Linnébarometern 2016 Universitetsövergripande resultat

Rapport Linnébarometern 2016 Universitetsövergripande resultat Linnébarometern 2016 universitetsövergripande resultat 2016-06-30 Dnr: 2016/3808-1.2 Information om Linnébarometern 2016 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Rapporten är skriven av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli 1 (37)

Sammanfattning Om studien Linnébarometern är en del av universitetets systematiska uppföljning av utbildning på grund- och avancerad nivå och genomförs på uppdrag av universitetsledningen. Kvalitetsrådet ansvarar för innehåll och genomförande. Linnébarometern fokuserar studenternas upplevelser av universitetets fyra strategiska områden: utmanande utbildningar, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden. Frågebatteriet är konstruerat med tonvikt på värdering av utbildning och Linnéuniversitetet som utbildningsanordnare. Linnébarometern genomförs för tredje året vilket gör det möjligt att jämföra resultaten över tid. Svarsfrekvensen blev 53 procent. Slutsatser Den huvudsakliga slutsatsen som kan dras är att resultaten i stor utsträckning är stabila över tid på delområdesnivå. Det gäller såväl grundnivå (2014-2016) som avancerad nivå och distans/lärcentra (2015-2016). Några undantag går dock att skönja. I årets undersökning uppvisar grundnivå resultat i positiv riktning för stödfunktioner och framstående forskning. På avancerad nivå går resultaten i negativ riktning för internationalisering. Slående likheter kan skönjas även när programgrupperna jämförs med varandra. Campusstudenter och distansstudenter värderar sin utbildning i princip likadant. Det innebär bland annat att 8 av 10 ger ett utbildningen ett positivt sammanfattande omdöme samt skulle rekommendera andra att studera vid Lnu och sin utbildning. Ur studenternas perspektiv verkar således Linnéuniversitetet leverera utbildning på ett likvärdigt sätt oavsett studieform. Undantaget är utbildningens organisation, pedagogik och miljö. Här finns en mer utbredd positiv uppfattning hos distansstudenter. Likheterna är mest framträdande även i jämförelsen mellan avancerad nivå och grundnivå. Undantagen finns framför allt på delfrågenivå. På avancerad nivå upplever fler att de utvecklat förmågan att orientera sig i forskningsfrågor, att kurserna varit välorganiserade och undervisningen hållit hög pedagogisk kvalitet. Därtill anser fler att det varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal och att de fått tillräckligt med råd och stöd. Färre upplever dock att hållbar utveckling och likabehandling har belysts i utbildningen. På fakultetsnivå går FKH framåt i 4 av 7 delområden såväl 2015 som 2016, men i huvudsak sker förbättringarna i olika delområden mellan åren. FHL erhåller också högre värden för 4 av 7 delområden 2016 och går särskilt starkt för stödfunktioner. Samtliga tre delfrågor ökar 13-18 procentenheter, trots ett relativt sett bra utgångsläge 2015. Övriga fakulteter går framåt i varsitt delområde: FTK/NLU för stödfunktioner, FEH för utbildningens organisation, pedagogik och miljö samt FSV för framstående forskning. 2

Innehåll 1. Bakgrund och syfte... s.4 1.1 Disposition... s.4 2. Metod och tillvägagångssätt... s.5 2.1 Enkätkonstruktion... s.5 2.2 Urval och svarsfrekvenser... s.6 2.3 Tolkning av statistiken... s.8 3. Grundnivå... s.9 3.1 Utmanande utbildningar... s.9 3.2 Framstående forskning... s.12 3.3 Samhällelig drivkraft... s.13 3.4 Globala värden... s.15 3.5 Sammanfattande omdöme... s.17 4. Avancerad nivå... s.20 4.1 Utmanande utbildningar... s.20 4.2 Framstående forskning... s.21 4.3 Samhällelig drivkraft... s.21 4.4 Globala värden... s.21 4.5 Sammanfattande omdöme... s.22 5. Distans/lärcentra... s.23 5.1 Utmanande utbildningar... s.23 5.2 Framstående forskning... s.24 5.3 Samhällelig drivkraft... s.24 5.4 Globala värden... s.24 5.5 Sammanfattande omdöme... s.25 6. Slutsatser.... s.26 Bilaga 1 Svarsfrekvenser per program... s.31 Bilaga 2 Kompletterade tabeller... s.36 Diagram 1 - Svarsfrekvens över tid... s.6 Diagram 2 - Utmanande utbildningar: utveckling av akademiska kompetenser... s.9 Diagram 3 - Utmanande utbildningar: utbildningens organisation, pedagogik och miljö... s.10 Diagram 4 - Attityder till kursvärderingar (2016)... s.11 Diagram 5 - Utmanande utbildningar: stödfunktioner... s.11 Diagram 6 - Framstående forskning... s.12 Diagram 7 - Samhällelig drivkraft... s.13 Diagram 8 - Globala värden: värdegrund... s.16 Diagram 9 - Globala värden: internationalisering... s.17 Diagram 10 - Sammanfattande omdöme: teman (2016)... s.18 Tabell 1 - Svarsfrekvenser per fakultet... s.7 Tabell 2 - Bortfallsanalys... s.7 Tabell 3 - Flyttmönster... s.14 Tabell 4 - Sammanfattande omdömde: rekommendation... s.18 Tabell 5 - Utmanande utbildningar: avancerad nivå 2015-2016... s.20 Tabell 6 - Framstående forskning: avancerad nivå 2015-2016... s.21 Tabell 7 - Samhällelig drivkraft: avancerad nivå 2015-2016... s.21 Tabell 8 - Globala värden: avancerad nivå 2015-2016... s.21 Tabell 9 - Sammanfattande omdöme: avancerad nivå 2015-2016... s.22 Tabell 10 - Utmanande utbildningar: distans/lärcentra 2015-2016... s.23 Tabell 11 - Framstående forskning: distans/lärcentra 2015-2016... s.24 Tabell 12 - Samhällelig drivkraft: distans/lärcentra 2015-2016... s.24 Tabell 13 - Globala värden: distans/lärcentra 2015-2016... s.24 Tabell 14 - Sammanfattande omdöme: distans/lärcentra 2015-2016... s.25 3

1. Bakgrund och syfte Linnébarometern genomförs på uppdrag av universitetsledningen och syftar till att följa upp utbildning på grund- och avancerad nivå, avseende hur de strategiska områdena utmanande utbildningar och globala värden slår igenom i universitetets utbildningar. 1 Uppdraget har utökats så att Linnébarometern kan relatera till samtliga strategiska områden, det vill säga även framstående forskning och samhällelig drivkraft. 2 Tillsammans är dessa områden hörnstenar som integrerat skapar en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda. 3 Linnéuniversitetets kvalitetspolicy slår fast att grunden för kvalitetsarbetet ska vara ett systematiskt förbättringsarbete genom uppföljning, analys och utveckling. Processen betraktas som cyklisk och kan illustreras i form av Kvalitetshjulet, med återkommande moment som knyts samman med varandra. Linnébarometern är i grund och botten ett verktyg för fakulteterna att agera utifrån, antingen genom fördjupade studier i syfte att förstärka kunskapsunderlaget eller i form av konkreta insatser och åtgärder. Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Linnébarometern. Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och dess främsta uppgift är att samordna och koordinera det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och bereda rektors beslut i dessa frågor 4. Linnébarometern genomförs för tredje året vilket ger möjligheter att jämföra resultaten över tid, vilket är en tongivande aspekt i föreliggande rapport. 1.1 Disposition Rapporten fortsätter med kapitlet Metod och tillvägagångssätt, vilket ger en övergripande bild av hur Linnébarometern 2016 är genomförd. Kapitlet avhandlar tre teman: enkätkonstruktion, urval och svarsfrekvenser samt tolkning av statistiken. Därefter följer tre empiriska kapitel: program på grundnivå (kapitel 3), avancerad nivå (kapitel 4) samt distans/lärcentra (kapitel 5). Varje kapitel innehåller fem avsnitt, vilka motsvarar de fyra strategiska områdena samt sammanfattande omdömen. Resultatredovisningen i kapitel 3 skiljer sig från kapitel 4-5, vilket hänger samman med olika förutsättningar att jämföra resultaten över tid och nivån de kan presenteras på. Program på grundnivå jämförs över tre år (2014-2016) och bryts på fakultetsnivå, medan program på avancerad nivå och distans/lärcentra jämförs över två år (2015-2016) och enbart på universitetsnivå. Kapitel 3 innehåller i huvudsak diagram med kompletterande statistik i tabellform i bilaga 2. I kapitel 4-5 utgörs resultatredovisningen primärt av tabeller i löpande text. Avancerad nivå och distans/lärcentra har ett relativt litet antal respondenter och utbildningsutbudet skiljer sig åt per fakul- 1 Se Indikatorer för universitetets utveckling (beslut universitetsstyrelsen 2011-04-17, Dnr: 2011/213), Universitetsövergripande resultatindikatorer (rektorsbeslut 2011-10-10, Dnr: 2011/213) samt Plan för utvärdering (rektorsbeslut 2014-09-22) för mer detaljerad information. 2 Eriksson & Lindkvist (2014) Linnébarometern 2014 universitetsövergripande resultat 3 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015-2020, Dnr 2014/323-1.1 4 https://medarbetare.lnu.se/organisation/kvalitetsradet 4

