Symposium 2012 Genrepedagogisk undervisning och kunskapskraven i Lgr 11
Utgångspunkter för presentationen Lgr 11 Låt språkets bära genrepedagogik i praktiken av B. Johansson och A. Sandell- Ring Visible learning en forskningsöversikt av J. Hattie
Skolspråket det kunskapsrelaterade språket - skiljer sig från vardagsspråket - avgörande för all skolframgång - utvecklas inte automatiskt
Genrepedagogikens text, språk- och lärandeteori i kontrast till andra vanliga positioner Tankefigurer att utmana Genrepedagogik Text är input/output Text är genrer Språk är regler för form Språk är resurser för betydelse Lärande sker naturligt Lärandet sker i interaktion Holmberg (2009)
Vad kännetecknar en genre i Sydneymodellen? Syfte: Vad vill jag med min text? Struktur: Hur organiseras texten i steg för att på bästa sätt uppnå syftet? Språk: Vilka ord och vilken grammatik gynnar bäst mitt syfte med texten?
Genrer med generella syften Jämför dessa med genrer med specifika syften (artikel, reportage, insändare) berättarfamiljen pers. återgivande narrativ hist. återgivande genrefamiljer faktafamiljen instruktioner rapporter förklaringar argumenterande evalurandefamiljen diskuterande recension
Olika genrer med specifika syften Hur stöttar basgenrerna de här genrerna? beskriva informera notis, nyhetsartikel, reportage, personporträtt, faktaartikel Artikel påverka argumentera debattera ledare, debattartikel, insändare, essä roa och underhålla Krönika, kolumn, kåseri, recension
Målet med en explicit undervisning om språk är att medvetandegöra olika system i språket så att eleverna kan: känna igen språkliga mönster vid läsning välja passande språkliga mönster när de skriver tala om språkliga mönster
Biologi Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kemi Hem- och konsumentkunskap Fysik Svenska, sva Dokumentation av enkla undersökningar med använda kunskaper Recept och i biologi instruktioner för använda att granska och fysikens hur information, de kan begrepp, tabeller, läsas bilder modeller och och enkla teorier skriftliga för att rapporter beskriva och kommunicera och och följas ta ställning samt vanliga i frågor förklara ord som och fysikaliska rör begrepp formulera hälsa, samband för sig och i naturen kommunicera och samhället i tal och skrift naturbruk och bakning ekologisk och matlagning hållbarhet Teknik använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Religionskunskap Bild Matematik Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Samhällskunskap Musik Slöjd analysera och värdera arbetsprocesser och analysera och samtala om musikens uttryck i olika resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp sociala, kulturella och historiska sammanhang Idrott och hälsa resonera och argumentera kring moraliska Ord frågeställningar och begrepp och för och samtal om värderingar utifrån etiska begrepp och modeller upplevelser av lek, hälsa, natur- och använda matematikens uttrycksformer för att samtala utevistelser. Historia om, argumentera uttrycka och och värdera redogöra olika ståndpunkter för frågeställningar, i till exempel aktuella använda historiska begrepp för att analysera beräkningar samhällsfrågor och slutsatser och argumentera utifrån fakta, värderingar hur historisk kunskap ordnas, skapas och och olika perspektiv används
Viktiga förmågor i kunskapskraven i Kommunicera Använda begrepp Beskriva Förklara Analysera Lgr 11 Resonera och argumentera (ta ställning, uttrycka och värdera)
The Big 5 Källa: Göran Svanelid, ingår i gruppen som tar fram nya nationella proven i SO Analysförmåga Beskriva orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påverka samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra likheter och skillnader, för- och nackdelar Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa. Metakognitiv förmåga Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang
