Klimatstrategi Statusrapport 2014-06-10-1 -
INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13/9 2011. Här redovisas nuläget samt vad som har hänt sedan antagandet. Observera att SCB och RUS (Regional utsläppsstatistik) publicerar klimatstatistik med två års eftersläpning. 2011: Vindbruksplanen antogs samtidigt av fullmäktige 2011 efter en mångårig debatt som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen 2011: Kommunen genomförde 2011 en stor gasbilsupphandling och blev enligt Trafikverket sverigebäst det året på upphandling med låg klimatpåverkan 2011: Kristianstad blev 2011 uttagen som "Role model" i den stora FN-kampanjen för Resilient cities http://www.unisdr.org/campaign/resilientcities/ med över 1000 medverkande städer i hela världen 2012: Kommunens fjärde och sista klimatinvesteringsprogram avslutades 2012. 2012: Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln publicerades i december 2012. 2013: Vindkraftsproduktionen uppgick 2013 till ca 132 GWh, motsvarande hushållsel till 22 000 hushåll. Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el Biogasförsäljningen ökar år från år och nådde redan under 2012 reningsanläggningarnas kapacitetstak. Fler investeringar krävs nu om produktionen av fordonsgas ska kunna fortsätta att öka. Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämning fortsätter. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer fortsätter. Miljöbarometern innehåller alla väsentliga klimatdata http://miljobarometern.kristianstad.se/default.asp?mp=mm - 2 -
Utsläpp av växthusgaser Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 % till 2020 jämfört med 1990. Målet gäller även koldioxid separat. Måluppfyllelse: Utsläppen har växthusgaser har minskat med 30 % år 2011 jämfört med 1990. Allmänt Ca 40 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen utgörs av metan och lustgas. Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 20 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en tredjedel av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen och utsläppen ökar på grund av förändrad gödselhantering. Växthusgasutsläpp i Kristianstad 2011 Lustgas (N₂O) 21% HFC, PFC och SF₆ 2% Metan (CH₄) 19% Koldioxid (CO₂) 58% - 3 -
CO 2 -ekvivalenter 12,00 Växthusgaser/invånare 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 Lösningsmedel Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Jordbruk Transporter 0,00 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växthusgasutsläpp fördelat per sektor (RUS) 2011 var de direkta utsläppen av växthusgaser i Kristianstads kommun ca 485 000 ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen har minskat med ca 30 % jämfört med basåret 1990 då utsläppen var ca 696 000 ton. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Effektivare energianvändning Mål: Energianvändningen per invånare ska minska med 15 % till 2020 jämfört med 2008. Kommunkoncernen ska effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler med 8 % till 2014 och 16 % till 2020 jämfört med 2009. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Minskning med 9 % mellan 2008 och 2011. Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun år 2008 var 34,1 MWh/inv. 2011 var användningen beräknat som 3-årsmedelvärde 31,1 MWh/invånare, en minskning med 9 %. - 4 -
Energianvändning MWh/invånare 40 35 30 25 20 15 10 5 Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Jordbruk, skogsbuk och fiske Industri,byggverksamhet Hushåll 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Energianvändning fördelat per sektor (SCB + egen inventering av industrins gasolanvändning) Inom kommunkoncernen Nedanstående tabell visar de uppsatta målen för byggnader förvaltade av ABK och kommunen. MÅL 2009 till 2014 till 2020 MWh MWh % MWh % Kristianstads kommun Lokaler 87151 6500 7% 12500 14% ABK Lokaler och bostäder 115160 10000 9% 20000 17% AB Allön Lokaler 8967 800 9% 1500 17% Kommunen deltar i det nationella programmet för energieffektivisering som pågår med statligt stöd mellan 2010 och 2014. De uppsatta målen som inrapporterats framgår ovan. Ett energisparprogram (ESP) för kommunens byggnader antogs av tekniska nämnden 2008. Byggnadsbeståndet har inventerats och åtgärdsförslag har tagits fram inom ramen för ESP. Energisparprogrammet (ESP) är ett även ett kostnadsprojekt som fokuserar på att sänka C4 Tekniks energikostnader, detta uppfylls genom dels konverteringsvinster dels minskad energiförbrukning. Fossilbränslefri kommun Mål: Andelen förnybar energi i kommunens geografiska område ska öka från 34 % 2007 till 50 % 2020. Kommunens egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 2020 Måluppfyllelse: Andelen förnybart var 47 % år 2011. 2013 var kommunkoncernens energianvändning till 92 % förnybar. För transporterna var andelen förnybart 31 %. - 5 -
