Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer

Stockholms läns landsting Socialdemokraternas förslag till budget 2013 och planering för 2014 och 2015 Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer Den 22 maj 2012

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer... 7 2. Ekonomi... 9 2.1 Resultatbudget och finansiella mål... 9 2.2 Balansbudget... 11 2.3 Finansieringsbudget... 11 2.4 Koncernfinansiering... 11 2.5 Landstingsbidrag... 11 2.5 Planåren 2014 2015... 12 2.6 Investeringar... 13 2.6.1 Investeringar i hälso- och sjukvården... 13 Utredningsbeslut:... 13 Inriktningsbeslut:... 13 Genomförandebeslut:... 16 2.6.2 Investeringar i kollektivtrafiken... 17 Utredningsbeslut:... 17 Inriktningsbeslut:... 17 Genomförandebeslut:... 18 Förnyat genomförandebeslut:... 19 3. Riktlinjer för styrelser och nämnder... 20 3.1 Landstingsstyrelsen... 20 3.1.1 Mer vård och trafik för pengarna... 20 3.1.2 Forskning, utveckling och innovation... 21 Neurologisatsning på Karolinska Huddinge... 24 Innovationsupphandling, kliniska prövningar, meritvärde m.m.... 24 Utöka de ekonomiska resurserna för FoUU... 25 3.1.3 Effektiv styrning av sjukvårdens produktion... 26 Förändrad vårdstruktur... 28 Utveckla den landstingsdrivna vårdproduktionen... 28 Stockholmarna förtjänar riktig mat i sjukvården... 30 3.1.4 Investera i personalen... 30 Delaktighet och inflytande i förbättringsarbetet... 31 Bemanning och kompetensförsörjning... 31 Löneutveckling med koppling till verksamhetsresultat... 33 Heltid en rättighet deltid en möjlighet... 33 Modernt ledarskap... 33 Kollektivavtal och konkurrens på jämlika villkor... 34 Respekt för internationell rätt... 35 Säkerhet på arbetsplatsen... 35 Snyggt, rent och säkert i vården... 35 3.1.5 Bilda Region Stockholm... 36 3.1.6 Aktivt miljöansvar... 37 3.2 Hälso- och sjukvården... 39 Framtidsplanen för hälso- och sjukvården... 40 3.2.1 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 42 Skarpare uppföljning, insyn och kontroll... 43 Nolltolerans mot vårdskador och felbehandlingar... 47 Sjukvård på jämlika och jämställda villkor... 49 Säkrare och bättre ambulanssjukvård... 51 2 (108)

Effektiva patientflöden för ökad kapacitet och tillgänglighet... 52 Kvalitet, mångfald och rättvisa i närsjukvården... 53 Sjukvård för framtidens stockholmare... 55 Tryggare barn med jämställd förlossningsvård... 57 Bästa tänkbara vård för Stockholms äldre... 58 Modernisering och kvalitetssäkring av psykiatrin... 60 Nya behandlingsmetoder i beroende- och missbruksvården... 63 Rehabilitering för fler i jobb... 65 Säker, jämlik och effektiv läkemedelsanvändning... 66 Ökat fokus på förebyggande tandvård... 68 3.2.2 Patientnämnden... 69 3.2.3 Tiohundranämnden... 70 3.3 Trafiknämnden... 71 Prioritera rätt utbyggnader... 71 Tunnelbana för framtiden... 74 Akut åtgärdsprogram för ett fungerande AB SL... 75 Ingen experimentverkstad med sjötrafiken... 76 En modern SL-taxa... 77 Stopp för fusk och svinn... 78 Regeringen levererar inte... 80 Kreativare SL... 81 Ordning och reda i färdtjänsten... 82 3.4 Regionplanenämnden... 84 Möjligheternas skärgård... 86 3.5 Kulturnämnden... 88 3.6 Locum AB... 90 3.7 Landstingsfastigheter Stockholm (LFS)... 90 3.8 AB SLL Internfinans... 90 3.9 Landstingsrevisorerna... 91 3.10 Skadekontot... 91 4. Bilagor... 92 4.1 Resultaträkning SLL-koncernen 2011-2015... 92 4.2 Balansräkning SLL-koncernen 2011-2015... 93 4.3 Finansieringsanalys SLL-koncernen 2011-2015... 94 4.4 Landstingsbidrag 2011-2015, direktiv 2016... 95 4.5 Resultatkrav 2012-2015, direktiv 2016... 96 4.6 Långsiktiga finansiella mål 2012-2015... 97 4.7 Investeringsplan 2011-2017... 98 4.8 Resultaträkning Landstinget 2011-2015... 99 4.9 Taxor och avgifter... 100 3 (108)

