Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn %

Relevanta dokument
År 2015 ordinarie År 2016 Förändring År Kod Avdelning mn mn mn mn %

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

RP 11/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

Statsbudgeten Skatteinkomstposterna

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen

Avdelning 11 SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

RP 158/1999 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

Huvudsakligt innehåll

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

Lag. RIKSDAGENS SVAR 66/2012 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. om ändring av inkomstskattelagen

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

Läsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsbudgeten Sammandrag

2. Propositionens konsekvenser

Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt

Lag. RIKSDAGENS SVAR 148/2013 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 106/2003 rd. REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM KOMPLETTERING AV DEN ANDRA TILLÄGGS- BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2003 (RP 89/2003 rd)

Statsbudgeten Budgetpropositionens inkomstposter

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 124/2018 rd. Propositionen innehåller vissa tekniska korrigeringar av bestämmelserna i inkomstskattelagen.

RP 24/2019 rd. Begreppet beskattningssammanslutning enligt inkomstskattelagen begränsas.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 122/2005 rd

Läsanvisning för rapporten över nettointaget av skatter

RP 365/2014 rd 2016.

RP 172/2004 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2004

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende

08. Punktskatter. Cigaretter Övriga tobaksprodukter Sammanlagt 848 1)

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Statsbudgeten Budgetpropositionens inkomstposter

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D

Skatteredovisningsguiden

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

Huvudsakligt innehåll

Statsbudgeten Studiestöd

RP 245/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 163/2017 rd. I denna proposition föreslås det en ändring av den paragraf i barnbidragslagen som gäller

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 71/2017 rd. Dessutom föreslås det att lagförslaget om ändring av avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen för Åland stryks.

KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND HELA LANDET, Milj.

KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND HELA LANDET, Milj.

RP 22/2013 rd. skatteåren

ANSÖKAN OM SKATTEKORT OCH/ELLER FÖRSKOTTSSKATT

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND HELA LANDET, Milj.

SKATTER I SIFFROR 2009

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Skatter i siffror 2013

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND HELA LANDET, Milj.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 222/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om en reform av beskattningen av långsiktigt sparande.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Skattefinansieringen år 2014, md

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

liksom inkomstskatt tas ut vid förskottsuppbörden. att de temporära bestämmelserna om skatte-

RP 199/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Transkript:

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Under momentet beräknas inflyta 9 217 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Under momentet inflyter den skatt på förvärvsinkomster som fysiska personer betalar till staten enligt en progressiv inkomstskatteskala och skatt på kapitalinkomst, för vilken det sedan 2012 har funnits en skatteskala med två steg. Under momentet inflyter dessutom källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga samt rundradioskatt för personer. Den senast verkställda beskattningen, dvs. beloppet av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster skatteåret 2013, har använts som grund för skatteinkomsten. Prognosen för skatteintäkterna för grundar sig på uppgifterna om skatteutfallet för och samt på en för utvecklingen av de skattepliktiga inkomsterna. I en beaktas även de ändringar i skattegrunderna som gjorts och samt de ändringar som föreslås. Den mest betydande posten bland förvärvsinkomsterna är löneinkomsterna, vars utveckling påverkas av utvecklingen i fråga om sysselsättningen och inkomstnivån. En annan viktig förvärvsinkomstpost är pensionsinkomsterna, som uppskattas öka snabbare än löneinkomsterna i och med att antalet personer som de närmaste åren går i pension ökar och den genomsnittliga pensionsinkomsten ökar. Kapitalinkomster är bl.a. överlåtelsevinster, utdelningsinkomster, hyresinkomster, inkomster av virkesförsäljning och kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten. Den mest betydande kapitalinkomstposten är överlåtelsevinsterna, som uppkommer bl.a. vid värdepappers- och fastighetshandel och vars utveckling är beroende av utvecklingen av förmögenhetsvärdena. Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster Skattepliktiga inkomster, nivå och förändring mn % mn % mn % Förvärvsinkomster, varav 123 098 2,3 125 085 1,6 127 209 1,7 löneinkomster 81 744 0,8 82 152 0,5 83 382 1,5 pensionsinkomster 28 702 3,8 29 627 3,2 30 343 2,4 Kapitalinkomster, varav 11 530 2,2 12 488 8,3 12 816 2,6 överlåtelsevinster 3 700-5,1 4 028 8,9 4 149 3,0 utdelningsinkomster 3 695 9,4 4 274 15,7 4 381 2,5 I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för och till lagar om ändring av vissa andra lagar samt i samband med budgetpropositionen en proposition med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt. I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram lindras beskattningen av låg- och medelinkomsttagare genom en höjning av arbetsinkomstavdraget till 450 miljoner euro, varav statens andel utgör 210 miljoner euro. Dessutom görs i skattegrunderna för förvärvsinkomster på alla inkomstnivåer en justering som motsvarar ändringen i förtjänstnivåindex. Överlåtelseförlust blir avdragsgill från all kapitalinkomst, då den för närvarande är avdragsgill endast från överlåtelsevinst. Inskränkningen av rätten till ränteavdrag för bolån påskyndas i förhållande till den föregående regeringens beslut. I enlighet med gällande lagstiftning minskar den avdragsgilla delen av räntorna på bolån från 65 procent till 60 procent. I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram föreslås att avdragsrätten minskar till 55 procent. Åren 2017 2019 minskar avdragsrätten med 10 procentenheter per år så att 25 procent av räntorna på bolån är avdragsgilla 2019. Den nedre gränsen för den temporära högsta inkomstklassen (den s.k. solidaritetsskatten), som infördes 2013, sänks från 90 000 euro till 72 300 euro för åren och 2017. Den övre skattesatsen för kapitalinkomster höjs från 33 till Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