Använd energi Diagrammet visar hur den använda energin i det geografiska området fördelade sig under 2011. Den fossila andelen är ca 39 % (fossila drivmedel, oljor och gasol). El 39% Energianvändning i Kristianstad 2011 (2264 GWh) Bensin och diesel 26% RME/Etanol 2% Biogas 1% Olja 5% Fjärrvärme 15% Trädbränslen 4% Gasol 8% Kristianstads kommun 2011, geografiskt område (SCB + komplettering med gasol och biogas) Nedanstående diagram visar andelen förnybar energi i energisystemet i Kristianstad. Andelen har ökat över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. SCB statistik samt svensk elmix och lokal vindkraft. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel förnybar energi 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011-6 -
Anm: Andelen förnybar i el i diagrammet har beräknats med hjälp av andelen förnybart i den svenska elmixen på följande sätt: Elbehovet i Kristianstad minskas med den lokalt producerad elkraften. Därefter multipliceras den aktuella svenska elmixen med nettoimportbehovet vilket tillsammans med den lokala produktionen ger summa förnybar el i Kristianstad. Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Förnybar el Mål: År 2025 ska den landbaserade vindkraftsproduktionen i Kristianstad vara 500 GWh/år Måluppfyllelse 2013: 132 GWh/år (26 % av målet) vindkraft produceras i 42 vindkraftverk Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick till ca 74 GWh 2013 med en bedömd framtida potential på ca 100 GWh. 2012 fanns två solcellsanläggningar i Kristianstad, en på Österäng och en på naturum. Diagrammet visar hur den förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan 1998: 250 Förnybar el GWh/år 200 150 100 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft Källa: C4 Energi + egna beräkningar av vindkraftsproduktionen - 7 -
Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har 2013 minskat CO2-utsläppen med ca 130 000 ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som 0,72 kg CO2/MWh värme. 600,00 Fjärrvärmeproduktion 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0,00 Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja LPG El Data från C4 Energi till och med 2013 Fossilbränslefri kommun - kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Analysen av energianvändningen under 2013 visar att koncernen är fri från fossila bränslen inklusive drivmedel till ca 92 %. Av diagrammet på nästa sida framgår att en viktig faktor är att merparten av elen som upphandlas är förnybar. - 8 -
Fossila drivmedel 4,7% Fossilbränslefri kommunkoncern 2013: 92 % Förnybara drivmedel 2,2% Fossil värme 3,3% Fossil el 0,1% Förnybar el 31,9% Förnybar värme 57,7% Källa: Egen statistik Kristianstads kommun har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen i de egna lokalerna. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har 43 byggnader konverterats till pellets. Diagrammet visar hur oljeförbrukningen har sjunkit över tiden. Oljeanvändning mellan 1998 2013 (C4 Teknik) - 9 -
BIOGAS Mål: År 2020 ska 260 GWh biogas produceras i kommunen (Klimatstrategin 2011) Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsbränsle. Måluppfyllelse: 2012 producerades ca 68 GWh biogas i Kristianstad varav 37 GWh såldes som fordonsbränsle Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen kommer successivt att klinga av. Idag tas det mesta av denna metan till vara och allt förbränns i Allöverket. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Biogas från rötningsanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Biogasanläggningen i Karpalund producerar ca 40 GWh årligen. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går numera i stort sett all produktion till fordonsgasförsäljning. Utbyggnaden med en tredje reaktor under 2011 gör det möjligt att ytterligare öka produktionen. 80000 Biogasproduktion MWh/år 70000 60000 50000 40000 30000 Härlövsdeponin Reningsverket Karpalund 20000 10000 0 19971998199920002001200220032004200520062007200820092010201120122013 Mängden producerad biogas i Kristianstads kommun (C4 Energi + C4 Teknik) - 10 -
För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn förädlas biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år. Biogas till fordon, MWh/år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 "Export" Mackar Tunga fordon Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB) Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten återförs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. TRANSPORTER Mål: Utsläppen från transportsektorn i Kristianstad ska minska med 10 % till 2015 jämfört med 2007. Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 2020 och 5 % respektive 10 % effektivare åren 2014 och 2020 jämfört med 2009. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Utsläppen har minskat med 5 % från 2007 fram till 2011. Kommunkoncernen: Andel förnybara bränslen 31 % 2013. Inom Kristianstads kommun År 2012 såg den drivmedelsfördelningen i det geografiska området ut på följande sätt: - 11 -