4 (108) Sammanfattning Innovationsfrågorna sätts högst på landstingets dagordning. Kontaktytorna mellan forskning, sjukvård och industri binds samman genom ett nytt arbetssätt som genomsyrar hälso- och sjukvården i Stockholms län. En forskningsoch innovationsstrategiberedning tillsätts med representanter från KI och KTH, för landstinget, och för den samlade life science industrin. Beredningen ska arbeta fram ett avtal för ett fördjupat samarbete. Innovationsplatsen vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge realiseras. En stor satsning görs för att till Karolinska Huddinge rekrytera forskare inom neurologi som friställts från AstraZeneca. Landstingets medel för medicinsk forskning och utveckling utökas. Innovationsvänliga upphandlingar utformas på bred front för att introducera nya innovativa läkemedel, tekniker och behandlingsmetoder. Metoder tas fram för bättre uppföljning av forskningsmedlens användning, resultat och inverkan på medicinsk praxis. FoU-baserad mätning och uppföljning av behandlingsresultat i sjukvården förstärks. Befintliga kvalitetsregister och biobanker ska användas systematiskt och utvecklas. Byggstoppet för tunnelbanan hävs och tunnelbanan till Nya Karolinska Solna och Hagastaden byggs ut, följt av tunnelbana till Nacka. En strategisk tunnelbaneutredning för fortsatt utbyggnad startas. Byggstart 2014 för Tvärspårväg till Kista och därefter projektering av spårväg Syd. I SL-trafiken och i färdtjänsten avskaffas de nuvarande zonerna och enhetstaxa införs. Kollektivtrafiken byggs ut där behoven är som störst så att varje satsad krona ger bästa utdelning i form av fler kollektivtrafikresenärer. Revisorskritiken mot slöseriet i SL åtgärdas genom förbättrad styrning och intern kontroll. Ett målmedvetet arbete startas för att effektivisera all landstingsverksamhet för att få ut mer vård och kollektivtrafik för skattebetalarnas pengar. Genom smartare arbetsformer, bättre styrsystem, och bättre ledarskap förbättras effektiviteten inom såväl vården som inom kollektivtrafiken. Landstinget ska övergå till att betala för kvalitet och resultat och inte för produktion eller kostnader. en ska gå från att vara en detaljerad önskelista, till att bestå av tidssatta mål med uppföljning. En Effektivitetskommission med bred expertis tillsätts. Åtgärder vidtas för att reducera byråkratin inom samtliga bolag och nämnder. Finansieringsformerna ses över i grunden både inom kollektivtrafiken och i sjukvården för att ta tillvara möjligheter till medfinansiering från kommuner, näringsliv och andra intressenter. Landstingsskatten behålls oförändrad om 12.10 skattekronor. Inom hälso- och sjukvården skärps ambitionerna för uppföljning, kontroll av kvalitet och resursutnyttjande för samtliga vårdgivare privata som offentliga. Investering görs i en ny operationsbyggnad vid Karolinska Huddinge (FRIO). Ersättningssystemet reformeras för att understödja en utveckling

5 (108) mot ökad andel vård i närsjukvård och dagvård. Jourläkarbilar riktade till barnfamiljer införs och barnsjukvården görs helt avgiftsfri. En strategi för en köfri sjukvård utarbetas som innebär fler vårdplatser och effektivare arbetsmetoder. Rätt till rehabilitering görs till en obligatorisk del i vårdkedjan. Patienterna ges ett ökat inflytande över vården genom fri tidbokning och möjligheten att följa sin egen remiss på Internet. Arbetet för ökad patientsäkerhet prioriteras, bland annat genom nya rutiner för städning och hygien inom sjukvården. Ambulanssjukvårdens kapacitet förstärks, bland annat genom fler ambulansfordon. I närsjukvården införs ett rättvist vårdval som fördelar resurser med hänsyn till vårdtyngd och socioekonomi och med ett mer mångfacetterat vårdutbud med bland annat familjecentraler och äldrecentraler. Förebyggande och hälsofrämjande arbete prioriteras, vilket innebär att rökavvänjning och viktnedgångsgrupper ska finnas i vårdutbudet över hela länet. Vid upphandlingar ska landstinget ställa krav på kollektivavtal, liksom höga krav på en god arbetsmiljö och förebyggande hälsovård. Landstinget ska som arbetsgivare garantera heltidsanställning som en rättighet och deltid som en möjlighet. Landstinget ska löpande göra uppföljningar och en noggrann seriositetsprövning som säkrar att leverantörerna har betalat skatter, sociala avgifter och avtalsenliga löner. Samma krav som ställs på leverantörer ska ställas på eventuella underleverantörer. Volymen inhyrd personal inom sjukvården minskas successivt och ett bemanningscentrum inom landstinget inrättas. Möjligheter öppnas för prestationsrelaterade lönetillägg inom delar av landstingets verksamhet. Vid konkurrensupphandlingar ska referensanbud upprättas med syfte att öka konkurrensen. Initiativ tas till att Stockholmsregionen bildar ett regionparlament Region Stockholm. Den nya regionen får ansvaret för såväl kollektivtrafik som vägtrafik, liksom befogenheter att besluta om miljöstyrande avgifter och ett samlat ansvar för att de regionala miljömålen nås. Redan från 1 januari 2013 bildas en Regionplanenämnd inom landstinget med ansvar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor inklusive skärgårdsfrågor. Stödet till regionens idrott höjs, landstinget går in i Filmpool Stockholm- Mälardalen AB och ett nytt kulturstöd till ungdomar införs: Snabba Cash. Landstinget ska höja rösten för Stockholmarnas intressen och mer aktivt verka för att regeringen börjar föra en positiv politik för Stockholmsregionen. Södertörns högskola måste snarast ges universitetsstatus och ökade FoUUresurser. Skatteutjämningssystemet måste reformeras. De medel som inbetalats i trängselskatter men inte återförts till Stockholmsregionen måste snarast komma regionen till del. Vad gäller investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur måste landstinget agera kraftfullt för att förmå regeringen att ta sitt ansvar för statsbidrag, framför allt till utbyggd tunnelbana.

