Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Relevanta dokument
Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken 2004

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.

Bottniska viken 2003

Årsrapport för Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006

FAKTABLAD NR Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009

Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011

Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Umeå marina forskningscentrum. En tillgång för Bottniska vikenregionen

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Algblomning och Envisats frånfälle

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

OM SVENSK HAVSFORSKNING OCH HAVETS RESURSER

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Provtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

2004 års avlysningsjakt på gråsäl

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Statistikbilder. för december 2016

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Sommarens stora algblomning

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Beslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens län

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön

Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind. Enheten för Miljögiftsforskning

Indikator för algblomningar i kustzonen. Rapporter om natur och miljö nr 2006: 1

DIGITALISERINGENS KRAFT VAD HÄNDER PÅ NATIONELL NIVÅ

AlgAware. Oceanografiska enheten No 6, 7 12 Juli 2008 ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Umeå - Sundsvall - Gävle - Stockholm

Algblomning i Östersjön

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020

Levande hav, sjöar och vattendrag

ÅRSMÖTE, NÄTVERKET RENARE MARK - NORR

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

ALGBLOMNING - Några frågor och svar

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Detta beslut gäller även om det överklagas.

Säldöden på västkusten sommaren 2002 Redovisning av regeringsuppdrag M2002/2980/Na

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

2011 års knubbsälsjakt

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan för Bottenhavets vattendistrikt

Regional samverkansövning Yrkurs

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

Tillståndet i kustvattnet

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Rapport 2008:07. Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Övervakning av mjukbottenfauna

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Lägesrapport kl 13:

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Små arter kunde inte analyseras ombord. Klorofyll a analyseras i land och kommer tyvärr inte med i denna rapport.

Beslut om utvidgat strandskydd i område Nygrensskatan-Pålbergsviken, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla

Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön

Promemoria Vissa farleds- och hamnfrågor

Ansökan om jakt efter grå- och vikaresäl i utbildningssyfte. Beslut Du får eller får låta jaga sammanlagt fyra stycken gråsälar i utbildningssyfte.

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet

Vägledning för badvatten enligt direktiv 2006/7/EG (EU-badvatten)

Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars

Pelagia Miljökonsult AB

Utveckling av planeringsunderlag för båtturism och rörligt friluftsliv i Upplands och Gävleborgs skärgårdar

Transkript:

Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor: Lantmäteriet - Sverigekartan enkel Länsstyrelsen Västerbotten Omslagsfoto: Patrik Stenroth Tryck: Länsstyrelsens tryckeri, mars 2013 Upplaga: 150 ex ISSN: 0348-0291 Länsstyrelsens diarienummer: 502-770-2013 4

FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Havsoch Vattenmyndigheten. Rapporten har diarienummer 502-770-2013. Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Det kan exempelvis röra sig om stora mängder alger i vattnet, s.k. algblomningar, större antal döda fåglar, döda fiskar längs stranden eller döda sälar. Informationscentralen har ett kontaktnät som består av ca 130 personer från Haparanda i norr till Uppsala i söder. Inom nätet finns representanter från centrala, regionala och lokala myndigheter, organisationer, media, företag och föreningar. Informationscentralen samverkar särskilt mycket med Umeå Marina Forskningscentrum (UMF), SMHI, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Kustbevakningen (KBV). Informationscentralen för Bottniska viken vill passa på att tacka alla kontaktpersoner för all information ni lämnat under det gångna året! Patrik Stenroth Anneli Sedin Gunilla Forsgren Johansson 5

AKTIVITETER 2012 Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) har under året arbetat med service- och informationsverksamhet, kommunikation med media, uppdateringar av kontaktnätet samt hantering av 18 inkomna rapporter om händelser i Bottniska viken. ICBV har regelbundet under sommaren lagt ut ny information på Informationscentralens nyhetssida. Inga pressmeddelanden har skickats ut utan media har istället uppdaterats via Informationscentralens nyhetssida. Nyhetssidan läses av media och personalen vid ICBV har intervjuats sex gånger under året i lokal- och riksmedia. Två telefonmöten (8/6 och 20/8) har hållits under året med representanter från ICBV, UMF och SMHI. I övrigt har korrespondensen skett via e-post och telefonsamtal med enskilda kontaktpersoner. Under året har ICBV deltagit i referensgruppen för arbetet med främmande arter. Ett telefonmöte (19/11) har hållits med representanter från ICBV, Infobaltic Länsstyrelsen i Stockholm, HaV (Kunskapsavdelningen och Åtgärdsavdelningen), SLU (Havsfiskelaboratoriet) och N-Research. Anneli Sedin och Kristin Dahlgren deltog vid Informationscentralernas årliga möte med SMHI för att diskutera verksamheten och möjliga förbättringar. Under 2012 ordnades mötet av Länsstyrelsen i Stockholms län. De tjänster som tillhandahålls av SMHI är ett viktigt underlag för ICBV:s arbete. En av dessa tjänster är det webbaserade systemet BAWS (Baltic Algae Watch System). På webbplatsen finns information om satellitbildsövervakning av algblomningar i Östersjön, underlag för väderprognoser och oceanografisk information. ÅRET SOM GÅTT Under 2012 inrapporterades sommarblomningar (totalt 8 rapporter) av blågröna alger från den 1 juli till den 20 augusti. I tre av fallen handlade det troligtvis inte om blågröna alger utan ilandblåsta trådformiga alger och kiselalger. I ytterligare ett fall bekräftades inte förekomsten av blågröna alger. Utöver rapporter under sommaren inkom det sex rapporter om höstblomningar mellan den 16 oktober och 3 november. Rapporter kom främst in från kontaktnätet och SMHI:s satellitbildstolkning, men två av rapporterna kom från privatpersoner. Fyra döda sälar har inrapporterats till Informationscentralen under året, två hittades inom Umeå kommun, en i Skellefteå samt en i Gävle. Inga rapporter om fisk- eller fågeldöd har inkommit till Informationscentralen under året. Årets händelser finns redovisade i en karta (Figur 1). Sommarblomningar av blågröna alger Årets första algblomning uppstod i Norrfjärden utanför Söderhamn den 1 juli. Då provtagning skulle ske dagen efter hade dock blomningen lösts upp. Prover togs i alla fall och skickades till Umeå Marina Forskningscentrum för analys. I provet hittade man den blågröna katthårsalgen Nodularia spumigena med inslag av Anabaena sp. Mängden alger i vattnet var dock så lågt att det inte var någon blomning. Båda de funna algerna kan producera gifter. Den 6 juli kom det in en rapport om algblomning i Ostnäsfjärden. Även här var blomningen borta när prov skulle tas. Provet visade dock på att det förekom samma art i vattnet som blommade i området under 2011 (Anabaena lemmermannii). Inte heller här var det tillräckligt mycket alger för att tala om en blomning. I mitten av augusti rapporterade UMF (Umeå Marina Forskningscentrum) att en algblomning påträffats i utsjön mellan Härnösand och Husum under en provtagningsexpedition. Blomningen som bestod av Nodularia spumigena med inslag av Aphanizomenon sp. kunde dock inte ses på satellitbilder. Under augusti började man se ansamlingar av alger i Bottenhavet. De satellitbilder som tolkas av SMHI (Figur 2) visade att algblomning i huvudsak förekom på finska sidan. Dessa låg kvar under några veckor och löstes därefter troligtvis upp och blandades ner i vattenmassan. Mulet väder under slutet av augusti medförde att havsytan inte var synlig för satelliterna. Informationscentralen följde utvecklingen men algblomningen nådde aldrig Sveriges kust. 6