tet, vilket försvårar en stringent sammanställning på fakultetsnivå. De resultaten lyfts istället fram i fakultetsrapporter som anpassas efter fakulteternas önskemål och behov. Där redovisas även resultat per program i den mån det statistiska underlaget medger det. Fakultetsrapporterna färdigställs en månad innan respektive höstdialog. Varje strategiskt område är relaterat till ett antal delfrågor i enkäten. Utmanande utbildningar och globala värden är mest framträdande och har delats in i tre respektive två delområden. Framstående forskning och samhällelig drivkraft utgörs av varsitt delområde. Dessa sju delområden är grundprincipen för resultatredovisningen i såväl diagram som tabeller. Resultaten för ett delområde innefattar samtliga delfrågor på aggregerad nivå. När förändringar över tid föreligger på delfrågenivå redovisas dessa i löpande text. Rapporten avslutas med slutsatser (kapitel 6), vilket syftar till att knyta samman resultaten till en helhet. Läsare som vill tillgodogöra sig rapporten i kortversion rekommenderas hit och den inledande sammanfattningen. Enkäten finns här: https://medarbetare.lnu.se/organisation/kvalitetsradet/linnebarometern Vid utskrift av rapporten rekommenderas färgutskrift för ökad läsbarhet av diagram och tabeller. 2. Metod och tillvägagångssätt 2.1 Enkätkonstruktion Ett huvudsakligt syfte med Linnébarometern är att jämföra resultaten över tid. Därför har endast smärre förändringar gjorts 2015 och 2016. Det planeras en genomgripande revidering av enkäten till 2017 på grund av ett nytt kvalitetssäkringssystem och undersökningens ökade betydelse i dialogen mellan universitetsledning och fakulteter. Följande frågor har reviderats till 2016. 5 1) En fråga behandlar vilket sammanfattande omdöme studenterna ger sin utbildning. Frågan har utökats till att innehålla fyra delfrågor: utbildningskvalitet, forskningsanknytning, studiesocial miljö och förberedelse för arbetslivet. Förändringen ger ett bättre kunskapsunderlag och en mer precis bild av studenternas syn på sin utbildning. Därtill knyts frågan på ett tydligare sätt till Linnéuniversitetets strategiska områden. 2) Fråga 11 är ny och innehåller tre påståenden om studenternas attityder till kursvärderingar. Kursvärderingar är ett betydelsefullt kvalitetsverktyg, men som enligt en rapport från internrevisionen har stora förbättringsmöjligheter och är ett område som ytterligare behöver prioriteras, formaliseras och följas upp. 6 Frågan syftar till att ge en fördjupad bild av hur studenterna ser på kursvärderingar och i förlängningett mer robust kunskapsunderlag till kvalitetsutveckling i detta avseende. 5 Revideringarna till 2015 finns att tillgå i den universitetsövergripande rapporten för samma år. https://medarbetare.lnu.se/styrning-och-regelverk/kvalitetsarbete/linnebarometern 6 Revisionsrapport 2015-09-23, Dnr: 2014/322-1.2 5

2.2 Urval och svarsfrekvenser Linnébarometern riktar sig till samtliga som påbörjade heltidsstudier ht2013-vt2014 vid ett grundutbildningsprogram, samt magisterprogram med början ht2015 och masterprogram ht2014. Principen är att studenterna ska ha gått cirka 2/3-delar av sin utbildning och ha gedigen erfarenhet av studier vid Lnu. Utsökningen gäller alla program, inklusive distans och halvfart. För att komma med i urvalet ska studenten vara registrerad på program eller kurs innevarande termin och ha tagit minst 30 hp. Datainsamlingen pågick 160301-160415 och urvalet omfattar totalt 2936 respondenter. Enkäten distribuerades digitalt i universitetets webbaserade enkätverktyg Survey & Report. Sex påminnelser skickades ut: 20160303, 20160307, 20160310, 20160315, 20160321 och 20160331. Tre av påminnelserna kompletterades även med sms-utskick. Svarsfrekvensen blev 53 procent. I nedanstående diagram illustreras datainsamlingen över tid 2014-2016. 100 Diagram 1 - Svarsfrekvens över tid 90 80 70 60 50 40 58% 54% 47% 53% 30 20 10 0 19% 15% 10% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10111213141516171819202122232425262728293031323334353637383940 I diagrammet anges tidpunkter för påminnelser och illustrerar att de skickats ut med identiskt intervall 2015-2016 (rosa och blå linje). Linjerna är i princip parallella men 2016 illustrerar en lägre svarsfrekvens från dag 1, vilken bibehålls under hela datainsamlingen (-9 procentenheter dag 1 jmf -11 procentenheter dag 28). Om datainsamlingen hade avslutats enligt planeringen skulle avsevärt färre program på grundnivå kunnat särredovisas i fakultetsrapporterna: 84 procent 2015 och endast 38 procent 2016. Konsekvensen är således att Linnébarometern blir ett mindre användbart och precist verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet och att undersökningens legitimitet minskar. Därför förlängdes datainsamlingen med två veckor. En sjätte påminnelse gjordes till studenterna via e-post, samt särskilda informationsinsatser till programansvariga och kvalitetsrådet. Svarsfrekvensen ökade därmed från 47 procent till 53 procent och ytterligare 20 program kan särredovisas (72 procent). 7 7 Kriterierna för särredovisning är 50 procent svarsfrekvens och 10 antal individer. Jämförelsen gäller bara program som antalsmässigt kan särredovisas, det vill säga med minst 10 individer. Jämförelsen gäller heller inte FTK som följer en annan redovisningsprincip i fakultetsrapporten, med fyra programgrupper (Sjöfart, Data/IT, Ingenjörer och Matematik/fysik) likt Alumnundersökningen 2014. 6

Tabell 1 visar att samtliga fakulteter, FSV undantaget, har en lägre svarsfrekvens än 2015. Samtliga fakulteter förutom NLU når dock över 50 procent. De största tillbakagångarna 2016 sker vid FEH och FKH, vilka 2015 uppvisade avsevärda förbättringar. FHL hade en mycket hög svarsfrekvens 2014, men uppvisar en negativ tendens 2015 och 2016. Även NLU backar för andra året i rad. 8 Tabell 1 Svarsfrekvenser per fakultet Svar 2014 2015 2016 Svars- Svars- Urval frekvens Svar Urval frekvens Svar Urval Svarsfrekvens FEH 239 502 48% 371 632 59% 304 612 50% FHL 230 344 67% 254 412 62% 289 533 54% FKH 135 264 51% 251 365 69% 199 336 59% FSV 185 323 57% 260 467 56% 260 411 63% FTK 135 308 44% 279 552 51% 262 526 50% NLU 230 411 56% 254 472 54% 236 482 49% TOTALT 1154 2152 54% 1669 2900 58% 1550 2900 53% Förutom bortfallsanalys per fakultet och program finns möjligheten att kontrollera kön och campus, vilket redovisas i tabell 2. Kvinnor tenderar att besvara enkäter i större utsträckning än män, vilket även är fallet i Linnébarometern. I populationerna fanns 65-68 procent kvinnor, andelen svarande kvinnor är 68-70 procent. Det visar på en viss snedfördelning bland de svarande, 2-3 procentenheter per undersökningsår. Bedömningen är dock att det inte påverkar studiens trovärdighet. Tabell 2 Bortfallsanalys 9 2014 2015 2016 Population Svarande Population Svarande Population Svarande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor 1467 68% 802 70% 1923 66% 1121 69% 1910 65% 1042 68% Män 685 32% 333 30% 977 34% 503 31% 1026 35% 496 32% Totalt 2152 100% 1135 100% 2900 100% 1624 100% 2936 100% 1538 100% Campus Kalmar 887 41% 443 39% 1023 35% 568 35% 1004 34% 509 33% Campus Växjö 985 46% 541 48% 1427 49% 784 48% 1459 50% 761 49% Distans/ lärcentra 280 13% 151 13% 450 16% 276 17% 473 16% 275 18% Totalt 2152 100% 1135 100% 2900 100% 1628 100% 2936 100% 1545 100% När det gäller campus visar tabellen ingen snedfördelning som skulle kunna göra resultaten mindre trovärdiga. Glädjande är att studenter på distans/lärcentra känner lika starkt för att besvara enkäten som studenter med en påtagligt större geografisk närhet till Linnéuniversitetet. 8 Svarsfrekvenser per program finns i bilaga 1. 9 Det interna bortfallet är lågt, cirka två procent, för enkätfrågorna om kön och campus vid samtliga undersökningstillfällen. Det finns dock vissa osäkerhetsfaktorer i populationerna. När det gäller kön finns ett mindre antal förnamn som är svåra att könsbestämma. När det gäller campus finns ett antal utbildningar som går på båda campus eller på campus och distans/lärcentra, däribland några med ett stort antal studenter såsom Civilekonomprogrammet, Socionomprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet och vissa lärarutbildningsprogram. I utsökningen från LADOK finns inte studieort angiven. I dessa fall har fördelningen mellan studieorterna i populationen utgått från fördelningen bland de svarande. När programmen exkluderas helt ur bortfallsanalysen blir resultaten i stort sett desamma. Bedömningen är således att osäkerhetsfaktorerna inte påverkar bortfallsanalysens precision och trovärdighet i nämnvärd utsträckning. 7

2.3 Tolkning av statistiken En vanlig fråga är huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) i större utsträckning är nöjda med sin utbildning än de som svarat. I Linnébarometern handlar det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och huruvida man utvecklat vissa akademiska färdigheter. Om bortfallet är mer positiva har resultaten en viss negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss positiv snedvridning. Rent empiriskt är frågan svårbesvarad. Studier visar att båda tendenserna kan förekomma. Det är därför svårt att dra någon slutsats, men det är viktigt att ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås. När resultat jämförs över tid kan det indikera att studenterna 2014-2016 är samma individer under hela tidsperioden. Så är dock inte fallet. Grupperna består av olika individer vid varje undersökningstillfälle, vilket gör att begreppet förändring över tid behöver nyanseras. Förändring kan de facto ske över tid, men om studentgrupperna inte är desamma är det möjligt att en eventuell förändring hänger samman med gruppsammansättningen snarare än att utbildningen har förändrats. Exempelvis, låt säga att 60 procent 2015 upplever att de utvecklat färdigheten att orientera sig i relevanta forskningsfrågor, vilket 2016 ökar till 75 procent. Om det hade varit samma studenter i båda undersökningarna är den logiska slutsatsen att utbildningen förändrats på ett tillfredsställande sätt, alternativt att fler studenter utvecklar färdigheten ju längre utbildningen pågår. Det kan dock vara så att studenterna 2015 har lägre krav på utbildningen alternativt har bättre förkunskaper, vilket gör att man har lättare att fylla i att man utvecklat färdigheten. Denna problematik är relevant när undersökningsresultatet ska diskuteras. Förändringar över tid som lyfts fram på universitetsnivå är statistiskt signifikanta på 95%-nivån. På fakultetsnivå gäller signifikans på 90%-nivån. Det innebär att resultaten med största sannolikhet inte beror på slumpen. Det illustreras även i bilaga 2. Oftast handlar det om relativt små förändringar över tid, 5-10 procentenheter mellan undersökningstillfällena. I de fall förändringen går i olika riktningar på delfrågenivå är det svårt att med säkerhet säga något om trender, i synnerhet för avancerad nivå och distans/lärcentra som endast har en referenspunkt att utgå från (2015-2016). Det handlar snarare om att se mer generella mönster i resultaten. Slutligen, merparten av enkätfrågorna är attitydfrågor. Det innebär att det är studenternas upplevelser som står i centrum. Frågorna har oftast fem svarsalternativ, till exempel instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och kan ej bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Samma princip gäller för i mycket hög grad och i ganska hög grad som tillsammans blir i hög grad. 8