6 (108)

7 (108) 1. Innovation och utveckling i ett Stockholm som växer Socialdemokraternas pekar i denna budget ut en inriktning för landstingspolitiken med fokus på kunskap, tillväxt och fler jobb. Ett område vi särskilt lyfter är möjligheterna att skapa fler jobb inom sjukvårds- och läkemedelsområdet, det som brukar kallas life science. Hälsa blir allt viktigare och allt fler efterfrågar vård, produkter och tjänster för ett friskare liv, både i Sverige och globalt. I det ligger stora möjligheter för Sverige och för Stockholmsregionen. Genom att satsa på en gemensamt finansierad sjukvård av högsta kvalitet möjliggör det en förbättring av människors hälsa som också skapar förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb. Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som har den bästa utbildningen, tillräckligt med tid och som arbetar med de mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken. Den snabba ökningen av antalet personer i vårdkrävande ålder under de kommande 20 åren kommer att ställa stora krav på hela vård- och omsorgssektorn. Det är en utmaning som Sverige dessutom delar med i princip hela Europa, vilket innebär att svenska innovationer på det här området kan ge ett tydligt mervärde till vården och omsorgen av våra gamla, samtidigt som svenska produkter och tjänster kan få avsättning på utländska marknader. Målen för den Socialdemokratiska hälso- och sjukvårdspolitiken kan sammanfattas i en stark innovationskraft, god folkhälsa, vård på jämlika villkor, goda medicinska resultat och en lång livslängd för befolkningen. I vår sjukvårdsmodell ska varje människa, oavsett bakgrund, ha tillgång till de bästa behandlingsmetoderna på lika villkor utifrån sina vårdbehov. Långa väntetider skapar mänskligt lidande och tenderar att drabba de minst resurstarka i samhället hårdast. Den Socialdemokratiska politiken syftar till en hälso- och sjukvård som stärker den samhällsekonomiska utvecklingen och med god tillgänglighet för patienterna, fri från köer på lika villkor för alla. Stockholms län växer. En modern tillväxtorienterad politik som tar hänsyn till klimatet och våra barns framtid kräver att fler väljer att resa kollektivt och åker mindre bil. Den Socialdemokratiska politiken syftar till att öka kollektivresandet, eftersom det är bra för både tillväxt och miljö. Det kräver att de allra mest kapacitetsstarka trafikslagen och därmed samhällsnyttiga investeringarna prioriteras. Idag ser vi hur skattepengarna i landstinget slösas bort på en överdimensionerad byråkrati, investeringar med låg samhällsnytta, dyra konsulter, dålig kvalitetskontroll och uselt genomförda upphandlingar. Dessutom förekommer det att skattebetalarnas egendom säljs till underpris utan konkurrens. Denna utveckling måste brytas, så att skattebetalarna får ut mer och bättre välfärd för sina skattekronor.

8 (108) Varje bortslösad skattekrona är oacceptabel och i praktiken en stöld från skattebetalarna. Landstingets pengar måste gå till ökad forskning och innovation, ökad kvalitet i sjukvården samt till en utbyggd kapacitetsstark kollektivtrafik. Socialdemokraterna anser att vi aldrig ska ta ut mer skatt än vad som krävs för att klara en jämlik, generell välfärd av högsta kvalitet. Socialdemokraterna lanserar som första parti en konkret politik som stärker innovationsförmågan och ökar effektiviteten i både sjukvården och kollektivtrafiken, minskar landstingets centrala administration och sätter stopp för såväl fusk som privat rofferi på skattebetalarnas bekostnad. De övergripande målen för landstinget år 2013 är att: Ekonomin är i balans och att de långsiktiga finansiella målen uppfylls. Förstärkt life science i Stockolmsregionen och ökad innovationskraft i hela landstingets hälso- och sjukvård Ett systematiskt anti-slöseri arbete genomsyrar all landstingsverksamhet och den centrala byråkratin bantas. Effektiviteten ökar i samtliga verksamheter. Kvaliteten i hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken ökar. Befolkningens hälsa är god och befolkningen erbjuds en kvalitativt god och tillgänglig sjukvård i rimlig tid och på jämlika villkor. Stockholms läns landsting erbjuder en hälso- och sjukvård som ligger i internationell framkant vad gäller forskning och utveckling. Regionens transportsystem är effektivt och hållbart med en väl fungerande kollektivtrafik kännetecknad av hög tillgänglighet och god kvalitet. Stockholms läns landsting är en konkurrenskraftig arbetsgivare där medarbetarna känner arbetsglädje, stolthet, engagemang och framtidstro i en organisation som kännetecknas av kompetens och långsiktig verksamhetsutveckling. Stockholms läns landsting är ett föredöme inom områdena jämställdhet, antidiskriminering, miljö, tillgänglighet och bemötande. De i regionplanen beslutade målen för regionens utveckling genomförs; internationell konkurrenskraft, goda och jämlika levnadsvillkor samt långsiktigt hållbar livsmiljö.