Centralt innehåll Kursplanen i svenska som andraspråk och svenska I årskurs 1-3 Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur dess innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll Kursplanen i svenska som andraspråk och svenska I årskurs 4-6 Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialog. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texters innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Den genrepedagogiska modellen En explicit modell för läs-och skrivutveckling Ben 1 En teori om lärande Vygotskys sociokulturellta perspektiv Ben 2 En teori om språk Hallidays systemisk-funktionella grammatik Ben 3 En pedagogisk modell Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande
Traditionell grammatik i jämförelse med funktionell grammatik Skogen är grön Skog- substantiv Är- verb Grön-adjektiv Skogen är grön Skogen deltagare Är relationell process Grön deltagare Barnen leker i skogen Barnen substantiv Leker verb I preposition Skogen - substantiv Barnen leker i skogen Barnen deltagare Leker aktionsprocess I skogen - omständighet
Cykeln för undervisning och lärande 4. Skriva en individuell text 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet Bedömning 3. Skriva en gemensam text 2. Studera texter inom genren för att få förebilder Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,
Påverkansfaktorer direkt relaterade till undervisningen (Hattie 2009) Formativ bedömning Mångsidiga insatser i förhållande till elever i behov av särskilt stöd Kommunikativ undervisning Återkoppling på prestationer Utsträckt kontra komprimerad undervisning Metakognitiva strategier
Formativ bedömning Kryssa för dina svar (X) Förstår mottagaren vad jag har skrivit? ( ) Ja ( ) Delvis ( ) Nej Använder jag relationella processer (är, har, finns)? ( ) Ja ( ) Delvis ( ) Nej Använder jag aktionsprocesser för att beskriva (växer, ganger, äter)
Påverkansfaktorer relaterade till eleven (Hattie2009) Tidigare kunskaper Ökad medvetenhet om elevernas behov av kontinuerlig språklig stöttning i alla ämnen
Medveten stöttning av talspråket som bro över till skriftspråket
Medveten stöttning av ett ämnesspecifikt språk i alla ämnen (slöjd)
Medveten stöttning av ett ämnesspecifikt språk (fysik, kemi)
Matematik och språk
Tillämpning
Matematik och språk
Tillämpning
Medveten stöttning för att bygga ut alla registervariabler
Berätta och gestalta Eva är arg Eva slog näven i bordet så tallrikarna flög
Fråga man kan ställa Hur visar sig det?
Från att berätta till att gestalta Hon blev ledsen "Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon tittade ned mot golvet, och i hennes ögon växte tårar fram. Hur kunde hon göra så mot mig, tänkte Lisa.
Idiomatiska uttryck LÄRARE Om jag vore i dina kläder så skulle jag söka till osv ELEV (somalisk flicka med slöja): Vad då, vad är det för fel på mina kläder? LÄRARE Det gäller att ha is i magen. ELEV Fy tusan! Is i magen kan inte vara roligt att ha. LÄRARE Jag tror inte du klarar den kursen just nu på gymnasiet. Du skulle framförallt åka dit på engelskan. ELEV Jag förstår inte hur du menar? Hur kan jag åka till gymnasiet på engelskan? Få sina fiskar varma Gå bakom ryggen på någon Spetsa öronen ingen ko på isen
åkte spårvagn Utflykt till Lillsjön och buss badade i sjön kallt men roligt att bada åt matsäck tittade på grodyngel och fjärilar och svampar lärde oss om djur och växter i naturen, vi hade en rolig och lärorik dag
Medvetenhet om hur genrer kan stötta utvecklingen av förmågor i kunskapskraven Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt (ur kunskapskraven i slöjd åk 6,Lgr 11:219)
Hur gör vi en låda?
