Rättsregler. Nr 2 : 4

Rättsregler Nr 2 : 4 S A M V E R K A N M O T B R O T T

Utgivare RIKSPOLISSTYRELSEN Polisenheten Samverkan mot brott Box 12256 102 26 STOCKHOLM Telefon 08-401 90 00 Beställning RIKSPOLISSTYRELSEN Informationsenheten Box 12256 102 26 STOCKHOLM Telefon 08-401 90 70 Telefax 08-401 90 65 ISBN 91-87203-45-6 1996 Rikspolisstyrelsen Upplaga Augusti 1996: 5000 ex Utformning RPS Informationsenhet, B.Ankarberg Omslagsbild RPS Informationsenhet, B.Ankarberg Tryck DALA PRINT MEDIA AB, Borlänge 1996 Omarbetad version för Intranät okt 2002

Innehåll Lagtext 5 Vad säger lagen? 5 Vad är objektiva och subjektiva rekvisit? 5 Anmälan till polis 5 Oaktsamhet, våda och uppsåt 6 Domstol 6, 18 Vittne 6, 16-18 Brottskatalog 7 Stöld och snatteri 7 Bedrägeri och bedrägligt beteende 7 Rån, motvärnsrån, häleri och god tro 7 Egenmäktigt förfarande 9 Försök och förberedelse till brott 9 Praktisk tillämpning 10 Fullbordat brott 10 Hur gick stölden till? 11 Ingripande mot misstänkt person 11 Befogenhet att gripa 12 Får man gripa barn? 12 Meddela föräldrarna 12 På vilka brott kan följa fängelse? 12 Vad är bar gärning? 12 Vad är flyende fot? 12 Får man hjälpa den som gripit en misstänkt person? 13

Tillgrepp som butikspersonalen själva sett 13 Åtgärder som inte kan genomföras 13 Förtärda varor 13 Ingripande mot anställd 13 Misstag 14 Nödvärnsrätten 14 Visitation 15 Får man ta hand om det stulna? 15 Färsk gärning 16 Rapportering 16 Legitimation 17 Skall vi kalla på polis? 17 Personligt uppträdande och tystnadsplikt 18 Rättegång 18

Lagtext Vad är objektiva och subjektiva Vad rekvisit? säger lagen? Objektiva rekvisit Subjektiva rekvisit För att lättare förstå vilka rättigheter och skyldigheter du har som privatperson och butiksanställd, ska vi först se vad som menas med begreppet brott. När man talar om brott, menar man sådana gärningar som det kan följa straff eller annan påföljd på. Brott är en gärning för vilken i brottsbalken eller i annan lag eller författning är föreskrivet straff. Varje brott finns beskrivet i lagtext. Dessa består av ett antal beståndsdelar som benämns rekvisit villkor. Brottsrekvisiten indelas i två huvudgrupper s.k. objektiva och subjektiva rekvisit. När man gör en bedömning av ett brott, ser man givetvis på handlingen. I lagen finns beskrivet hur en handling (faktiska konkreta händelser) ska se ut, för att den skall vara brottslig. Något av rekvisiten saknas Anmälan till polis Det är också viktigt att ta reda på, vad förövaren avsåg med sin handling förövarens uppsåt. Med andra ord menade förövaren verkligen att resultatet av det han eller hon gjorde skulle bli som det blev. En förövare skall alltså ha en tanke en avsikt med sitt handlande. Fattas något av de omnämnda rekvisiten exempelvis uppsåtet, så är gärningen inget brott. Åtminstone inte det brottet, det kan vara oaktsamhet. När ett brott anmäls till polisen, skall där finnas en gärningsbeskrivning som omfattar när, var och hur samt så många detaljer som möjligt beträffande tillvägagångssättet. Speciellt skall detaljer och händelser beskrivas som tyder på eller bevisar att förövaren hade för avsikt att begå detta brott. 5