9 (108) 2. Ekonomi 2.1 Resultatbudget och finansiella mål Mkr 562 478 177 218 2012 2013 Plan 2014 Plan 2015 Resultatet 2013 budgeteras till ett överskott på 562 miljoner kronor. För planåren 2014 och 2015 beräknas överskott om 478 miljoner kronor respektive 218 miljoner kronor. Mkr Utfall 2011 2012 Prognos 2012 2013 Ändring B13/P12 2014 2015 Verksamhetens intäkter 15 838 16 578 16 587 16 956 2,2% 17 373 17 765 Skatteintäkter 57 965 59 696 59 515 61 861 3,9% 64 259 67 231 Summa intäkter 73 803 76 274 76 102 78 818 3,6% 81 632 84 996 Personalkostnader 24 103 24 885 25 018 25 707 2,8% 26 298 26 627 Köpt hälso och sjukvård, tandvård 12 409 13 086 13 153 13 794 4,9% 14 181 14 563 Köpt trafik 11 209 11 832 11 817 12 599 6,6% 13 131 13 681 Övriga kostnader 20 334 20 964 20 825 21 283 2,2% 21 838 23 356 Summa verksamhetens kostnader 68 054 70 766 70 813 73 383 3,6% 75 448 78 227 Resultat före avskrivningar 5 748 5 507 5 289 5 435 6 184 6 768 Avskrivningar 3 096 3 233 3 261 3 398 4,2% 3 552 3 682 Rörelseresultat 2 653 2 274 2 027 2 037 2 632 3 086 Finansnetto 2 141 2 097 1 610 1 474 2 154 2 868 Resultat 512 177 417 562 478 218

10 (108) De pensionsförpliktelser som upptagits som ansvarsförbindelser och därför inte upptagits bland skulder i balansräkningen, beräknas minska med 210 miljoner kronor under 2013. För 2014 och 2015 beräknas en fortsatt minskning om 397 miljoner kronor respektive 51 miljoner kronor. Skatteuttaget fastställs till 12.10 skattekronor, vilket är oförändrad nivå jämfört med 2012. De samlade skatteintäkterna 2013 budgeteras till knappt 61,9 miljarder kronor, en ökning med 3,9 procent jämfört med prognosen för 2012 och en ökning jämfört med budget 2012 med 3,5 procent. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet beräknas för 2013 ge en förändring av nettoavgiften för landstinget om 183 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter ökar med 2,2 procent jämfört med prognosen för 2012. De totala intäkterna för 2013 budgeteras öka med cirka 2,7 miljarder kronor eller 3,6 procent i jämförelse med prognosen för 2012. Inom SL-trafiken avskaffas zonindelning på biljettpriserna och ett enhetspris införs i enlighet med bilaga 4.8. Taxorna inom trafiken är i övrigt oförändrade. Inom hälso- och sjukvården föreslås en avgift för balsamering av avlidna. Riksdagen har beslutat om en höjning av högkostnadsskyddet för besök från 900 till 1 100 kronor. I budgetförslaget föreslås att höjningen träder kraft från och med 1 juli 2012. Vidare föreslås genomförande av prishöjning för vuxentandvården inom Folktandvården med 2,8 procent. Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 2,6 miljarder kronor eller 3,7 procent jämfört med budget 2012. Landstingets kapitalkostnader (avskrivningar plus finansiella kostnader) budgeteras 2013 till nära 5 miljarder kronor. Landstingsfullmäktige har beslutat om fyra långsiktiga finansiella mål som stöd för det övergripande målet om god ekonomisk hushållning: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader. Samtliga finansiella mål uppfylls i budgeten för 2013, plan 2014-2015.

11 (108) 2.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos 2011 2012 2013 Anläggningstillgångar 59 455 68 404 78 492 Omsättningstillgångar 9 149 9 361 10 064 Summa tillgångar 68 604 77 765 88 556 Eget kapital 3 944 4 361 4 924 Avsättningar 17 493 18 856 20 168 Skulder 47 167 54 548 63 466 Summa skulder och eget kapital 68 604 77 765 88 556 2.3 Finansieringsbudget Mkr Utfall 2011 2012 2013 Kassaflöde från den löpande verksamheten 7 161 5 041 5 585 Investeringar * 8 544 12 955 11 799 Försäljningar, övrigt 348 0 0 Kassaflöde efter investeringar 1 035 7 914 6 293 Nettoökning av långfristiga skulder 5 165 0 6 995 Summa förändring av likvida medel 213 7 914 654 2.4 Koncernfinansiering Mkr Utfall 2011 2012 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 2014 2015 Intäkter 63 225 65 617 68 028 3,7% 7,6% 70 556 73 669 Kostnader 63 843 65 841 67 849 3,0% 6,3% 70 455 73 828 Resultat 618 225 179 102 158 2.5 Landstingsbidrag Landstingsbidraget till Hälso- och sjukvårdsnämnden ökar med 3,3 procent, till Norrtäljes gemensamma hälso- och sjukvårds- och omsorgsnämnd med 3,4 procent, till Trafiknämnden med 6,1 procent, till Kulturnämnden med 4,1 procent och till Patientnämnden med 5,8 procent. En särskild satsning avseende rikssjukvård om 60 miljoner kronor görs inom ramen för HSN:s budget.