34 %. För år införs temporära bestämmelser om s.k. verksam ånger. En fysisk person eller ett dödsbo undviker straffrättsliga följder som förknippas med skattebedrägeri om de på eget initiativ under anmäler inkomster eller tillgångar som tidigare saknats i beskattningen. Giltighetstiden för lagen om källskatt för löntagare från utlandet förlängs. Dessutom kommer privatpersoners donationer på 850 500 000 euro till högskolor att bli avdragsgilla vid beskattningen. Parametrarna för rundradioskatten justeras till följd av indexfrysningen av det anslag som ska överföras till Rundradion Ab så, att det minsta skattebelopp som tas ut höjs från 51 till 70 euro. Den lägsta inkomstgränsen för när skatt ska börja betalas stiger således från ca 7 500 euro till ca 10 300 euro per år. De effekter som ändringarna har för statens skatteintäkter av förvärvsinkomster och kapitalinkomster anges i tabellen nedan. Effekterna på statens skatteintäkter av de föreslagna ändringarna i skattegrunderna vid förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen och på årsnivå (mn euro) Effekter Effekten på årsnivå Indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster -105-115 Höjning av arbetsinkomstavdraget -190-210 Sänkning av den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten 31 34 Höjning av den övre kapitalskattesatsen 17 34 Avdragsgillhet för överlåtelseförlust från all kapitalinkomst -10-20 Avdragsgillhet för donationer från privatpersoner till högskolor -3-3 Avgränsning av rätten till ränteavdrag för bolån, beslut av statsminister Sipiläs regering 10 11 Avgränsning av rätten till ränteavdrag för bolån, en lag antagen av den föregående riksdagen 10 11 Verksam ånger 7 10 Förlängning av giltighetstiden för lagen om källskatt för löntagare från utlandet 9 10 Nivåjustering av rundradioskatten -18-20 Sammanlagt -242-258 varav åtgärder som ökar skatteintäkterna 84 110 varav åtgärder som minskar skatteintäkterna -326-368 Skatten på förvärvs- och kapitalinkomster för respektive skatteår inflyter under flera kalenderår, det influtna beloppet under momentet består därmed av redovisningen av skatter som debiterats under olika skatteår. De medel som inflyter under momentet påverkas också av skattetagarnas utdelning och eventuella rättelser av utdelningen som tillämpas vid redovisningen av skatterna. Det redogörs närmare för tidtabellen för de förvärvs- och kapitalinkomster som inflyter samt för utdelningen och dess betydelse i inkomsten i finansministeriets promemoria den 28 september Budjettitalouden tuloarvioiden laadintamenettelyt valtiovarainministeriössä (www.vm.fi) Debiterat skattebelopp (mn euro) under skatteåren 2013 2013 utfall förhandsuppgift Progressiv inkomstskatt 5 654 5 696 5 726 5 570 Skatt på kapitalinkomster 2 211 2 417 2 542 2 662 Rundradioskatt 487 499 509 493 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

