TCO GRANSKAR: FÅ SNURR PÅ OMSTÄLLNINGEN UTAN ATT LÄGGA PÅ ETT KOL TCOs Rio Ranking 2012:2 #5/12

TCO GRANSKAR: FÅ SNURR PÅ OMSTÄLLNINGEN UTAN ATT LÄGGA PÅ ETT KOL TCOs Rio Ranking 2012:2 #5/12 TCO rankar EUs medlemsländer utifrån några energi-ekonomiska nyckeltal inför FNs hållbarhetskonferens i Rio i sommar. 2012-05-09

Författare Kristian Skånberg Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO kristian.skanberg@tco.se tel: 08-782 91 54 2 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Innehållsförteckning Förord 4 Sammanfattning 5 Inledning 7 Läshjälp och kort metodgenomgång 9 Resultat 10 Rankningslistor 10 Befolkningsutveckling 16 Ekonomisk utveckling 16 Energi 17 Förnyelsebar energi 18 Koldioxid 18 Referenser 20 Appendix A: Data och metod 21 T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 3

Förord Inför den hållbarhetskonferens som genomförs i Rio sommaren 2012 lanserar TCO en databas och en rad TCO Rio Rankingrapporter kring hur grönt olika länders ekonomier utvecklats sedan tidigare hållbarhetskonferenser. I samband med Europadagen, den 9e maj, presenterar TCO denna EU-orienterade TCO Rio Ranking 2012:2. Många av de energi- och miljöekonomiska data som analyseras i databasen är nämligen desamma som EU lyfte fram som framgångsfaktorer för att skapa världens mest konkurrenskraftiga ekonomiska region i den så kallade Lissabonstrategin. EU har sedan dess ytterligare specificerat några energi- och miljöekonomiska mål, kallade 20-20-20, för att öka andelen förnybar energi, förbättra energieffektiviteten och minska koldioxidutsläppen. I den databas tco.se/riorank som ligger till grund för rapportens möjligheter att utvärdera olika hållbarhetsinriktade mått och mål och att skapa rankningslistor för olika länder under olika tidsperioder. I denna rapport görs detta för EUs medlemsländer under tidsperioden 2002 2010. Utvärderingen fokuserar därmed på vad som hänt i de studerade länderna sedan FNs förra hållbarhetsmöte i Johannesburg 2002, och sedan Lissabonstrategin sjösattes något år dessförinnan. TCOs värnar förutsättningarna för framtida försörjning och hälsa. Vår förmåga att skapa full sysselsättning och bättre välstånd avgörs på sikt av vår förmåga att lösa klimat-, miljö- och resursproblemen. Genom att vara energi- och resurseffektiv kan man minska utsläpp och sänka sina kostnader för el, olja, material och utsläppsskatter. Ökad energi- och utsläppseffektivitet gynnar inte bara miljön utan också konkurrenskraften. Det tryggar i sin tur arbetsförmåga, tillgång på förnybara naturresurser och jobb. TCO Rio Ranking görs också tillgänglig internationella för att fackliga kollegor, och andra intresserade, i alla länder ska kunna använda framtagna data och förespråka förbättringar på sina hemmaplaner. TCO anser att vi måste börja formulera, mäta och utvärdera uppställda hållbarhetsmål. Det kan göras globalt i FNs regi, regionalt i exempelvis EUs regi, genom en ansvarsfull nationell politik, och genom att facket driver på miljöarbetet ute på alla arbetsplatser. Med denna rapport vill TCO bidra till dessa processer och ta ansvar för den nödvändiga omställningen. Eva Nordmark, ordförande, TCO 4 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Sammanfattning TCO har som en förberedelse inför FNs globala hållbarhetskonferens som genomförs sommaren 2012 i Rio låtit granska hur hållbart EUs medlemsländer utvecklats på det energiekonomiska området. Årets hållbarhetskonferens är också ett 10-års-jubileum sedan FNs senaste hållbarhetskonferens i Johannesburg 2002. Andelen förnybar energi, förbättring av energieffektiviteten och minskning av koldioxidutsläppen lyftes fram redan i EUs Lissabonstrategi från år 2000, eftersom de ansågs vara nyckelfaktorer för att stärka konkurrenskraften. I EUs nya framtids strategi 2020 har målen 20-20-20 satts upp för just dessa tre variabler. Alla EU-länder, och några av deras viktigaste konkurrentländer, har rankats utifrån hur de förbättrat sig på dessa områden sedan 2002. TCOs utvärdering visar att samtliga EUs länder rört sig i rätt riktning avseende alla tre utvärderingskriterierna under åren 2002 2010. Förbättringarna är dock för små och för långsamma för nästan alla EU-länder för att de ska kunna nå målen år 2020. EU har fram till år 2009 gått från sex till nio procents andel förnybar energi. Världen som helhet har 13 procent andel förnybar energi. Sverige har ökat sin andel förnybar energi mest av EUs länder och de här studerade konkurrentländerna utanför EU. EU har förbättrat sin energieffektivitet med över tio procent under åren 2002 2010, och har en klart bättre energieffektivitet än världen i övrigt. Sverige har förbättrat sin energieffektivitet med över 20 procent och har därmed börjat klättra från sin position som förut låg på EU-snittet. En rad sydeuropeiska länder som försämrade sin energi- och utsläppseffektivitet under 1900-talets sista decennier har nu vänt den olyckliga trenden. Hade Grekland, Portugal och Spanien haft samma energieffektivitets utveckling som Luxemburg som förbättrat sig mest sedan 1972 hade de sammanlagt sparat en summa motsvarande nästan hela sin BNP, det vill säga mer eller mindre motsvarande hela sina statsskulder. Försummad energi effektivitetsutveckling är en delförklaring till dessa länders nuvarande ekonomiska problem. Om energipriserna fortsätter upp, och utsläpp börjar avgiftsbeläggas, kommer alla länder och verksamheter som inte ser över sin energi- och utsläppseffektivitet att få problem med sin konkurrenskraft. De länder som verkligen förbättrats vad gäller energieffektivisering, koldioxid utsläpps effektivitet och BNP-tillväxt är de nya medlems länderna i Östeuropa. När det gäller energitillförsel och utsläpp startade de dock på en så hög nivå att de behöver öka effektiviserings takten ännu mycket mer för att komma ned till EU-snittet. Sverige smyger sig in som bästa västeuropeiska land både gällande förbättring av energi- och utsläppseffektivitet och har nu EUs lägsta koldioxidutsläpp per BNP. T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 5