12 (108) Resurserna till Landstingsstyrelsen reduceras jämfört med budget 2012 genom koncernövergripande besparingar samt genom överföring av uppgifter till den återinförda Regionplanenämnden. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att till slutlig budget utarbeta åtgärder till minskade administrativa kostnader för samtliga nämnder och bolag, vars positiva resultateffekter tillsvidare budgeteras centralt i landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens resurser för FoUU 2013 utökas med 136 miljoner kronor jämfört med budget 2012. 2.5 Planåren 2014 2015 Nedan illustreras intäkter, kostnader och resultat för budget 2013 och planår 2014 och 2015. Mkr Resultat 562 478 218 78 255 Kostnader inkl kapitalkostn. 81 153 84 777 Intäkter 78 818 81 632 84 996 2013 Planår 2014 Planår 2015 Den betydande investeringsvolymen som föreslås under planeringsperioden medför en långsiktig ökning av kapitalkostnaderna, vilka består av avskrivnings- och räntekostnader. Detta ställer krav på en hög grad av kostnadskontroll, ett fortsatt konsekvent och målmedvetet arbete för en ökad effektivisering och en kostnadseffektiv utveckling samt strävan efter största möjliga koncernnytta när enskilda beslut fattas.

13 (108) 2.6 Investeringar Mkr Utfall Plan Plan Plan Plan 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Trafik inkl. Citybanan 4 804 6 923 6 657 7 393 7 535 6 216 6 381 Vård inkl. NKS 4 821 5 492 6 662 7 795 9 273 7 694 6 022 Annan verksamhet 140 233 167 110 83 79 78 TOTALT 9 764 12 649 13 486 15 297 16 890 13 989 12 481 Den totala volymen investeringar under 2013-2017 beräknas till drygt 70 miljarder kronor, varav 13,5, miljarder kronor avser 2013. Av den beräknade investeringsvolymen står vården för drygt 53 procent och trafiken för knappt 46 procent. 2.6.1 Investeringar i hälso- och sjukvården Nedan redovisas objekt över 100 miljoner kronor. Bland objekt mindre än 100 miljoner kronor kan nämnas att investeringen i ny rörpostanläggning vid Danderyds sjukhus ej genomförs. Utredningsbeslut: Utökning av vårdavdelningar vid sjukhusen Bromma, Nacka, Jakobsberg och Handen Behålla Astrid Lindgrens Barnsjukhus Ny- och ombyggnad av akutmottagning vid Karolinska Huddinge Ombyggnad till vårdavdelningar södra kvarteret, DS NKS: N-kvarteret (FoUU inklusive vårdplatser Thorax) NKS: L-kvarteret NKS: Medicinteknisk utrustning NKS: Inredning Norrtälje sjukhus: Ny öppenvårdsbyggnad Inriktningsbeslut: Objekt Ombyggnation av vårdavdelningar, operation, entré vid Dalens, Sabbatsbergs och Sollentuna sjukhus, LS 1109 1239 Ombyggnation av Röntgenkliniken, Karolinska Huddinge S:t Göran sjukhus, vårdavdelningar och behandling Total utgift, mkr Varav utgift 2013 2017, mkr 2 069 2 057 200 125 1 070 485

14 (108) SÖS: Ny byggnad västläge behandlingsbyggnad, LS 1109 1236 1 622 1 610 SÖS: Ny byggnad västläge vårdbyggnad, LS 1109 1236 700 690 DS: Ny behandlingsbyggnad, LS 1109 1238 1 366 1 366 DS: Ombyggnad till vårdavdelningar, LS 1109 1238 581 242 NKS: Medicinteknisk utrustning för Bild och funktion, LS 1203 0460 800 800 Södertälje sjukhus: Ny och ombyggnation av Södertälje sjukhus, LS 1110 1372 1 200 650 Ombyggnation av vårdavdelningar En förstudie har gjorts utifrån vårdplatsbehov och utveckling av sjukhus, som inte är universitets- eller akutsjukhus till specialistcentrum. Antalet vårdplatser kan byggas ut från dagens 700 till minst 1 300 moderna vårdplatser 2018 på dessa sjukhus. Fördjupade förstudier per fastighet ska utreda en mer precis omfattning av ombyggnadsbehov. Lokaler för specialistcentrum på Sollentuna, Sabbatsberg eller Dalen kan färdigställas 2015/2016. Utveckling av vården till specialistcentrum sker parallellt med ombyggnationerna. En första verksamhet beräknas vara i drift under år 2013. Ombyggnation av Röntgenkliniken Karolinska Huddinge Avdelningen som planerades och byggdes för mer än 30 år sedan uppfyller inte längre de krav som ställs på en modern röntgenavdelning, och inte heller på modernt patientomhändertagande. För att möta patienternas integritetskrav, krav på optimerade flöden för patienter, krav på miljön för såväl patienter som personal krävs en successiv ombyggnad av hela Röntgenkliniken. S:t Göran sjukhus, vårdavdelningar och behandling Framtidsplanen innebär att vårdvolymerna på S:t Görans sjukhus kommer att öka. Detta medför ett förändrat och ökat lokalbehov. På sjukhuset kommer en etappvis utveckling med om- och nybyggnader att ske för att möta kommande vårdbehov. SÖS: Ny byggnad västläge - behandlingsbyggnad Objektet är en omarbetning av avrapporterat programarbete, LS 1102-0171, med anledning av det uppdrag som landstingsstyrelsen erhöll i samband med 2012 års budget. Genomförd förstudie visar på möjligheter att genom en kombination av ombyggnad och nybyggnad med början från sjukhusets västra del få ett enklare genomförande än tidigare förslag. En sådan lösning möjliggör en långsiktig utveckling av sjukhuset. Omarbetning av programmet har sänkt investeringsutgiften för objektet med cirka 700 miljoner kronor.