3. Grundnivå Utmanande utbildningar består av tre delområden: Utveckling av akademiska kompetenser o Kunskap och förståelse inom huvudområdet o Självständigt formulera och lösa problem o Självständigt sammanställa och presentera information o Göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund o Orientering i relevanta forskningsfrågor Utbildningens organisation, pedagogik och utbildningsmiljö o Kursernas progression o Moderna verktyg och e-plattformar o Kursernas organisering o Undervisningens pedagogiska kvalitet Stödfunktioner o Biblioteket o Råd och stöd o Tillgänglighet o Studentkåren 3.1 Utmanande utbildningar Delområde utveckling av akademiska kompetenser är stabilt över tid. Fem fakulteter uppvisar i det närmaste likartade resultat 2014-2016, medan FTK genomgående ligger lägre. Det beror primärt på att färre upplever sig ha utvecklat färdigheterna orientering i relevanta forskningsfrågor, göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund samt självständigt sammanställa och presentera information. 100 Diagram 2 - Utmanande utbildningar: Utveckling av akademiska kompetenser 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 9

På delfrågenivå är resultaten för universitetet som helhet i stort sett desamma 2014-2016. Det innebär bland annat att cirka 9 av 10 anser att de i hög grad utvecklat betydelsefulla akademiska kompetenser såsom kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och lösa problem samt sammanställa och presentera information. Något fler upplever 2016 att de kan orientera sig i relevanta forskningsfrågor (72 -> 78 procent), en ökning som kan härledas till FHL och FKH. FKH uppvisar en positiv utveckling i årets undersökning för 4 av 5 kompetenser. Resultaten för delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö är relativt stabilt över tid på universitetsnivå, medan vissa förändringar kan skönjas på fakultetsnivå. 2015 gick FKH och FTK framåt (7-8 procentenheter) och 2016 syns motsvarande positiva tendens vid FEH och FHL. FHL ligger högre än övriga fakulteter 2014-2016, vilket i huvudsak hänger samman med att fler upplever att kurserna varit välorganiserade och att undervisningen hållit hög pedagogisk kvalitet. 100 Diagram 3 - Utmanande utbildningar: Utbildningens organisation, pedagogik, miljö 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå syntes en positiv tendens 2014-2015 för kursernas organisering där fler upplevde att de varit välorganiserade (55 -> 62 procent). Förändringen kunde skönjas vid ett flertal fakulteter. 2015-2016 är det istället fler som anser att moderna verktyg och e-plattformar är väl integrerade i utbildningen (66 -> 72 procent). Samtliga fakulteter förutom FTK går framåt, men FTK uppvisade å andra sidan avsevärt bättre resultat 2014-2015. 8 av 10 ger positivt omdöme om kursernas progression och menar att kurserna i huvudområdet bygger på varandra. Resultaten är stabila över tid, både på universitets- och fakultetsnivå. Skillnader mellan fakulteter är små. 10

Delfrågan om studenternas synpunkter på utbildningen har tagits i beaktande har i årets undersökning ersatts med tre påståenden som berör attityder till kursvärderingar. Knappt 8 av 10 anser att kursvärderingar är ett smidigt sätt att lämna synpunkter på utbildningen och skillnader mellan fakulteter är små. 6 av 10 menar dock att resultaten från kursvärderingarna inte återkopplas till studenterna. Upplevelserna delas i hög grad på samtliga fakulteter, med undantag för FHL. Där anser endast var fjärde student att så är fallet. Diagram 4 - Attityder till kursvärderingar Kursvärderingar är ett smidigt sätt att lämna synpunkter kring utbildningen på 32 46 13 6 3 Resultaten från kursvärderingarna återkopplas till mig 8 21 25 34 12 Det är ingen mening att fylla i kursvärderingar, de ansvariga tar ändå inte hänsyn till mina erfarenheter 13 26 23 17 21 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Kan ej bedöma Påståendet om huruvida det är någon mening att fylla i kursvärderingar delar studenterna i två grupper. Lika många (4 av 10) instämmer och tar avstånd, medan 2 av 10 menar att de inte kan ta ställning. På FHL och FSV är det fler som tar avstånd från påståendet än instämmer, det omvända gäller vid FEH och FTK. Diagram 5 visar att resultaten för delområde stödfunktioner såg i princip identiska ut 2014-2015 och skillnaderna mellan fakulteter var små. 2016 syns dock en positiv tendens på universitetsnivå och för flera fakulteter, framför allt vid FHL. 100 Diagram 5 - Utmanande utbildningar: Stödfunktioner 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 11

FHL:s förändring på delområdesnivå (72 -> 84 procent) hänger samman med att fler upplever att bibliotekets resurser och service motsvarar deras behov, att de har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån sina behov och att det varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal. En positiv tendens, men inte lika framträdande, syns även för FKH/FTK/NLU (+ 5-6 procentenheter) och kan på samma sätt härledas till ovan nämnda tre delfrågor. Särskilt positivt för 2016 är att cirka 9 av 10 vid samtliga fakulteter upplever att biblioteket motsvarar deras behov. Uppfattningen om administrationens tillgänglighet och servicenivå är väl utbredd på samtliga fakulteter och således likvärdig för olika studenter. I dessa fall ger cirka 7 av 10 ett positivt omdöme. 3.2 Framstående forskning Framstående forskning består av ett delområde: Vetenskaplig förankring o Kunskapen vilar på vetenskaplig grund o Intresse för vetenskapliga frågor o Koppling till aktuell forskning i kursinnehåll Resultaten för strategiska området framstående forskning var oförändrade på universitetsnivå 2014-2015, men 2015-2016 syns en svagt positiv tendens. Den hänger samman med att fler upplever att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund (85 -> 92 procent) och att det funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet (72 -> 78 procent). 100 Diagram 6 - Framstående forskning 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 12

På fakultetsnivå ökade FTK 10 procentenheter för hela området 2014-2015 (55 -> 65 procent) och gick framåt för samtliga tre delfrågor. Det innebär att skillnaderna mellan fakulteterna minskade, men FTK erhöll likväl lägst värde. 2015-2016 är fakultetens resultat stabila över tid. 2015-2016 är det istället FKH som uppvisar en positiv tendens (69 -> 80 procent). Förbättringen hänger samman med att fler tycker att intresset för vetenskapliga frågor har stärkts och att det funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet. Även FHL och FSV går framåt på delområdesnivå, från ett redan bra utgångsläge. 3.3 Samhällelig drivkraft Samhällelig drivkraft består av två delområden, men enbart det förstnämnda ingår i diagrammet: Koppling till arbetslivet o Kontakter med arbetslivet o Karriärvägledning o Entreprenöriellt förhållningssätt Påverkan på Linnéregionen o Flyttmönster Resultaten för området är relativt stabilt över tid på universitetsnivå 2014-2016. Drygt 5 av 10 upplever att det förekommit relevanta kontakter med arbetslivet i utbildningen och knappt 3 av 10 att det funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning utifrån behov. 2015 upplevde fler att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (25 -> 33 procent) och är 2016 kvar på ungefär samma nivå. 100 Diagram 7 - Samhällelig drivkraft 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 13

En positiv tendens kan skönjas för delområdet 2014-2015 vid FKH/FTK/FEH (+6-8 procentenheter). Gemensamt för dem var högre värden för delfrågorna om entreprenöriellt förhållningssätt och karriärvägledning. 2015-2016 är dock samtliga fakulteters resultat på delområdesnivå stabila över tid. Skillnader mellan fakulteter är relativt små över tid på delområdesnivå, men delfrågan om entreprenöriellt förhållningssätt skiljer sig kraftigt åt och förstärks över tid. 2014 upplevde 16-40 procent att de utvecklat den förmågan, ett intervall på 24 procentenheter mellan lägsta och högsta värden. Intervallet ökar till 30 procentenheter 2015 och till 41 procentenheter 2016. FEH erhåller högst värden samtliga tre år och FHL lägst. Å andra sidan ligger FHL kontinuerligt högst vad gäller relevanta kontakter med arbetslivet. Linnébarometern innehåller frågor om studenternas uppväxtort samt vart de planerar att flytta efter avslutade studier. Det visar potentiella flyttmönster som är en betydelsefull aspekt av samhällelig drivkraft eftersom det ger information om studenternas framtida påverkan på Linnéregionen och vilken typ av kompetens som stannar kvar där. Geografisk rörlighet kan illustreras genom fyra kategorier av flyttmönster: Stannare är de som är uppväxta i Linnéregionen och vill bosätta sig där efter studierna. Utflyttare har också sitt ursprung i Linnéregionen, men vill bosätta sig utanför densamma. Besökare är uppväxta utanför Linnéregionen och flyttar dit för att studera, med ambitionen att etablera sig utanför regionen efter avslutade studier. Inflyttare har inte heller sitt ursprung i Linnéregionen, men planerar att bli hemmahörande där efter studierna. Tabell 3 Flyttmönster 10 Uppväxta inom Linnéregionen Uppväxta utanför Linnéregionen Linnébarometern 2016 Andel Antal Andel inom region Linnébarometern 2015 Andel Antal Andel inom region Alumnundersökningen 2014 Andel Antal Andel inom region Stannare 241 26 80 252 23 74 133 31 84 Utflyttare 61 7 20 87 8 26 26 6 16 Inflyttare 116 13 19 127 12 17 59 14 22 Besökare 496 54 81 618 57 83 209 49 78 Tabellen visar att 33 procent (26+7) är uppväxta i Linnéregionen, men att andelen som planerar att bosätta sig där efter studierna är större, 39 procent (26+13). Det skulle således innebära ett visst tillskott av högutbildad arbetskraft i regionen. De allra flesta som är uppväxta i regionen vill stanna kvar där (80 procent) och de allra flesta som är uppväxta utanför Linnéregionen planerar att lämna den (81 procent). Samma mönster går att urskilja från förra årets undersökning. Flyttmönstren är dock inte något statiskt utan föränderligt, i synnerhet bland unga högutbildade. Därtill är det en bedömning av framtiden, inte något faktiskt utfall. Därför är det fruktbart att knyta resultaten till Alumnundersökningen 2014, även om hänsyn måste tas till att en del alumner ännu inte hunnit bosätta sig på den plats de verkligen avser att bo. 11 10 Gäller endast campusbaserade program 11 Alumnundersökningen 2014 är genomförd 1-1,5 år efter avslutade studier och en majoritet arbetar fortfarande kvar på sitt första arbete, vilket inte sällan tas för att komma in på arbetsmarknaden snarare än utifrån var man planerar att bosätta sig på lång sikt. Här bör även poängteras att jämförelsen gäller två olika studentgrupper. 14

