Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009

Transkript

1 Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år Välkommen till Informationscentralen och ett nytt år med nyheter om händelser i Egentliga Östersjön Vi börjar med att be om ursäkt för att inte någon jul- och nyårshälsning och avrundning av det gamla året har funnits på vår hemsida inför övergången till år Anledningen till det beror på att länsstyrelserna har övergått till ett nytt gemensamt IT-system och under övergångsfasen uppstod en hel del driftstörningar i olika programvaror. Det påverkade våra möjligheter att förmedla information på våra webbsidor från slutet på november till en bit in i januari i år. Vi hoppas att problemen nu är över men vill nu också informera om att det senare i år sannolikt kommer att ske en övergång till en ny programmiljö för vår hemsida. Det kan då leda till nya störningar/förseningar i informationsflödet. Under våren kommer en ny havsmiljöproposition att läggas fram av regeringen. Där väntas komma förslag som kan komma att påverka Informationscentralens framtida verksamhet. Framtiden får visa vilka skillnader som kan bli resultatet. Under förra året omorganiserades delar av den svenska havsforskningsverksamheten i och med att ett Havsmiljöinstitut bildades. Informationscentralernas arbetsområden och verksamhet kan komma att påverkas av den pågående översynen av svensk havsmiljöverksamhet. I vårt grannland Finland har det skett en omorganisation inom den marina verksamheten. Finska Havsforskningsinstitutet har upphört att finnas till och dess verksamhet har delats upp och flyttats över till Finlands Miljöcentral (SYKE) och det finska Meteorologiska Institutet. Vi hoppas att det tidigare samarbetet med Havsforskningsinstitutet kan fortsätta med den nya organisationen Den amerikanska kammaneten i Östersjön är något annat? Nya genetiska studier av kammaneter provtagna hösten 2008 från nordligare delar av Östersjön (Finska Viken och Bottenhavet) har visat att vad man trodde var den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi faktiskt är en annan art. Genetiska studier på fångade individer har visat att det rör sig om en art av släktet Mertensia, som är vanligt i arktiska vatten. Forskarna försöker nu genom genetiska studier på insamlat material se om det kan röra sig om flera olika arter och hur deras utbredningar ser ut. De nya studierna kommer framöver förmodligen att ge en bättre bild av vilka kammaneter som förekommer i Östersjön och hur deras respektive utbredning ser ut Nya uppgifter om kammaneter i Östersjön Enligt uppgift som Informationscentralen fick igår visar nyligen genomgångna prover med kammaneter från Östersjön att den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi troligen bara finns i de södra delarna av Östersjön. Kammaneter som påträffats nordligare, det vill säga norr om Gotland, tillhör släktet Mertensia. Det senare släktet förekommer emellertid också i Östersjöns sydligare delar.

2 Pollensäsongen nu i full gång Nu när sommaren närmar sig är luften full av pollen. Mängden pollen i luften är beroende av vädret och vilka växtarter som blommar. Vackra dagar ger ofta en större produktion av pollen. Nu i mitten på maj är det måttliga till höga halter av pollen längs östersjökusten, huvudsakligen från björk och ek. Snart börjar tall och gran blomma och dessa brukar ge stora, synliga mängder av gult pollen som ofta kan ses täcka horisontella ytor som t.ex. bilar, trädgårdsmöbler och vattenytor. I havet kan pollenmängderna föras ihop till täta, gulaktiga ansamlingar som kan misstas för att vara algblomningar. Säsongen för kraftiga cyanobakterieblomningar och medföljande ytansamlingar av sådana i havet väntas inte bli aktuella förrän tidigast omkring slutet av juni eller början av juli. I förgrunden på bilden ovan syns pollen som samlats i stråk på havsytan i den åländska skärgården (Foto: G. Aneer) Pollenansamlingar i vattnet är normalt helt ofarliga. och Sture Nellbring Vårblomningen i svenska vatten normal Resultaten från svensk havsövervakning visar att vårblomningen på svenska sidan av norra egentliga Östersjön och även i de centrala och sydliga delarna varit helt inom normala gränser. Finska Östersjöportalen rapporterade den 24 april att klorofyllvärdena i norra Östersjön och västra Finska Viken skulle kunna vara de högsta på femton år. och Sture Nellbring Informationen i denna notis baseras på data från SMHI och Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet

