Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012



Relevanta dokument
Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Eurokrisen Del 2. Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors Seminarium UD 14 juni 2012

Överlever euron? Lars Calmfors SNS, Kalmar 20 april 2012

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Vad handlar eurokrisen om?

Hur kommer eurokrisen att sluta? Lars Calmfors 21/11 12 Norrlandsfonden, Skellefteå

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Kommer EUs nya regelverk för den ekonomiska politiken att fungera? Lars Calmfors Finansdepartementet 18 juni 2012

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa

Svensk ekonomi var är vi och vart är vi på väg? Lars Calmfors Controllerdagarna Confex 20/

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Skuldkrisen i Europa. Lars Calmfors Executive Trust 17 november 2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/

Möjligheter och framtidsutmaningar

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors KPMG 23 november 2011

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 12 mars 2014

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Globala Arbetskraftskostnader

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Konsumentprisets fördelning

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Inledning om penningpolitiken

Finanspolitik, budgetunderskott och den ekonomiska krisen. Lars Calmfors SNS, Paris 23/3 2010

Bättre utveckling i euroländerna

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Finanspolitiska rådets rapport 2019

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Vart är konjunkturen på väg?

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Inledning om penningpolitiken

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Makroekonomi med tillämpningar. Frivillig litteratur. Examinering (15 hp) Föreläsning 1 Blanchard 1-2. Bredvidläsning:

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Tillväxt genom mer arbete

Elkundernas fördelning per avtalstyp

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Kommentar till situationen i Grekland

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Elkundernas fördelning per avtalstyp

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

20 Internationella uppgifter om livsmedel


Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9004:2009

KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Enbart förhandsgranskning

Stabilitet ger trygghet

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Föreläsning 7: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Transkript:

Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien, Irland, Spanien, Portugal, Finland, Österrike Senare har tillkommit: Grekland, Cypern, Malta, Slovenien, Slovakien och Estland. Nu 17 länder Sverige har inte gått med

Effekter Närmare politisk integration i Europa Stimulera handel och tillväxt Gemensam penningpolitik för alla euroländer Europeiska centralbanken bestämmer en och samma ränta på kortfristiga lån för hela euroområdet En och samma växelkurs mot andra valutor Problem: olika länder kan ha olika konjunkturutveckling (asymmetriska störningar) Då kan den gemensamma räntan och den gemensamma växelkursen bli helt fel för ett enskilt land Centralbanken ändrar räntan för att motverka konjunktursvängningar räntehöjningar i högkonjunkturer räntesänkningar i lågkonjunkturer

Gigantisk asymmetrisk störning vid EMU starten Kraftigt räntefall i PIGS länderna leder till överefterfrågan Överbelåning i offentlig sektor i Grekland och Portugal Överbelåning i privat sektor i Irland och Spanien

35 30 % Interest rates, ten-year government bonds Irrevocably fixed conversion rates Introduction of virtual euro Greece 25 20 Introduction of euro cash 15 Portugal 10 5 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Ireland Italy Spain Belgium France Germany Source: Thomson Reuters Datastream.

120 Prices of the first notation = 100 Prices of ten-year government bonds 100 80 Spain Italy Ireland 60 Portugal 40 20 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Note: Year of issue: 2006; Ireland: 2007. Source: Thomson Reuters Datastream. Greece

Current account balances 2005-2010 %ofgdp Luxembourg Netherlands Germany Austria Finland Belgium France Italy Slovenia Ireland Slovakia Malta Estonia Spain Cyprus Portugal Greece 10.3 10.8 11.7 6.7 7.4 7.6 5.3 1.2 2.0 3.1 3.5 0.6 3.2 3.0 6.4 6.1 8.4 15 10 5 0 5 10 Source: Eurostat, Ifo Institute calculations.

Luxembourg Belgium Germany Netherlands Finland Malta* Austria France Italy Slovenia Cyprus Estonia Slovakia Ireland Greece Spain Portugal Net foreign position relative to GDP % of GDP in 2011 86 95 95 105 61 62 62 End of June 2011 26 35 8 11 12 9 37 31 66 127 150 100 50 0 50 100 150 *End of December 2010. Source: Eurostat, Ifo Institute calculations.