Jämförelsen visar att fler blir kvar i Linnéregionen än vad som först var planerat: stannarna ökar från 77 procent 12 till 84 procent och inflyttarna ökar från 18 procent 13 till 22 procent. Det visar att förväntningar och utfall inte alltid går hand i hand, vilket visar sig positivt för Linnéregionen. 14 Alumnundersökningen 2014 visar även att 9 av 10 som är uppväxta på någon av centralorterna (Kalmar och Växjö) är bosatta där idag. Trenden bland besökarna är att de återvänder till sina hemtrakter. 43 procent bor idag i samma kommun som de växte upp. Motsvarande andel för samma län är 65 procent. Trenden går att skönja för besökare uppväxta över hela Sverige och i såväl större som mindre städer. 3.4 Globala värden Globala värden består av två delområden: Värdegrund o Mångfald o Likabehandling o Hållbar utveckling o Mobbning och trakasserier 15 Internationalisering o Förutsättningar för utlandsstudier o Internationellt perspektiv Resultaten för delområde värdegrund är stabila över tid för universitetet som helhet. Det innebär bland annat att knappt 6 av 10 respektive 5 av 10 anser att likabehandling och hållbar utveckling har belysts/diskuterats i utbildningen. Resultaten gick i varierande riktning på fakultetsnivå 2014-2015 (FEH/FHL+, FSV-) men är oförändrade 2015-2016. Undantaget är FKH med en positiv tendens även 2016, vilket återspeglas i samtliga tre delfrågor. Fakultetens resultat är dock i paritet med universitetsgenomsnittet. NLU har högst värde vid samtliga tre undersökningstillfällen. Skillnaderna mellan fakulteter minskar över tid. 12 Avser genomsnitt från Linnébarometern 2015 och 2016 13 Avser genomsnitt från Linnébarometern 2015 och 2016 14 Här bör även poängteras att jämförelsen gäller två olika studentgrupper. 15 2014 upplevde 10 procent att de blivit utsatta för mobbning eller trakasserier av lärare eller annan personal vid Lnu. Till Linnébarometern 2015 utökades detta frågebatteri för att ge ett bättre kunskapsunderlag kring händelserna. Dessa resultat planerades att fördjupas i en särskild rapport till Kommittén för Lika villkor under ht2015 och ingick därför inte i förra årets sammanställning. Framtagandet av rapporten har försenats och kommer istället påbörjas ht2016. Den kommer därmed innehålla resultaten för 2015 och 2016. 15

Diagram 8 - Globala värden: Värdegrund 100 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå varierar resultaten kraftigt på fakultetsnivå vad gäller huruvida likabehandling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde, vilket är fallet för samtliga tre undersökningstillfällen. 2016 ligger intervallet mellan 3 av 10 (FTK) och 8 av 10 (NLU). För hållbar utveckling syns två motsatta tendenser för FEH och NLU. 2014 låg FEH lägst (40 procent) och NLU högst (63 procent) men fakulteterna erhåller i princip lika höga värden 2016 (53 respektive 51 procent). Delområde internationalisering uppvisade resultat i positiv riktning 2014-2015, men är oförändrade 2015-2016. Samma tendens syns för FEH/FKH/NLU. Undantaget är FHL som fortsätter gå framåt även 2016, men ligger likväl under universitetsgenomsnittet. På delfrågenivå tar det sig uttryck genom att fler tycker att det funnits goda förutsättningar för utlandsstudier och att utbildningen haft ett internationellt perspektiv. FEH erhåller högst värde 2014-2016. 16

100 Diagram 9 - Globala värden: Internationalisering 80 60 40 20 0 2014 2015 2016 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT Överlag är skillnaderna stora mellan fakulteterna vid samtliga undersökningstillfällen. På universitetsnivå är det cirka 6 av 10 som upplever att det har funnits goda möjligheter till utlandsstudier och ett internationellt perspektiv i utbildningen. På fakultetsnivå varierar resultaten mellan cirka 4 av 10 och 8 av 10. 3.5 Sammanfattande omdöme Sammanfattande omdöme avser tre delfrågor som avspeglar en generell värdering av utbildningen, men där resultaten inte vägs samman till ett delområde. Det beror på att en delfråga är i fritext och en fråga har förändrats till 2016. o Sammanfattande omdöme av utbildningen o Rekommendera Lnu till andra o Bäst och sämst med Linnéuniversitetet Resultaten för sammanfattande omdöme är stabilt över tid för universitetet som helhet. Cirka 8 av 10 ger sin utbildning det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra. Vissa variationer finns på fakultetsnivå. FHL/FKH/FTK gick framåt 2014-2015 (5-9 procentenheter) men de två förstnämnda har oförändrade resultat 2016. FTK backar något 2016, till nivån för 2014. 16 2016 utökades frågan om sammanfattande omdöme till att innehålla fyra teman, vilka illustreras i diagram 10 på nästkommande sida. I sammanhanget bör nämnas att studenter som planerar fortsatta studier på avancerad nivå är mer benägna att förlägga dem vid Lnu ifall de ger utbildningen ett positivt omdöme. Det gäller samtliga fyra aspekter i frågan om sammanfattande omdöme, samt om de skulle rekommendera utbildningen och Lnu till andra. 16 Mer detaljerad information finns sist i bilaga 2. 17

Diagram 10 - Sammanfattande omdöme: teman 2016 100 80 60 40 20 0 Studiesocial miljö Utbildningskvalitet Forskningsanknytning Föreberedelse för arbetsliv FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT Cirka 9 av 10 anser att studiemiljön är tillfredsställande. Skillnaderna mellan fakulteter är mycket små. Cirka 8 av 10 upplever att utbildningskvalitet och forskningsanknytning varit bra. I dessa avseenden är skillnaderna större mellan fakulteter. Det gäller framför allt forskningsanknytningen där FTK erhåller ett lägre värde. Cirka 7 av 10 menar att utbildningen förbereder för arbetslivet. Fakulteter med hög andel professionsutbildningar (FHL/NLU) erhåller mest positiva omdömden, så även överlag för samtliga fyra teman. I Linnébarometern 2015 har frågan om att rekommendera utökats till att innehålla både Lnu och sin utbildning. Tabell 4 illustrerar att något fler kan tänka sig att rekommendera Lnu än sin utbildning, vilket framför allt syns vid FKH och FTK. I FKH:s fall skiljer 16-19 procentenheter och för FTK 12-13 procentenheter. Skillnader mellan fakulteter är betydligt större vad gäller benägenheten att rekommendera utbildningen än Lnu. Intervallen är 70-94 procent respektive 84-91 procent. Tabell 4 - Sammanfattande omdöme: rekommendation 17 Skulle rekommendera andra att studera vid sin utbildning Skulle rekommendera andra att studera vid Lnu Totalt rekommendation FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT -15-16 -15-16 -15-16 -15-16 -15-16 -15-16 -15-16 81 82 91 94 70 70 82 88 76 75 90 91 82 82 84 85 95 91 89 86 89 90 88 88 91 93 89 88 83 84 93 93 80 78 86 89 82 82 91 92 85 85 17 2015 innehöll frågan svarsalternativet vet ej, men är ändrat till kan ej bedöma 2016. Fler studenter svarar vet ej än kan ej bedöma, varpå de har exkluderats ur sammanställningen för att resultaten ska kunna jämföras över tid. 18

Diskrepansen mellan att rekommendera utbildningen och Lnu verkar delvis vara kopplad till campus. Studenterna är lika benägna på båda campus att rekommendera sin utbildning, men studenter på campus Växjö är mer benägna att rekommendera Lnu. Tendensen syns såväl 2015 som 2016. Dessa resultat återspeglas även i den öppna frågan om vad som är bäst med Linnéuniversitetet, där campus är det vanligast förekommande svaret. 18 Campus sägs framför allt bidra till en gemenskap och socialt sammanhang som studenterna uppskattar. Resultaten indikerar således att det finns faktorer utöver utbildningen som påverkar benägenheten att rekommendera Lnu. En sådan kan vara att studenterna är mer positiva till det mer samlade campusområdet i Växjö. Betydelsen av campus framgår tydligt i tidigare student- och alumnundersökningar vid dåvarande Växjö universitet. Bortsett från campus lyfter studenterna fram lärarna och utbildningsinnehållet. Dessa två aspekter nämns dock i lika stor omfattning gällande vad som behöver utvecklas vid Lnu. Lärare benämns å ena sidan som förebilder och är inspirerande, motiverande och kompetenta, men å andra sidan med bristande engagemang och pedagogiska förmågor. Utbildningsinnehållet är en bred kategori både i positivt och negativt hänseende, men studenterna menar framför allt att det finns en utvecklingspotential i utbildningens koppling till arbetslivet. Mindre framträdande aspekter av vad som är bäst med Lnu är närheten, framför allt geografisk men även en slags mental närhet som avser relationen mellan studenter och lärare/annan personal. Därutöver nämns studiemiljön i allmänna ordalag, i synnerhet fysiska lokaler med biblioteket i spetsen. Ett fåtal tar även upp universitetets internationella prägel med möjligheten att studera utomlands och interagera med personer med annan bakgrund. Studenterna riktar kritik mot områden som kommunikation och administration. Kommunikation avser å ena sidan lärare emellan, exempelvis i situationer där studenterna upplever att de får olika besked inom ramen för en kurs, föreläsning, examination eller liknande, men även en avsaknad av information i direktkontakten gentemot studenter. Administration är en bred kategori men avser bland annat scheman som inte kommer ut i tid och litteraturlistor som ändras i sista stund. Andra mindre framträdande aspekter är kursvärderingar och avsaknad av anonyma tentor, två aspekter som i skrivande stund är föremål för kvalitetshöjande åtgärder. 18 Att jämföra campus Växjö och Kalmar med varandra har inte varit en central del av Linnébarometern 2015. Rekommendationsbenägenheten av Lnu är dock den enda fråga som väsentligt skiljer dem åt. I övrigt är likheterna genomgående för samtliga strategiska områden. 19