Oaktsamhet, våda och uppsåt Oaktsamhet Våda Uppsåt Domstol Vittne Exempel: Såg sig oroligt om... Böjde sig ner och stoppade undan... osv. Det som kan vara svårast att beskriva i en berättelse är naturligt nog uppsåt. Vad förövaren tänkte då brottet begicks. Ett vittne är ju inte tankeläsare. I stället är det de små detaljerna som tyder på en tanke som skall observeras och senare återges. Vi skall här belysa det med två exempel. En bilförare kör av oaktsamhet på en person, så att hon eller han dör. Föraren kan för sin handling bla dömas till vållande till annans död, vilket är ett oaktsamhetsbrott. Men om bilföraren kör på personen med uppsåt att döda honom, kan föraren straffas för mord. En person råkar av våda knuffa till en dyrbar vas som går sönder. Har vi uppfattat händelsen så är mannen möjligen ersättningsskyldig för vasen, med skall ej straffas för skadegörelse. Om vi nu i stället sett hur personen avsiktligt tar tag i vasen och kastar den i golvet så att den går sönder, då kan vi beskriva ett uppsåt. När ett brott, exempelvis stöld, skall dömas i domstol, så ankommer det på åklagaren att inför rätten bevisa att gärningsmannen förövaren utfört sin gärning/handling på det sätt som lagen kräver för detta brott. Åklagarens bevisning är som regel vittnesberättelser. Den som sett gärningen är vittne och skall kunna berätta händelsen så utförligt att alla ledamöter i rätten förstår vad som hänt. Se även sid 16 och 17. Observera! Blanda aldrig in moraliska värderingar. Det är bara de faktiska händelserna som avgör om en gärning är brott. 6

Brottskatalog Stöldbrott 8 kap 1 BrB Den som olovligen tager vad annan tillhör, med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år. Rekvisiten här är följande: Det skall vara olovligt tagande, det skall tillhöra annan, det skall vara med uppsåt att tillägna sig och det skall innebära skada. Snatteribrott 8 kap 2 BrB Är brottet som i 1 sägs, med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet att anses som ringa, skall för snatteri dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Rekvisiten är här alltså desamma. Det är en fråga om värdet och omständigheterna som avgör om det blir stöld eller snatteri. Värdegränsen är inte fixerad eftersom omständigheterna också påverkar. Rättspraxis bestämmer beloppets storlek. Penninggränsen omkring 800 kronor gäller för närvarande 2002, gränsen kan justeras. Bedrägeribrott 9 kap 1 BrB Första stycket Den som medels vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denna är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. Bedrägligt beteende 9 kap 2 BrB Första stycket Är brott som i 1 sägs med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, skall för bedrägligt beteende dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Rån 8 kap 5 BrB Första stycket första meningen Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffas på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år.

I den första situationen som beskrivs i rånparagrafen ovan skall våldet eller hotet vara ett medel för tillgrepp. Med våld å person avser lagen misshandel, offret slås ned, eller att offret hålls fast. Man avser också om offret har försatts i vanmakt mot sin vilja med t.ex. något bedövande medel. Motvärnsrån Häleri 9 kap 5 och 6 BrB God tro Egenmäktigt förfarande 8 kap 8 BrB Hotet skall innebära en trängande fara för liv och hälsa. Men det räcker också att envar skulle uppfattat hotet på samma sätt, om han hade funnit sig i den angripnes ställe. Som rån rubriceras brottet också om detta inträffar: Den som begått stöld och anträffas på bar gärning och sätter sig till motvärn mot den som har rätt att återtaga det stulna. Motvärnet skall bestå i våld eller hot. I normalfallet vid s.k. motvärnsrån som är av mindre allvarlig art dömer man inte för rån utan t.ex. snatteri och misshandel. Om rån genomförts på ett speciellt hänsynslöst sätt skall det dömas för grovt rån till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Den som köper något, som är frånhänt annan genom brott, eller tillgodogör sig det eller eljest därmed tager befattning ägnad att försvåra dess återställande, dömes för häleri till böter eller fängelse i högst två år (grovt häleri fyra år). Vid sk, sakhäleri krävs att ett s.k. förbrott skett. Det kan vara t.ex. stöld, rån eller bedrägeri. Det är häleri om man tar emot något som man vet härrör från ett brott. Har man däremot endast haft anledning att skäligen anta att något kan vara frånhänt annan genom brott kan man dömas för häleriförseelse. Det kan innebära att envar borde ha förstått att det var något skumt om t.ex. varans pris var extremt lågt eller om t.ex. säljaren vistats på en egendomlig plats. Den som i god tro förvärvar en sak begår inget brott även om man senare får veta att saken är stöldgods. Den ursprunglige ägaren får köpa tillbaka saken! Den som, i annat fall än särskilt i detta kapitlet omförmäles, olovligen tager och brukar eller eljest