Figur 1. Översikt över årets händelser (2012). Algblomningar är uppdelade på sommar- och höstblomningar. 7

Figur 2. Ytliga ansamlingar av alger i Bottniska viken sommaren 2012. I figuren presenteras endast ett urval av de satellitbilder som tolkats av SMHI under året. Verksamheten är en del av projektet Baltic Algae Watch System (BAWS). Höstblomningar av blågröna alger Flera rapporter om algblomningar kom in till Informationscentralen under hösten. Den 16 oktober rapporterades om algblomning vid Skagshamn utanför Örnsköldsvik. Prover bekräftade att det rörde sig om Aphanizomenon sp. Under vecka 43 (22-28 okt) kom det in fyra rapporter om algblomningar, tre i Kramfors kommun och en vid Hamnbådarna söder om Sundsvall. Vid Bönhamn utanför Nordingrå (Kramfors kommun) låg en turkos algansamling som såg ut som utspilld målarfärg (Figur 3). Algblomningen i Omnefjärden, Kramfors kommun, hade liknande färg men större mängd alger (Figur 4). Inga prover togs vid dessa blomningar men Informationscentralen bedömde att det rörde sig om blågröna alger. Algansamlingar som uppkommer under hösten kan vara gröna eller turkosfärgade och kan liknas vid utspilld målarfärg på vattenytan eller när de blåst upp på stranden eller på växter. Säsongens sista rapporterade blomning rapporterades från Hornön utanför Örnsköldsvik så sent som 3 november. Information om höstblomningarna har gått ut via notiser på ICBV:s hemsida. 8

Figur 3. Höstblomning utanför Bönhamn i Kramfors kommun. Foto: Gunela Nordlander Figur 4. Höstblomning i Omnefjärden i Kramfors kommun. Foto: Reinhart Sundström 9

Figur 5. Död säl vid Hillskär(Umeå kommun). Foto: Kustbevakningen Rapporter om döda sälar Under 2012 rapporterades fyra döda sälar, två inom Umeå kommun och en vardera i Gävle och Skellefteå kommuner. De döda sälarna rapporterades den 19 juni (Skellefteå), 1 juli (Umeå kommun, Obbola), 21 juli (Gävle kommun, Furuvik) och 7 september (Umeå kommun, Hillskär) Ingen av sälarna var av intresse för Naturhistoriska riksmuseet (NRM) för obduktion då förruttnelseprocessen var för långt gången. Ett typiskt tecken på att sälen legat för länge för att obduktion skall vara meningsfull är att den tappar päls (Figur 5). Naturhistoriska riksmuseet fattar dock beslut i varje enskilt fall om sälen ska skickas in eller inte. Hänsyn tas även till praktiska problem såsom sälens geografiska läge och dess storlek. Från Västernorrlands län och norrut är det relativt få sälar som rapporteras och det vore enligt NRM önskvärt med fler sälrapporter från detta område, både av vikare och gråsäl. Sälar får bara skickas in efter beslut från NRM, men om sälen skickas in utgår ersättning för utlägg och dessutom får den som skickar in en säl en belöning på 1000 kr. Vid rapportering av en död säl, ta gärna bilder, det underlättar vid bedömningen av om sälen ska skickas in till NRM eller inte. Rapporter om döda fiskar Informationscentralen har inte fått in några rapporter om döda fiskar under 2012. Rapporter om döda fåglar Informationscentralen har inte fått in några rapporter om döda fåglar under 2012. Främmande arter Informationscentralen har inte fått in några rapporter om främmande arter under 2012. 10

Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, 901 86 Umeå www.lansstyrelsen.se/vasterbotten vasterbotten@lansstyrelsen.se 090-107000 ISSN 0348-0291