4. Avancerad nivå Innevarande kapitel fokuserar avancerad nivå för Lnu som helhet och jämför resultat 2015-2016. Resultaten redovisas i tabeller med balansmått, vilka åskådliggör skillnader i procentenheter. Grön markering i kolumnen balansmått innebär högre värde 2016, orange innebär lägre värde. När resultaten för avancerad nivå avviker mot grundnivå både 2015 och 2016 görs kommentarer i löpande text. 4.1 Utmanande utbildningar Tabell 5 illustrerar en närmast identisk bedömning vad gäller delområde utveckling av akademiska kompetenser. Fler studenter på avancerad nivå upplever att de i hög grad utvecklat förmågan att orientera sig i relevanta forskningsfrågor. TABELL 5: UTMANANDE UTBILDNINGAR - BALANS- 2015 2016 AVANCERAD NIVÅ 2015-2016 MÅTT Kunskap och förståelse inom huvudområdet 87 88 +1 Förmåga att självständigt formulera och lösa problem 87 88 +1 Förmåga att sammanställa och presentera information 86 87 +1 Förmåga att göra kritiska bedömningar på vet. grund 84 83-1 Förmåga att orientera dig i relevanta forskningsfrågor 82 83 +1 Totalt - utveckling av akademiska kompetenser 85 86 0 Kurserna i ditt huvudområde bygger på varandra 81 79-2 Moderna verktyg är väl integrerade i utbildningen 75 73-2 Kurserna i din utbildning har varit välorganiserade 71 67-4 Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet 74 72-2 Dina synpunkter på utbildningen har beaktats Totalt utb. organisation, pedagogik, miljö 75 73-2 Bibliotekets resurser och service motsvarar mina behov 93 90-3 Jag har fått tillräckligt med råd/stöd utifrån mina behov 79 80 +1 Det har varit smidigt att komma i kontakt med personal 84 80-4 Jag upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd/hjälp 73 71-2 Totalt stödfunktioner 82 80-2 Delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö är också stabilt över tid, vilket gäller samtliga fyra delfrågor. På avancerad nivå finns en mer utbredd positiv uppfattning kring 2 av 4 delfrågor: att undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet och att kurserna har varit välorganiserade. Resultaten för delområde stödfunktioner uppvisar heller inga förändringar över tid, men på avancerad nivå upplevs det vara mer smidigt att komma i kontakt med relevant personal och att få tillräckligt med råd/stöd utifrån behov. 20

4.2 Framstående forskning Tabell 6 visar att resultaten är stabila över tid. 2015 gav studenter på avancerad nivå ett mer positivt omdöme om samtliga tre delfrågor, men 2016 föreligger inga skillnader. Det beror på att resultaten för grundnivå förbättras 2016. TABELL 6: FRAMSTÅENDE FORSKNING - BALANS- 2015 2016 AVANCERAD NIVÅ 2015-2016 MÅTT Den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig grund 94 93-1 Det har funnits en koppling till aktuell forskning i kurser 82 82 0 Ditt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden 71 69-2 TOTALT FRAMSTÅENDE FORSKNING 82 81-1 4.3 Samhällelig drivkraft Tabell 7 visar resultat i negativ riktning för delområdet, vilket beror på att färre upplever att det förekommit relevanta kontakter med arbetslivet. Minskningen innebär att delfrågan ges mer positivt omdöme på grundnivå 2016. Övriga två delfrågor är stabila över tid och värderas på ungefär samma sätt på grundnivå. TABELL 7: SAMHÄLLELIG DRIVKRAFT - BALANS- 2015 2016 AVANCERAD NIVÅ 2015-2016 MÅTT Det har förekommit relevanta kontakter med arbetslivet 56 44-12 Du har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt 28 27-1 Det har funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning utifrån dina behov 26 25-1 TOTALT SAMHÄLLELIG DRIVKRAFT 37 32-5 4.4 Globala värden Tabell 8 åskådliggör inga skillnader över tid för delområde värdegrund, men skiljer sig jämfört med grundnivå. Fler studenter på avancerad nivå menar att utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund. En tänkbar förklaring kan vara att program på avancerad nivå befolkas av studentgrupper med större heterogenitet. Det går dock inte att verifiera vare sig genom Linnébarometerns frågor eller annan tillgänglig statistik. Färre studenter upplever att likabehandling och hållbar utveckling har belysts/diskuterats i utbildningen. Skillnaderna är relativt små, men kan hänga samman med att utbildningstiden är kortare på avancerad nivå och att det finns mindre möjlighet att inkorporera dessa perspektiv, inte minst med tanke på att studierna i hög grad är fokuserade på självstudier och uppsatsarbeten. TABELL 8: GLOBALA VÄRDEN - BALANS- 2015 2016 AVANCERAD NIVÅ 2015-2016 MÅTT Likabehandling har belysts/diskuterats utifrån din utbildning 50 48-2 Utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund 72 69-3 Hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde 40 40 0 Totalt - värdegrund 54 52-2 Det har funnits goda förutsättningar att förlägga en del av utbildningen utomlands 42 32-10 Det har funnits ett internationellt perspektiv i min utbildning 71 54-17 Totalt internationalisering 57 43-14 21

Delområde internationalisering uppvisar resultat i negativ riktning för båda delfrågorna. Färre anser att utbildningen haft ett internationellt perspektiv och att det funnits goda möjligheter att förlägga del av utbildningen utomlands. Möjligheterna till utlandsstudier upplevs vara mer kringskurna än på grundnivå, vilket kan ha att göra med att utbildningarnas upplägg och innehåll skiljer sig åt i den meningen att program på grundnivå i högre grad erbjuder utlandsstudier. 4.5 Sammanfattande omdöme Tabell 9 visar att något fler skulle rekommendera Lnu än sin utbildning, en skillnad som finns även på grundnivå. I jämförelse med grundnivå är rekommendationsbenägenheten ungefär lika stark. Det stämmer väl överens med att programgrupperna är mer positiva till olika områden enkäten behandlar. Avancerad nivå faller bättre ut i delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö samt stödfunktioner. Däremot suddas skillnaden från 2015 ut för framstående forskning. Grundnivå får dock mer positiva omdömen för globala värden. TABELL 9: SAMMANFATTANDE OMDÖME - AVANCERAD NIVÅ 2015-2016 19 2015 2016 Skulle rekommendera andra att studera vid Linnéuniversitetet Skulle rekommendera andra att studera vid sin utbildning BALANS- MÅTT 90 90 0 84 85 +1 Totalt - rekommendation 87 88 +1 Utbildningskvalitet --- 79 --- Forskningsanknytning --- 89 --- Studiesocial miljö --- 84 --- Förberedelse för arbetslivet --- 70 --- Totalt teman --- 81 --- När det gäller sammanfattande omdöme är likheterna med grundnivå slående för utbildningskvalitet, studiesocial miljö och förberedelse för arbetslivet. Däremot är fler på avancerad nivå nöjda med forskningsanknytningen (89 procent jmf 80 procent). 19 2015 innehöll frågan om rekommendation svarsalternativet vet ej, men är ändrat till kan ej bedöma 2016. Fler studenter svarar vet ej än kan ej bedöma, varpå de har exkluderats ur sammanställningen för att resultaten ska kunna jämföras över tid. 22

5. Distans/lärcentra Kapitlet fokuserar program på distans/lärcentra för Lnu som helhet och jämför resultat 2015-2016. Resultaten redovisas i tabeller med balansmått, vilka åskådliggör skillnaden i procentenheter. Grön markering i kolumnen balansmått innebär högre värde 2016, orange utgör lägre värde. När resultaten för distans/lärcentra avviker mot campusutbildningar både 2015 och 2016 görs kommentarer i löpande text. 5.1 Utmanande utbildningar Tabell 10 visar att resultaten är stabila över tid vad gäller delområde utveckling av akademiska kompetenser. Studenterna upplever att de utvecklat samtliga akademiska kompetenser i lika hög grad som campusstudenter. TABELL 10: ATTRAKTIV KUNSKAPSMILJÖ - BALANS- 2015 2016 DISTANS/LÄRCENTRA 2015-2016 MÅTT Kunskap och förståelse inom huvudområdet 91 89-2 Förmåga att självständigt formulera och lösa problem 89 87-2 Förmåga att sammanställa och presentera information 92 89-3 Förmåga att göra kritiska bedömningar på vet. grund 86 87 +1 Förmåga att orientera dig i relevanta forskningsfrågor 75 78 +3 Totalt - utveckling av akademiska kompetenser 87 86-1 Kurserna i ditt huvudområde bygger på varandra 88 86-2 Moderna verktyg är väl integrerade i utbildningen 75 77 +2 Kurserna i din utbildning har varit välorganiserade 71 69-2 Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet 75 72-3 Dina synpunkter på utbildningen har beaktats Totalt utb. organisation, pedagogik, miljö 77 76-1 Bibliotekets resurser och service motsvarar mina behov 20 59 57-2 Jag har fått tillräckligt med råd/stöd utifrån mina behov 77 79 +2 Det har varit smidigt att komma i kontakt med personal 75 76 +1 Jag upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd/hjälp 21 7 7 0 Totalt stödfunktioner 55 55 0 Delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö är också stabilt över tid, På distans/lärcentra finns en mer utbredd positiv uppfattning kring samtliga fyra delfrågor än vid campusutbildningar. Skillnaderna är i intervallet 5-10 procentenheter, minst vad gäller progressionen och störst för undervisningens pedagogiska kvalitet. Gällande stödfunktioner kan 4 av 10 inte bedöma delfrågan om biblioteket, rimligen eftersom de inte utnyttjar biblioteket i samma utsträckning som campusstudenter. De som besvarar frågan är dock lika nöjda som campusstudenter. Ännu fler, närmare 9 av 10, kan inte besvara delfrågan om Studentkåren. När det gäller kontakt med personal och tillräckligt med råd/stöd är distansstudenter lika nöjda som campusstudenter och inga skillnader över tid föreligger. 20 35-36% svarar kan ej bedöma. De är exkluderade i jämförelsen med campusstudenter. 21 85-87% svarar kan ej bedöma. De är exkluderade i jämförelsen med campusstudenter. 23

5.2 Framstående forskning Enligt tabell 11 är resultaten är stabila över tid. Fler distansstudenter upplever att det funnits en koppling till aktuell forskning i kurserna. Skillnaden minskar dock från 15 procentenheter 2015 till 10 procentenheter 2016. TABELL 11: FRAMSTÅENDE FORSKNING - BALANS- 2015 2016 DISTANS/LÄRCENTRA 2015-2016 MÅTT Den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig grund 95 96 +1 Det har funnits en koppling till aktuell forskning i kurser 89 87-2 Ditt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden 71 70-1 TOTALT FRAMSTÅENDE FORSKNING 85 84-1 5.3 Samhällelig drivkraft Tabell 12 illustrerar att resultaten är stabila över tid för samhällelig drivkraft. 4 av 10 kan inte bedöma delfrågan om karriärvägledning, vilket förmodligen bottnar i en okunskap om att servicen finns och att den inte är lika tillgänglig som för campusstudenter. Det får genomslag även bland gruppen som besvarar frågan. I övrigt upplever lika många distansstudenter att det förekomit relevanta kontakter med arbetslivet och att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt. TABELL 12: SAMHÄLLELIG DRIVKRAFT - BALANS- 2015 2016 DISTANS/LÄRCENTRA 2015-2016 MÅTT Det har förekommit relevanta kontakter med arbetslivet 57 57 0 Du har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt 29 27-2 Det har funnits möjlighet att få relevant 22 karriärvägledning utifrån dina behov 16 19 +3 TOTALT SAMHÄLLELIG DRIVKRAFT 34 34 0 5.4 Globala värden Tabell 13 åskådliggör inga skillnader över tid för värdegrund. Resultaten är dessutom i paritet med campus. Delområde internationalisering är också stabilt över tid, men distansstudenter upplever sig ha betydligt svårare att besvara delfrågan om förutsättningar för utlandsstudier. Det kan bero på större okunskap om utbildningens upplägg i detta avseende, men även mer kringskurna faktiska möjligheter. TABELL 13: GLOBALA VÄRDEN - BALANS- 2015 2016 DISTANS/LÄRCENTRA 2015-2016 MÅTT Likabehandling har belysts/diskuterats utifrån din utbildning 52 48-4 Utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund 57 57 0 Hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde 47 46-1 Totalt - värdegrund 52 50-2 Det har funnits goda förutsättningar att 23 förlägga en del av utbildningen utomlands 33 32-1 Det har funnits ett internationellt perspektiv i min utbildning 53 50-3 Totalt internationalisering 43 41-2 22 37-42% svarar kan ej bedöma. De är exkluderade i jämförelsen med campusstudenter. 23 35-37% svarar kan ej bedöma. De är exkluderade i jämförelsen med campusstudenter. 24