Försök och förberedelse till brott 23 kap 1 och 2 BrB tillgriper något, dömes för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst sex månader. Om det vid ett tillgreppsbrott befinnes vara så att rekvisiten för stöld saknas dvs. tillägnelserekvisitet och besittningsrubbningen kan gärningen i stället vara straffbar som egenmäktigt förfarande. T.ex. om någon i en butik plockar med sig en färskvara från sin plats och sedan lägger bort denna på ett ställe där den blir förstörd då är detta egenmäktigt förfarande. Varan är undandragen den normala kontrollen. En paragraf att komma ihåg då du stoppar en tilltänkt snattare utanför kassan och varan inte finns med. Har varan lagts tillbaka där den togs eller är den undanstoppad? Dessa paragrafer beskriver vilka brott som är straffbara i försöks- och förberedelsestadierna. Stöld som beskrivits ovan och bedrägeri som beskrivs i nästa stycke är straffbara redan i försöksstadiet. Snatteri och bedrägligt beteende är inte straffbara i försöksstadiet. En fråga måste då besvaras. När upphör försöket och när är brottet fullbordat? Detta komplicerar ingripandet något. Gränsen för fullbordat brott måste kunna fastställas innan jag gör ett ingripande. Ingriper jag före denna gräns så har jag ju inte att göra med en straffbar handling.

Praktisk tillämpning Fullbordat brott Hur gick stölden till? De allra flesta tillgrepp som kunder gör sig skyldiga till i butiker och varuhus är snatteri. Bedrägerierna rubriceras/benämns oftast för den lindrigare formen bedrägligt beteende. Detta därför att värdet som regel ligger under 800 kronor. Dessa brott anses fullbordade då vederbörande passerat kassalinjen i butiker eller varuhus med utgångskassor. I varuhus med punktkassor är brottet fullbordat då gärningsmannen/förövaren lämnat den avdelning där varan borde betalats. Gränserna är något diffusa. Ett ingripande bör därför dröja tills gärningsmannen klart lämnat avdelningen eller i vissa särskilda fall, rent av är på väg ut ur varuhuset. Om man som butiksanställd kan förhindra brottet (t.ex. stölden) så ska man naturligtvis göra det. När det gäller bedrägeri eller bedrägligt beteende genom prislappsbyte, så skall betalningen ha fullföljts av det felaktiga priset. Här kan kanske påpekas att vittnet skall ha sett att gärningsmannen bytt prislappar. Det förhållandet att en kund i kassan får betala ett för lågt pris på en vara, bevisar inget uppsåt. Någon kan ha prismärkt fel eller någon annan kund kan ha bytt ut prislappen. Köparen kan vara oskyldig. Observera, att det gäller det straffrättsliga tänkandet. Givetvis skall kunden här betala mellanskillnaden eller ges möjlighet till återköp. Om det vid ett tillgreppsbrott befinnes vara så att något av rekvisiten för stöld saknas då kan gärningen i stället vara straffbar som egenmäktigt förfarande, se sid 9. Som exempel kan nämnas: Om någon i en butik plockar med sig en färskvara från sin plats och sedan lägger bort denna på ett ställe där den blir förstörd då är detta egenmäktigt förfarande. Varan är undantagen den normala kontrollen. När man ser en person plocka till sig varor på ett sätt som man kan misstänka är stöld eller snatteri är det

