel Gustafsson, 1583-1654, statsman, greve av Södermöre 1645, rikskansler från 1612, "herre till Fiholm och Tidö". Axel tillhörde ättens Södermöre-gren och var bror till Gabriel Oxenstierna. Från 1609 tillhörde han riksrådet; vid Karl IX:s död 1611 framstod han som rådsaristokratins ledare och hävdade med kraft dess intressen under Gustav Adolfs omyndighet. I landets svåra läge inledde han och kungen sitt fruktbara samarbete. Förvaltningen omorganiserades, och rikets alla resurser mobiliserades för den aktiva utrikespolitik som kulminerade i Sveriges ingripande i trettioåriga kriget. Han bistod kungen effektivt inom administration och utrikespolitik, vid fredsförhandlingarna i Knäred 1 6 1 3, i gifterm ålsförhandlingar och han ledde de för S verige lyckosam m a svensk -polska stilleståndsförhandlingarna i Altmark 1629. Åren 1626-1631 styrde Oxenstierna det ockuperade Ostpreussen, där han genom hamntullarna skaffade medel till det fortsatta kriget i Tyskland. Intressena i öster såg han som i vissa avseenden viktigare än inblandningen i trettioåriga kriget. Det var emellertid denna expansionspolitik som förenade högadeln och kungamakten: man hoppades att adelns politiska och ekonomiska ambitioner skulle kunna tillfredsställas genom landförvärv och nya inkomstkällor både för den och för staten, för att inte tala om ren plundring. Inför dessa utsikter (som hindrade att adel och kungamakt åter hamnade på kollisionskurs, som på Karl IX:s tid) fick de långsiktiga strategiska behoven vika. Denna politiska dubbelhet - oförmågan att prioritera antingen "östpolitiken" eller "sydpolitiken" - bestod under hela stormaktstiden och blev ödesdiger under Karl XII. Vid Gustav Adolfs död 1632 befann sig Oxenstierna i Frankfurt am Main som chef för den svenska förvaltningen i sydvästra Tyskland. Efter kungens död vid slaget vid Lützen övertog Oxenstierna ledningen, och tack vare hans diplomatiska skicklighet, som bl a säkrade stödet från Frankrike, och Johan Banérs och Lennart Torstenssons militära förmåga kunde kriget segerrikt fullföljas. Fastän han var ledare för Kristinas förmyndarregering stannade han i Tyskland till 1646; han blev den erkänt främste bland Kristinas förmyndare. Hans politik gick ut på att skaffa Sverige "satisfaktion", dvs. utdelning på sin krigsinsats i trettioåriga kriget. Truppernas framfart i Tyskland gjorde Oxenstierna till en skräckfigur där. In i vår tid sjöng mödrar för sina barn: Bet, Kindlein, bet! Morgen kommt der Schwed'. Morgen kommt der Ochsenstern... (Bed, lilla barn, bed! I morgon kommer svensken. I morgon kommer Oxenstierna...). Freden i Brömsebro 1645 och westfaliska freden 1648 var framgångar för Oxenstierna, även om de adliga ambitionerna inte helt tillfredsställdes. Genom westfaliska freden 1648 säkrades Sveriges stormaktsställning. Arbetet på att bygga ut förvaltningen fullföljdes i anslutning till 1634 års regeringsform och efter de riktlinjer som dragits upp under Gustav II Adolfs tid. 1634 års regeringsform, som var höjdpunkten i rådets och högadelns maktsträvanden, var författad av Oxenstierna, som alltså anslog tonen i Kristinas adelsvänliga styre. Ändå kom han alltmer på kant med drottningen, som såg sin egen makt kringskuren av honom och hans ståndsbröder, och hans inflytande minskade från 1646. Kristinas tronavsägelse sökte han förgäves hindra. Efter hennes tronavsägelse fick han under Karl X Gustav åter visst inflytande men avled kort därefter. Axel Oxenstierna har kallats "Sveriges främste statsman nedanför tronen". Sin största betydelse för eftervärlden har likväl Oxenstierna som den svenska statsförvaltningens verklige grundare. Sveriges byråkratiska tradition går obruten tillbaka till honom, och hans förvaltningssystem med dess kollegier bestod i stort sett oförändrat ända in på 1800-talet. Han lät uppföra Tidö slott och är begravd i sockenkyrkan i Jäder, som ligger närmast Fiholm. Han tilldelades av drottning Kristina, efter att fredsförhandlingarna i Brömsebro slutförts, grevskapet Södermöre (Södra Möre), gränshäradet i Småland som sträcker sig fram till Brömsebro. Grevskapet omfattade 11 socknar med totalt 610 hemman, som beräknades ge en årlig inkomst på 15000 daler silvermynt. Om ätten Oxenstierna: Oxenstierna är en adlig ätt med en oxpanna (tyska Ochsenstirn) i vapnet, känd sedan 1292 och friherrlig sedan 1 5 6 1, introducerad på R iddarhuset 1 6 2 5 under nam net O xenstierna af Eka och Lindö. Till denna ätt hörde även Axel Oxenstierna, som blev stamfar för den sedan 1645 grevliga och 1706 utdöda gren som på Riddarhuset kallats Oxenstierna af Södermöre. Den i Sverige fortlevande grenen är ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa, grevlig 1651. Fideikommiss: Värnberg i Uppland.
8 Oxenstiernan Gradgivning i sanningens grad den 18 oktober 2006 Bröderna Lars Elofsson L 69, Alf Sabel, ÖM Kjell Clase, Sune Larsson, Björn Ramsberg, Jonas Vogel. Ulf Eixmann Lars Bode, Loge Nr 132 Fristaden HP Sten Kristoferson L 4, Kjell Clase, Ulf Norgren Bo Hansson L 69 Sture Gullbring Christer Börjesson Ulf Nilsson L69 Lars Andersson O skar G rön L 69 L ars E lofsso n L 69 Axel Oxenstierna Loge Nr: 18 Vasagatan 9 Postnummer: 411 24 GÖTEBORG Tel: 131912. Fax: 131728. oddfellow@home.se FS Pg Nr: 43628-7. Hemsidan: www.b18.org