Bilaga 1 Dnr. 14-144.026 Gäller fr o m 2012-06-12 Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Medlemskommuner 1 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige. Medlemskommunerna är medlemmar också i Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet skall för sina medlemmar utgöra den regionala sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning som avses i 2 i stadgar för Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunalförbundet är tillsammans med Kommunförbundet Skaraborg, Kommunförbundet Fyrbodal och Kommunförbundet Sjuhärad medlem i Västsvenska Kommunförbundets Samorganisation (VästKom). 2 Förbundet har till ändamål 2 Fbundet har till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan och ge dem service att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarnhetsutbyte att representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar i Beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU) avseende frågor av kommunövergripande och strategisk natur att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna, vari följande arbetsområden ingår regionplanering näringsliv/marknadsföring kommunikationer teknisk försörjning utbildning natur- och miljövård bostadsförsörjning sociala frågor arbetsmarknadsfrågor regionala verksamheters finansiering att med anpassning till medlemskommunernas organisation bistå kommu nerna med: utbildningsinsatser utvecklingsaktiviteter mediainsatser att genom Utbildningsgruppen svara för antagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan Sida 1
att genom Utbildningsgruppen administrera och ansvara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. Skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. att, inom ramen för gällande Skollag och förordning, bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, samt att i andra frågor samverka när kommunal samverkan är erforderlig. 3 Benämning 3 Benämning Förbundet benämnes Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborg. 4 Förbundsfullmäktige 4 Förbundsfullmäktige Varje medlemskommun äger utse en ledamot och en ersättare i förbundsfull mäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock skall antalet ledamöter utsedda av Göteborgs kommun begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. 5 Förbundsstyrelse m.m. 5 Förbundsstyrelse m m I kommunalförbundet skall finnas en förbundsstyrelse. I kommunalförbundet skall också finnas en antagningsnämnd som svarar för antagningen enligt vad som sägs i 2. I förbundsstyrelsens uppgifter ingår - utöver vad som följer av lag - 1. att övervaka att de av förbundsfullmäktige fastställda målen och planerna för förbundets verksamhet efterlevs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt; 2. att på ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning; 3. att inom beloppsram som framgår av denna förbundsordning och förbundsfullmäktiges beslut taga upp lån och teckna borgen för lån; samt 4. att avge yttranden som ankommer på förbundet samt att under rätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämnes Göteborgsregionens förbundsstyrelse, skall vara 22 jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara i Göteborg bosatta medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner bosatta kommun medlemmar. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden skall vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Kommunalförbundet får genom beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en särskild angelägenhet som anges i 2 och som inte innefattar myndighets utövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 2 6 Lån och borgen 6 Lån och borgen Förbundet får upptaga lån eller ingå borgen till ett sammanlagt belopp av 10 miljoner kronor. Sida 2 7 Fördelning av förbundets utgifter
7 Fördelning av förbundets utgifter Förbundets nettoutgifter enligt fastställd budget fördelas mellan medlems kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid skall användas invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret. 8 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras bidrag till förbundets verksamhet under senast gångna femårsperiod. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 9 Tid 9 för Tid avlämnande för av revisorernas berättelse Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avlämna sin berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige skall bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet skall motiveras. 10 Uppsägning av medlemskap 1 Uppsägning av medlemskap En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden skall löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägningstiden skall emellertid i intet fall vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning skall förbundsmedlemmarna söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, skall förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång. 11 Anslagstavla 11 Anslagstavla Tillkännagivande om justering av protokoll från sammanträden och andra tillkännagivanden skall ske på Göteborgs kommuns anslagstavla. 12 Revisorer 12 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 13 Förbundsmedlemmarnas styrning av och 13 Förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i insyn i förbundets ekonomi och verksamhet förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet skall löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhe tens ekonomi och utveckling. 14 Budgetprocess Sida 3
