1 (5) GAMLA GARDET Datum Org. nr: 802437-0853 2012-12-10 Till Socialdemokraterna Programkommissionen Umeå Arbetarekommun f.k. Synpunkter på programkommissionens remissförslag till Partiprogram 2013 De inledande avsnitten om vår vision och våra värderingar är mycket bra och väl formulerade. Här finns inget att invända emot. Vår uppgift har varit att granska om och hur visionen och värderingarna omvandlats till konkreta och tydliga ställningstaganden inom de politikområden som vi behandlat i vår tidigare skrivelse under våren. Vi kommer att särskilt granska följande områden / frågor: 1. Äldrepolitiken i sin helhet i programmet 2. Välfärdsfrågorna: vård, skola, omsorg, bostäder och den övergripande frågan om hur den offentligt skattefinansierade välfärden ska organiseras och göras tillgänglig för alla på lika villkor. 3. Skatter och ekonomi 4. Bostadspolitiken 5. EU-politiken Övergripande synpunkter på programmet Inledningsvis kan vi konstatera att programmets omfattning och disposition gör att det är svårt att skaffa sig en tydlig uppfattning om vad som är partiets ställningstagande inom de olika politikområden som vi granskat. Ett sätt att göra texten mera tillgänglig och lättläst är att förse den med underrubriker. Kap. 2 och 3 bör kunna kortas ned väsentligt och mera plats ges åt kap. 4, Vår politik. Förordets rubrik är: Ett program för förändring. De tre första meningarna lyder: Samhället går att förändra. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just detta: Tillsammans kan vi göra samhället bättre. Vi instämmer helhjärtat i denna tanke som innebär att socialdemokratins största och viktigaste uppgift är att förändra det svenska samhället till ett bra samhälle för alla. Gamla Gardets S-förening i Umeå delar i allt väsentligt programkommissionens analys av vad som kännetecknar det svenska samhället i dag. En ganska tydlig bild av ett samhälle på väg bakåt i stället för framåt tecknas i den analyserande delen av programmet. Behovet av förändring framstår klart och läsaren anar att socialdemokraterna vill och kanske också skulle kunna åstadkomma denna förändring. Så långt är allt bra. Analysen finns, visionen om ett bättre samhälle finns, men det vi saknar i remissförslaget är hur partiet utifrån analysen och visionen ska åstadkomma den nödvändiga förändringen. Vilka vägval måste vi göra för att nå målet: ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och rätt?
2 (5) Sverige står inför enorma utmaningar de närmaste åren. Andelen ålderspensionärer kommer att öka kraftigt samtidigt som den arbetsföra andelen av befolkningen bedöms bli oförändrad och arbetslösheten tenderar att bita sig fast på en oacceptabelt hög nivå. I programmet sägs inget om hur denna ekvation ska lösas. Behöver pensionssystemet reformeras? Hur ska framtidens äldreomsorg organiseras och finansieras? Ska privatiseringen av vård, skola och omsorg fortsätta? Vad vill vi göra för att skapa en jämlik skola där alla barn och ungdomar har samma möjligheter och förutsättningar oavsett föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå. Menar vi allvar med vår kritik mot den borgerliga regeringens klasspolitik måste vi också tydligt beskriva hur vi ska nå en förändring. Exempelvis kan vi inte ducka för att skatterna kan behöva höjas och omfördelas, för att klara en bra välfärd för alla människor. Det blir motsägelsefullt om partiet kritiserar klasspolitiken och samtidigt exempelvis anammar jobbavdrag och RUT-avdrag, som så tydligt ger fördelar för de mer besuttna i samhället. Gamla Gardet efterlyser med andra ord tydliga, politiska verktyg med vilka vi kan bygga ett bättre och rättvisare Sverige. Den som läser Socialdemokraternas nya partiprogram ska tydligt kunna förstå vår vision för framtiden och vad för slags politik som vi måste föra för att nå våra mål. Att-satser efter varje avsnitt skulle underlätta läsning och förståelse samt precisera det politiska innehållet. I det följande vill vi redovisa våra synpunkter på de fem områden som vi granskat särskilt. 1. Äldrepolitiken i sin helhet Vi konstaterar att ytterst lite finns skrivet i programmet om den snabbt växande gruppen äldre. Vad säger programmet om hur hälso- och sjukvård, omsorg och bostäder för äldre ska utformas? Behöver pensionssystemet reformeras för att alla pensionärer i framtiden ska kunna få en bra pension som går att leva på under en allt längre tid som pensionär? Programmet ger inga tydliga svar på dessa frågor. Vi anser att ett särskilt avsnitt om socialdemokraternas äldrepolitik bör finnas i programmet. Detta är en nödvändighet om socialdemokraterna inför nästa val ska kunna återvinna förtroendet hos den stora gruppen äldre väljare. Underlag för att skriva ett sådant avsnitt finns i Björn von Sydows motion till riksdagen, 2012/13:S32097 med rubriken Äldrepolitik samt i vår motion till partikongressen, En socialt utformad bostadspolitik, tryggt och anpassat boende för äldre. 2. Välfärdsfrågorna Välfärdsfrågorna: handlar om vård, skola, omsorg och bostäder samt den övergripande frågan om hur den offentligt skattefinansierade välfärden ska organiseras samt göras tillgänglig för alla på lika villkor. I programmet behandlas dessa frågor på ett flertal olika ställen såväl i analysdelen som i den senare delen om Vår politik.