Uppskattning av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst till staten (mn euro) Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster 8 374 Källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga 350 Rundradioskatt 493 Sammanlagt 9 217 De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till en för skatteinkomsterna från förvärvs- och kapitalinkomster föranleds till stor del av osäkerheten i en för kapitalinkomsterna samt eventuella rättelser i utdelningen. Kapitalinkomsternas utveckling är ojämnare än förvärvsinkomsternas, och kapitalinkomsterna reagerar kraftigare på de ekonomiska konjunkturerna än förvärvsinkomsterna. Dessutom försvåras tiseringen av kapitalinkomsterna av att det innan beskattningen har slutförts finns relativt få uppgifter om utfallet. När budgetpropositionen för bereds är de nyaste uppgifterna om kapitalinkomsterna från 2013. Rättelser som gäller utdelningen under budgetåret och det föregående skatteåret kan leda till att det belopp som flyter in under momentet förändras med flera tiotals, eller rentav hundratals miljoner euro. Särskilt vid konjunktursvängningar är det svårt att förutse dessa förändringar. Det har definierats 50 olika skatteutgifter inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. För 39 av dessa skatteutgifter kan deras belopp uppskattas. Effekterna har bedömts schematiskt och har inte inbegripit effekterna av de övriga skatteutgifterna och strykandet av en skatteutgift ökar inte nödvändigtvis skatteinkomsterna med motsvarande belopp. En del av skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen är till sin karaktär snarare avdrag som påverkar den allmänna beskattningsnivån än skatteutgifter som riktas till en begränsad grupp. Dylika avdrag är exempelvis förvärvsinkomstavdraget och arbetsinkomstavdraget med hjälp av vilka man reglerar skattebelastningen på arbete samt pensionsinkomstavdragen med hjälp av vilka beskattningsnivån för pensioner regleras. Ett specialfall är skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, som snarare är teoretiska skatteutgifter än en egentlig lättnad som beviljas vid beskattningen. Det beräknas att skatteutgifterna inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen minskar alla skattetagares skatteintäkter med sammanlagt ca 16,1 miljarder euro (inklusive de skatteutgifter som utgörs av skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst, ca 3,4 miljarder euro). Av detta är effekten på statsskatterna ca 8,4 miljarder euro. Ökningen av arbetsinkomstavdraget föranleder en ökning av skatteutgifterna i euro inom förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen. Inskränkningen av rätten till ränteavdrag minskar skatteutgifternas belopp i euro. Avdragsgillheten för privatpersoners donationer till högskolorna blir en ny skatteutgift. Uppskattning av skatteutgifterna i samband med förvärvs- och kapitalinkomstbeskattningen (mn euro) Avdragsgillhet för lagstadgade pensionsförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringspremier 2 615 2 760 2 815 Arbetsinkomstavdrag 2 060 2 105 2 590 Hushållsavdrag 345 345 350 Avdragsgillhet för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer 200 200 205 Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen 285 280 305 Avdragsgillhet för frivillig pensionsförsäkringspremie 105 110 110 Skattefrihet för barnbidrag 540 500 505 Skattefrihet för vissa andra sociala förmåner 875 885 885 Avdragsgillhet för räntor på bolån 280 240 230 Skattefrihet för kalkylerad bostadsinkomst 3 200 3 300 3 350 Skattefrihet för vinst vid försäljning av egen bostad (uppskattning) 1 300 1 300 1 300 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

Övriga 3 280 3 440 3 494 Sammanlagt 15 085 15 465 16 139 budget 9 217 000 000 II tilläggsb. 303 000 000 budget 8 866 000 000 bokslut 9 117 056 165 02. Samfundsskatt Under momentet beräknas inflyta 2 877 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen (1535/1992). Från och med skatteåret har skatten utgjort 20 procent av den beskattningsbara inkomsten. Under momentet inflyter statens andel av samfundens inkomstskatt och rundradioskatten för samfund under året. Övriga skattetagare när det gäller samfundsskatt var kommunerna och församlingarna till utgången av. Från och med är staten och kommunerna skattetagare när det gäller samfundsskatt, eftersom församlingarnas utdelning av samfundsskatt ersätts med ett anslag som är bundet till index. Prognosen för samfundsskatten bygger på de färskaste uppgifterna om utfallet och på uppskattningar av den slutliga skatten för respektive skatteår. Prognosen för samfundsskatten skatteåret görs upp utifrån företagens uppskattade resultatutveckling från till. Uppskattningen av den slutliga samfundsskatten för skatteåret baserar sig på förhandsuppgifter från den slutliga beskattningen och på uppgifter om de belopp som influtit. Företagens resultatutveckling beräknas främst med hjälp av förändringen av rörelseöverskottet enligt nationalräkenskaperna. Företagens resultatutveckling följer inte helt förändringen av rörelseöverskottet. I synnerhet under kraftiga konjunkturväxlingar kan den bild rörelseöverskottet ger av företagens resultat avvika betydligt från verkligheten. När en görs upp erbjuder rörelseöverskottet likväl en naturlig utgångspunkt för en granskning av hur intäkterna från samfundsskatten utvecklats i förhållande till den tillväxt som beskriver hela den ekonomiska aktiviteten. Prognosen för samfundsskatten kompletteras vid behov utifrån företagens resultatuppgifter och uppgifter om influtna belopp. Samfundsskatten är en av de skatteformer som är mest känsliga för konjunkturer, och intäkterna från den har varierat mer än intäkterna från andra skatteformer. Förändringar i den ekonomiska tillväxten och i företagens resultatutsikter kan snabbt leda till även stora förändringar i intäkterna från samfundsskatten. Den uppskattade utvecklingen för rörelseöverskottet, företagens resultatutveckling och den slutliga samfundsskatten 2013 Förändring av rörelseöverskottet, % 0,0 6,1 1,1 3,4 Skatteårets slutliga skatt, mn euro 4 640 4 319 4 120 4 232 statens andel av intäkterna från samfundsskatten, % 68,16 61,63 60,35 69,08 Kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten höjdes temporärt med 5 procentenheter och församlingarnas andel med 0,4 procentenheter för skatteåren 2012. Statens andel sänktes i motsvarande grad. Då höjningen av kommunernas samfundsskatteandel upphör i slutet av och församlingarnas samfundsskatteandel överförs till staten vid ingången av ökar statens andel av samfundsskatteintäkterna. Dessa ändringar uppskattas tillsammans öka statens skatteinkomster med ca 305 miljoner euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