Att sätta upp hållbarhetsmål, jämföra sig med andra och förbättra sig över tiden vad gäller energieffektivitet och utsläppsminskningar underlättar en omställning av ekonomin i grön riktning både globalt, nationellt och lokalt. Fackliga organisationer finns på alla dessa nivåer. Fackliga medlemmar finns på många arbetsplatser och kan därmed påverka hur energi- och utsläppseffektivt produktionen sker. På FNs hållbarhetskonferens i Rio i sommar kommer hållbarhetsmål att före slås. TCO vill med hjälp av denna rapport, och det databasmaterial vi gör tillgängligt på vår hemsida visa att det är möjligt att ta fram hållbarhetsmått. TCO kommer agera på de arenor vi har tillgång till lokalt, nationellt och internationellt för att alla arbetsställen och länder ska förbättra sin energi- och utsläppseffektivitet för att det gynnar både konkurrenskraft och en god miljö för oss alla. 6 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Inledning Hållbarhetsbegreppet introducerades genom den av FN tillsatta Brundtlands kommissionens arbete under åttiotalets andra hälft, i rapporten Vår gemensamma framtid. Många länder tar idag fram hållbarhetsstrategier där hållbar utveckling ofta beskrivs som det övergripande politiska målet. EU slog år 2000 fast i Lissabonstrategin att EU-regionen skulle vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar och att man eftersträvade en hållbar tillväxt och att bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. I strategins avsnitt om den hållbara tillväxtens drivkrafter beskrivs att det finns en betydande ekonomisk och miljömässig potential i miljövänlig, energieffektiv och förnybar energiteknik. I Johannesburgsdeklaration från FNs senaste hållbarhetkonferens framhölls att det är en politisk och moralisk plikt att säkerställa att utvecklingen går i hållbar riktning. Deklarationen efterlyste genomförandeplaner för att allt det som sades på Riomötet 1992, men som ännu inte blivit gjort, framöver skulle kunna bockas av. Ett av de fem huvudområdena som lyftes fram var förbättringar på energiområdet. Syftet med den här rapporten är att utvärdera i vilken mån EUs länder har förbättrat sig sedan Lissabonstrategin sjösattes och Johannesburgsdeklarationen skärpte tonen vad gäller att öka andelen förnybar energi, energieffektivisera och minska koldioxidutsläpp. Rapporten granskar vilka länder som har förbättrats mest över tid. Eftersom länderna hade så olika utgångsläge, och hållbar utveckling är en förändringsprocess, har vi fokuserat rankningen på just förändringstakt. Jämförelsen görs gällande koldioxidutsläpp och energitillförsel, både i absoluta (ton och TWh) och relativa (procentuell förändring) termer, utifrån ett per-capita-perspektiv där allt mäts per person, samt utifrån ett ekonomiskt energi- och utsläppseffektivitetsperspektiv- där varje lands energitillförsel och koldioxidutsläpp mäts per producerad BNP-dollar 1 I den här studien har TCO granskat EUs medlemsländer och ett antal viktiga konkurrentländer under tidsspannet 2002 2010. 2 För att FN ska kunna mäta hur medlemsländerna, inom ramen för hållbar utveckling, framöver lyckas med att skapa en grön ekonomi, har en idé lanserats om att sätta upp hållbarhetsmål. Det existerar ett fåtal andra studier som precis som denna lyfter fram möjliga hållbarhetsmått. 3 1 Mätt utifrån växelkursbaserad BNP (MER market exchange rate). Den annars vanligare mätmetoden baserad på köpkraftsparitet purchasing power party (PPP) kan också användas, och för den som så önskar finns i databasen alla jämförelser också gjorda utifrån PPP. Eftersom EU-samarbetet delvis baseras på en gemensam valuta, Euron, och att en del av de ekonomiska problem många EU-länder nu måste hantera grundar sig i just konkurrenskraftsproblem utifrån en gemensam valuta används i analysen de växelkursjusterade BNP-måtten när energitillförsel och koldioxidutsläpp mäts per BNP. 2 Gällande vissa energidata går dock ännu bara tidsserien fram till 2009. Tidsperioden förlängs så snart data finns tillgängligt för alla länder. I EU-varianten av databasen finns dessutom data ända tillbaka till 1990. I den variant av databasen som innehåller 134 länder finns data för de flesta länder ända tillbaka till 1972. 3 Climate Change Performance Index från tyska Germanwatch är en rankning av cirka 60 länder baserat på nuläget och med en jämförelse med samma rankning året innan. Environmental Performance Index från Yale tittar på en mängd olika indikatorer och väger samman dessa till ett index och en rankningslista. Deras tabeller innehåller data från år 2000, mindre om energi och mer om olika miljövariabler. En rapport från UNEP beskriver vad som hänt sedan förra Rio-mötet, men bara på global nivå, ej på ländernivå. Det finns också grafiska internetbaserade verktyg som Gapminder som åskådliggör demografiska, ekonomiska, energi- och utsläppsdata i diagramform utifrån samma, eller liknande, internationella erkända databaser vi använt oss av. T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 7