Underlag för resonemang
Medvetenhet om hur genrer kan stötta utveckling mot förmågor i kunskapskraven Genom undervisning i matematik ska eleven ges förutsättningar att formulera och lösa problem med hjälp av matematik Lgr 11
Medvetenhet om hur genrer kan stötta utvecklingen mot förmågor i kunskapskraven Genom undervisning i ämnet bild ska eleven[ ] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bild för att uttrycka budskap, Lgr 11
Medvetenhet om hur genrer kan användas i en lärande bedömning i geografi
Påverkansfaktorer relaterade till eleven (Hattie, 2009) koncentration, envishet och engagemang motivation självuppfattning minskad ängslan
motivation-engagemang-mindre ängslan Har du läst min text? studiebesök Kommer besöket till oss? lärarstudenter
Påverkansfaktorer relaterade till eleven (Hattie, 2009) Förskoleaktiviteter
Berättande texter och sakprosatexter: Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslut (Lgr 11)
Berättelse med inledning mitt och avslutning
Träna processer, deltagare och omständigheter
Följande förmågor kan räknas till denna grupp: dra slutsatser skapa förklaringar argumentera för egen ståndpunkt göra jämförelser beskriva samband beskriva konsekvenser
Vad ska bedömas? Logik/relevans Logiken i resonemanget Saklighet Hur väl är resonemanget underbyggt av relevanta ämnesfakta Perspektiv eller aspekter Vägs flera olika aspekter eller perspektiv in i resonemanget
Vad ska bedömas? Resonemangskedjor Tankegångarnas komplexitet Mönster och generella drag Hur delar hänger ihop och bildar mönster och sammanhang Begreppsanvändning
Påverkansfaktorer relaterade till läraren Lärarens tydlighet i undervisningen Förtroendefulla relationer lärare - elev Professionell utveckling Inte etikettera elever Lärarens förväntningar
Återgivande genre Elev inskriven i särskolan årskurs 6 Skansen Igår var lilla klassen i Skansen vi gilck upp till centrum och vi ågt Tunabanan till Fridhemsplan och vi bytt tåg till T-centralen. När vi var frame till skansen sa Eva till oss attvi skulle kolla på djuren vi såg bjön, variger, lokatt och uggla. Efter bläv vi hungriga och tröta sen åt vi lunch sen vi kolad gamla stugår. Där såg vi fattiga och rika mänickor och stora fina hus.
Argumenterande genre Elev inskriven i särskolan årskurs 6 Orättvisa i skolan Det är orätvist i skolan för att lärarna har varmt i personal rumet medan vi Barn får frysa ute och om vi går in i klasen och försöker värma os då seger lärarna gå ut. Då får vi barn vara Där ute och frysa Det gör oretvisa i skolan vi barn får inte ens gå in i ett skönt rum som är varmt tenk om ni lärare skulle frysa som oss. Ni vet inte hur det käns jag vill att det här orättvisan ska ta slut att barnen ska få skönt som er lärare. Rinkebytjejen sudi
Argumenterande genre årskurs 2 Viktigt att göra läxor Många människor kan tycka att det är jobbigt med läxor men man måste ändå göra sina läxor. För det första gör läxor att man blir duktigare i skolan. För det andra lär man sig nya saker hela tiden med sina läxor. För det tredje blir det lättare att hänga med i skolan om man gör sina läxor och när man blir äldre får man bra betyg. Avslutningsvis tycker jag att flera människor borde göra läxor för att då skulle alla vara lika kloka och duktiga.
Andraspråkselev med diagnostiserad språkstörning
Sekventiell orsaksförklaring årskurs 2 Så här fungerar vattnets kretslopp Vatten kan finnas i olika former flytande, fast form och gas. Vattnet ändrar form i ett evigt kretslopp. Solen värmer havet och vatnet avdunstar. Vattenångan stiger upp, kondenserar och då bildas moln. Molnen blir tyngre och då börjar det rengna eller snöa. Då rinner vattnet i bäckar till havet.
De pedagogiska samtalens karaktär har förändrats
Ökad samverkan med fritidsverksamhet
Under vattentemat arbetade fritidspedagogerna med att kommunicera om vatten genom dikt och
bild
Snömålning
Knutbyskolan har blivit en mjukare och tryggare skola fokuserad på skolans kärnverksamhet; att utveckla kunskaper Skolan har mindre konflikter : i elevgruppen i personalgruppen och mellan elever och personal
Källor Sveriges Kommuner och Landsting,(2011) Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat, Johansson, B. & Sandell-Ring, A (2010), Låt språket bära, Stockholm: Hallgren & Fallgren. http://www.ur.se/pedagog/metod-ochinspiration/genrepedagogik--exemplet-knutbyskolan http://www.pedagogstockholm.se/- /Kunskapsbanken/?q=knutbyprojektet&val=,,&ingetval=True,True,True