Från och med 2013 har man genom en årlig skatt som ska betalas till staten samlat in de medel som behövs för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Med rundradioskatten för samfund är det meningen att samla in ca 20 miljoner euro på årsnivå. Skatten under skatteåret flyter in under loppet av flera kalenderår, och därför utgörs inflödet under momentet av samfundsskatt som redovisats under olika skatteår. Av den slutliga samfundsskatten för ett skatteår inflyter i allmänhet drygt 80 % som förskott under samma år. Beloppet av de kompletteringar av förskottet som betalas på eget initiativ efter utgången av skatteåret och innan beskattningen har slutförts varierar betydligt från år till år. Förskott återbetalas också till företag på ansökan innan beskattningen har slutförts. Efter att beskattningen har slutförts inflyter kvarskatt, och inflödet minskas av de förskottsåterbäringar som betalas ut. År inflyter det ännu skatt från skatteåren och. Prognos för inflödet av samfundsskatt år Inflödet av samfundsskatt för olika skatteår, mn euro skatteåret 2017 336 skatteåret 3 622 skatteåret 198 tidigare skatteår 35 Sammanlagt 4 191 varav statens andel 2 877 Inom näringsbeskattningen finns det ett flertal skatteutgifter. De viktigaste av dessa är skatteutgifter inom avskrivningssystemet för lösa anläggningstillgångar, ca 550 miljoner euro, och skattefrihet för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar, ca 290 miljoner euro. Beloppen av de ovannämnda skatteutgifterna är endast uppskattningar. Dessutom kan beloppet av skatteutgiften till följd av skattefriheten för överlåtelsevinster på aktier i anläggningstillgångar i hög grad variera från år till år beroende på antalet aktieköp. budget 2 877 000 000 II tilläggsb. 210 000 000 budget 2 467 000 000 bokslut 2 432 758 665 03. Källskatt på ränteinkomster Under momentet beräknas inflyta 91 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om källskatt på ränteinkomst (1550/1992). Skatten är 30 % på den ränta som i Finland betalas för insättningar eller masskuldebrevslån. Alla fysiska personer är skattskyldiga. Inlåningen från hushåll bildar den största delen av skattebasen. I slutet av var inlåningsstocken från finländska hushåll i finländska penninginstitut ca 78 miljarder euro och genomsnittsräntan på insättningarna var ca 0,4 %. Det beräknas att den källskattebelagda inlåningsstocken från hushåll och genomsnittsräntan på hushållens insättningar utvecklas i enlighet med vad som anges i tabellen: utfall Förändring i den källskattebelagda inlåningsstocken, % -0,4 0,4 2,3 Genomsnittsräntan på hushållens insättningar, % 0,42 0,32 0,25 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

budget 91 000 000 budget 120 000 000 bokslut 141 651 894 04. Skatt på arv och gåva Under momentet beräknas inflyta 710 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) och på arvs- och gåvoskatteskalorna i lagen. Gåvoskatten beräknas utgöra ca 20 procent av de skatter som inflyter under momentet. Den tidsbundna skatteklassen för arv och gåva på mer än 1 000 000 euro som har gällt sedan 2013 blir permanent från ingången av. Detta beräknas öka skatteinkomsterna med ca 10 miljoner euro i årsgenomsnitt. Till arvs- och gåvobeskattningen hänför sig 15 olika skatteutgifter, av vilka beloppet av skattelättnaden i samband med generationsväxling i företag, som är den mest betydelsefulla skatteutgiften, beräknas vara ca 117 miljoner euro. budget 710 000 000 III tilläggsb. 40 000 000 II tilläggsb. 60 000 000 budget 540 000 000 bokslut 499 060 109 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6