15 (108) SÖS: Ny byggnad västläge - vårdbyggnad Sjukhuset har behov att anpassa befintliga vårdplatser till myndighetskrav samt att skapa fler vårdplatser för att kunna utföra sitt uppdrag i dag och i framtiden. Enligt förslaget byggs en ny vårdbyggnad som möjliggör cirka 150 nya vårdplatser. DS: Ny behandlingsbyggnad LS gavs i samband med 2012 års budget i uppdrag att omarbeta utfört programarbete vid DS, LS 1010-0852. Enligt det omarbetade förslaget föreslås att DS utvecklas för att få ändamålsenliga byggnader som långsiktigt kan tillgodose ett utökat akutsomatiskt vårdbehov i enlighet med Framtidsplanen. DS: Ombyggnad till vårdavdelningar Ombyggnationer som kompletterar nybyggnad kommer sannolikt att krävas. Ny- och ombyggnation av Södertälje sjukhus Södertälje sjukhus AB har inkommit med en hemställan om att få genomföra ny- och ombyggnation av sjukhuset. Det valda förslaget för bearbetning i programarbete är en anpassning av förslaget från förstudien 2009 och skapar cirka 25 procent större slutenvårds- och operationskapacitet. Förslaget innebär enligt uppdrag också kostnadsfördelar som uppnås genom att sjukvården fortsätter nyttja befintliga byggnader, nyttjandet av befintliga byggnader förlängs samt att utbyggnaden sker etappvis och medför därmed lägre investeringsutgift. Landstingsstyrelsen föreslås få i uppdrag att genomföra omarbetning av avrapporterat programarbete för att anpassa inom den budgeterade ramen, i enlighet med Framtidsplanen, på 1 200 miljoner kronor för bygginvesteringen samt därutöver tillkommande utrustningsinvesteringar. Nya Eastmaninstitutet En större uppfräschning och ombyggnation behövs för att säkerställa att specialisttandvården har ändamålsenliga lokaler för modern tandvård. Effektivisering genom ökat tidsutnyttjande kommer att kunna ske då specialisttandvården samlas. Locum färdigställer 2012 ett programarbete för att fastställa kostnaderna av en upprustning av Eastmanhuset. Driftsstart beräknas till år 2015. NKS: Medicinteknisk utrustning för Bild och funktion Under året har en förstudie gjorts som bland annat presenterar en strategi för upphandling och avtal för utrustningsinvesteringar inom Bild och funktion. Landstingsstyrelsen ska gå igenom kraven avseende medicinteknisk utrustning för Bild och funktion i syfte att erhålla en så låg investeringskostnad som möjligt. Det ekonomiskt mest fördelaktiga tillvägagångssättet för landstinget ska klargöras för att försörja NKS med röntgenutrustning. Detta fordrar en jämförelse av kostnaden för upphandling av ny utrustning respektive kostnaden för öppnande av yttervägg på färdigställt sjukhus för att använda befintlig utrustning från Karolinska Solna. Det senare alternativet ska så långt möjligt eftersträvas, eftersom det förbilligar investeringen.