14 Budgetprocess Förbundsstyrelsen skall upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksam het nästföljande år samt bereda förbundsmedlemmarna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen framlägger senast under september förslag till budget för förbundsfullmäktige, som fastställer förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Samtidigt bestämmer förbundsfullmäktige de bidrag som förbundsmedlemmarna har att utge till förbundet. Besked om bidragens storlek skall omgående tillställas förbundsmedlemmarna. 15 Tvister 15 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera förbunds medlemmar, å andra sidan, skall parterna söka lösa tvisten genom överläggning ar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överlägg ningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, skall utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 16 Likvidation 16 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av kommunalförbundet i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet och att medlemmarna är eniga om denna bedömning, skall på begäran av förbundsmed lemmen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av förbundsmedlems uppsägning framgår av 10. Likvidationen verkställes av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som före skrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. 17 Ersättningar åt förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning åt förtroendevalda inom förbundet. Sida 4
2014-05-12 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2013 1
2
Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2013 3
Index Arbetsformer... 16 Avslutade EU-projekt 2013... 10 Avtal kring vuxenutbildning... 27 Barn- och jämställdhetsperspektivet... 9 Barn och unga... 20 Bostadsbyggande... 17 Demokratitorg i Västra Götalandsregionen... 28 En FoU-plattform för kommunala arbetsmarknadsinsatser.. 14 En samarbetsorganisation för 13 kommuner... 8 e-samhället... 23 EU och det internationella perspektivet... 9 EU och internationellt arbete... 13 EU-arbetet... 24 EU-arbetet inom GR... 6 Evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst... 23 Fair Sex: Nätverket spel om trafficking och mänskliga rättigheter... 28 Feriejobb... 13 Generationsskifte och age management... 14 GR främjar samverkan skola arbetsliv... 27 GR har bidragit... 7 GR SYVO... 28 GR utvecklar Framtidens Samhällsbyggare tillsammans med näringslivet och CMB... 27 GR är regionplaneorgan... 16 Gränssnitt kommun och stad... 12 Grön- och blåstruktur... 18 Gymnasieantagning och reservantagning genomförd... 27 Göteborgsregionens luftvårdsprogram... 16 Hållbar tillväxt uppdaterat måldokument... 17 Hållbar utveckling... 8 Hälsa bland kommunanställda... 14 Interna förändringar och beslut om flytt till nya lokaler... 7 Kedja för jobb... 14 Klimat och sårbarhet... 19 Kommungemensam plattform för nyanlända flyktingar... 13 Kompetensplattform... 28 Kompetensutveckling...9, 14, 24 Kretslopp... 18 Läromedel... 33 Läromedelsinformation och aktiviteter... 29 Läromedelssamordning... 29 Mediatjänst och elevkonto... 29 Mistra Urban Futures... 9 Mitt i livet med behov av stöd... 22 Måluppfyllelse 2013... 20, 29 Mötesplats Skola och Gymnasiedagarna... 27 Ny som chef... 28 Nya EU-projekt på Pedagogiskt Centrum... 28 Nyckelhändelser... 27 Några verksamhetsmått... 26 Näringsliv... 19 Pedagogiskt Centrum... 32 Politisk styrning och nätverksarbete... 8 Pågående EU-projekt 2013... 10 Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen 16 Samverkan med utbildningsanordnare/lärosäten... 24 Satsningar för att motverka utanförskap... 27 Skolutveckling... 32 Socialt hållbar utveckling... 20 Strategiska satsningsområden... 17 Styrgruppens roll... 12 Styrgruppens roll... 16 Transportinfrastruktur... 17 Ungdomar, arbete och framtidsutsikter... 13 Uppdrag och arbetsformer... 20 Uppdraget... 8 Uppföljning av aktiviteter och löpande verksamhet... 12 Uppföljning av mål och strategier... 17 Upphovsrätt... 29 Utbildningsgruppens arbetsformer... 25 Utbildningsgruppens utgångspunkter... 25 Utbildningssamverkan... 31 Validering... 12 Vattenvård och vattenförsörjning... 18 Verksamheter... 31 Visionen... 25 Äldres välbefinnande... 22 Övrig verksamhet... 19 4
Innehåll Ordföranden och förbundsdirektören har ordet... 6 Så arbetar GR i regional samverkan... 8 GR uppföljning av mål och satsningar 2013... 11 Styrgruppen för arbetsmarknad... 12 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad... 16 Styrgruppen för sociala området... 20 Utbildningsgruppen... 25 Bokslut 2013...34 Förvaltningsberättelse... 35 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning... 43 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning... 44 Balansräkning GR och sammanställd redovisning... 44 Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning... 46 Noter GR och koncernen... 47 Revisionsberättelse... 52 Förbundsstyrelsen...53 Politiska styrgrupper...54 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2013 5