Hållbarhetsmålen skulle kunna likna de millenniemål som är uppsatta för att halvera världsfattigdomen. 4 Ett bra sätt att säkra mätbarheten är att utnyttja befintliga data. Då får man också längre tidsserier som kan underlätta analysen och tolkningen av data. Den stora databas TCO tillhandahåller innehåller 134 länder och har tidsserier som går tillbaka till 1972. I denna rapport ligger fokus på förändringen sedan förra Earth Summit och sjösättandet av EUs Lissabonstrategi. Databasen kopplad till denna rapport har därför krympts till 27 EU-länder plus sex konkurrentländer, samtidigt som det studerade tidsspannet kortats. Det går i databasen att ta fram en rad olika mått på hur grönt olika länders ekonomier utvecklas under olika tidsperioder. Några möjliga sådana hållbarhetsmått presenteras och diskuteras i resultatdelen. 4 http://www.un.org/millenniumgoals/ Studien har projektletts av Kristian Skånberg, TCO. Mårten Berglund, Uppsala universitet och SCBs enhet för miljöräkenskaper, har ansvarat för databearbetning. Ett tack riktas till Kristofer Jakobsson, Uppsala universitet, för kommentarer och goda råd angående energiberäkningar. 8 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Läshjälp och kort metodgenomgång Rankningsresultaten läses med fördel genom att man laddar ned Exceldatabasen från denna länk: tco.se/riorank och hittar motsvarande fullständiga tabeller i den. Alla tabeller kan hittas på respektive flik. Se Appendix A för mer detaljerade instruktioner. Tre utdrag ur de fullständiga tabellerna finns i den kommande resultatredovisningen. Där framgår vilka 33 länder som ingår i denna studie, och åren som studeras är 2002 2010, 2009 för förnybar energi. De grunddata som använts är: befolkningens storlek i olika länder och befolkningstillväxten, ekonomisk omsättning, BNP, i olika länder och ekonomisk tillväxt. Sedan används dessa demografiska och ekonomiska data för att analysera energitillförseln i olika länder och hur den förändrats över tiden, andelen förnybar energi i olika länders energimix, och hur den förändrats över tiden, samt koldioxidutsläppen i olika länder, och hur de förändrats över tiden. Genom att studera energi- och utsläppsdata, och kombinera dem med demografiska och ekonomiska data, kan man ta fram mått som kan användas för att mäta hur gröna olika ekonomier är, och hur grönt de utvecklats över tiden. Först presenteras tre rankningslistor som rör de tre mått EU har lyft fram i sin framtidsstrategi till år 2020; att öka andelen förnybar energi till 20 procent, att minska energianvändningen med 20 procent, och att minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Efter de tre rankningslistorna diskuteras en del andra resultat. I de flesta välfärdssammanhang brukar ekonomiska jämförelser mellan länder göras i termer av köpkraftsparitet. Eftersom det finns en för många EU-medlemsländer gemensam europeisk valuta (euron), och en del av de ekonomiska problemen i några EU-länder har att göra med konkurrenskraftsproblem relaterade till den gemensamma valutan har vi i denna jämförande studie använt växelkursjusterade, och inte köpkraftsjusterade, ekonomiska mått. När energitillförsel och koldioxidutsläpp mäts per BNP i varje land, så blir det alltså gentemot växelkursjusterade BNP-mått (MER, market exchange rates). I löpande text uttrycks det som ländernas energirespektive utsläppseffektivitet, eller energiintensitet och koldioxidutsläppsintensitet, och ibland som energi/vara respektive utsläpp/vara. T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 9

Resultat Databasen består förutom av data av ett stort antal rankningslistor. Här lyfts tre rankningslistor fram för tidsperioden 2002 2009/2010 utgående från de tre mål EU har med i sin 20-20-20-strategi för energi- och klimatpolitiken. För jämförelsens skull presenteras också data för några viktiga konkurrentländer. Efter dessa tre rankningslistor kommenteras en rad andra resultat som kan hittas i databasen rörande befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, total energitillförsel, förnybar energi, och koldioxidutsläpp. Rankningslistor Ökning av andel förnybar energi under åren 2002 2009. Procentenheter. Förändring 2002 2009 Rank Nivån 2009, procent Rank Sweden 9,5 1 34,8 4 Iceland 9,3 2 84,2 1 Austria 6,6 3 27,8 5 Denmark 6,3 4 17,4 9 Portugal 5,9 5 19,7 7 Germany 5,5 6 8,7 17 Romania 5,4 7 15,3 10 Latvia 5,4 8 37,1 3 Spain 4,1 9 9,6 16 Hungary 4,0 10 7,4 19 Italy 3,9 11 9,7 15 Estonia 3,5 12 15,1 11 Slovakia 3,3 13 7,3 20 Ireland 2,7 14 4,5 26 Belgium 2,7 15 3,9 28 Lithuania 2,3 16 10,4 14 Slovenia 2,3 17 12,7 12 Czech Republic 2,1 18 5,8 24 Netherlands 2,1 19 4,0 27 Luxembourg 2,0 20 3,1 32 Poland 2,0 21 6,7 21 United Kingdom 2,0 22 3,2 31 France 1,9 23 7,7 18 Bulgaria 1,9 24 6,2 23 Cyprus 1,7 25 3,9 29 Finland 1,5 26 23,8 6 Greece 1,4 27 6,4 22 United States 1,4 28 5,4 25 Switzerland 1,0 29 17,7 8 Japan 0,2 30 3,3 30 Malta 0,1 31 0,1 33 Norway -6,2 32 43,3 2 China -7,6 33 11,9 13 World 0,3 13,1 EU-27 3,5 9,2 1 0 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Sverige och Island har lyckats utnyttja sin inhemska potential för förnybar energi och ligger högt både i förändringstakt och nivå. Danmark och Tyskland har energipolitiskt satsat på vindenergi, vilket är möjligt för alla länder som har någorlunda vindlägen. Energi politiken avgör hur hög andel förnybar energi ett land har i sin energimix. Snabbväxande länder som investerar mycket för att bygga upp industriproduktion, transportsystem och bostadsbestånd har ofta mött sin snabbt ökande efterfrågan på energi genom att bygga fossileldade kraftverk. Det kan göra att andelen förnybar energi minskar trots att länderna kan ha gjort stora förnybara energisatsningar. Det förklarar att världssnittet knappt rört sig uppåt. EU har däremot på bara sju år nästan fördubblat sin andel förnybar energi, vilken dock ännu inte nått upp i världssnittet. Alla 27 EU-länder ökar sin andel förnybar energi, men förändringstakten är för långsam för att målet år 2020 ska kunna nås i tid i de flesta länder. Observera att förutom Island så är fem av de sista sex länderna på listan icke-eu-länder. Lissabonstrategin har alltså inneburit en förbättring, men förbättringstakten måste ökas: dels i EUs medlemsländer för att alla dessa ska nå EUs nya mål om andel förnybar energi till år 2020, dels i resten av världen för att kommande deklarationer från FNs hållbarhetsmöten ska kunna bli mer hoppfull läsning, istället för bara ett uppräknande av ouppfyllda mål. För att satsningarna på förnybar energi ska vara tillräckliga för att EU och världen ska nå sina uppsatta klimatmål behöver de både öka i omfattning och kompletteras med stora satsningar på ökad energieffektivitet så att nytillförd förnybar energi både räcker för att mätta eventuellt ökande energi efterfrågan och helst också gör det möjligt att stänga fossila kraftverk. Ökad energieffektivitet är alltså en nyckelfaktor för att satsningar på förnybar energi ska innebära att andelen förnybar energi av den totala energitillförseln ökar. Energieffektivitet mäts som energitillförsel per BNP, eller förenklat energi/vara. T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 1 1