16 (108) Genomförandebeslut: Objekt Total utgift, Varav utgift 2013 2017, mkr mkr SÖS: Byggnad 25 133 109 Sollentuna sjukhus 04302 Ombyggnad för Capio Anorexi 24,8 24,8 Utrustning till dubbla vårdavdelningar, Karolinska Huddinge. Utrustning till redan beslutat 420 420 byggobjekt. FRIO, Framtidens interventions och operationsenhet, Karolinska Huddinge, LS 1202 0329 2 650 2 650 FRIO, Framtidens interventions- och operationsenhet Socialdemokraterna anser att för att klara sjukvårdsbehovet i södra delen av länet, där befolkningsökningen hitintills varit som störst, måste landstinget göra nödvändiga investeringar i Karolinska Huddinge. Sjukhusets lokaler är inte anpassade till modern sjukvård och inte heller för det behov som väntar landstinget. Karolinska Huddinge har under 10 år arbetat fram en lösning för Sjukvårdsbehov Syd kallat Framtidens interventions och operationsavdelning, FRIO. Detta förslag ska ställas mot det alternativa förslaget om ombyggnation av befintliga lokaler. FRIO, som innebär en tillbyggnad, möjliggör en beräknad 25-procentig kapacitetsökning för operations- och interventionsverksamheten. Detta svarar väl mot den av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen prognostiserade vårdvolymökningen. FRIO innebär ett tillskott på 68 vårdplatser till nuvarande 700st jämfört med ombyggnationsförslaget som innebär en minskning med 50 vårdplatser. Att bygga FRIO som en tillbyggnad till sjukhuset innebär en möjlig kostnadsbesparing om 10 procent på grund av oförändrad produktionsvolym vid byggnation. Detta kan ställas i kontrast till ombyggnationsförslaget, vilket stör vården och beräknas innebär ett produktionsbortfall på 1 600 miljoner kronor. Kostnaden för FRIO är beräknad till 2 650 miljoner kronor. Med Hälso- och sjukvårdsförvaltningens utökade uppdrag åt Karolinska Huddinge om en volymökning på 8 + 8 procent över tolv år ger FRIO en återbetalningstid på 27 år. Detta ska ställas mot ombyggnationsförslaget med en återbetalningstid på 50 år. Vid utnyttjande av FRIO:s hela kapacitet enligt Socialdemokraternas förslag har tillbyggnaden en återbetalningstid på 13 år.

17 (108) Om landstingsfullmäktige beslutar att godkänna FRIO samt ger klartecken till byggstart på junisammanträdet 2012 i enlighet med Socialdemokraternas förslag, kan projektering påbörjas under kvartal tre 2013 och FRIO kan stå klart årsskiftet 2017/2018. Fördelningen av kostnaden för FRIO beräknas till 40 procent år 1-2 och 60 procent år 3-4. 2.6.2 Investeringar i kollektivtrafiken Tunnelbanan till Nya Karolinska sjukhuset och det nya bostadsområdet Hagastaden bör starta snarast. Investeringen läggs in i investeringsplanen med start 2014 och färdigställande 2017. Planering för program för tvärbanans Kistagren under planperioden fortsätter liksom för Spårväg Syd. Upprustning och kapacitetsförstärkning av Roslagsbanan fortsätter i enlighet med plan och där etapp 2 startar under planperioden. Bortom planåren återfinns vissa objekt som kommer bli föremål för beslut i kommande års investeringsplaner. Det största objektet avser Program Spårväg City, etapp 2 (LS 1109-1253). Objektet uppgår till cirka 5,8 miljarder kronor (exklusive medfinansiering) och kan inledas tidigast 2018. Även Tunnelbana till Nacka och Ostsektorn beräknas kunna inledas omkring 2018. Ytterligare några år fram tiden ligger tunnelbanan till Täby/Arninge. Statsbidrag för trafikinvesteringar beräknas under planperioden bidra till finansieringen med 4,2 miljarder kronor. Mkr 2013 2014 2015 2016 2017 Statsbidrag 439 579 875 1420 900 Utredningsbeslut: Förstudie Tunnelbana till Ostsektorn Strategisk Tunnelbaneutredning Förstudie av Tunnelbana till Nacka och ostsektorn genomförs. Likaså en övergripande strategi för utbyggd tunnelbana. Denna ska framförallt analysera följande områden: kapacitetshöjande åtgärder i nuvarande system, utbyggnad av befintliga linjer, bättre bytesmöjligheter mellan system och nya linjer, framförallt tvärförbindelser. Inriktningsbeslut: Objekt Total utgift, mkr Varav utgift 2013 2017, mkr Program Kistagrenen 7 100 4 420 Program Spårväg Syd 6 000 2 000 Program Slussen inkl Söderströmsbron 944 920

18 (108) Program Kistagrenen Kistagrenen är utbyggnad av Tvärbana Norr från förgreningen med Solnagrenen i Ulvsunda till Helenelund och avser en angelägen spårförbindelse på tvären som ger kortare restider till bostäder, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Kistagrenen börjar strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig sedan via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista. Efter Kista centrum ansluter den till pendeltåget i Helenelund. I investeringen ingår såväl spåranläggning som depå och fordon. Medfinansiering från staten och Stockholms stad uppgår till 1 750 miljoner kronor enligt Länsplan 2010-2021. Förnyade förhandlingar med samtliga berörda kommuner och privata aktörer bör upptas. Trafiknämnden uppdras vidare att finna förbilligande lösningar och därigenom minska investeringskostnaden. Byggstart planeras till 2014. Program Spårväg Syd Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg via Skärholmen ger tillsammans med Södertörnsleden stöd till hela Södertörns utveckling. Arbetet med Spårväg Syd startar under planperioden och förhandlingar om kommunal medfinansiering upptas. Program Slussen inkl Söderströmsbron Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa helhetssyn och tydligare samordning. Programmet omfattar Söderströmsbron, intrångsbevakning, bussterminalen, trafik under byggtid, utformning av Slussens slutlösning samt utredning av kollektivtrafiklösning Ostsektorn. Trafiknämnden ges i uppdrag att återkomma med förslag som kan reducera nu angivna investeringskostnader för Program Slussen. Genomförandebeslut: Objekt Total utgift, mkr Varav utgift 2013 2017, mkr Tunnelbanan till Hagastaden/NKS 3 500 3 500 Program tunnelbana Röda linje (LS 1201 0191) 12 600 6 427 Tunnelbana till Hagastaden/NKS Utbyggnaden av tunnelbanan till Hagastaden/NKS har högsta prioritet. SL har gjort flera gedigna utredningar som visar att det är omöjligt att försörja området med endast buss och att ett spårvagnsalternativ är ett långt sämre alternativ än tunnelbana. Totalkostnaden beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor. Statsbidrag beräknas utgå med halva kostnaden, vilket resulterar i att landstingets kostnad uppgår till 1 750 miljoner kronor.