Ingripande mot misstänkt person lätt att känslomässigt reagera så kraftigt att man inte lägger märke till några viktiga detaljer som senare kan ha stor betydelse. Exempelvis Hur bar den misstänkte sig åt? Användes något hjälpmedel? Såg han/hon sig omkring före eller efter stölden? Var den misstänkte ensam eller med annan/andra personer? Samarbetar flera personer eller har något stöldhjälpmedel använts är det inte snatteri utan i regel stöld, detta med hänsyn till att det då rör sig om en mera planmässig brottslighet. Se vidare under rubriken rapportering. Butikspersonal bör i första hand arbeta brottsförebyggande, men måste man ingripa skall detta ske så diskret som möjligt och bara när man är 100 procentigt säker på att ett fullbordat brott skett, eller när det gäller de grövre brotten försöket har nått ett sådant stadium att någon tveksamhet ej längre råder, om avsikten med handlingen. Då kan den misstänkte personen gripas. Den misstänkte skall ombedjas följa med till kontoret eller annan avskild plats där ärendet kan behandlas i lugn och ro. Det är lämpligt att man går snett bakom den misstänkte och med anvisningar dirigerar honom/henne till kontoret. Håll den misstänkte under uppsikt hela tiden. Annars finns risken att han/hon gör sig av med det stulna och stölden går inte att bevisa. Om den misstänkte konsekvent vägrar att följa med skall polis tillkallas. Man har då rätt att hålla kvar den misstänkte, även med våld. Observera dock att våldet alltid skall kunna försvars. Om det är nödvändigt att använda våld, så skall detta anpassas till situationen och avbrytas så snart det inte längre är nödvändigt. Har våld använts vid gripandet skall polisen underrättas.

Befogenhet att gripa Får man gripa barn? Meddela föräldrarna Gripen skall överlämnas till polis På vilka brott kan följa fängelse Vad är bar gärning Vad är flyende fot I princip är det endast polisen som har rätt att gripa någon för brott. Lagstiftaren har även gett var och en rättigheter att gripa en person som begår en brottslig handling, som det kan följa fängelse på. Vi ska här återge dom delar av lagen som kan vara intressant för oss. Var och en får gripa den som har begått brott, varå fängelse kan följa, å bar gärning eller flyende fot eller som är efterlyst för brott. Det här innebär att om du påträffar en person som begår ett brott, kan du gripa den personen. Men det måste kunna följa fängelse på det brottet, som han eller hon gör sig skyldig till. Har barn före femton års ålder begått brott varpå fängelse skulle kunna följa och anträffas barnet på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen får barnet gripas av envar var och en. Andra frihetsberövanden får inte göras beträffande barnet. Observera att barn under 15 år inte kan straffas. Däremot kan det få andra konsekvenser t.ex. skadestånd. När det gäller barn bör föräldrarna alltid underrättas. Då någon gripits, skall denne skyndsamt överlämnas till närmaste polis. Hur skall du veta vilka brott det kan följa fängelse på. En tumregel är att det följer fängelse på de flesta brott som finns beskrivna i Brottsbalken, t.ex. stöld, snatteri, bedrägeri, och häleri. Det innebär att du måste se brottet begås för att du skall kunna ingripa. Du får aldrig inte under några förhållanden gripa därför att du misstänker att han eller hon har begått ett brott. Med flyende fot menar man att förövaren flyr direkt efter brottet och att den som ser brottet begås genast springer efter den skyldige, för att gripa honom eller henne.