2013 ett år med fokus på är en samverkansorganisation som verkar i ett stort nätverk av olika samhällsaktörer GR och med influenser från många olika delar av samhället. GR har blivit en allt viktigare aktör i den regionala utvecklingen inom till exempel infrastruktur och kollektivtrafik, välfärd, arbetsmarknad, kompetensförsörjning och det livslånga lärandet. En stor del av verksamheten finansieras av uppdrag utöver medlemsavgiften. Det visar att förbundets verksamhet efterfrågas av medlemmarna och tydliggör att vi ska fortsätta vara ett bra alternativ för verksamheter som kräver samordning och/eller kompetens utöver en enskild kommun. 2013 omsatte verksamheten drygt 380 mkr och resultatet uppgick som en följd av utvecklingsinsatser i verksamheten till ett planerat underskott på drygt 1 mkr. I juni 2013 antog GR förbundsfullmäktige efter en gedigen och omfattande förankringsprocess: Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur. Dokumentet kommer att vara vägledande för arbetet inom GR under de närmsta åren. Medlemskommunerna i GR vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige genom att: stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik. Hållbar tillväxt gör inte anspråk på att vara heltäckande i alla frågor som rör regional utveckling utan har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, det vill säga främst frågor som rör infra-, bebyggelse- och grönstruktur. För oss som arbetar inom GR och medlemskommunerna handlar det om att ständigt hålla dessa mål och strategier levande i våra uppdrag. Det gäller också att kunna sammanlänka strategierna med andra målsättningar som är framtagna i samarbeten där vi är en av flera aktörer. Så antogs exempelvis inom Västra Götalandsregionen under 2013, efter politisk beredning i Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU), en ny tillväxtstrategi benämnd VG2020. Strategin lägger fast prioriteringarna för det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen 2014 2020. Kommunerna och Västra Götalandsregionen har tillsammans tagit fram och ställt sig bakom strategin och kommer också att driva genomförandet. EU-arbetet inom GR GR är en stor projektorganisation som framgångsrikt attraherat extern finansiering för många av de samarbetsprojekt som genomförts tillsammans med medlemskommunerna. 6
Jonas Ransgård Ordförande Göteborgsregionens kommunalförbund Helena Söderbäck Förbundsdirektör Göteborgsregionens kommunalförbund hållbar tillväxt Finansiering från olika EU-fonder och programområden har haft och kommer även fortsättningsvis att ha stor betydelse, och under 2013 har förberedelserna för EUs nya programperiod påbörjats. Som en del i dessa förberedelser, och för att ta reda på hur GR på bästa sätt stödjer medlemskommunerna i EU-arbetet, genomfördes under hösten ett kartläggningsarbete i form av en dialogturné. Det konstaterades i dialogerna att medlemskommunerna har en varierande kompetens kring EU-arbetet och att de är nöjda med GRs insatser. Det konstaterades också att det sannolikt finns en stor potential i att aktörerna i Västsverige, i högre utsträckning än idag, agerar gemensamt och samordnat. På så sätt kan insatserna få genomslag i policypåverkan och bevakning av intressefrågor som har betydelse för Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen, men också för Sverige som helhet. lokaler inte längre är ändamålsenliga. Inflyttning planerad till september 2015. GR har bidragit Har GR under det gångna året bidragit till hållbar tillväxt i Göteborgsregionen i alla dess tre dimensioner: den ekonomiska, miljömässiga och sociala? Svaret på den frågan är ett tveklöst ja! GRs fyra politiska styrgrupper speglar alla tre dimensionerna av hållbarhet och anger inom vilka områden vi tillsammans med kommunerna arbetar för verksamhetsutveckling och ökad kunskap. Vi är stolta över att verksamhetsberättelsen beskriver bredden i uppdragen som kommunerna anförtror GR, men också den fördjupning och samverkan som krävs i komplexa frågor. Interna förändringar och beslut om flytt till nya lokaler Under det gångna året har förändringar gjorts i organisationen. Fyra avdelningar blev tre; GR Välfärd, GR Planering och GR Utbildning. Två nya avdelningschefer tillsattes och ny förbundsdirektör tillträdde i augusti när dåvarande förbundsdirektör gick i pension. I december tog förbundsstyrelsen beslut om att verksamheten vid GR ska flytta till nya lokaler. Bakgrunden är att nuvarande hyreskontrakt löper ut och att befintliga 7
Så arbetar GR i regional samverkan En samarbetsorganisation för 13 kommuner GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har cirka 950 000 invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (cirka 20 procent), medan huvuddelen (cirka 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 380 mkr (2013). Uppdraget GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, 20-28). Som kommunförbund är GR en intresseorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, näringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. Förbundet ska även svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen samt för anordnande av lärande för vuxna. Politisk styrning och nätverksarbete Förbundsstyrelsens uppdrag är enligt förbundsordningen att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också intagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete. Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka politiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ. Hållbar utveckling GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vision Västra Götaland Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. 8