Minskad energitillförsel per BNP(MER)-dollar 2002 2009. Förändring 2002 2009, procent Rank Nivån 2009 TPES/BNP(MER) 5 Rank Slovakia -36,9 1 4,4 24 Romania -33,3 2 7,1 31 Bulgaria -32,6 3 10,6 33 Lithuania -27,4 4 5,6 28 Poland -23,0 5 4,5 25 Czech Republic -22,9 6 6,4 29 Sweden -21,5 7 1,8 10 Estonia -17,3 8 6,8 30 United Kingdom -17,0 9 1,4 5 Latvia -15,3 10 4,4 23 Slovenia -15,3 11 3,2 22 Spain -14,9 12 2,1 13 Finland -14,3 13 2,7 21 Ireland -14,0 14 1,3 4 United States -13,2 15 2,2 17 Greece -12,5 16 2,1 16 Hungary -12,3 17 5,2 26 Japan -10,0 18 1,1 2 Germany -9,9 19 1,9 11 Portugal -9,1 20 2,3 18 Luxembourg -8,6 21 1,8 9 France -8,6 22 2,0 12 China -8,0 23 8,9 32 Switzerland -7,8 24 1,1 1 Belgium -7,5 25 2,5 20 Austria -6,7 26 1,7 7 Netherlands -6,5 27 2,1 15 Denmark -5,5 28 1,3 3 Cyprus -5,1 29 2,4 19 Malta -4,0 30 2,1 14 Italy -3,5 31 1,7 8 Norway 1,1 32 1,7 6 Iceland 28,0 33 5,4 27 5 TPES=Totaly Primary Energy Supply (total primär energitillförsel inklusive förluster) World -0,6 3,6 EU-27-11,0 2,0 En rad nya EU-medlemsländer i öst har energieffektiviserat mest, men många av dessa länders energitillförselnivå ligger fortfarande förskräckande högt i jämförelse med respektive lands produktionsvärde (BNP). Det gäller att förbättringarna fortsätter, och att förbättringstakten helst ökar, för att Östeuropas länder ska komma ned i Västeuropas nivå vad gäller energieffektivitet. EUs öppna marknader underlättar för mindre effektiva länder att hinna ikapp sina mer effektiva grannländer genom att till exempel tekniköverföring underlättas. 1 2 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Sverige har lyckats väl med sitt energi effektiviserings arbete under perioden, men Sveriges läge är fortfarande högre än många konkurrentländers. En rad sydeuropeiska länder som under perioden 1972 2002 försämrade sin energieffektivitet Spanien, Grekland och Portugal har vänt utvecklingen och har de senaste sju åren förbättrat sig mer än EU-snittet. Nivåmässigt ligger de trots detta sämre än EU-snittet på grund av gamla synder. Att Spanien, Grekland och Portugal försummade sin energi effektivisering under tre decennier har kostat dem stora pengar i form av onödig energiimport. Hade de haft samma energieffektivitetsutveckling som Tyskland, som de numer delar valuta med, hade de sluppit betala en samlad extra energi nota på 50 70 procent av BNP sedan 1972. Hade de legat i EU-energi effektiviserings toppen tillsammans med Luxemburg hade besparingen sedan 1972 varit uppemot ländernas respektive hela BNP. Notera att dessa länders statsskulder 2011 ligger på 70, Spanien, respektive 100, Portugal, procent. Var Grekland ligger efter skuldavskrivningen är fortfarande oklart. Dessa länders statsskulder är alltså i samma storleksordning som den samlade ekonomiska merkostnaden för huvudsakligen importerad energi orsakad av att ländernas energieffektiviseringsarbete har släpat efter. 6 Italien är det EU-land som energieffektiviserats minst de senaste åren, men nivån ligger fortfarande något bättre än EU-snittet. Att de senaste åren av höga energipriser knappt ha energieffektiserat alls försvårar Italiens kamp för att rädda sin ekonomi. Schweiz och Japan, båda nästan helt utan egna energiresurser, har lägst energi/varukvot av länderna i tabellen. När Japan nu ska förnya sitt energisystem efter att tills vidare ha stängt alla kärnkraftverk kommer fortsatt energieffektivisering säkert att utgöra en viktig beståndsdel i landets kommande energipolitik. Använder man köpkraftsparitetsbaserade ekonomiska jämförelsemått istället för marknadsväxelkursbaserade mått, tappar länder med dyrare kostnadsläge inom landet mark i nivårank ningslistorna. Skillnaderna mellan fattigare och rika länder minskar. Förändringstakten 2002 2010 förändras bara marginellt, och rankningen länderna emellan förndrs inte. När energi är dyrt får företag med sämre energieffektivitet än konkurrenterna högre kostnadsläge och sämre konkurrenskraft. När ett lands energi nota utgör en tillräckligt stor andel av ett lands BNP, någonstans mellan fem och tio procent, börjar konjunkturbedömare oroa sig för att den ekonomiska tillväxten ska påverkas negativt 7. Tack vare att nästan alla länder har energieffektiviserats krävs dock numer ganska höga energiprisökningar för att den samlade energinotan ska nå en så hög andel av BNP. Med dagens oljepris, det högsta någonsin uttryckt i euro, kan man dock nu läsa om denna oro på tidningarnas ekonomisidor nästan dagligen eftersom det världsekonomiska läget redan är så ansträngt. Senast var det IMF som våren 2012 målade upp fortsatt finansiell instabilitet vad gällde statsskuldsutveckling och bankers balansräkningar, respektive (fortsatt) höga oljepriser som de två största hoten mot den lilla återhämtning i världsekonomin man spådde. 8 6 Överslagsberäkningen är gjord utifrån den större TCO Rio Rank-databasen och bygger på att Tysklands och Luxemburgs energieffektivitetsutveckling har fått ersätta Spanien, Portugal och Greklands egna under perioden 1972 och framåt. Energikostnadens andel av BNP har hämtats från USAs Energy Information Administration (Annual Energy Review 2010, page 12) och utifrån USA energieffektiviseringsutveckling har energikostnadens andel i andra länder kunnat överslagsberäknas. Eftersom de berörda länderas energimix har låg andel förnybar energi och huvudsakligen består av importerade fossilbränslen, som prissätts på världsmarknaden, bör denna beräkningsgång leda någorlunda rätt. Merkostnaden för varje land har sedan beräknats år från år som skillnaden mellan den andel av BNP som gått till energikostnader när landet haft sin egen energieffektiviserings utveckling, och kostnaden om landet haft Tysklands eller Luxemburgs energieffektivitetsutveckling. Därefter har skillnaden för alla år, uttryckt som andel av BNP, summerats. 7 T ex Martin Wulf i Financial Times 2012-03-27. http://www.ft.com/intl/ cms/s/0/41ba759a-7730-11e1-baf3-00144feab49a.html#axzz1rquqikvg 8 http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2012/new041912a.htm T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 1 3