3 Finsk prognos för sommarens algblomningar Havscentrum inom Finlands miljöcentral (SYKE) har publicerat en prognos för sommarens algblomningar i Östersjön. Prognosen förutsätter bl.a. genomsnittliga väder och strömningsförhållanden. Enligt prognosen är risken för blomningar av cyanobakterier medelstor i Skärgårdshavet och måttlig i Finska viken samt i de södra delarna av Bottenhavet. I Östersjöns huvudbassäng är sannolikheten för blomningar medelstor eller till och med stor. De största blomningarna antas ske i Östersjöns södra delar. Blomningarna antas vara som värst under senare hälften av juli. Sture Nellbring Kommande högtrycksläge medför att lokala blomningar kan bildas Det kommande högtrycksläget med svaga vindar och stigande vattentemperaturer medför att risken för lokala algblomningar ökar. Satellitbilder visar nu på att årets första, men ännu svaga, ytansamlingar finns i Hanöbukten och söder om Öland. Det finns även antydningar till blomning runt Öland och Gotland upp mot Södermanland. Lokala rapporter om algblomning finns från Norderstrand, Gotland och runt Blå Jungfrun i Kalmarsund. Stråk av alger har rapporterats från flygplan till Gotland. I Mälaren har man lokalt på Ekerö iaktagit algblommingar av arten Aphanizomenon flos-aquae som anses giftig. Algblomningarna uppträder företrädesvis i vikar och på vindskyddade stränder. Barnfamiljer och djurägare uppmanas iakttaga försiktighet och vara observanta på vattenkvaliteten om man vistas i närheten av stranden. Om vattnet är ovanligt grumligt och färgat kan det tyda på algblomning. Man bör även undvika bad i områden med kraftig algblomning. Sture Nellbring Notisen bygger bl.a. på information från SMHI, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet och Kustbevakningen Algblomning i Hanöbukten Det har under en längre tid funnits indikationer på algbloming i Hanöbukten. Det har tidigare mest rört sig om blomning i vattenmassan och ytansamlingar i form av stråk ute till havs. Nu har det kommit in rapporter om ytansamlingar med strandpåslag i Karlshamnsområdet (Kastellet, Kollevik) samt längs Skånekusten (Åhus, Haväng och Vitemölla). Det är risk för att flera områden i bukten kommer att drabbas. Den rådande vädersituationen innebär att blomningen troligen kommer att hålla i sig över helgen. Det finns även en rapport om blomning i området söder om Falsterbokanalen. Det är troligt att det finns inslag av Nodularia spumigena (katthårsalgen, anses giftig) i blomningarna så man bör undvika bad där vattnet är färgat och smetigt. Även hundar och andra husdjur bör hållas från vattnet. Sture Nellbring Algblomning i större delen av Östersjön Det varma och högtrycksbetonade vädret har inneburit att algblomningen nu satt fart. Ytansamlingar påträffas över i stort sett hela Östersjöns yta. Ytansamlingarna klassas huvudsakligen som svaga då det på de flesta ställen fortfarande finns luckor med mindre algmängder mellan algstråken.