Rättighet Får ingen man hjälpa skyldighet den som gripit en misstänkt person Tillgrepp som butikspersonalen inte själva sett Åtgärder som inte kan genomföras Förtärda varor Ingripande mot anställd Ett gripande kan bara göras på bar gärning eller på flyende fot. Har den misstänkte undkommit bara en kort stund och sedan anträffas igen, får han inte gripas av annan än polisman. Se även sid 14. Observera att lagen bara talar om att du har rätt att gripa, inte att du har skyldighet att göra det. Har någon i lag reglerad rätt att bruka våld, äger envar var och en som kommer honom eller henne till hjälp samma rätt. Av detta framgår att du har rätt att hjälpa till vid ett gripande. Upplysningar om tillgrepp som lämnas av kund eller medarbetare får icke leda till direkt ingripande. Följ upp utpekad person. En god regel är att vara försiktig med gripandet då okända anger att de sett ett tillgrepp. Om den som ingriper vid ett tillgrepp ej lyckas genomföra åtgärden, skall händelsen likväl rapporteras. Detsamma gäller om misstanke finns att brottet är organiserat. Om någon t.ex. utnyttjar barn under 15 år och förmår barn att göra tillgrepp. Anteckna samtliga omständigheter och signalement på samtliga inblandade. Om så är möjligt, följ efter gärningsmannen för ytterligare iakttagelser. Om någon äter upp en vara och sedan inte betalar för denna har en straffbar handling begåtts. Observera att handlingen är straffbar redan när kunden äter varan i butiken. Att ingripa i en sådan situation kan vara svårt då varan samtidigt är ett bevis. Saknas bevis kan du i regel inte utan vidare göra något, utan att ytterligare vittne eller bevis i form av kastat emballage eller liknande finns. Om ett brott begås av anställd eller på sådant sätt att anställd är inblandad, skall chefen på varuhuset eller butiken omedelbart meddelas. Är den anställde gripen skall denne skyndsamt överlämnas till närmaste polis.

Misstag Om man ingriper och därvid inte kan påvisa att tillgrepp förövats skall rapport omedelbart göras till: Varuhuschefen eller butikschefen där ingripandet gjorts. Mot person, som man ingripit felaktigt mot skall omgående följande vidtagas. En klar och tydlig ursäkt. Be om personens namn och telefonnummer för att felet skall kunna rättas till. Nödvärnsrätten Kom ihåg: Alla människor har rätt att gripa en person som gör sig skyldig till ett brott som det kan följa fängelse på. Var och en får gripa på bar gärning eller flyende fot. En gripen skall så snabbt som möjligt överlämnas till polisen. Utöver vad som tidigare sagts under avsnittet om gripande så kan man om den misstänkte t.ex. gör motstånd eller går till angrepp använda våld enligt nödvärnsparagrafen. Det är viktigt att vi kan värna om liv, hälsa och egendom. Ingen människa får exempelvis skada en annan människa utan att bli bestraffad. Men det kan vara så att en handling som normalt sett är straffbar inte är det, om personen som gör sig skyldig till handlingen utför den för att försvara liv, hälsa eller egendom. Gärning som någon begår i nödvärn skall icke medföra ansvar I nödvärn handlar den som söker: Avvärja ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Betvinga den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtages på bar gärning. Hindra någon att olovligen intränga i rum, hus, gård eller fartyg eller från rum, hus, gård eller fartyg avlägsnar någon, som inträngt olovligen, eller om det är bostad eljest vägrar att på tillsägelse lämna denna.