Slovenia Slovakia Greece Spain Ireland Cyprus Portugal Luxembourg Italy Netherlands Euro area Belgium France Finland Austria Germany % 9 Price developments 1995-2008 26 25 25 21 17 82 67 56 53 51 47 44 41 37 Real appreciation compared to other euro area countries, trade-weighted: GIIPS: + 30 % Germany: - 22 % 0 20 40 60 80 100 120 Note: Price change and exchange rate realignments (before May 1998). Source: Eurostat, Database, Economy and Finance, National accounts,gdp and main components - Price indices; Ifo Institute calculations. 108

De offentliga finanserna 2011 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent av BNP) Grekland 8,9 162,8 Irland 10,3 108,1 Italien 4,0 120,5 Portugal 5,8 101,6 Spanien 6,6 69,6 Belgien 3,6 97,2 Frankrike 5,8 85,4 Tyskland 1,3 81,2 Sverige 0,9 36,3

GDP growth in selected regions of the euro area 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 % change over previous year's quarter % change over previous year's quarter Germany, the Netherlands, Austria, Finland, Luxembourg France, Italy, Spain, Belgium Greece, Portugal, Ireland 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 Source: Eurostat, last accessed on 29 January 2012; EEAG calculations.

Betalningsproblem för krisländerna Krisländerna har svårt klara sina räntebetalningar När långivarna blir oroliga kräver de ännu högre räntor Då får krisländerna ännu svårare att klara betalningarna Ond cirkel där statsskulden växer fortare och fortare

Länder kan gå i konkurs Man betalar inte räntor och amorteringar Då gör långivarna (banker) kapitalförluster Banker och andra finansinstitut kan gå omkull Då blir det svårare för hushåll och företag att låna Finanskris konjunkturnedgång Det har man velat undvika

Stödinsatser Stora krislån till Grekland, Irland och Portugal från europeisk räddningsfond Europeiska centralbanken har köpt upp krisländernas statsobligationer och lånar ut till krisländernas banker när ingen annan vill göra det Risken för finansiell kollaps har tillfälligt minskat Men risk att andra EU länder gör stora kapitalförluster de har tagit över de privata långivarnas fordringar Nedskrivning med 75 % av Greklands utestående skulder till privata långivare

European bail-out funds (billion euros) Pledged/ paid-out to date Ireland (IMF, EFSM, EFSF) Portugal (IMF, EFSM, EFSF) Greece (IMF, EFSF) 1 st rescue plan for Greece (IMF) 1 st rescue plan for Greece (EU) ECB purchases of government bonds a) Target liabilities b) (GIPS and Italy) 62.7 78 130 30 80 217 461 IMF parallel EFSM and EFSF EFSM EFSF Guarantee 381 (without ECB) 678 250 60 780 30 80 217 461 Potential after expansion of EFSF 1200 (without ECB) 678 German liability c) 594 15 12 253 22 2 93 197 French liability c) 415 11 10 158 1 17 70 148 1058 1878 a) Data updated: 17 Jan. 2012. - b) End of October 2011. - c) In case of a GIIPS default and a loss of collateral.

Vad kommer att hända? Det kan bli fler konkurser Risk för djup lågkonjunktur eftersom krisländerna försöker minska sina budgetunderskott höjda skatter, sänkta offentliga utgifter men det minskar efterfrågan och därmed skatteintäkterna mycket långsam förbättring av de offentliga finanserna Troligt att det kan bli nya stödinsatser

Vad kommer att hända (forts.)? Om krisländerna inte kan betala tillbaka de stöd de fått/kommer att få, gör skattebetalarna i Tyskland och andra länder stora kapitalförluster Accepterar väljarna det? Accepterar väljarna i krisländerna de hårda åtstramningar som andra euroländer tvingar dem till? Framtida politiskt hot mot eurosamarbetet (och mot hela EU samarbetet)

Kan Grekland lämna euron? Man skulle kunna lämna euron och återinföra egen valuta Om egen valuta får falla i värde blir grekiska produkter billigare ökad export tillväxt förbättrade offentliga finanser Stökig process bank runs när folk försöker ta ut sina pengar nödvändigt frysa folks banktillgodohavanden smittoeffekter på andra länder Majoritet idag i Grekland för att behålla euron Hur blir det i framtiden?