4 På gränsen till kraftiga ytansamlingar finns i södra Kalmarsund och det finns risk för att att nu svaga ytansamlingar kan öka till kraftiga på många andra ställen. På de allra nordligaste delarna av Östersjön och kring Åland och Finska viken har ännu så länge inga större ytansamlingar observerats men de förväntas öka under den närmaste tiden. Ett flertal områden (t.ex. Hanöbukten, delar av Öland, Gotland och Sörmlandskusten) har fått påslag av algerna. Det växlande väderläget med svaga vindar som väntas under helgen gör att det är svårt att säga om, och i så fall var, ytansamlingarna kommer till kust och stränder. Ett prov som tagits NO om Gotland (SMHI) visar att det är en blandning av cyanobakterier som blommar (Aphanizomenon sp. (ogiftig) och Nodularia spumigena (giftig)). I detta prov dominerade den ogiftiga arten men det kan vara helt annorlunda förhållanden i andra områden. Man måste därför utgå ifrån att alla blomningar i Östersjöområdet kan var giftiga och att man iaktar viss försiktighet när man vistas vid vattnet. Undvik bad när det är smetigt och färgat i vattnet. Särskilt barn och hundar tillhör den största riskgruppen om de badar eller dricker av algbemängt vatten. Sture Nellbring Denna notis bygger på information från Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) Kammaneter i Finska Viken och Bottenhavet är inte den amerikanska kammaneten Som vi tidigare meddelat har finska och svenska forskare visat att en del av de kammaneter som fångats i Östersjön inte varit den fruktade amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi. Vid en närmare studie av kammaneter som fångats i Bottenhavet och Finska Viken av finska forskare under den gångna vintern har genetiska studier nu klarlagt att de enbart består av den arktiska arten Mertensia ovum. Forskarna fortsätter nu med att studera kammaneter även från mer sydliga delar av Östersjön där den amerikanska kammaneten med säkerhet ändå iakttagits. Försök för att studera kammaneternas födoval och fortplantning görs också. Kammaneternas funktion i Östersjöns ekosystem bör därmed kunna tydliggöras. Uppgifterna i denna notis kommer från Östersjöportalen/Finlands Miljöcentral Den mystiska fågeldöden i Östersjön nu klarlagd? Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har analyserat ett flertal av de döda fåglar som lämnats in från ön Norrören i västra Blekinge. Analyserna tyder på att dödligheten orsakats av näringsbrist och svält. Varför man på intilliggande kolonier inte har påvisat nån förhöjd dödlighet är okänt. En forskargrupp från Sverige och Island har nyligen publicerat en rapport där man specialstuderat några andra fågelarter (bl.a. gråtrut, stare och ejder) som drabbats av den mystiska fågeldöden. Deras resultat tyder på att det är brist på vitamin B1 (tiamin) som orsakar dödligheten. Tiaminbristen medför att fåglarna av okänd anledning blir förlamade och tappar flygförmågan. Andra effekter kan vara att honorna lägger färre ägg (gråtrut) eller att honan lägger ägg som i stort sett saknar tiamin (ejder) vilket innebär minskad reproduktionsframgång. Ett viktigt framsteg var att forskarna lyckades bota förlamade fåglar med vitamintillskott. Vad som orsakar vitaminbristen är ännu oklart. Sture Nellbring/

5 Ytansamlingarna nu upplösta Den senaste tidens lågtrycksbetonade väder har medfört att det mesta av ytansamlingarna av cyanobakterier nu är borta. De svaga ytansamlingar som sågs i södra Östersjön i början på veckan har försvunnit. Endast från några kustnära områden på Åland och i finska skärgården finns sena rapporter om alger. Det fortsatt dåliga vädret den närmaste tiden medför att risken för nya ytansamlingar är liten. Cyanobakterier finns dock kvar i vattenmassan och kan möjligen återkomma vid högtrycksbetonat väderläge. Sture Nellbring/ Nu är det dags att tvätta båtbottnar i Västervikstrakten och i delar av Södermanlands skärgård! Havstulpanprojektet har nu fått information som visar att det är dags att tvätta båtbottnar i Västerviksområdet i Kalmar län samt kring Oxelösund och Stendörren i Södermanlands skärgård. Fortfarande är det emellertid så att för övriga områden längs kusten verkar havstulpanerna inte ha slagit sig ner i några större mängder. Vi bedömer därför att behovet ännu inte är lika stort för båtbottentvätt i andra områden än de ovan nämnda. Som båtägare kan du med handen känna av botten på din båt och själv avgöra när det börjar bli dags. När havstulpanerna är cirka 1 mm stora och känns som små spetsar som sticker ut från båtbotten är de fortfarande lätta att tvätta bort med grov borste eller båtbottentvätt. När de börjar bli många, flera hundra per dm2, är det dags att tvätta. /Sture Nellbring Läs mer om havstulpanprojektet här Det är nu dags att tvätta båtbottnar i Blekinge län och Östergötlands län Rapporter från våra havstulpanobservatörer har hittills inte varit så entydiga i fråga om hur stora mängder havstulpaner som har slagit sig ner på de olika observationsplattorna. Därför har det dröjt med meddelande om lämplig tid. På några få håll har mängderna ändå varit stora och vi går därför ut med informationen nu. Allmän information: Om du har möjlighet så kan du själv känna efter på båtbotten om havstulpanerna finns där och om de är många. Med fingerspetsarna kan du känna på botten och om du hittar "många", dvs. mer än cirka 100 per kvadratdecimeter, är det definitivt dags. När havstulpanerna slagit sig ner på botten så är de först små, mindre än 1 mm. De har då också tunna skal omkring sig. Du känner dem som tydliga små "knottror" som sticker upp ungefär 1 mm också. De går då lätt att krossa med hand eller kraftig borste eller högtryckstvätt (om du kan lyfta upp båten). Du kan även besöka någon båtbottentvätt i närheten om det skulle finnas någon. Som båtägare har man någon/några veckor på sig innan deras skal sedan blir hårdare och de växer sig större. Då blir de svårare att få bort. /Sture Nellbring Läs mer om havstulpanprojektet här Dags att tvätta båtbottnar i Uppsala läns skärgård och troligen i Gävleområdet Det börjar bli sent på sommarsäsongen och vår observatörer i Uppsala län har rapporterat att det finns mindre mängder havstulpaner på de observationsplattor som är utplacerade för att se när havstulpanerna slår sig ned. De har inte kommit så stora mängder som vi brukar ha som kriterium för