3 (5) Eftersom dessa frågor behandlas under olika huvudrubriker är det svårt att hitta den röda tråden, som binder samman och därmed ger ett samlat svar på vad som är socialdemokratins alternativ till den borgerliga politiken inom detta stora och viktiga politikområde. En redigering av texten med tydliga underrubriker skulle underlätta läsningen. På sid 13-14 beskrivs bra hur blandekonomin fungerar när det finns balans mellan samhälleliga åtgärder och marknadsmekanismerna. Vi delar programkommissionens beskrivning av hur blandekonomin borde fungera (sid 14 stycke 2 och 3) men anser att avsnittet bör kompletteras med en tydligare skrivning som innebär att vård, skola, omsorg och bostäder inte får betraktas som varor på en marknad styrd av vinstintressen. Det är politiken och inte marknaden som ska se till att alla medborgare, på lika villkor, oavsett ålder, bostadsort, inkomst och social ställning, får tillgång till den skattefinansierade välfärden. Socialdemokraterna vill verka för att samhället ska kunna återta och behålla kontrollen över dessa verksamheter som utgör sociala rättigheter för alla. På sid 20-21 beskrivs det borgerliga incitamentssamhället där det egna intresset (egoismen) sätts framför det gemensamma mycket bra, men socialdemokratins alternativ finns inte som slutsats; nämligen det samhälle som bygger på att solidariteten är starkare än egenintresset och därför möjliggör en balans där solidariteten förenas med egenintresset och ett samhälle för alla blir möjligt. Den socialdemokratiska skattepolitiken och välfärdspolitiken borde avspegla denna inställning. Då skulle vi i praktisk politik kunna se att socialdemokratin är ett alternativ till den borgerliga incitamentspolitiken, den politik som i stor utsträckning enbart vädjar till egennyttan och egoismen. Vi vill ha en tydlig skrivning om socialdemokratins alternativ till den borgerliga incitamentspolitiken som avslutning på avsnittet om Människan och det omgivande samhället. På sid 43-45 avvisar programmet kundvalsmodellen, som gör sociala nyttigheter till varor på en marknad. På sid. 43 sägs: Därför är utbildning, vård och omsorg samhälleliga angelägenheter. Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadens prismekanismer och utbudet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresse av egen vinst. Detta är bra men känns motsägelsefullt när det på sid. 44 talas om hur viktig valfrihet och mångfald är. Intrycket blir att man i princip vill fortsätta som förut med privatiseringen av den offentliga sektorn på bekostnad av samhällets och politikens möjligheter att se till att skattepengarna används till en bra kvalitet i välfärden i stället för till stora vinster som försvinner i aktieägarnas fickor. Något tydligt recept för hur man ska kunna hejda denna utveckling finns inte i programmet. Vi anser att partiprogrammet ska innehålla tydliga skrivningar om hur socialdemokraterna på sikt ska kunna vända utvecklingen så att samhället via en kraftfull politisk styrning kan återta och behålla kontrollen över dessa verksamheter som utgör sociala rättigheter för alla. Vi är medvetna om svårigheten att på kort sikt åstadkomma alla nödvändiga förändringar, men inriktningen måste klargöras i programmet: Företag som har vinst som övergripande prioritet ska inte tillåtas att driva skattefinansierade välfärdsföretag. I stället ska ideella, kooperativa och s.k. non-profitföretag ges ökade möjligheter att etablera sig och därmed garantera en verklig och positiv valfrihet, där brukaren står i centrum och en god kvalitet är den överordnande principen för verksamheten. Vi tror att en konstruktiv lagstiftning är enda vägen. Bland annat bör alliansregeringens kanske snart tvingande lag om valfrihet (LOV) rivas upp och förändras.