5.5 Sammanfattande omdöme Tabell 14 visar att lika många distansstudenter skulle rekommendera Lnu som sin utbildning. Inga skillnader föreligger över tid, vilket stämmer bra överens med att utbildningen i övrigt värderas på samma sätt 2015 som 2016. Campusstudenter är däremot något mer benägna att rekommendera Lnu än sin utbildning, vilket till stor del beror på att de värderar just campus mycket högt. Den aspekten fyller en avsevärd mindre funktion för distansstudenter, vilket avspeglas i resultaten. Drygt 8 av 10 skulle rekommendera sin utbildning, vilket är i paritet med campusstudenterna. TABELL 14: SAMMANFATTANDE OMDÖME DISTANS/LÄRCENTRA 2015-2016 Skulle rekommendera andra att studera vid Linnéuniversitetet Skulle rekommendera andra att studera vid sin utbildning 2015 2016 BALANS- MÅTT 82 81-1 81 82 +1 Totalt - rekommendation 82 82 0 Utbildningskvalitet --- 82 --- Forskningsanknytning --- 90 --- Studiesocial miljö --- 85 --- Förberedelse för arbetslivet --- 73 --- Totalt teman --- 82 --- När det gäller sammanfattande omdöme är likheterna med campusstudenterna slående för utbildningskvalitet, studiesocial miljö och förberedelse för arbetslivet. Däremot är fler distansstudenter nöjda med forskningsanknytningen (90 procent jmf 82 procent). 25

6. Slutsatser Här lyfts de mest framträdande resultaten fram. Strukturen följer de empiriska kapitlen. Tyngdpunkten ligger på grundnivå då den utgör cirka 80 procent av det statistiska underlaget och att resultaten kan brytas per fakultet. Fokus ligger primärt vid förändring över tid där varje delområde redovisas separat, med nedslag på delfrågenivå. Resultat för universitetet som helhet och per fakultet nämns kontinuerligt. Avancerad nivå och distans/lärcentra diskuteras endast på universitetsnivå och har inte samma styckeindelning. Resultat för avancerad nivå relateras till grundnivå, samt distans/lärcentra till campusutbildningar. Grundnivå I förra årets undersökning var resultaten för 6 av 7 delområden stabila över tid (2014-2015) på universitetsövergripande nivå. De flesta områden uppvisade dock en marginell förbättring som inte var statistiskt signifikant. Tillsammans kunde förändringarna sägas utgöra en viss positiv tendens. Undantaget var internationalisering som ökade sju procentenheter. 2015-2016 är 5 av 7 delområden oförändrade på universitetsnivå, med en positiv tendens för stödfunktioner och framstående forskning (+ 5-6 procentenheter). Förbättringen för stödfunktioner genomsyras framför allt av att fler upplever att bibliotekets resurser och service motsvarar deras behov (+11 procentenheter), men även i smidigheten att komma i kontakt med relevant personal samt ett i högre grad tillgodosett behov av råd och stöd (+7 procentenheter). FHL uppvisar störst ökning bland fakulteterna. Även FKH/FTK/NLU går framåt, men i något mindre utsträckning. Med hänsyn till 2014 uppvisar dessutom FEH och FSV en viss positiv tendens. Delområdets positiva utveckling återspeglas således i stora delar av organisationen och skillnaderna mellan fakulteterna är relativt små. Förbättringen i framstående forskning består av att fler anser att det funnits en koppling till aktuell forskning och att kunskapsförmedlingen vilat på vetenskaplig/konstnärlig grund (+ 6-7 procentenheter). En positiv tendens för dessa delfrågor syns på fyra fakulteter. På delområdesnivå uppvisar FKH störst förbättring. Även FHL och FSV går framåt, från ett redan starkt utgångsläge. FSV erhåller högst värde för samtliga tre delfrågor alla undersökningsår. FTK ligger lägst 2016, i paritet med förra årets högre värde. Utveckling av akademiska kompetenser är i princip oförändrat över tid på universitetsnivå, vilket i hög grad beror på att resultaten överlag är bra och utrymmet för förbättringar därmed relativt litet. Drygt 9 av 10 upplever att de utvecklat ett flertal betydelsefulla färdigheter och förmågor. Undantaget är en positiv tendens för orientering i relevanta forskningsfrågor (72 -> 78 procent). Ökningen kan härledas till FHL och FKH. Den sistnämnda fakulteten är för övrigt den enda som uppvisar en förbättring på delområdesnivå (4 av 5 delfrågor). Skillnader mellan fakulteter är små eller mycket små, med undantag för FTK som ges lägre värden. 26

Utbildningens organisation, pedagogik och miljö är relativt stabilt över tid. Det innebär att 8 av 10 upplever god progression och 6 av 10 anser att undervisningen håller hög pedagogisk kvalitet. 2015 syntes en positiv tendens för kursernas organisering (55 -> 62 procent). 2016 är det istället fler som anser att moderna verktyg och e-plattformar är väl integrerade i utbildningen (66 -> 72 procent). Vissa förändringar kan skönjas på fakultetsnivå. 2015 gick FKH och FTK framåt (7-8 procentenheter) och 2016 syns motsvarande positiva tendens vid FEH och FHL. FHL ligger högre än övriga fakulteter 2014-2016. De universitetsövergripande resultaten för samhällelig drivkraft är i stort sett oförändrade 2014-2016. Det betyder att drygt 5 av 10 upplever att det förekommit relevanta kontakter med arbetslivet och knappt 3 av 10 att det funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning. 2015 upplevde dock fler att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (25 procent -> 33 procent). 2016 ligger på ungefär samma nivå. Skillnader mellan fakulteter på delområdesnivå är relativt små samtliga år, men kraftiga diskrepanser syns på delfrågenivå både inom och mellan fakulteter. Exempelvis, 2014 upplevde 16-40 procent att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt. Intervallet på 24 procentenheter ökar till 41 procentenheter 2016. FEH erhåller högst värden samtliga tre år och FHL lägst. I Linnébarometern 2015 lyftes entreprenöriellt förhållningssätt fram som ett område med utvecklingspotential eftersom endast en tredjedel av studenterna upplevde att de utvecklat förmågan. Hänsyn måste dock tas till att fokusområdet är relativt nytt och att arbetet är en långsiktig process som kräver tid för att inkorporeras i verksamheten. I Linnébarometern 2016 är resultatet detsamma, men visar samtidigt en ökad diskrepans mellan fakulteter. I takt med implementeringen av projekt Det entreprenöriella universitetet borde skillnaderna snarare minska än öka. Flertalet som är uppväxta i Linnéregionen vill stanna kvar där efter studierna (77 procent) medan fler uppväxta utanför Linnéregionen (83 procent) planerar att lämna den. När resultaten kontrasteras mot faktiskt utfall i Alumnundersökningen 2014 blir stannarna fler (84 procent) och utflyttarna färre (78 procent). Det visar att förväntningar och utfall inte alltid går hand i hand, och att fler än förväntat bosätter sig i Linnéregionen. Värdegrund är stabilt över tid på universitetsnivå. Knappt 6 av 10 respektive 5 av 10 anser att likabehandling och hållbar utveckling har belysts/diskuterats i utbildningen. Resultaten gick i varierande riktning på fakultetsnivå 2014-2015 men är oförändrade 2015-2016. Undantaget är FKH som fortsätter sin positiva tendens även 2016, vilket återspeglas i samtliga tre delfrågor. Fakultetens resultat är dock i paritet med universitetsgenomsnittet. NLU har högst värde vid samtliga tre undersökningstillfällen. På delfrågenivå syns stora variationer på fakultetsnivå under hela undersökningsperioden för huruvida likabehandling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde. 2016 är intervallet mellan 3 av 10 (FTK) och 8 av 10 (NLU). Internationalisering uppvisade resultat i positiv riktning på universitetsnivå 2014-2015, men är oförändrade 2015-2016. Samma tendens syns för FEH/FKH/NLU. Undantaget är FHL som fortsätter gå framåt även 2016, men ligger likväl under universitetsgenomsnittet. På delfrågenivå tar det sig uttryck genom att fler tycker att det funnits goda förutsättningar för utlandsstudier och att utbildningen haft ett internationellt perspektiv. FEH erhåller högst värde 2014-2016. Överlag är det stora skillnader mellan fakulteter. 27