19 (108) Program tunnelbana Röda linje Nyinvesteringen omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem MER för den Röda linjen, 96 nya tunnelbanefordon C30 samt en ny depå i Norsborg anpassad för den nya generationen tunnelbanefordon. Trafiknämnden uppdras att analysera de tekniska kraven för Program Röda linjen i syfte att sänka investeringskostnaderna som i nuläget anges till 12,6 miljarder kronor. Förnyat genomförandebeslut: Objekt Total utgift, mkr Varav utgift 2013 2017, mkr Program Bussdepåer (LS 1203 0526) 2 610 2 370 Program utökad trafik 11 552 5 170 Program Bussdepåer (LS 1203-0526) Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Gubbängen. Syftet är att skapa nya moderna bussdepåer med ytterligare depåkapacitet. I programmet ingår även åtgärder för att möjliggöra en exploatering av de två innerstadsdepåerna Hornsberg och Fredriksdal. Vid sammanträdet den 27 mars 2012 beslöt TN att tillsvidare stoppa den fortsatta planeringen av den nya Hornsbergsdepån till förmån för alternativ lokalisering till Tomteboda i Solna kommun. Omlokaliseringen har bedömts som ekonomisk fördelaktig dels vad gäller den lägre investeringskostnaden, dels depåkapaciteten. Program utökad trafik Programmet omfattar fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar samt pågående depåprojekt. Utöver det planeras ny trafik till Uppsala via Arlanda samt ersättning av X10 pendeltåg med anledning av Citybanan. Programmets totala investeringsutgift uppgår till 11 552 miljoner kronor varav 5 604 miljoner kronor har förbrukats till och med 2011. Under 2013-2017 uppgår investeringar till totalt 5 170 miljoner kronor. Förnyat genomförandebeslut avser utökat antal fordon för att fullt ut kunna tillgodose kapacitetshöjning på Citybanan.

20 (108) 3. Riktlinjer för styrelser och nämnder 3.1 Landstingsstyrelsen Mkr Utfall 2011 2012 2013 Ändring 13/12 Ändring 13/11 2014 2015 Intäkter 3 226 3 201 3 192 0,3% 1,1% 3 476 3 670 varav landstingsbidrag 2 478 2 499 2 480 0,8% 0,1% 2 764 2 896 Kostnader 3 239 3 201 3 192 0,3% 1,5% 3 476 3 670 Resultat 13 0 0 0 0 3.1.1 Mer vård och trafik för pengarna Ett målmedvetet arbete måste startas för att effektivisera all landstingsverksamhet i syfte att få ut mer kvalitet för skattebetalarnas pengar: Genom smartare arbetsformer, bättre styrsystem, stärkt upphandlingskompetens och bättre ledarskap finns en stor potential till förbättrad effektivitet inom såväl hälso- och sjukvården som inom kollektivtrafiken. Inom trafikverksamheten slösas idag avsevärda belopp bort av skattebetalarnas pengar. Bristerna i styrning och intern kontroll har utförligt granskats och kritiserats av landstingets revisorer. Sammantaget finns ett anmärkningsvärt stort underskott i AB SL och trafiknämnden. För att vända utvecklingen krävs en ordentlig genomgång av den interna kontrollen och styrningen inom trafikverksamheten. För att klara den nödvändiga utbyggnaden av kollektivtrafiken och öka andelen resenärer som åker kollektivt, är det centralt att varje krona i kollektivtrafiken används så att den gör största möjliga nytta. Det handlar om klara miljömålen och därmed ett gott liv även för kommande generationer. Inom sjukvården finns stora ekonomiska effektivitetsvinster att hämta, även om den ekonomiska misskötseln där inte är lika graverande som inom det misskötta bolaget AB SL. Även här handlar det om att möta de växande behov som följer av demografiska skäl och för att se till att alla kan ges den bästa vården och ta del av de medicinska landvinningar som sker i allt snabbare takt. För att öka effektiviteten i vården är ersättningssystemens utformning centrala. Socialdemokraterna tar därför ställning för en tydlig och långsiktig inriktning för att utveckla ersättningssystemen till vårdgivarna: Landstinget ska i fortsättningen successivt övergå till att betala för kvalitet och resultat och inte för produktion eller kostnader. systemet måste ses över i grunden. en skall gå från att vara en detaljerad önskelista till att bestå av tidssatta mål med uppföljning.