Förbundsfullmäktige har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur (antaget i juni 2013) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Kompetensutveckling GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att GR-kommunerna ska upplevas som attraktiva arbetsgivare och för att utveckla vår region. Förbundsordningen betonar vikten av utbildnings- och utvecklingsinsatser och i Vision Västra Götaland utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Formerna för arrangemangen utvecklas kontinuerligt, till exempel möjlighet att som komplement ta del av föreläsningar på distans i realtid och förlägga lärandet till arbetsplatsen. En viktig del är att bidra till att hålla medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklingsprogram. Möjligheten för anställda och förtroendevalda att mötas över kommungränserna i olika lärandemiljöer är en mycket viktig ingrediens som också stimulerar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte efter utvecklingsprogrammets, utbildningens och/eller konferensens slut. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser inom till exempel socialtjänstens verksamhetsområde initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma kompetensinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken. Mistra Urban Futures GR har under året medverkat i Mistra Urban Futures - ett internationellt kunskapscentrum inom hållbar stadsutveckling, där GR är en av sju parter tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs universitet, IVL (Svenska miljöinstitutet), Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. På centrets plattformar i Göteborg, Manchester, Kapstaden, Kisumu och Shanghai pågår en rad olika projekt. GR har medverkat i Medborgardialog i Gråbo, Staden som värdenätverk och Affärsdriven stadsutveckling samt initierat projekt om Urbana stationssamhällen och Stadsbyggnadsdialoger. Barn- och jämställdhetsperspektivet Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under 2013. Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett generellt perspektiv som betonas i Vision Västra Götaland. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet. GRs EU-arbete är alltid resultatet av ett uttalat behov i medlemskommunerna och bedrivs i tät dialog med de inom GR etablerade nätverken. Omvärldsbevakning, aktivt deltagande i EU-projekt och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften. EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. Framtidens EU-program kommer att ha en allt större fokus på att EU-projekten genomförs gränsöverskridande och transnationellt. I linje med detta deltar GR i allt fler EUprojekt som genomförs mellan regioner över nationsgränser. GR deltar i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i samverkan med andra organisationer, privata såväl som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en integrerad del i ett större internationellt perspektiv. Under 2013 har GR och medlemskommunerna fokuserat EU-arbetet på förberedelserna inför EUs nya programperiod 2014-2020 med utgångspunkt i gemensamma strategiska dokument. En dialogprocess har påbörjats och en behovskartläggning av EU-arbetet har genomförts i GRs medlemskommuner för att vidareutveckla och förbättra förutsättningarna för samverkan kring EU-arbetet i regionen. 9
Pågående EU-projekt 2013 Anti Bullying Work Developing Global Citizens through Anti Bullying Work är ett regionalt partnerskapsprojekt som bedrivs år 2013 2015. Projektet ska bidra till att kunskapen om nätmobbning ökar. Fördjupad implementering Plug In GR I slutet på 2013 beviljades medel från ESF för genomförande under 2014 av en fördjupad implementering av Plug in i GR. Det övergripande målet är att stärka samverkan och ta tillvara lärdomar från Plug In-projektet samt att ta tillvara projektresultat från liknande projekt som genomförts i Göteborgsregionen. GNU Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor GNU är ett nordiskt EU-projekt med fokus på aktionsforskning i klassrummet, lärande och användningen av informations och kommunikationsteknologi (IKT). GR SYVO Kompetensutvecklingsprojekt inom området entreprenörskap, skola arbetsliv. GRAF GRAF vänder sig till personal inom kommunens verksamhet som stöttar personer med funktionsnedsättning till att närma sig, få och behålla ett arbete. GRINT Ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen Mellan 2013 2015 kommer GR Utbildning att genomföra GRINT. Projektet ska genomföra en kartläggning i Göteborgsregionen för att kunna bedöma framsteg av utbildningsinsatser kopplade till Sfi. GR LEDET I slutet på 2013 beviljades medel från ESF för genomförande under 2014 av en förstudie i Lilla Edet. Syftet och det övergripande målet är att kartlägga de strukturer i kommunen som omgärdar ungdomar som befinner sig i eller riskerar utanförskap för att skapa en gemensam förståelse kring frågorna. imove Under 2013 beviljades