Miljöbokslut för 2010



Relevanta dokument
Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Trollhättan & miljön

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige


Gällande planer och policys

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Energiomställning utifrån klimathotet

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Miljöpolicy. Miljöpolicy

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Sveriges miljömål.

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Miljööverenskommelse

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Temagruppernas ansvarsområde

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Trollhättan & miljön

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Miljöprogram Policy och program

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland


FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

GÄVLE KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2008

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Miljööverenskommelse

God bebyggd miljö - miljömål.se

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Klimatpolicy Laxå kommun

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Utbildningsutskottet

Miljömål och indikatorer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Levande hav, sjöar och vattendrag

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

Förslag till energiplan

Policy för ekologisk hållbarhet

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

5.7 Gällande planer och policys

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Faktorer som styr VA-planeringen

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Miljöredovisning. Flens kommun populärversion

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Samhällsbyggnadskontoret/miljö. Tillsynsplan för miljöbalkens område

Transkript:

Miljöbokslut för 2010 Simrishamns kommun

Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust och hav. De prioriterade miljömålen har därför inriktats på dessa värden. Riksdagen antog år 1999 femton stycken miljökvalitetsmål i syfte att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det innebär att miljöpåverkan måste minska till hållbara nivåer före år 2020. Ett nytt miljökvalitetsmål Ett rikt växt- och djurliv tillkom år 2005. Länsstyrelsens uppgift har varit att precisera, konkretisera och anpassa de nationella målen i ett antal delmål som gäller för Skåne län. Processen har varit omfattande och dialog har förts med grupper från många olika samhällssektorer och intressenter. År 2003 antog länsstyrelsen programmet Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. Som en anpassning till förändringar på nationell nivå utfördes en mindre revidering år 2007. Det är upp till kommunerna att utifrån sina lokala förutsättningar anpassa de regionala målen till lokal nivå. Kommunen har en viktig roll i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, både som myndighetsutövare och som ansvarig för samhällplaneringen. Dessutom finns det många områden inom den egna verksamheten som berörs av målen. Några exempel är energianvändning, upphandling av varor och tjänster samt användning av kemikalier på offentlig mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram förslag till lokala miljömål för Simrishamns kommun för 15 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Från detta förslag har de mest effektiva åtgärderna valts ut, sett ur både resultatmässigt och ekonomiskt perspektiv. Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust och hav. De prioriterade miljömålen har därför inriktats på dessa värden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som följd därav ansett att kommunens miljömålsarbete bör starta med följande fem lokala miljömål: 1. Begränsad klimatpåverkan. 4. Giftfri miljö. 7. Ingen övergödning. 10. Hav i balans och levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. Dessa fem miljömål antogs av kommunfullmäktige den 30 november 2009. Drygt 20 olika åtgärder redovisas i det antagna miljömålsdokumentet. Åtgärderna ska enligt kommunfullmäktiges beslut inarbetas i nämndernas budgetramar. Därmed får berörda nämnder ansvara för åtgärdernas genomförande. I detta dokument redovisas förvaltningarnas miljömålsarbete under 2010. 2

Innehåll Miljöbokslut för år 2010 Sammanställning av förvaltningarnas redovisning av utförda åtgärder. Inledning 2 Begränsad klimatpåverkan 4 Giftfri miljö 6 Ingen övergödning 7 Hav i balans och levande kust och skärgård 8 Myllrande våtmarker 9 3

Begränsad klimatpåverkan 1 Begränsad klimatpåverkan, åtgärder och redovisade resultat 1A. Alla anställda som kör regelbundet i tjänsten utbildas i sparsam körning (ecodriving). Kommundirektören anvarar för denna åtgärd, som ska vara genomförd 2011. 1B. Antalet körda mil med miljöbilar ska utgöra 25 % av den totala körsträckan. Samtliga förvaltningschefer ansvarar för genomförandet av denna åtgärd. Huvudansvaret bör emellertid ligga på socialchefen, eftersom Socialförvaltningen sköter upphandlingen av kommunens bilar. Åtgärden ska enligt beslut vara klar senast 2010. 1C. Årlig Energidag införs för elever i årskurs 7 9 med syfte att minska utsläppen av CO2 och öka kunskapen om energianvändningens miljöpåverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för att detta genomförs med början senast 2010. 1D. Utfasning av olja som huvudsaklig uppvärmningskälla inom kommunala verksamheter till år 2015. Ansvar: Samhällsbyggnadschefen. 1A. Utbildningsinsatser utförs löpande på socialförvaltningen (hemtjänsten). Förvaltningen är den största när det gäller bilkörning i tjänsten. Utbildning även i övriga förvaltningar kommer att genomföras 2011. 1B. Antal körda mil har inte kunnat redovisas. Socialförvaltningen har för närvarande 66 bilar, varav 36 är miljöbilar och anser att miljömålet därmed får sägas vara uppfyllt. Antalet miljöbilar kommer successivt att öka i och med att resten av bilparken byts ut. Med tanke på framtida snöoväder, är det dock nödvändigt för förvaltningen att förfoga över att antal större bilar med fyrhjulsdrift. 1C. Åtgärden har inte utförts så som beslutats. Ingen speciell energidag har arrangerats. Utbildning sker kontinuerligt utifrån läro- och kursplaner. Kommer att intensifieras vid eventuellt tillskapande av naturskolan. 1D. Arbete med att ersätta oljan fortgår. Under år 2010 har Kiviks sporthall och förskola åtgärdats genom installation av värmepumpar. Planering inför 2011 innebär att fler fastigheter kommer att åtgärdas på samma sätt. 4