Resultaten för sammanfattande omdöme är stabilt över tid för universitetet som helhet. Cirka 8 av 10 ger ett sammanfattande omdöme om utbildningen som mycket bra/ganska bra. Vissa variationer finns på fakultetsnivå och i de flesta fall tenderar förändringen hänga samman med en likartad förändring av delområdena. Sammanfattande omdöme bryts 2016 ned i fyra beståndsdelar. 9 av 10 anser att studiemiljön är tillfredsställande, en bild som återspeglas på samtliga fakulteter. 8 av 10 upplever att utbildningskvalitet och forskningsanknytning varit bra, men FTK faller sämre ut för forskningsanknytning. 7 av 10 menar att utbildningen förberett för arbetslivet. Fakulteter med hög andel professionsutbildningar (FHL/NLU) erhåller mest positiva omdömen. Något fler skulle rekommendera Lnu framför utbildningen till andra. Tendensen syns framför allt vid FKH och FTK. Rekommendationsbenägenheten på fakultetsnivå varierar betydligt mer för utbildning än Lnu. Studenter som planerar fortsatta studier på avancerad nivå är mer benägna att förlägga dem vid Lnu ifall de ger utbildningen ett positivt omdöme. Det gäller samtliga fyra aspekter i frågan om sammanfattande omdöme, samt om de skulle rekommendera utbildningen/lnu till andra. Diskrepansen mellan att rekommendera utbildningen och Lnu verkar delvis vara kopplad till campus. När studenterna får uttrycka fritt om vad som är bäst med Linnéuniversitetet är campus det vanligast förekommande svaret. Campus sägs framför allt bidra till gemenskap och socialt sammanhang. Resultaten indikerar således att det finns faktorer utöver utbildning som påverkar benägenheten att rekommendera Lnu. En sådan är att studenterna är mer positiva till det mer samlade campusområdet i Växjö. Bortsett från campus lyfts lärarna och utbildningsinnehållet fram av studenterna kring vad som är bäst med Lnu. Dessa två aspekter nämns dock i lika stor omfattning gällande vad som behöver utvecklas vid Lnu. Lärare benämns å ena sidan som förebilder och är inspirerande, motiverande och kompetenta, men å andra sidan med bristande engagemang och pedagogiska förmågor. Utbildningsinnehållet är en bred kategori både i positivt och negativt hänseende, men studenterna menar framför allt att det finns en utvecklingspotential i utbildningens koppling till arbetslivet. Andra mindre framträdande aspekter av vad som upplevs bäst med Lnu är närhet, framför allt geografisk men även en slags mental närhet som avser relationen mellan studenter och lärare/annan personal. Därutöver nämns studiemiljö i allmänna ordalag, i synnerhet fysiska lokaler. Studenterna riktar kritik mot områden som kommunikation och administration. Kommunikation avser å ena sidan lärare emellan, men även en avsaknad av information i direktkontakten gentemot studenter. Administration är en bred kategori men avser bland annat scheman som inte kommer ut i tid eller litteraturlistor som ändras i sista stund. Avancerad nivå Resultaten på avancerad nivå är i hög grad stabila över tid (2015-2016) och gäller 5 av 7 delområden: akademiska kompetenser, utbildningens organisation, pedagogik och miljö, stödfunktioner, framstående forskning och värdegrund. Internationalisering uppvisar resultat i negativ riktning för båda delfrågorna. Färre anser att utbildningen har ett internationellt perspektiv eller att det finns goda möjligheter att förlägga del av utbildningen utomlands. När det gäller samhällelig drivkraft upplever färre att det förekommit relevanta kontakter med arbetslivet. Utvecklingen för 28

dessa två delområden bör följas upp i nästkommande års undersökning i syfte att få en fördjupad bild av förändringen över tid. I förra årets undersökning kunde vissa skillnader mellan avancerad nivå och grundnivå identifieras, vilka återfinns även 2016. På avancerad nivå upplever fler att de utvecklat förmågan att orientera sig i forskningsfrågor (akademiska kompetenser), att kurserna varit välorganiserade och undervisningen hållit hög pedagogisk kvalitet (utbildningens organisation, pedagogik och miljö). Därtill anser fler att det varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal och att de fått tillräckligt med råd och stöd (stödfunktioner). Skillnaderna är överlag 10-15 procentenheter. Undantaget är delområde framstående forskning. Där föll avancerad nivå bättre ut 2015, men på grund av att grundnivå går framåt 2016 finns inga nämnvärda skillnader. Värdegrund och internationalisering ges dock mindre positiva omdömen på avancerad nivå. Färre upplever att hållbar utveckling och likabehandling har belysts i utbildningen. Det kan bero på att utbildningens längd är kortare på avancerad nivå och att det finns mindre utrymme att inkorporera dessa perspektiv. Möjligheterna till utlandsstudier upplevs vara betydligt mer kringskurna än på grundnivå, vilket kan ha att göra med att utbildningarnas upplägg skiljer sig åt och att program på grundnivå i högre grad erbjuder utlandsstudier. Något fler skulle rekommendera Lnu än sin utbildning, en skillnad som finns även på grundnivå. I jämförelse med grundnivå är rekommendationsbenägenheten ungefär lika stark. Det stämmer väl överens med programgruppernas relativt likartade bedömning av de områden enkäten behandlar. När det gäller sammanfattande omdöme är likheterna med grundnivå påfallande för utbildningskvalitet, studiesocial miljö och förberedelse för arbetslivet. Däremot är fler på avancerad nivå nöjda med forskningsanknytningen (89 procent jmf 80 procent). Distans/lärcentra Program på distans/lärcentra uppvisar slående likheter över tid. Samtliga sju delområden faller ut likadant 2015 och 2016. Därtill kan betydande likheter med campusprogram vad gäller 6 av 7 delområden identifieras. Det råder således en stor likvärdighet mellan program på campus och distans i hur man bedömer sin utbildning. Undantaget är utbildningens organisation, pedagogik och miljö. På distans/lärcentra finns en mer utbredd positiv uppfattning kring samtliga fyra delfrågor. Skillnaderna är i intervallet 5-10 procentenheter, minst vad gäller progression och störst för om undervisningen hållit hög pedagogisk kvalitet. 8 av 10 skulle rekommendera Lnu och sin utbildning. Inga skillnader föreligger över tid, vilket stämmer överens med att utbildningen i övrigt värderas på samma sätt 2015 som 2016. Campusstudenter är något mer benägna att rekommendera Lnu vilket till stor del beror på att de värderar just campus högt, en aspekt som fyller en mindre funktion för distansstudenter. När det gäller sammanfattande omdöme är likheterna med campusstudenter framträdande för utbildningskvalitet, studiesocial miljö och förberedelse för arbetslivet. Däremot är fler distansstudenter nöjda med forskningsanknytningen (90 procent jmf 82 procent). 29

Bilaga 1 Svarsfrekvenser per program 24 FEH 2014 2015 2016 Music & Event Management 63% 73% 63% Internationella affärer 43% 71% 74% Detaljhandel och Service Management 73% 71% 45% Human Resource Management 52% 70% 61% Turismprogrammet 53% 70% 41% Ekonomprogrammet 77% 64% 69% Turismekonomprogrammet 47% 61% 60% Civilekonomprogrammet 48% 61% 48% Marknadsföringsprogrammet 37% 52% 50% Enterprising & Business Development 44% 45% 44% International Sales and Marketing 17% 40% 50% Inrednings- och butikskommunikation 50% TOTALT FEH - GRUNDNIVÅ 48% 62% 52% Corporate Governance accounting and finance 100% 67% International Business Strategy 57% 42% Business Process and Supply Chain Management (60+120 hp) 54% 59% Entreprenörskapsprogrammet 45% 60% Ledarskap - innovativt, kreativt och entreprenöriellt 44% 40% Leadership and Management in International Context 42% 19% Marknadsföring (60+120 hp) 32% 38% Turism och hållbarhet 20% TOTALT FEH AVANCERAD NIVÅ 46% 40% TOTALT FEH 48% 59% 50% 24 Principen för särredovisning av enskilda program i fakultetsrapporterna är 50% svarsfrekvens och 10 antal svarande. Särredovisade program är grönmarkerade och övriga rödmarkerade. I några enstaka fall görs undantag, i huvudsak enligt två principer: 1) Programmet har kunnat särredovisas 2014-2015, men inte 2016. 2016 bedöms kunna särredovisas tack vare de två tidigare referenspunkterna. 2) Programmet har inte kunnat särredovisas något undersökningstillfälle. Resultaten för 2014-2016 slås samman och utgör tillsammans en första bild av tidigare ej särredovisad data. Dessa undantag är framtagna i dialog med respektive fakultet och gulmarkerade i tabell. Mer detaljerad information presenteras i fakultetsrapporterna. 30

FHL 2014 2015 2016 Biologiprogrammet 92% 100% 91% Optikerprogrammet 77% 78% 59% Miljöanalytiker 71% 76% 93% Nutrition och livsmedelsvetenskap 43% 67% 67% Farmaceutprogrammet 68% 66% 52% Biomedicinska analytikerprogrammet 89% 64% 55% Psykologprogrammet 54% 62% 59% Sjuksköterskeprogrammet 67% 61% 61% Hälsovetenskapliga programmet 43% 42% 54% TOTALT FHL - GRUNDNIVÅ 67% 63% 62% Barnmorskeprogrammet 83% 42% Psykologi, arbets- och organisationspsykologi 80% 73% Specialistsjuksköterskeprogrammet 25 75% 26 38% Miljöriskanalys 42% 58% Akvatisk ekologi 67% Kemi 100% TOTALT FHL AVANCERAD NIVÅ 52% 42% TOTALT FHL 67% 62% 54% FKH 2014 2015 2016 Musikproduktionsprogrammet 86% 94% Kulturarv i samtid och framtid 83% 78% Designprogrammet hållbar utveckling 73% 89% Designprogrammet produktdesign 80% 40% Språk, kultur och kommunikation 57% 79% 80% Reklam, grafisk design och visuell kommunikation 79% 77% 55% Informatörsprogrammet 49% 73% 61% Biblioteks- och informationsvetenskap 50% 72% 58% Internationell administration med språk 47% 69% 52% Informatörsprogrammet, inriktning kommunikation och utveckling 64% 33% Journalistik och medieproduktion 52% 58% 43% Media Management 33% 58% 70% Kulturledarprogrammet 61% 52% 72% Internationell kommunikation 40% 38% 69% Musik- och ljuddesignprogrammet 0% TOTALT FKH GRUNDNIVÅ 51% 68% 60% Masterprogram I kulturvetenskaper 100% 0% Facköversättning i engelska, franska, spanska eller tyska 80% 76% Design 67% 22% TOTALT FKH AVANCERAD NIVÅ 78% 56% TOTALT FKH 51% 69% 59% 25 Den låga svarsfrekvensen hänger samman med att flertalet inriktningar föll utanför urvalsramen och ett särskilt utskick fick göras två veckor in i datainsamlingen. 26 Utgörs endast av inriktning psykiatrisk vård 31

FSV 2014 2015 2016 Freds - och utvecklingsprogrammet 58% 81% 71% Personal och arbetsliv 36% 74% 64% Coaching och Sport Management 66% 70% 59% Internationella samhällsvetarprogrammet 69% 67% 50% Sociologiprogrammet 57% 63% 80% Socionomprogrammet 60% 57% 66% Internationella samhällsstudier 56% 61% Fysisk aktivitet - hälsa friluftsliv 45% 53% 73% Ungdoms- och missbruksvård 53% 47% 70% Europastudier 60% 42% 57% Ledarskap och organisation 37% 48% TOTALT FSV GRUNDNIVÅ 57% 59% 65% Statsvetenskap 67% 33% Sociologi 50% 50% Pedagogik (60+120 hp) 33% 33% Freds- och utvecklingsarbete 28% 57% Fysisk aktivitet, friluftsliv och hälsa 67% Idrott i utveckling 64% TOTALT FSV AVANCERAD NIVÅ 33% 53% TOTALT FSV 57% 56% 63% 32