imove som kommer att pågå 2014-2016 med syfte att skapa en Europeisk plattform av partners som ska bidra till ökad rörlighet för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. GR kommer att delta tillsammans med ytterligare tio partners från Europa inom ramen för ett nätverksprojekt. itec - Europeiska perspektiv på digitaliseringen av skolan GR Pedagogiskt Centrum deltar som associerad partner i itec som är EUs hittills största forsknings- och utvecklingssatsning om it i skolan. IT-Lyftet IT-lyftet ska utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik och IT. Kompetensutveckling av personalen ska genomföras i flera steg och på olika nivåer bland annat med hjälp av IT-piloter. IT-Piloterna IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara inom äldreomsorgen och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. MWGR Mobility for Welfare in Gothenburg Region Projektet Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR) är ett projekt för kompetensutveckling av 150 offentligt anställda inom GRs medlemskommuner under 2013 2015. Plug In Plug in, utvecklingsprojekt för att minska avbrotten från gymnasieskolan, målgrupp elever och unga vuxna från 16 år och uppåt. GR leder projektet regionalt som samordnas nationellt av SKL. SamTidigt Projektet är ett samverkans- och metodutvecklingsprojekt för socialtjänst och skola i sju GR-kommuner, med mål att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer. Avslutade EU-projekt 2013 EE & WoW 2010 startade projektet EE & WoW (Entrepeneurship Education and the World of Work), projektet är finansierat av Comenius Life Long Learning och pågår fram till 2013. Projektet kartlägger entreprenöriella initiativ som riktar sig mot skolan. GR Drop out Projektet finansieras av ESF och arbetar med "Drop outs" problematiken, elever som inte vill gå i skolan och riskerar att hamna i utanförskap. Maths Practice PALs GR Utbildning deltar under perioden 2011-2013 i EUprojektet Maths Practice PALs i samarbete med Storbritannien. Det är ett regionalt partnerskapsprojekt med syfte att utveckla mentorsverksamhet, Peer Assisted Learning (PAL), som ska stödja elever i 14 till 16-årsåldern för att nå målen i matematik. 10
GR uppföljning av mål och satsningar 2013 11
Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppens roll Styrgruppen för arbetsmarknad är en politisk beredningsgrupp till GRs förbundsstyrelse. Styrgruppen bereder frågor som är kopplade till arbetsmarknaden och som har en regional karaktär. Styrgruppens arbete handlar om arbetsmarknadens utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering och kommunernas roll som arbetsgivare vad gäller t.ex. kompetensutveckling och personalrekrytering. Nära sammankopplat med styrgruppen finns nätverk med chefer inom de kommunala arbetsmarknadsverksamheterna, nätverk för personalchefer, tjänstemannanätverk för den kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar samt ett nätverk för kommunernas EU-samordnare. Inom GR finns även ett samarbete mellan styrgrupperna och över avdelningsgränserna. Arbetsmarknadens utveckling påverkar och påverkas av till exempel frågor som rör samhällsbyggnad och utbildning. De områden som berör styrgruppen för arbetsmarknad har även en nära koppling till uppdrag inom statliga och regionala myndigheter. Fokus för styrgruppens arbete under det gångna året har varit validering, kedja för jobb, plattformen för nyanlända vuxna flyktingar, feriejobb, social hållbarhet, sociala hänsyn vid upphandling och FoU-plattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet. Uppföljning av aktiviteter och löpande verksamhet Gränssnitt kommun och stad Styrgruppen för arbetsmarknad har en central uppgift i att följa arbetsmarknadens utveckling samt arbeta för att personer utan arbete får stöd och insatser som bidrar till möjligheten till egen försörjning. Till styrgruppen för arbetsmarknad är en representant från Arbetsförmedlingens ledning adjungerad och ett nära utbyte sker kontinuerligt. Under året har två sammankomster genomförts för samtliga arbetsförmedlingschefer och kommunala arbetsmarknadschefer i Göteborgsregionen. Syftet med träffarna över myndighetsgränserna är bland annat att diskutera gemensamma frågeställningar och utmaningar samt definiera gemensamma utvecklingsområden. Kommunerna har varit en stor aktör när det gäller att anordna arbetsmarknadsinsatser på uppdrag från Arbetsförmedlingen. Under de senaste åren har kommunernas uppdrag varierat, både vad gäller innehåll och volym och i dagsläget är det företrädesvis kompletterande privata aktörer som utför arbetsmarknadsinsatser på uppdrag från Arbetsförmedlingen. Kommunerna och Arbetsförmedlingen har på lokal och regional nivå ett kontinuerligt samarbete kring gemensamma målgrupper och på lokal nivå sker detta ibland inom ramen för arbetsmarknadspolitiska projekt. Kommunen har det yttersta ansvaret för sina invånare genom Socialtjänstlagen och ska på olika sätt erbjuda aktiva arbetsmarknadsinsatser så att den enskilde blir självförsörjande. Under 2013 har lagstiftningen förändrats så att insatser ska erbjudas samtliga försörjningsstödstagare, oavsett ålder. Arbetsförmedlingen betonar att kommunen har en viktig roll som arbetsgivare, både vad gäller kommunala