Att länder har olika energi/varukvoter beror delvis på att de har olika industristruktur. Att ha en högre energi/varukvot än länder som tillverkar samma sorts varor innebär en konkurrensnackdel som förvärras alltmer ju högre energipriserna stiger. Tre skäl anges oftare än andra till att energipriserna kan stiga ytterligare från redan nu höga nivåer: svårigheterna att pumpa upp olja i den takt efterfrågan ökar, att kraftverk som anses för farliga eller miljöpåverkande tvingas stänga ned, och den spända geopolitiska utvecklingen i Mellanöstern. Den dag när världens klimatpolitik skärps kommer antagligen ekonomiska styrmedel att göra fossilbränslen, och därmed energi i allmänhet, än dyrare. Ökad energi effektivitet kommer därmed framöver att utgöra en nyckelfaktor både vad gäller att förbättra konkurrenskraft och att lösa miljö- och klimatproblemen. Energi har alla alltid behövt betala för att få tillgång till, antingen genom att investera i egna kraftverk, eller att köpa energi i den form man önskar på marknaden. Några länder har också infört skatt på koldioxidutsläpp och EU har infört handel med koldioxidutsläppsrätter, vilket fördyrar fossil energitillförsel. Priset på el har också ökat på grund av utsläppshandeln. Antagligen kommer energianvändare i allt fler länder framöver att behöva betala allt mer inte bara för energi utan också för de eventuella koldioxidutsläpp energianvändningen leder till. Då räcker det inte med att vara energi effektiv för att vara konkurrenskraftig, utan då måste man också vara utsläppseffektiv. Koldioxidutsläppseffektivitet mäts som koldioxidutsläpp per BNP, eller förenklat uttryckt (koldioxid)utsläpp/vara. 1 4 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Minskade koldioxidutsläpp per BNP(MER) 2002 2010 Förändring 2002 2010, procent Rank Nivån 2010 [CO 2 / BNP (MER)] Rank Slovakia -45,55 1 0,69 24 Romania -38,10 2 1,39 28 Bulgaria -32,22 3 2,15 31 Czech Republic -30,53 4 1,41 29 Sweden -29,19 5 0,16 2 Poland -26,88 6 1,24 27 Spain -24,19 7 0,39 13 Lithuania -21,66 8 0,79 25 Hungary -20,50 9 0,89 26 Portugal -20,13 10 0,44 17 Denmark -20,01 11 0,26 5 Luxembourg -19,48 12 0,35 10 Slovenia -19,22 13 0,58 20 Latvia -18,83 14 0,60 22 Ireland -17,79 15 0,33 9 Switzerland -17,58 16 0,13 1 Estonia -16,73 17 1,94 30 Malta -15,82 18 0,49 19 United Kingdom -15,69 19 0,29 8 Germany -15,06 20 0,37 12 Greece -15,06 21 0,59 21 United States -14,80 22 0,46 18 Austria -14,50 23 0,28 7 Cyprus -13,28 24 0,62 23 France -12,49 25 0,24 4 Japan -12,44 26 0,23 3 Finland -10,19 27 0,43 16 Italy -9,42 28 0,36 11 Belgium -7,14 29 0,42 15 Netherlands -6,69 30 0,41 14 China -2,68 31 2,54 32 Norway 20,31 32 0,26 6 World 1,89 0,74 EU-27-9,78 0,41 Några mycket fattiga länder i Afrika och Asien, som inte har tillgång till, eller råd att använda, så mycket fossilbränslen och därmed lever kvar med en hög andel förnybar energi, och låg energitillförsel, har utsläpps/varukvoter under 0,1. Både Schweiz och Sverige ligger dock inte långt efter, precis under respektive över 0,15. Att världens samlade utsläppseffektivitet efter flera decennier av stora förbättringar nu försämras är allvarligt. Den ekonomiska krisen efter 2008, T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 1 5