Såvitt ej handlingen med hänsyn till angreppets beskaffenhet och den angripnes betydelse är uppenbart oförsvarligt. Det enda våld som lagen tillåter, är det man får använda när man försvarar sig mot angripare nödvärn eller om man har rätt att gripa någon på bar gärning eller flyende fot detta kallas laga befogenhet. Men även då är våldet förenat med vissa restriktioner. Det finns vissa angrepp som du får stoppa med hjälp av våld, det är: 1 Då du eller någon annan angrips. Ett fysiskt angrepp på person, t.ex. misshandel. 2 När en person angriper din eller annans egendom. Stöld och skadegörelse får du alltså avstyra med våld. 3 Vid inträngande i vissa utrymmen. Som exempel kan nämnas hemfridsbrott. När man använder våld i nödvärn måste man alltid upphöra med våldet så snart den andra upphör med sitt angrepp. Det våld du använder måste alltid stå i relation till A angreppets beskaffenhet, t.ex. vapen B det angripnas värde betydelse. Är förhållandet sådant att den som har nödvärnsrätt inte kan utnyttja den överflyttas nödvärnsrätten till den som kommer till den försvarslöses hjälp. Visitation Får man ta hand om det stulna? Kom alltid ihåg: Våld är alltid den absolut sista och sämsta utvägen ur en situation. Kroppsvisitation får under inga omständigheter utföras av annan än polisman. Detta även om den gripne ger sitt tillstånd eller t.o.m. uppmanar därtill. Likaså äger endast polisman rätt att undersöka medhavda väskor, kassar eller liknande. Den misstänkte får dock själv plocka upp de tillgripna varorna. Var och en får ta hand om det stulna (varor etc) då man griper någon. Se även sid 10. De stulna varorna får man ta tillbaka (beslag) för att: använda som bevis återlämna till den bestulne

Butiken har med andra ord sin fulla rätt att ta hand om den egna butikens varor som medförts vid gripandet. När en gripen snattare ertappas med varor som stulits från andra varuhus/butiker skall polis alltid tillkallas. Färsk gärning BrP 14 P.3 Rapportering Men man får inte söka igenom väskor eller kläder det får endast polisen göra. Däremot kan man be den misstänkte plocka fram tillgripna varor och visa upp sin väska. Du får också på färsk gärning återta egendom/ varor som har stulits. Med färsk gärning avses att det har gått högst ett dygn mellan stöld och återtagande. På färsk gärning har du inte rätt att gripa någon eller ens bruka våld för att återta det stulna. Se även sid 8 god tro. För att underlätta det kommande utredningsarbetet är det också angeläget att säkra det bevismaterial som finns. Stulna varor, avrivna prislappar, stöldlarm som brutits bort osv. Kassaremsan är också ett viktigt bevismaterial om den misstänkte säger att han/hon betalat en vara men tappat bort kassakvittot. Sedan ett ingripande har gjorts skall rapport alltid skrivas. Tala om vad ni misstänker och be honom/ henne berätta om sina förehavanden i butiken. Det är värdefullt för båda parter om samtalet kan bli så avspänt som möjligt. Butikspersonal kan själva sköta samtalet/ rapporteringen, dock bör ett vittne närvara. Rapport skall även skrivas i de fall då den ej kan göras fullständig. Följande gäller 1 Rapporten ifylles noggrant. Följ rubrikerna och låt den misstänkte svara. 2 Butikspersonalens personliga uppfattning om den misstänkte och dennes förehavanden är totalt ointressant. Butikspersonalen skall därför hålla sig till klarlagda fakta. 3 Tilltal som tjuv, bedragare, snattare etc. är olämpliga. Moralkakor är helt meningslösa och saknar värde. Detta skapar i stället meningsmotsättningar och aggressioner. 4 Om den misstänkte vägrar att svara på frågor