Begränsad klimatpåverkan 1E. Minska el- och värmeförbrukningen med 2 % per år t.o.m. 2012 i kommunala lokaler. Avyttring eller motsvarande av fastighet/verksamhet ska inte räknas som minskning. Ansvar: Samhällsbyggnadschefen. 1F. En strategi för lokal produktion av biobränsle tas fram i syfte att förbättra och samordna förutsättningarna för produktion av biobränsle. Miljöstrategen ansvarar för att detta ska vara färdigt senast 2010. 1G. En strategi för klimatanpassning ska vara färdigställd och införlivad i översiktsplan senast 2015. Samhällsbyggnadschefen ansvarar för att detta blir gjort. 1E. Sammanställning av statistik och analys av förbrukningstal pågår och kommer att redovisas separat under våren 2011. 1F.. Kommunen har under 2010 anställt en energistrateg och påbörjat ett samarbete med Ystads och Tomelilla kommuner i Projekt Biogas Ystad-Österlen. Syftet med projektet ska vara att genom en förstudie utreda förutsättningarna för en bio-gasanläggning i Ystad-Österlenregionen och, som en del i detta arbete, koordinera en samverkansprocess med olika aktörer. Arbetet ska vara slutfört under första halvåret 2012, då miljömålet således kommer att vara uppfyllt. 1G Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat en policy för lägsta nivå över havet i samband med bygglov och planer. Förvaltningen har också deltagit i Länsstyrelsens förberedande utbildning i klimatanpassning. Ett antal problemområden identifierades under mötet och arbetet med att ta fram en klimatanpassningsplan kommer att fortsätta under 2011. 5

Giftfri miljö 4 Giftfri miljö, åtgärder och redovisade resultat 4A. Strategi tas fram för hur delmål 4.1 ska uppnås. Detta ska enligt beslut vara klart 2009. Miljöstrategen bär ansvaret för att det snarast blir gjort. (delmål 4.1: Senast år 2015 ska användningen av bekämpningsmedel inom fastslagna vattenskyddsområden ha minskat med 50% jämfört med användningen år 2007) 4B. Strategi tas fram för hur delmål 4.2 ska uppnås. Detta ska enligt beslut vara klart 2009. Ansvariga är miljöstrategen och kostchefen. Den senare bär i egenskap av upphandlare huvudansvaret. (delmål 4.2: Andelen miljömärkta livsmedel i kommunen ska utgöra 25 % av den totala livsmedelsbudgeten senast år 2012 ). 4C. PCB -sanering i de kommunala verksamheterna genomförs. Inventering är slutförd och sanering har påbörjats. Åtgärden ska vara slutförd 2010 och för detta ansvarar samhällsbyggnadschefen. 4A. Åtgärden har inte utförts. Miljöförbundet har under 2010 tagit beslut i fråga om riktlinjer för tillståndsgivning, men kopplingen till miljömålet är svår att uppfatta. Det förefaller oklart vilken myndighet eller förvaltning som bör eller kan ta ansvar för denna åtgärd. 4B. Den beslutade åtgärden har inte utförts. Att andelen av miljömärkta livsmedel ska utgöra 25 % av den totala livsmedelsbudgeten senast 2012 kan inte genomföras utan att måltidsverksamheten får en rejäl utökad ekonomisk ram. Detta med bakgrund till att nuvarande budget har överskridits trots att inköp endast gjorts av de mest traditionella och billigaste livsmedlen. 4C. PCB-sanering har under senare tid utförts på Korsavadsskolan. På byskolorna sker sanering i samband med kommande ombyggnader. Tidpunkterna för när sanering ska vara genomförd har flyttats fram till åren 2014 respektive 2016. 6