Etanol 3% Biogas 5% Drivmedel 2012 Biodiesel 4% Bensin 38% Diesel 50% Bensin och diesel dominerar fortfarande stort som drivmedel. Andelen förnybart har dock ökat under senare år främst tack vare övergången till biogas i regiontrafiken. Etanol används dels som rent bränsle (E85) dels som låginblandning i bensin. Biodiesel används också rent i liten utsträckning (som RME) men främst som låginblandning i diesel. Andel förnybara drivmedel i Kristianstad 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% Biodiesel Etanol Biogas 2,00% 0,00% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uppgifterna till diagrammet baseras på beräkningar av andelen etanol och biodiesel enligt publikationen Transportsektorns energianvändning 2012 utgiven av Statens Energimyndighet samt egna uppgifter på försäljning av biogas i Kristianstad. Diagrammet visar att utsläppen från transporter har minskat sedan 2007 beräknat som ett rullande 3-årsmedelvärde. Minskningen från 2007 uppgår till 5 % fram till 2011. - 12 -
Ton CO2 180000 CO2-utsläpp från transporter 175000 170000 165000 160000 155000 150000 145000 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa RUS Transporter inom kommunkoncernen Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca 16 GWh/år. Andelen förnybara bränslen är ca 31 %. Drivmedel i kommunkoncernen; 2013 Biogas 25% Tallolja 3% El 0% Diesel 61% E85 0% Låginblandning förnybart 3% Bensin 8% Källa: Drivmedelsinköp (Kristianstads kommun och bolagen) - 13 -
Antal fordon Nedanstående diagram visar hur antalet personbilar och lätta lastbilar inom kommunkoncernen fördelat på bränsleslag förändrats under de tre senaste åren. Vid utgången av 2013 var 40 % gasbilar, 39 % dieselbilar och 20 % bensinbilar. En procent av fordonen drevs med el och etanol mm. 300 Fordon per drivmedel 250 200 150 100 50 Bensin Diesel Gas 0 2010 2011 2012 2013 Källa: Miljöfordon Syds miljöfordonsdiagnos 2012 betalades milersättning ut för ca 83 000 mil i kommunens förvaltningar. De förvaltningar som betalar ut mest bilersättning är: Barn och utbildningsförvaltningen Arbete- och välfärdsförvaltningen Omsorgsförvaltningen 50 500 mil 16 600 mil 11 800 mil JORDBRUK Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske ska minska med 5 % till år 2015 jämfört med 2007 Måluppfyllelse: Från år 1990 till 2007 minskade utsläppen av metan och lustgas från jordbruket. Det berodde framförallt på en minskad djurhållning. De senaste åren har utsläppen ökat något igen. När det gäller gödsel har utsläppen från hästhållning ökat de senaste åren. De utsläpp som har ökat mest är kopplade till lustgasutsläppen från mark (denitrifikation). Det kan bero på minskat trädesbruk, minskad användning av fånggrödor och ökade kvävegivor. - 14 -
ton CO2-ekvivalenter 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tarmgaser från idisslare Metan från gödsel Övrigt Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund. Biogödsel och flytgödsel 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 20032004200520062007200820092010201120122013 Rötad flytgödsel Biogödsel Rötning av flytgödsel och återförd biogödsel, 2013 (ton/år) Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. Kristianstad saknar för närvarande gårdsanläggningar men flera intressenter finns. - 15 -
AVFALL Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning av energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Organiskt avfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling har redan uppnåtts. Kristianstads nya mål enligt aktuellt förslag till ny avfallsplan är att insamlingsgraden ska öka till 70 %. Diagrammet visar hur andelen insamlat matavfall har ökat över tid. Insamlat matavfall (%) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 2012 skickades ca 20 250 ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca 61 000 MWh under 2011. Kärlavfallet förbrändes i Hässleholm och grovavfallet i Malmö. - 16 -
Källor: 1. Miljöbarometern med underlag från RUS och SCB (SCB publicerar klimatdata i juni med två års eftersläpning, RUS data publiceras med två års eftersläpning i september årligen. 2. C4 Energi 3. C4 Teknik 4. Renhållningen Kristianstad 5. Kristianstad Biogas AB 6. Skånetrafikens hemsida 7. Egna beräkningar - 17 -