samt de stora infrastrukturinvesteringar som görs i många snabbväxande ekonomier kan vara en förklaring till att världens koldioxidintensitet verkar öka det vill säga försämras marginellt om man mäter växelkursbaserat. 9. En rad forna öststater hamnar överst i rankningslistan beroende på att de förr låg långt över EU-snittet. Länderna i rankningstoppen har trots de stora minskningarna fortfarande långt kvar ned till EU-snittet. Sverige har minskat sina koldioxidutsläpp mest av EU-15-länderna 10. Spaniens och Danmarks satsningar på förnybar kraft är antagligen en orsak till deras goda placeringar. Befolkningsutveckling Föga förvånande ligger de redan folkrika konkurrentländerna Kina och USA i topp vad gäller absolut befolkningsökning mellan åren 2002 och 2010. Även i EU ligger de stora länderna i topp: Spanien, Italien och Frankrike. I botten ligger en del nya EU-medlemmar, forna öststater. I åtta av dem har befolkningen till och med minskat de senaste åren. Tysklands befolkning minskar också. 9 Koldioxidintensiteten i världen minskar det vill säga förbättras marginellt om man mäter köpkraftsparitetsbaserat. Att resultaten beroende på metod får olika tecken beror på att världs-bnp ökar i ungefär samma takt som koldioxidutsläppen. Utsläppen som mäts i fysiska ton är desamma i täljaren, men olika länders BNP påverkas beroende på med vilken metod den värderas, vilket gör att sammanvägningen av globala BNP ger något olika resultat. 10 Sverige gynnas i rankningen över förändring av att vi år 2002 hade större utsläpp än de omgivande åren, men missgynnas å andra sidan av vi 2010 hade en kraftig ökning av utsläppen, vilket delvis berodde på väder och problem med driften av kärnkraftverken. Koldioxidutsläppen i Sverige påverkas mer än i andra länder av hur nederbörden fyller på vattenmagasinen, liksom av hur många kärnkraftverk som stått stilla under delar av året på grund av översyn av olika slag. Några små länder, och Spanien, växer snabbt procentuellt befolkningsmässigt. Irland, som växt allra snabbast procentuellt, har dock i den ekonomiska krisens spår märkt av en ökad emigration eftersom människor väljer att flytta ut då det är svårt att hitta jobb. Låga födelsetal i många EU-länder, speciellt i Öst- och Sydeuropa kommer framöver att påverka befolkningsökningsrankningslistorna. Ekonomisk utveckling 11 Världens ekonomi har som helhet vuxit med 19 procent, medan EUs ekonomi vuxit med tolv procent under perioden 2002 2010. Alla EUs länder hade en positiv tillväxt, men i Italien var den inte mer än ett par promille sammantaget på de åtta studerade åren. 11 Gällande alla kommande ekonomiska jämförelser har i just denna studie växelkursbaserad BNP använts, så kallad BNP (MER). I en tidigare TCO Rio Ranking (2012:1) finns köpkraftsbaserade BNPsiffror, så kallade BNP (PPP), för alla (134 av) världens länder för åren 1972-2007. På länken tco.se/riorank går det att hitta både MER- och PPP-mått. Snabbast i EU växte ekonomierna i några forna öststater, med Slovakien och Polen i topp. Detta visar att EU fungerar tillväxtmässigt för nyanslutna medlemmar i enlighet med den så kallade catch-up -teorin; att mindre utvecklade länder som får tillgång till bättre teknik och större marknader via sitt från början lägre löneläge kan närma sig rikare länder genom att komma ikapp. Sammantaget är EU världens näst största ekonomi efter USA. EU ligger fortfarande före Kina om man mäter med växelkursjusterad BNP, men det är bara en tidsfråga innan Kina hinner ikapp. Kina växer mer än fyra gånger snabbare än USA och kommer med all sannolikhet att hinna ikapp dem ekonomiskt också. Mätt per capita ligger de forna öststaterna ännu bättre till vid utvärdering- 1 6 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