Ingen övergödning 7 Ingen övergödning, åtgärder och redovisade resultat 7A. Utbyggnad av det kommunala avloppsledningsnätet på landsbygden med 850 fastigheter. Detta ska vara slutfört år 2011. 7B. Senast år 2015 ska utsläppen genom bräddning från kommunala avloppsreningsverk uppgå till högst 1 % av inkommande mängd. 7C. All åkermark som kommunen äger ska kantas av oplöjd buffertzon (6 meter) intill vattendrag och våtmarker. Ska vara genomfört år 2010. 7A. Åtgärden pågår och kommer att vara slutförd år 2012. 7B. Målet uppnås under normalår. 7C. Inga arrendeavtal har skrivits om för att nå målet, men några arrendatorer har anlagt skyddszoner på egen hand. Alla åtgärderna faller inom ramen för samhällsbyggnadschefens ansvarsområde. 7

Hav i balans och levande kust och skärgård 10 Hav i balans och levande kust och skärgård, åtgärder och redovisade resultat 10A. Skyddsvärda miljö- och kulturområden längs kusten pekas ut i översiktsplanen. Samhällsbyggnadschefen ansvarar och åtgärden ska vara genomförd 2010. 10B. Inrätta marint centrum. Kommundirektören är ansvarig och arbetet ska vara slutfört 2012. 10C. Vara delaktig i havsmiljöprojekt med koppling till KIMO Baltic Sea. Detta är en löpande åtgärd där kommundirektören har huvudansvaret. 10D. Inrätta ett kommunalt marint naturreservat. Kommundirektören har ansvaret och ett reservat ska vara inrättat senast 2015. 10E. Säkerställa att det skadliga ämnet TBT ligger under fastställda gränsvärden i Simrishamns hamnområden. Här vilar ansvaret på hamnchefen och åtgärden ska vara genomförd senast 2015. 10A. Åtgärden har inte utförts så som beslutats. Kustområden med höga naturvärden har dock pekats ut i kommunens naturvårdsprogram, vilket kan tolkas som att åtgärden till viss del har utförts. Ansvaret för utpekande av kulturområden bör överföras till Kultur- och fritidsförvaltningen. 10B. Marint centrum invigdes hösten 2010, varmed åtgärden får betraktas som slutförd. Verksamheten är pågående och under ständig utveckling. 10C. Åtgärden är löpande och pågår. 10D. Förslag till naturreservat Djupeskog i Hanöbukten har lämnats till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har meddelat att de inte har möjlighet att i dagsläget prioritera reservatsbildning av området, men skulle däremot välkomna ett kommunalt reservatsbildande. 10E. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Miljöprövning har genomförts under 2010 under ledning av länsstyrelsen. Reningsanläggning för de båda sliparna i Simrishamn är byggd. Enligt genomförda mätningar ligger reningsgraden på 98 %. Slutbesiktning av reningsanläggningen är uppskjuten på grund av vintertid. Åtgärder gällande TBT avvaktar enligt överenskommelse med länsstyrelsen reningsanläggningens långsiktiga resultat. 8

Myllrande våtmarker 11 Myllrande våtmarker, åtgärder och redovisade resultat 11A. Beslut fattas och genomförs att vid detaljplaneläggning tas extra hänsyn till de hydrologiska effekterna i och omkring planområdet, så att hydrologiska och miljömässiga skador undviks. Beslut skulle varit fattat under år 2009. Samhällsbyggnadschefen ansvarar för att det blir gjort snarast. 11B. 160 hektar lämpliga områden för anläggande av våtmarker pekas ut i översiktsplanen. Detta ska vara genomfört 2011 och samhällsbyggnadschefen ansvarar. 11C. Minst tre hektar våtmark anläggs som utjämningsmagasin vid exploateringar eller vid översyn av kommunala dagvattenavlopp under perioden år 2010 2015. Samhällsbyggnadschefen och miljöstrategen ansvarar för att detta blir gjort senast 2015. 11D. Informations- och samordningsinsatser för restaurering och återskapande av större våtmarker. Detta ska ske fortlöpande och slutföras senast 2015. Miljöstrategen bär ansvaret. 11A. Hänsyn till hydrologiska effekter tas fortlöpande i planarbetet. 11B Arbetet med översiktsplanen har inte påbörjats och åtgärden har därför inte kunnat utföras så som beslutat. I naturvårdsprogrammets digitala kartskikt redovisas dock både dikningsföretag (båtnadsområden) och historiska våtmarker, vilka tillsammans ger bedömningsunderlag vid handläggning av planärenden. 11C. Åtgärden har inte utförts. 11D. Under året har insatser gjorts i två ärenden. Kommunen deltar också i ett samarbetsprojekt rörande åtgärder mot framför allt fosforutsläpp till Tommarpsån. Projektet drivs av IVL Svenska miljöinstitutet och Tomelilla kommun, och omfattar bland annat våtmarksanläggning. 9