Fanns det vittnen Fullgod Ska vi tillkalla polis? Är man skyldig att polisanmäla? eller uppenbart ljuger skall polis omedelbart tillkallas. 5 Den misstänkte får ej under några omständigheter lämnas ensam. 6 Butikspersonalen skall taga tillvara möjligheter till humanitära åtgärder. Döm ej hjälp i stället. 7 Barn dvs. under 15 år, får inte underkastas något förhör men får utfrågas om namn, adress, skola och föräldrar. Samtliga uppgifter som framgår av rapportblankettens olika rubriker skall lämnas. NÄR, VAR, VEM och HUR. Vittnen är värdefulla, men de kan ibland vara ovilliga att ställa upp. Försök emellertid att övertyga dem om att deras iakttagelser kan bli ovärderliga för bevisföringen. Flera personer kan ha sett olika detaljer vid samma tillgrepp. Om vittnet inte arbetar i butiken eller eljest är okänd ska namn, adress och telefonnummer noteras. Det senare speciellt viktigt om tillgreppet endast setts av någon annan person. En sådan handling skall innehålla innehavarens foto, egenhändig namnteckning och utförliga personuppgifter. Giltigheten skall vara begränsad. Exempel: Postens och bankernas ID-kort. Prid IDkort samt körkort. Försiktighet tillråds med ID-handling som är äldre än 4-5 år. Speciellt om den är skavd eller skadad. Pass bör ej godtas. Grundregeln är att den gripne skall överlämnas till närmaste polisman. Det kan många gånger vara en svår avvägningsfråga om polis skall tillkallas. Men i princip är det befogat att kalla på polis om tillvägagångssättet tyder på förslagenhet eller profession den misstänkte inte kan identifieras och vägrar lämna uppgifter om sig själv värdet av det stulna överstiger 800 kr den misstänkte uppträder våldsamt eller aggressivt Nej, någon skyldighet finns inte. Det är alltid köpmannen eller butiksansvarig som avgör om anmälan skall gå till polis, förälder eller socialmyndighet,

Personligt uppträdande tystnadsplikt m.m. Rättegång undantag; när någon är gripen. Huvudregeln ska vara att polisanmäla alla tillgrepp. Undantag är tillgrepp där allt tyder på en tillfällig försyndelse, glömska, senilitet eller liknande. Observera: Polisen kan även utreda brott som förövats av ungdom under 15 år. Det sker i kontakt med social myndighet. Uppträd alltid korrekt då du ingriper mot någon. Låt inte humöret påverka dig. Du får inte obehörigen yppa vad du i dessa sammanhang får reda på. Du måste iakttaga tystnadsplikt. Det är faktiskt straffbart att berätta för utomstående vad som kan vålla annan person skada eller obehag även om detta är sant. Detta kallas för förtal. Var därför ytterligt noga med att aldrig berätta för någon inte ens dina närmaste vem som gripits för snatteri, vad den eller den gjort osv. Om en person gör sig skyldig till ett brott, leder det i allmänhet fram till en rättegång. Vi skall se vad som händer före en rättegång, hur den går till och vad som händer efteråt. När ett brott har begåtts, gör polisen en utredning. Den utredningen kallas förundersökning. Polisen håller förhör med vittnen, den misstänkte och även övriga inblandade. Ärendet redovisas till en åklagare, som blir motpart till den misstänkte. Om åklagaren finner att brottet bara kan föranleda böter och den misstänkte dessutom erkänt så skrivs ett strafföreläggande ut. I detta föreslår åklagaren en viss bötessumma. Om den misstänkte godkänner detta och betalar böterna så är fallet avslutat. Om den misstänkte nekar eller om brottspåföljden förutsätts bli strängare än böter, åtalar åklagaren den misstänkte. Ansökan om stämning lämnas till tingsrätten som då bestämmer tid för målet. Vid den rättegång som då följer skall allt framläggas muntligen i domstolen. Åklagaren, den tilltalade, försvararen, målsäganden den person som blivit utsatt för brottet och vittnen kallas till rättegången. Att vittna Åklagaren börjar med att beskriva det brott, som han anser den tilltalade har gjort sig skyldig till och yrkar på ett visst straff. Samtliga vittnen blir uppropade innan förhandlingen börjar i domstolen. De får sedan inte vara kvar i rättssalen och lyssna före vittnesmålet. Avsikten med