en av ekonomisk tillväxt. Italien hamnar då däremot på minus. Irland och Portugal har knappast haft någon ekonomisk tillväxt alls räknat per capita. Spanien och Frankrike återfinns också långt ned, liksom Danmark, alla med mindre än en halv procents ökning per år. Rikast om man mäter BNP per capita är Luxemburg, följt av Norge, Schweiz och USA. Detta oavsett om man använder köpkraftsparitets- eller växelkursbaserad BNP per capita. Det är alltså bara EUs lilla finansiella centrum Luxemburg som ligger riktigt högt högst i denna så kallade välfärdsliga. Energi De stora energislukarna i absoluta termer mätt är de största och rikaste ekonomierna. Världen som helhet har ökat sin energitillförsel med drygt två procent per år, medan EU har minskat sin med en halv procent per år. Sverige är det EU-land som minskat energitillförseln mest med uppemot två procent per år. Energitillförseln per capita i världen har ökat med en procent om året, medan den i EU minskat med en procent. Räknat per capita har Island och Luxemburg, följt av USA, Finland, Norge, Belgien och Sverige, högst energitillförsel per capita av de studerade länderna. EU-snittet ligger på tvåtredjedelar av Sveriges per-capita-nivå. Världssnittet är bara en tredjedel av Sveriges per-capita-nivå. Kina ligger fortfarande under världssnittet, trots närapå en fördubbling av sin per-capita-energitillförsel bara de senaste sju åren. Energifrågan är central vad gäller att uppnå en hållbar utveckling. All energi tillförsel påverkar miljön, men olika energislag påverkar olika mycket. Nivån på energitillförseln, och det sätt den sker på, avgör alltså i hög utsträckning hur den ekologiska hållbarheten utvecklas. Tillgång till energi är också central för att leva ett drägligt liv, och därmed viktig för hur den sociala hållbarheten utvecklas. Energieffektiviten är en viktig faktor vad gäller ekonomiska verksamheters konkurrenskraft, speciellt om aktiviteterna är energiintensiva och energipriserna höga, vilket gör att även den ekonomiska hållbarheten avgörs av hur energifrågan hanteras politiskt. Eftersatt energieffektivitet urholkar ländernas konkurrenskraft, speciellt i dessa tider av höga energipriser. De ekonomiska konsekvenserna förvärras då också än mer för de länder som inte har så hög egen energiförsörjningsgrad. Den höga, i värsta fall ökande, energinotan, cirkulerar då inte ens inom landet, utan försämrar handelsbalansen. De negativa effekterna höga energipriser sägs ha på tillväxtmöjligheterna i ekonomin blir givetvis större ju mer av de pengarna som lämnar landet. För energiråvaruexporterande länder blir effekten den omvända; deras exportinkomster stiger när de får mer betalt på världsmarknaden för sina energiråvaror eller den elektricitet de säljer. T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 1 7

Förnyelsebar energi Världen som helhet har ökat sin andel förnybara energi med en halv promille om året under 2002 2009, sammanlagt alltså inte ens en halv procents ökning på sju år. Förändrings takten måste mer än tiodubblas för att åstadkomma den stora och snabba omställning av världens energi system som efterfrågas av klimatexperterna. Inom EU ökar andelen förnybar energi snabbare, men från en lägre nivå. Mäter man den nya tillförda förnybara energin inte som andel, utan i TWh, bygger Kina ut sin förnybara kraft snabbast. EU-27 har dock tillsammans ökat sin förnybara energitillförsel med halvannan gång så mycket som Kina under de sju studerade åren sammantaget med ett antal TWh som motsvarar Sveriges hela energitillförselbehov. Ett mått på hur ren den tillförda energi ett land använder sig av är får man genom att titta på koldioxidintensiteten i energin (kg CO 2 /kwh). Den överlägset största förbättringen av energirenheten i relativa termer har Island, men tvåa kommer Sverige. De länder som minskat sin andel förnybar energi försämrar nästan alltid sin energirenhet eftersom en mindre andel förnybart nästan alltid innebär en ökad andel fossil energitillförsel. Tyvärr försämras energirenheten i världen som helhet, vilket tyder på att man ökat andelen kol i energimixen. Trots att världens andel av förnybar energi ökat något, så har alltså världens energisystem blivit mer klimatpåverkande. Det beror på att de något renare bränslena gas och olja tappar marknadsandelar till det smutsigare kolet. De verkningsgrads förbättringar som sker när man stänger gamla ineffektiva kraftverk för att öppna moderna har alltså inte räckt för att kompensera för den ökande andelen kol i världens energitillförsel. EUs energimix har dock blivit nästan fem procent renare. För att skapa en grön ekonomi, nå en ekologiskt hållbar utveckling och undvika för stora klimatförändringar behöver världen snabbt genomföra en stor ökning av andelen förnybar energi. Ju mer världen samtidigt arbetar med energieffektivisering, desto fortare kommer det att gå. Koldioxidutsläpp Tyskland, följt av Italien och Spanien har minskat sina koldioxidutsläpp mest av EU-länderna i absoluta tal sedan 2002. USA och Japan har dock i egenskap av sina ekonomiers och energitillförsels storlek minskat sina utsläpp ännu mer. Åtta EU-länder har ökat sina utsläpp. Mätt i procent har Slovakien, Portugal och Sverige minskat sina utsläpp mest, och det är detta mått klimatförhandlingarna brukar handla om. Mäter man utsläpp per capita är samma länder i topp, men allra överst hamnar Spanien. De baltiska staterna, Polen och Holland redovisar koldioxidutsläppsökningar per person. Trots utsläppsökningarna har Lettland och Litauen lägst utsläppsnivå per 1 8 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

person. Högst koldioxidutsläpp per person har Luxemburg, något högre än USA. Nivån är sex gånger högre än Lettlands och mer än tre gånger högre än Sveriges. Världssnittet ligger på drygt fyra ton koldioxidutsläpp per person och år, bara knappt ett ton mindre än vad Sverige släpper ut per person. EU-snittet ligger på åtta ton koldioxidutsläpp per person. Mäts istället utsläppen utifrån ett konsumtionsperspektiv (där utsläppen i ett land kopplat till exporten subtraheras, medan utsläppen kopplade till importen adderas) ändras siffrorna och ranknings listorna väsentligt, speciellt för länder med stor utrikeshandel. Gällande utsläppsintensitet, det vill säga koldioxidutsläpp/bnp, minskar alla EU-länders utsläpp. För tillgång till alla data och alla rankningslistor, använd länken tco.se/riorank T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 1 9