4 (5) 3. Skattepolitiken, sid 33 och 36 Vi anser att skrivningarna om skattepolitiken måste bli mycket skarpare och tydligare. I programmet ska ett tydligt alternativ till högerns och borgerlighetens skattepolitik presenteras. De formuleringar som nu finns på sid 33 och sid 36 är så allmänt hållna att några slutsatser om vad som är socialdemokratins alternativ inte kan dras. En tydligare skrivning bör innehålla bland annat följande: På sikt måste det orättfärdiga och ur inkomstutjämningssynpunkt orättvisa jobbskatteavdraget avvecklas. Skatter som inte kan flytta utomlands måste bli bättre nyttjade. Den ekonomiska politiken och skattepolitiken måste ha en normerande inriktning på rättvisa, solidaritet och skatt efter bärkraft. För att skatten ska upplevas som rättvis och solidarisk och ha en fördelningspolitisk effekt, måste den vara progressiv, dvs. den som har högre inkomst ska betala en större del av sin inkomst i skatt än den som har en lägre inkomst. Sjuka, arbetslösa och pensionärer ska betala skatt enligt samma skatteskala som de som arbetar. Det betyder att vi avvisar högerns och borgerlighetens modell med jobbskatteavdrag. Högerregeringens stora skattesänkningar har lett till att statens totala skatteinkomster (skattebasen) inte längre räcker till för att garantera en solidariskt finansierad välfärd. För att socialdemokraternas löften, om att återställa en solidariskt finansierad välfärd för alla, ska bli trovärdiga, krävs därför att vi blir tydliga och kan pedagogiskt argumentera för en höjning och breddning av den totala skattebasen. De stora skattesänkningarna som högern genomfört har varit möjliga tack vare kraftiga försämringar av socialförsäkringarna men också genom frysning av statsbidragen till kommuner och landsting. Detta har lett till att kommuner och landsting inte längre kan klara sina åtaganden inom välfärdssektorn. Landsting och kommuner tvingas till drastiska besparingsprogram för att få budgeten att gå ihop, eller höja skatten. Eftersom kommun- och landstingsskatten saknar progressivitet drabbar dessa skattehöjningar hårdast de som har de lägsta inkomsterna. Resultatet blir en allt plattare skatt, vilket är motsatsen till en rättvis och progressiv beskattning byggd på solidaritetsprincipen, skatt efter bärkraft. 4. Bostadspolitiken (sid 45 stycke 5-6) På sid. 45, stycke 6 formuleras utgångspunkten för en socialdemokratisk bostadspolitik. Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken är en del av välfärdspolitiken. Vi instämmer helt i denna målsättning men menar att programmet också på detta område måste kompletteras. För att nå målet krävs att både stat och kommun tar kommandot över bostadsmarknaden. För detta krävs politiska styrmedel. I programmet bör partiets långsiktiga inriktning tydligt presenteras. Hyresrätten som boendeform måste uppvärderas och likställas ur ekonomiska synpunkter med bostadsrätter och småhus, dvs. det ska vara neutralitet mellan upplåtelseformerna. Detta är nödvändigt för att göra det möjligt för människor med låga inkomster och utan eget kapital (framför allt unga och äldre) att få tillgång till en bra bostad till rimlig kostnad.
5 (5) Statliga investeringsstimulanser av olika slag måste införas för byggande av hyresrätter med rimliga hyror. I första hand bör bostäder för unga och äldre prioriteras. När det gäller bra, anpassade och tillgängliga bostäder för äldre hänvisar vi till vår motion, Tryggt och anpassat boende för äldre. Ett statligt stöd för reparation-ombyggnad-tillgänglighet och energioptimering (ROTE) föreslås för att stimulera till ombyggnad av lämpliga äldre fastigheter till trygghetsboende för äldre. Det inkomstrelaterade bostadsstödet måste kontinuerligt uppjusteras så att det följer kostnadsutvecklingen för boendet. 5. EU-politiken sid. 30 Avsnittet om EU-politiken under rubriken Ett socialt och demokratiskt Europa är välskrivet, konkret och tydligt. Vi har inga invändningar mot eller tillägg till skrivningarna utan instämmer helt i programkommissionens förslag. Förslaget innehåller tydliga riktlinjer för hur socialdemokraterna nu och i framtiden kan och bör utveckla och förbättra det europeiska samarbetet. Särskilt nöjda är vi över att kommissionen tydligt avvisar idéerna om att förvandla EU till en europeisk federal förbundsstat. Umeå i december 2012 Gamla Gardets Socialdemokratiska förening i Umeå Börje Lundström Ordförande