FTK 27 2014 2015 2016 Sjöingenjörsprogrammet 3-årigt 64% 67% Sjökaptensprogrammet 4-årigt 40% 41% 33% Sjökaptensprogrammet 3-årigt 31% 36% Sjöingenjörsprogrammet 4-årigt 17% 21% 33% TOTALT FTK SJÖFART 30% 36% 37% Modernt ledarskap och industriell styrning 57% 86% Energi och miljö 100% 83% 80% Skogs- och träprogrammet 76% 71% Datateknik 63% 75% 62% Skog och träteknik 50% 71% 78% Elektroteknik 25% 58% 21% Industriell ekonomi 24% 52% 39% Maskinteknik 62% 50% 53% Byggteknik 55% 50% 58% Byggnadsutformning 50% 33% 40% Industrial management 33% TOTALT FTK INGENJÖR 53% 56% 50% Programvaruteknik 14% 73% 63% Systemvetarprogrammet 82% 72% 57% Nätverkssäkerhet 60% 60% Interaktionsdesigner 56% 50% Informationslogistik 25% 52% 68% Interaktiva digitala medier 46% 50% 25% Utvecklare av digitala tjänster 71% 40% 100% Interaktiva medier och webbteknologier 0% TOTALT FTK DATA/IT 48% 59% 57% Fysikerprogrammet 80% 80% Matematikerprogrammet 20% 33% 60% TOTALT FTK MATEMATIK/FYSIK 20% 50% 70% Elektroteknik master 100% 25% Utvecklare av digitala tjänster master 100% Maskinteknik magister 61% 56% Informationssystem magister/master 52% 38% Matematikdidaktik magister 50% 50% Sociala medier och webbteknologier - master 50% 67% Programvaruteknik magister/master 33% 71% Yrkeskunnande och professionsutveckling magister/master 23% Byggteknik magister 17% 36% Fysik 100% Informationslogistik 73% Matematik och modellering 33% Innovation genom ekonomi, teknik och design 82% TOTALT FTK AVANCERAD NIVÅ 47% 53% TOTALT FTK 44% 51% 50% 27 Resultaten redovisas endast på programmgruppsnivå i fakultetsrapporten. Enskilda grönmarkerade program särredovisas således inte, med undantag för byggteknik. 33

NLU 2014 2015 2016 Förskollärarprogrammet distans 68% 67% 47% Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 48% 54% 36% Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 69% 52% 43% Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass/grundskolan årskurs 1-3 48% 51% 52% Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 330 p 54% 50% 51% Förskollärarprogrammet 210 p 54% 49% 54% Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 (profil) 63% Specialpedagogiskt program 70% 36% Speciallärarprogram alla inriktningar 66% 59% TOTALT NLU 56% 54% 49% 34

Bilaga 2 Kompletterande tabeller 28 Attraktiv kunskapsmiljö: Delområde utveckling akademiska kompetenser Kunskap och förståelse inom huvudområdet Förmåga att självständigt formulera och lösa problem Förmåga att självständigt sammanställa och presentera information Förmåga att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig /konstnärlig grund Förmåga att orientera dig i relevanta forskningsfrågor Totalt - utveckling av akademiska kompetenser FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT -14-15 -16-14 -15 16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 93 92 94 99 95 90 95 88 94 96 89 93 90 89 86 97 88 88 95 90 91 89 91 92 96 92 95 86 91 96 94 91 93 85 83 87 93 89 94 91 90 92 91 92 92 94 92 93 92 93 96 89 94 94 75 81 78 94 91 94 90 90 91 84 80 86 89 90 95 82 88 93 90 88 91 61 67 64 82 82 85 83 82 84 79 75 79 84 77 87 68 67 81 82 81 85 53 59 57 73 73 74 75 72 78 88 86 89 92 89 92 85 85 92 90 89 91 73 76 74 88 85 87 86 85 87 Attraktiv kunskapsmiljö: Delområde utb. organisation, pedagogik, miljö 29 Kurserna i ditt huvudområde bygger på varandra Moderna verktyg och e-plattformar är väl integrerat i utbildningen Kurserna i din utbildning har varit välorganiserade Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet Dina synpunkter på utbildningen har beaktats Totalt organisation, pedagogik, miljö FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT -14-15 -16-14 -15 16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 76 82 81 87 86 91 79 79 81 80 79 80 79 79 77 76 81 78 81 82 80 58 56 65 74 77 82 58 64 73 61 67 72 55 70 67 71 69 76 64 66 72 51 58 60 72 74 80 40 55 53 55 55 59 50 58 56 53 62 60 55 62 61 45 45 53 74 76 81 56 62 60 61 60 62 39 52 52 73 71 69 59 60 61 33 30 47 52 40 42 47 46 37 40 43 47 41 42 57 60 65 77 78 83 58 65 67 64 65 68 56 65 63 68 71 71 65 68 68 28 Tabellerna i bilaga 1 är färgkodade och avser att illustrera utvecklingen över tid: Vit: 0-4 procentenheter (+) Ljusgrön: 5-9 procentenheter (+) Grön: 10-15 procentenheter (+) ------ Vit: 0-4 procentenheter (-) Gul: 5-9 procentenheter (-) Orange :10-15 procentenheter (-) 29 Delfrågan om huruvida synpunkter på utbildningen har tagits i beaktning har tagits bort 2016. Den har ersatts med tre delfrågor om kursvärderingar som redovisas i separat tabell. Medelvärden för delområdet 2014 och 2015 har korrigerats. 35

Attraktiv kunskapsmiljö: FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT Delområde stödfunktioner -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16 Bibliotekets resurser och service motsvarar 83 85 90 82 79 92 82 85 92 89 89 92 69 69 89 68 71 89 79 80 91 mina behov Jag har fått tillräckligt med råd och stöd 60 60 65 68 69 85 63 65 70 65 69 74 60 65 71 61 64 70 63 65 72 utifrån mina behov Det har varit smidigt att komma i kontakt 49 58 60 70 65 83 57 61 67 58 63 68 61 59 69 56 58 64 59 61 68 med relevant personal Jag upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd och hjälp till studenter vid behov 30 56 58 54 72 74 74 73 74 76 77 78 74 61 62 51 75 74 67 66 68 65 Totalt stödfunktioner 62 65 67 73 72 84 69 71 76 72 75 77 63 64 70 65 67 73 67 68 74 Framstående forskning Kunskapen som förmedlas vilar på vetenskaplig /konstnärlig grund Det har funnits koppling till aktuell forskning i kursinnehållet Ditt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden Totalt framstående forskning FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16 80 81 86 93 92 97 85 92 90 93 91 98 65 73 81 90 93 93 85 85 92 62 64 69 88 83 92 56 56 77 86 82 87 47 60 57 87 89 85 74 72 78 68 58 59 70 71 71 62 60 73 83 78 82 53 59 64 64 69 68 67 66 69 70 68 71 84 82 87 68 69 80 87 84 89 55 65 67 81 84 82 74 75 80 Samhällelig FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT drivkraft 31-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 Det har förekommit relevanta kontakter 39 40 47 74 69 73 43 48 46 42 39 43 65 67 67 55 55 58 53 52 55 med arbetslivet Du har utvecklat ett entreprenöriellt 40 50 56 16 20 15 25 32 26 19 22 27 24 34 35 24 30 24 25 33 31 förhållningssätt Det har funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning utifrån behov 16 26 24 38 34 42 19 26 29 21 26 23 20 31 33 26 25 23 24 28 29 Totalt samhällelig drivkraft 32 39 42 43 41 43 29 35 34 27 29 31 36 44 45 35 37 34 34 38 38 30 Resultatredovisningen har 2016 ändrats till att enbart gälla studenter (4 av 10) som har haft behov av råd och stöd. Medelvärden för delområdet har korrigerats därefter. 31 Delfrågan om huruvida studenterna upplever att utbildningen förberedde för arbetslivet redovisas 2016 i frågan om sammanfattande omdöme. Delområdets medelvärde är korrigerade därefter. 36

Globala värden: Delområde värdegrund Likabehandling har belysts/diskuterats utifrån din utbildning Utb.miljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund Hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesomr. Totalt mångfald, likabehandling, hållbar utveckling FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16 37 42 40 60 61 60 42 56 63 80 70 70 26 31 31 84 84 83 57 57 56 43 49 48 54 61 58 45 54 59 67 62 60 47 54 52 63 68 69 55 57 57 40 46 53 39 46 43 24 36 41 46 36 37 57 49 54 63 57 51 45 45 46 40 45 47 51 56 54 37 49 54 64 56 56 43 45 46 70 69 68 51 53 53 Globala värden: Delområde internationalisering 32 Goda förutsättningar att förlägga en del av utbildningen utomlands Det har funnits ett internationellt perspektiv i min utbildning Jag har förlagt en del av min utbildning utomlands Totalt internationalisering FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16 74 87 83 41 46 57 63 66 64 68 67 69 44 41 44 33 48 46 54 61 61 66 69 70 34 38 44 48 59 60 71 68 70 50 54 45 28 43 40 49 56 56 33 33 40 7 11 7 21 24 21 15 21 19 14 9 15 5 7 4 16 19 18 70 78 76 37 42 50 55 62 62 69 68 69 47 48 45 30 45 43 51 58 58 Sammanfattande FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT omdöme - teman -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16-14 -15-16 -14-15 -16 Utbildningskvalitet --- --- 81 --- --- 93 --- --- 74 --- --- 83 --- --- 72 --- --- 86 --- --- 82 Forskningsanknytning --- --- 76 --- --- 92 --- --- 77 --- --- 92 --- --- 55 --- --- 89 --- --- 80 Studiesocial miljö --- --- 87 --- --- 90 --- --- 90 --- --- 86 --- --- 84 --- --- 87 --- --- 87 Förberedelse för arbetsliv --- --- 70 --- --- 85 --- --- 63 --- --- 59 --- --- 69 --- --- 80 --- --- 70 Totalt teman 33 80 81 79 86 91 90 73 78 76 84 80 80 70 77 70 87 85 86 78 81 80 32 Delfrågan om huruvida studenterna förlagt utbildningen utomlands inkluderas inte i delområdet 2016. Delområdets medelvärde korrigeras därefter. 33 Sammanfattande omdöme 2014 och 2015 innefattas av en övergripande fråga kring hela utbildningen, 2016 är en sammanvägning av fyra aspekter. 37