rekryteringsbehov och att kommunen kan anställa personer med subvention från staten för att ytterligare komplettera utbudet av arbetsmarknadsinsatser. Validering Validering innebär att synliggöra reell kompetens, och det medför stora vinster för den enskilde och för samhället. De främsta användningsområden för validering är: Att tillvarata yrkeskompetens för personer med utbildning från annat land och/eller arbetslivserfarenhet från Sverige eller annat land. Att förkorta utbildningar. Sedan 1998 har cirka 5 000 vård- och sjukvårdsbiträden fått utbildning till undersköterskor. Utbildningstiden har i genomsnitt halverats med stöd av validering. Verksamhets- och kompetensutveckling i arbetslivet. Inom Västra Götaland har det tagits beslut om hur den regionala stödstrukturen för validering ska se ut, vilket innebär att stödstrukturen för validering är en del av kompetensplattformen. Stödstrukturen opererar under namnet Validering Väst, och en arbetsgrupp med representanter från VGR, Göteborgs stad, kommunalförbunden samt GR Meritea har fått i uppdrag att förverkliga stödstrukturen. Validering Väst har under året genomfört en rad aktiviteter och några av de större aktiviteterna har varit: 12
235 handläggare vid Arbetsförmedlingen har fått utbildning gällande validering. Ytterligare cirka 350 personer har getts valideringsinformation i olika sammanhang. Validering Västs valideringsportal/hemsida har sjösatts. Samarbetet med Arbetsförmedlingen på valideringsområdet har fördjupats och konkretiserats. Utveckling av valideringsmetoder inom områdena svets, CNC-operatör, verktygsmakare, handel/administration, måleri, generella kompetenser (IT-pilot) har slutförts. Deltagit i ett flertal valideringsrelaterade projekt. Övertagit av driften av projekt valideringstolks hemsida. Medverkat som föreläsare vid ett antal konferenser och mässor. EU och internationellt arbete EU-nätverket har kontinuerliga träffar för erfarenhetsutbyte och arbetet fortsätter med att förbereda inför den nya programperioden. Bland annat genomfördes en studieresa till Bryssel för tjänstemän som arbetar med EU-frågor. IT-lyftet och IT-piloterna Under 2013 har arbetet inom de båda projekten pågått. IT-piloterna har genomfört två utbildningsomgångar för arbetslösa ungdomar i enlighet med ansökan. Inom IT-lyftet har fokus varit att kompetensutveckla personal inom äldreomsorgen så att ny teknik och it kan bli en naturlig del i verksamheternas vardag. Projekten har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt för sin innovation. I projekten har arbetslösa ungdomar utbildats inom ny teknik och it samt pedagogik för äldre med fokus på bland annat rörelse och minnesträning. I nästa steg har de varit anställda för att genomföra ett arbetsplatsförlagt lärande inom äldreomsorgen. Projekt IT-piloterna avslutades vid årsskiftet 2013/2014 och IT-lyftet pågår till slutet av april 2014. Mellan Rum 2.0 I slutet av 2013 beviljades Arbetsförmedlingen och GRkommunerna en gemensam förstudie inom ramen för ESF. Arbetsförmedlingen är projektägare och i förstudien ska en kartläggning genomföras som syftar till att synliggöra hållbara samverkansstrukturer mellan myndigheterna. Detta arbete kan ligga till grund för framtida projektidéer under den nya programperioden. MWGR I början av 2013 beviljades GR ett omfattande mobilitetsprojekt. Mobility for Welfare in Gothenburg region, MWGR. Projektet kommer att ge 150 tjänstmän inom GRkommunerna möjlighet att besöka kollegor i Europa för kompetensutveckling, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Projektet kommer att pågå under två år och drivs gemensamt av GR Utbildning och GR Välfärd. Ungdomar, arbete och framtidsutsikter Andelen ungdomar som står utanför arbetsmarknaden varierar kraftigt mellan GR-kommunerna. Förklaringarna till de stora skillnaderna är flera och komplexa men det är en av de enskilt största frågorna som engagerar både regionalt och lokalt. Flera av GR-kommunerna arbetar med olika former av ungdomsjobb för att på så sätt ge ungdomarna arbetslivserfarenhet, referenser och ett första steg in på arbetsmarknaden. I detta sammanhang kan såväl yrkesintroduktionsplatser som kedja för jobb användas. Ett av skälen till arbetslöshet är brist på utbildning. Under de senaste åren har ungdomar under 25 år och som inte har fullständiga gymnasiebetyg haft möjlighet till ett förhöjt studiebidrag på över 6 000 kr per månad om de studerar på gymnasienivå. Vid en kartläggning visade det sig att endast ett fåtal ungdomar i GR-kommunerna hade nyttjat möjligheten. Fullgjord gymnasieutbildning underlättar etableringen på arbetsmarknaden och är en angelägen fråga att arbeta vidare liksom att erbjuda olika former av lärande som kan bidra till att fler kan slutföra sina gymnasiestudier. Feriejobb GR-kommunerna erbjuder feriearbete till ungdomar som går ut nian eller är i gymnasieåldern. Under 2013 hade närmare 5 000 ungdomar ett feriejobb. Detta är en ökning sedan tidigare år. Feriejobb är för den unge många gånger en första inblick i arbetslivet och ett sätt att marknadsföra välfärdsektorn till presumtiva arbetstagare. Under sommaren genomfördes en undersökning av ferieungdomarnas uppfattning om feriejobben och kommunel sektor i bl.a. GRkommunerna och i samarbete