6 våra meddelanden. Vi saknar dessutom helt uppgifter från Gävleområdet men man kan möjligen anta att förhållandena bör likna förhållandena i Uppsala län. Vårt råd är därför att det kan vara dags att fundera på bottentvätt. Om du har möjlighet så kan du själv känna efter på båtbotten om havstulpanerna finns där och om de är många. Med fingerspetsarna kan du känna på botten och om du hittar "många", dvs. mer än cirka 100 per kvadratdecimeter, är det definitivt dags. När havstulpanerna slagit sig ner på botten så är de först små, mindre än 1 mm. De har då också tunna skal omkring sig. Du känner dem som tydliga små "knottror" som sticker upp ungefär 1 mm också. De går då lätt att krossa med hand eller kraftig borste eller högtryckstvätt (om du kan lyfta upp båten). Du kan även besöka någon båtbottentvätt i närheten. Man har någon/några veckor på sig innan deras skal sedan blir hårdare och de växer sig större. Då blir de svårare att få bort Dags att tvätta båtbottnar även på Gotland, Öland, i Kalmar län inklusive Västervikstrakten Vi har nu fått in ny information från våra observatörer på Gotland, Öland och i Kalmar län. Uppgifterna är lite varierande. På flera håll är det gott om havstulpaner på båtarna och inte på plattorna. På en del ställen är det gott om havstulpaner på plattorna. Vårt råd är därför att det är dags att tänka på bottentvätt i dessa områden. I Västervikstrakten är det aktuellt att tvätta båtbotten igen såvida båten inte ska upp på land under den närmsta veckan. Om du har möjlighet så kan du själv känna efter på båtbotten om havstulpanerna finns där och om de är många. Med fingerspetsarna kan du känna på botten och om du hittar "många", dvs. mer än cirka 100 per kvadratdecimeter, är det definitivt dags. När havstulpanerna slagit sig ner på botten så är de först små, mindre än 1 mm. De har då också tunna skal omkring sig. Du känner dem som tydliga små "knottror" som sticker upp ungefär 1 mm också. De går då lätt att krossa med hand eller kraftig borste eller högtryckstvätt (om du kan lyfta upp båten). Du kan även besöka någon båtbottentvätt i närheten. Man har någon/några veckor på sig innan deras skal sedan blir hårdare och de växer sig större. Då blir de svårare att få bort Lokala cyanobakterieblomningar kan förekomma i Östra Mälaren Idag observerades förstadier till lokala cyanobakterieblomningar i Riddarfjärden inne vid Gamla Stan i centrala Stockholm. Sådana ansamlingar kan antas förekomma på flera håll i östra Mälaren. Vilken, eller vilka arter det rör sig om är ännu okänt. Men då flera av de arter som normalt finns i Mälaren kan vara giftiga bör tydliga ansamlingar undvikas. Hundar är en speciellt utsatt riskgrupp och bör inte släppas ned i vattnet eller på strandområden där tydliga cyanobakterieansamlingar förekommer. De kan där drabbas av livshotande förgiftning. Även småbarn ingår bland de mer känsliga riskgrupperna. Gunnar Aneer (Via följande länk kan bildexempel ses som visar hur ansamlingarna kan se ut i Mälaren. De sex första bilderna är de mest aktuella)