Referenser EDGAR, 2011. European Commission, Joint Research Centre (JRC)/ Netherlands Environmental Assessment Agency (PBL). Emission Database for Global Atmospheric Research, release version 4.2. http://edgar.jrc.ec.europa.eu. Germanwatch, 2011. The Climate Change Performance Index. Results 2012. Global Carbon Project, 2011. Carbon budget and trends 2010. Emissions transfer 1990 2010. Hämtad från http://www.globalcarbonproject.org/carbonbudget 2012-01-26. IEA, 2011. World Energy Statistics and Balances. IMF, http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2012/new041912a.htm REN21, 2008. Renewables 2007. Global Status Report. UN, 2012. Millennium Development Goals. Hämtad från http://www.un.org/millenniumgoals 2012-04-25. UNEP, 2011. Keeping Track of Our Changing Environment: From Rio to Rio+20 (1992 2012). United States Energy Information Administration, Annual Energy Review 2010. Världsbanken, 2011. World Development Indicators. http://data.worldbank.org/data-catalog. Wulf, M., 2012. Financial Times, 2012-03-27. http://www.ft.com/intl/ cms/s/0/41ba759a-7730-11e1-baf3-00144feab49a.html#axzz1rquqikvg Yale Center for Environmental Law & Policy, 2011. 2012 Environmental Performance Index and Pilot Trend Environmental Performance Index. http://epi.yale.edu. 2 0 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

Appendix A: Data och metod Länderurval Länder valdes utifrån kriterierna att bara EU-länder och viktiga konkurrent länder till EU-länderna skulle vara med, samt att alla länder fanns med i samtliga data baser som använts. Aggregatet EU-27 finns med som jämförelse, eftersom det är en förhandlingspart i internationella förhandlingar som storleksmässigt kan mäta sig med USA och Kina. Även världen som helhet finns med som jämförelse. Längd på tidsserie Tidsserien sträcker sig från 1990 till 2010, men utvärderingen görs denna gång för åren 2002 2010 för att vi har valt perspektivet att utgå från den senaste FN-konferensen om hållbarhet och samtidigt utvärdera Lissabonstrategins energi- och klimatpolitiska delar. Vissa dataserier slutar 2009. Data För befolkningsdata, BNP till marknadsbaserade respektive köpkraftsjusterade växelkurser, samt för total energitillförsel: Världsbankens World Development Indicators. För andel förnyelsebar energi, samt för CO 2 -utsläpp förknippade med energiproduktion: IEA World Energy Statistics and Balances. För utsläppsdata: Global Carbon Project. Upplägg på Exceldatabas Varje ark i Exceldatabasen innehåller data för varsin indikator (befolkning, BNP, och så vidare). Dessa data är tidsserier på de i studien ingående länderna. Varje land utgörs av en egen rad, årtalen utgörs av kolumner. Längst ut till höger på varje ark, efter sista året i tidsserierna, finns uträknade rankningsdata. Data över nivåer (till exempel CO 2 -utsläpp ett visst år) med varsin kolumn för åren 2002 och 2010. Dessa data är desamma som i tidsserierna till vänster i arket. Data över förändringar i kolumnen 2002 2010. Värdena beskriver alltså förändringen i indikatorn mellan dessa år. Rankningen tas fram genom att för en given kolumn använda Excels rankfunktion. T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 2 1

Användande av Exceldatabasen Databasen kan användas interaktivt av användaren genom att utnyttja de i arken infogade sorteringscellerna. Genom att klicka på celler märkta Sort och därefter klicka på pilen till höger om cellen, så kan, i den rullgardinsmeny som då kommer upp, den aktuella kolumnen sorteras i stigande eller fallande ordning. Rullgardinsmenyn kan också fås fram genom att när sorteringscellen är markerad, trycka Alt+nedpil. Sorteringen görs genom ett makro knutet till sorteringscellen, varför det är viktigt att tillåta makron i Excel. När sorteringen utförs följer alla andra till ett visst land och en viss rad hörande data med. Kommentarer om vissa indikatorer BNP: Som standard används växelkursjusterad BNP (PPP) i olika indikatorer (CO 2 /BNP, primärenergi/bnp). TPES: Total primär energitillförsel, det vill säga inklusive förluster i till exempel värmekraftverk och kärnkraftverk. Andel förnyelsebar energi: Denna beräknas som andelen förnyelsebar primärenergi av total primärenergitillförsel. Detta är den metod som IEA använder. Andra metoder finns. 12 Till exempel har EU i sitt förnybarhetsdirektiv beslutat beräkna andelen förnyelsebar energin som kvoten mellan slutligt använd förnyelsebar energi och totalt slutligt använd förnyelsebar energi (slutligt använd, det vill säga efter förluster). Data finns dock ej för alla länder för att kunna beräkna detta. Med EU-metoden får Sverige betydligt högre andel förnyelsebar energi. 12 REN21, 2008, sid. 21. 2 2 T C Os R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 T C O g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2

TCO TCO är en facklig centralorganisation som har 15 medlemsförbund med tillsammans 1,2 miljoner medlemmar. Därav är 60 000 studerandemedlemmar i något av fackförbunden inom TCO. Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika yrkesgrupper, allt från civilekonomer, jurister, civilingenjörer och statsvetare till socionomer, lärare, sjuksköterskor, poliser och skådespelare. TCO är den fackliga centralorganisation vars förbund organiserar flest akademiker. TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden, inom såväl privat och offentlig sektor som inom tjänste- och tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som gäller mellan anställda och arbetsgivare. Vill du veta mer? Gå in på www.tco.se T C O s R i o R a n k i n g 2 0 1 2 : 2 t c o g r a n s k a r 5 / 2 0 1 2 2 3

t j ä n s t e m ä n n e n s c e n t r a l o r g a n i s a t i o n l i n n é g a t a n 1 4, 1 1 4 9 4 s t o c k h o l m t e l 0 8-7 8 2 9 1 0 0, t c o. s e m a j 2 0 1 2 a v d e l n i n g e n f ö r k o m m u n i k a t i o n & o p i n i o n t w w w. t c o. s e