med SKL. Resultaten visar att ungdomarnas bild av feriejobbet var övervägande positivt. I undersökningen framkom att ungdomarna efterfrågar en tydligare information kring arbetet och arbetsuppgifterna innan de påbörjade sin första dag på feriejobbet. Kommungemensam plattform för nyanlända flyktingar Under 2013 har antalet asylsökande ökat kraftigt. Från 2011 då cirka 30 000 personer sökte asyl, till 2012 då 44 000 personer sökte och till närmare 54 000 personer under 2013. Fördelning på kön visar att 64 procent av dessa var män och 36 procent kvinnor. Knappt 50 procent av dem som sökt asyl och prövats fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien. Cirka 16 300 personer flydde från Syrien för att söka asyl i Sverige och 85 procent av de ärenden som prövats fick bifall. Arbetet med den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna flyktingar har under år 2013 innefattat processer inom samtliga fyra delar av projektet. Inom regional SFI har ett nytt upplägg lanserats som innebär yrkesutbildningar med språkstöd, och under året har tre omgångar startat inom olika yrkesinriktningar. Det innebär att det finns en möjlighet till yrkesutbildning utan att delta- 13
garen uppnått en viss svenskkunskap. Utbildningarna har en regional intagning och intresset bland sökanden har varit stort. Den kommungemensamma samhällsorienteringen har fortgått och ett nytt och mer långsiktande samverkansavtal togs fram inför 2014. Samtliga medlemskommuner har godkänt överenskommelsen. Under 2013 påbörjade eller genomförde 1 320 personer utbildningen inom samhällsorientering. Hälften var män, hälften kvinnor och tolv procent av deltagarna kom från kranskommunerna. Under hösten har också verksamheten utvärderats med finansiellt stöd av länsstyrelsen. På det stora hela får verksamheten med beröm godkänt av såväl deltagare som remitterande kommuner. GR har också med länsstyrelsen och social resursförvaltning i Göteborg genomfört en seminarieserie som syftade till att deltagarna skulle lära sig mer om de länder från vilka människor flyr samt orsaken till flykten. Seminarierna har förlagts till medlemskommunerna, och totalt har drygt 520 anställda i medlemskommunerna som arbetar med nyanlända flyktingar deltagit. Behov finns av ytterligare en seminarieomgång vilket planeras. Inför 2013 fick GR fick i uppdrag att se över hur de lokala överenskommelserna (LÖK) mellan kommun, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen samt hälso och sjukvården ser ut i GRs medlemskommuner. De lokala överenskommelserna syftar till att formulera ansvarsfördelning, rutiner och samarbete på lokal nivå. Genomlysningen visar dock att det är få som har aktuella överenskommelser och att det inte uppdaterats på flera år. Hälsa bland kommunanställda Genom GRs nätverk för personalchefer har rapporten Nyckeltal hälsa/ohälsa tagits fram för elfte året i rad. Studien är en sammanställning av nyckeltal över hälsan hos de kommunanställda och syftar till att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan samt öka möjligheten att förebygga ohälsa bland de anställda. I rapporten för 2012 noteras att sjuktalen ökar inom alla åldrar, kön och yrkesgrupper, att kvinnor fortfarande har en högre sjukfrånvaro än män samt att andelen långtidssjuka ökar i större omfattning. Kompetensutveckling GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet för kommunanställda ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Kompetensutvecklingen består av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansieringsform ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Ett antal större arrangemang genomfördes under 2013, bland annat mötesplatserna Äldreomsorg och IFO. Evenemangen bygger på personalens eget deltagande när det gäller såväl föreläsningar, seminarier som utställningar. De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Inom arbetsmarknadsområdet har en utbildning i karriärvägledning genomförts samt en studieresa avseende hur man i England arbetar med sociala hänsyn vid upphandling. Vidare har personalcheferna och arbetsmarknadscheferna haft en gemensam genomgång kring BEA-avtalet och yrkesintroduktionsavtalen. Årliga uppföljningar visar att det kollegiala erfarenhetsutbytet både är effektivt och högt uppskattat. En FoU-plattform för kommunala arbetsmarknadsinsatser Arbetet med etableringen av en FoU-plattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet bereddes och beslutades i arbetsmarknadschefernas nätverk i slutet av 2012. I mars 2013 inleddes arbetet med en workshop tillsammans med forskarnätverket WE (center for working and employment) och utifrån de diskussioner som fördes konkretiserades en handlingsplan som godkändes av nätverket för arbetsmarknadsenheternas chefer i september 2013. I enlighet med handlingsplanens intentioner inleddes under hösten en kartläggning av arbetsmarknadsenheterna samt en rad initiativ för att etablera kontakt och väcka intresse för samarbete med relevanta aktörer inom universitet/högskolor. Under året har även GR deltagit i en nationell arbetsgrupp som syftat till att uppdatera och förnya modellen för uppföljning av de kommunala arbetsmarknadsenheternas resultat. Generationsskifte och age management Parallellt med en hög arbetslöshet