7 Nya höstblomningar i Stockholmsområdet Idag på morgonen observerades åter blomningar av cyanobakterier i centrala delar av Stockholm. Bland annat längs stränderna av Riddarfjärden, Årstaviken och Hammarby sjö kan blomningar observeras. Vi antar att blomningar kan förekomma på många andra platser i området. Blomningarna finns företrädesvis på pålandssidan av kajer, bryggor och i skyddade vikar. Det är inget ovanligt att det uppstår små lokala blomningar under hösten särskilt när det råder ett högtryckläge. Det arter som ingår, bl.a. Microcystis, kan vara giftiga så särskilt hundar bör hållas från vattnet där det finns ytansamlingar av cyanobakterier. Sture Nellbring/ Via vänstermarginalens Algblomning > Bilder > Cyanobakterieblomning vid strandkanten och sedan söka dig längst ner på den sidan kan du se två foton som visar hur denna typ av blomning kan se ut Lokala cyanobakterieblomningar längs Svealandskusten Under den senaste veckan har vi tagit emot flera rapporter om lokala blomningar i Stockholms och Uppsala län. I Moranviken, en del av västra Baggensfjärden, i Nacka kommun har det i början på veckan förekommit en blomning med såväl cyanobakterien Microcystis sp. som en mycket kraftig rödfärgning av vattnet. För närvarande har vi inget svar på vad som orsakat rödfärgningen men algblomning kan inte uteslutas. Blomning av cyanobakterien Microcystis sp., de gröna slirorna i vattnet. Det var vid publiceringen av denna notis

8 fortfarande oklart vad som orsakat den röda färgning som syns i vattnet i bildens övre hälft. Foto: Tore Liljeqvist. Dessutom har det förekommit kraftiga blomningar som sannolikt dominerats av cyanobakterien Aphanizomenon sp. dels inne vid Wik-Inn marina i Torsviken, på Herrön, Nynäshamn och dels längst in i Fagerviken i Tierps kommun i Uppsala län. Därtill förekommer nästan dagligen tecken på att cyanobakterien Microcystis fortfarande är ganska vanlig inne i östra Mälaren. Cyanobakterieblomning i Torsviken, Herrön, Nynäshamns kommun den 29 oktober Ansamlingen var upp till flera centimeter tjock och täckte en stor del av området runt båtarna. De som upptäckte blomningen trodde att det var ett oljeutsläpp och kallade därför på Kustbevakningen. Foto: Kustbevakningen. Som vi tidigare påpekat är det vanligt med mindre, lokala cyanobakterieansamlingar vid stränder under dagar med stilla väder. Det behöver inte vara solsken utan ansamlingarna/blomningarna kan uppträda även under dimmiga och gråmulna dagar då vinden är svag. Det är inte ovanligt att giftiga arter ingår i dessa ansamlingar och därför bör särskilt husdjur hållas borta från dem Ännu ett år har snart passerat. Det ständigt föränderliga havet har visat upp både positiva och negativa sidor. Det har lockat massor med folk till kusterna och samtidigt är syresituationen fortsatt dålig i djuphålorna ute i öppna Östersjön. De förhöjda näringsmängderna i havet bidrar till oönskade cyanobakterieblomningar.

9 De senare började dyka upp redan kring midsommar och förekom sedan nästan oavbrutet till havs fram till början av sista veckan i juli. Hanöbukten var det kustområde som först drabbades. Kraftigare ansamlingar började synas till havs i mitten av juli. En vecka in i augusti dök nya ansamlingar upp i svenska vatten samt i Finska Vikens mynning. Först under sista veckan i augusti försvann de sista tecknen på sommaransamlingar till havs. Men därefter började små lokala ansamlingar dyka upp inne vid kusten bland annat i Stockholms skärgård och vid Upplandskusten. Sådana blomningar dök upp på flera håll under hösten. Även i finska vatten förekom lokala små ansamlingar. Som vanligt brukar dessa ansamlingar misstas för utspilld olja eller grönaktig målarfärg. Ett mindre inflöde av Västerhavsvatten i början på denna månad har förbättrat syresituationen i djupvattnet i Arkonabassängen och i delar av Bornholmsdjupet. och Sture Nellbring