Vittnes ed Rättegången är avslutad Kan man få ersättning om man vittnar detta är att vittnet skall lämna sin berättelse utan att vara påverkad av vad som tidigare sagts. Vittnen hörs ett och ett. Vittnen måste avlägga ed eller sanningsförsäkran. Eden läses av rättens ordförande och vittnet säger efter. Jag XX lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra. Det är oerhört viktigt vid vittnesmål att man berättar allt man själv sett, hört och vet. Inte vad man tror eller hört andra säga. Om man medvetet lämnar felaktiga uppgifter eller medvetet förtiger något så kan man dömas för mened. Som vittne är du skyldig att inställa dig till domstolen. Du får inte vägra, i så fall kan vite utdömas, ett slags böter. När slutet av rättegången börjar närma sig gör åklagaren och försvararen eller den tilltalade själv en summering (slutplädering). De får framföra allt som de anser att rättens ledamöter behöver veta för att döma i målet. Domaren, och nämndemän samlas sedan för att diskutera sig fram till en rättvis dom. Resultatet domen meddelas vanligtvis ca 14 dagar senare. Blir man kallad som vittne så har man rätt att få ersättning för resekostnader till tingsrätten och hem. Vittnet får även ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för eventuella utgifter. Även vid polisförhör kan ersättning utgå i samma omfattning. Detta skall begäras vid rättegången innan denna avslutas. Vanligtvis tillfrågas vittnet om detta. Du skall vara beredd att styrka uppgifterna. Det händer också att arbetsgivaren kontaktas för kontroll av att uppgifter om förlorad arbetsförtjänst är riktiga. Grundregeln är att alla rättegångar är offentliga. Gå gärna en dag och sätt er som åhörare i domstol. Det finns åhörarplatser i alla rättssalar.

Representanter i arbetsgrupperna ingående i den brottsförebyggande verksamheten, Samverkan mot brott, som samordnas och drivs av Rikspolisstyrelsen Centrala samordningsgruppen Brottsförebyggande Rådet Brottsoffermyndigheten Folkhälsoinstitutet Generaltullstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen SAF / Miljö - Säkerhet Riksförbundet Hem och Skola Riksidrottsförbundet Rikspolisstyrelsen Riksåklagaren Skolverket Svenska Kommunförbundet Svenska Stöldskyddsföreningen Sveriges Försäkringsförbund SWESEC Bostadsgruppen Boverket Fastiganställdas Förbund HSB:s Riksförbund Hyresgästernas Riksförbund Pensionärernas Riksorganisation Riksbyggen Riksförbundet Vi i Småhus SABO Svens ka Arkitekters Riksförbund Svenska Kommunförbundet Svenska Stöldskyddsföreningen Sveriges Fastighetsägareförbund Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund Rikspolisstyrelsen Villaägarnas Riksförbund Butiksgruppen Apoteksbolaget Arbetarskyddsstyrelsens Brottsförebyggande Rådet HAO- Förbunden Handelsanställdas förbund Handelns Säkerhetsgrupp Kooperativa Förbundet Motorbranschens Arbetsgivareförbund Petroleumhandelns Riksförbund Rikspolisstyrelsen Svenska Transportarbetareförbundet Sveriges Köpmannaförbund SWESEC Systembolaget Fordonsgruppen Bilindustriföreningen Konsumentverket Motorbranschens Riksförbund Motormännens Riksförbund Rikspolisstyrelsen Svenska Stöldskyddsföreningen Sveriges Förs äkringsförbund VOLVIA Försäkringsbolag Vägverket Våldsgruppen Polishögskolan Brottsförebyggande Rådet Rikspolisstyrelsen Sektionen för social- och rättspsykiatri, Karolinska institutet Skolverket Sociologiska institutionen, Stock holms universitet Svenska Kommunförbundet Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag UTGIVEN AV RIKSPOLISSTYRELSEN / POLISBYRÅN UTFORMNING OCH PRODUKTION: RIKSPOLISSTYRELSEN / INFO TRYCK: Dala Print Media AB, BORLÄNGE 1996 ISBN 91-87203-45-6