finns kännedom om att det inom några år kommer att ske en kraftig ökad efterfrågan inom flera av arbetsmarknadens sektorer. Skälet handlar bland annat om generationsskifte och en minskad andel av befolkningen som kommer att vara i arbetsför ålder. Yrkesambassadörer i GR/marknadsföring av kommunal verksamhet är ett gemensamt arbete för att etablera arenor som ger GR-kommunerna möjlighet att marknadsföra kommunala yrken. Kommunerna har utsett yrkesambassadörer som tillsammans med personalavdelningarna kan genomföra aktiviteter och erbjuda praktikplatser, jobbskuggning och examensarbeten. Ett flertal möten och aktiviteter har genomförts för universitets- och högskolestudenter inom olika områden. Kedja för jobb I det nuvarande utbudet av arbetsmarknadsinsatser finns en varierad samling av åtgärder men tyvärr leder många av dem inte till en varaktig och hållbar lösning för den enskildes försörjning. Många gånger staplas arbetsmarknadsinsatserna på varandra utan inbördes sammanhang 14
och utan långsiktig plan. Kedja för jobb är en modell som kan användas för att ge fler arbetslösa möjlighet till en egen försörjning. Modellen medger en kombination av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och syftar till att den enskilde uppnår en formell behörighet inom ett visst yrke. Modellen är utarbetad av arbetsförmedlingen i samarbete med GR-kommunerna och ska ses som ett erbjudande till arbetsgivare som har rekryteringsbehov alternativt som en insats för att främja sysselsättningen i en kommun samt motverka effekterna av utanförskap och arbetslöshet. Syftet med kedjan är att försöka åstadkomma en helhetslösning för ett varaktigare resultat samt att den enskilde får en långsiktig försörjning och en formell behörighet till ett yrke. De kommuner som har intresse av att genomföra en kedja för jobb kan genom tjänsteskrivningen och föreslagen budget anpassa modellen utifrån de lokala förutsättningarna. Till valda delar kan kedjan även kombineras med yrkesintroduktionsanställningar. Styrgruppen för arbetsmarknad har vid sammanträde under våren ställt sig bakom förslaget och sänt det vidare till GRs förbundsstyrelse för vidare rekommendation till medlemskommunerna. 15
Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppens roll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar samt särskilda uppdrag med helt eller till större delen extern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare. GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag bereder styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande inom uppdraget som regionplaneorgan. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Göteborgsregionens luftvårdsprogram GR administrerar och företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar Länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa och bedöma utvecklingen, ta fram underlag för samhällsplaneringen och på andra sätt verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och har under året haft två möten. Arbetsformer GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de chefsnätverk som finns inom GR för styrgruppens del i första hand kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer och miljöchefer. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att bereda frågor i arbetet med inriktnings- och åtgärdsplaneringen för de långsiktiga infrastrukturplanerna på nationell och regional nivå. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden, till exempel bostäder, grön- och blåstruktur samt avfalls- och VA-frågor. Styrgruppen yttrar sig över kommunal planering och lyfter då fram det regionala perspektivet. Ambitionen har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga planeringen. Styrgruppen yttrar sig alltid över kommunala översiktsplaner medan detaljplaner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Under året har yttranden lämnats över bland annat Alingsås ÖP, fördjupade översiktsplaner för Åsa och Lödöse, program för Kållereds köpstad samt Göteborgs Stads utbyggnadsplanering, trafikstrategi och grönplan. Styrgruppen har även yttrat sig över nationell och regional plan för infrastrukturen 2014 2025, slutbetänkande av bullersamordningsutredningen, Naturvårdsverkets handlingsplan för grön infrastruktur samt lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar. För egen del har styrgruppen remitterat förslag till regional vattenförsörjningsplan till totalt 40 remissinstanser. Ambitionen är att kansliet medverkar vid tidiga skeden i regionalt intressanta planeringsuppgifter. Till styrgruppens uppgifter hör också att följa vad som sker inom dess sakområden. Under året har till exempel frågor kring regional boendeplanering, cykelplanering och urbana stationssamhällen aktualiserats. Styrgruppen har fått föredragningar om bland annat Västlänken, uppdateringen av Uthållig tillväxt, överenskommelser inom Smart Energi och Nya Vägvanor i regionen. I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bland annat kommit till uttryck i remissyttranden vilket i förlängningen innebär att kommunerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen. Under 2013 har styrgruppen haft sex möten varav ett heldagsmöte där bland annat styrgruppens roll och arbetsformer diskuterades. 16