Framtid Svartå Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Degerfors kommun

2013-04-17 Framtid Svartå Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Degerfors kommun 1

Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med en lokal utvecklingsplan... 3 3 Processarbetet... 3 3.1 Studie av gällande offentliga planer och program... 4 3.2 Studie av andra dokument... 4 4 Geografisk avgränsning... 4 5 Svartås historia... 4 6 Nulägesbeskrivning... 5 7 Orten om 15 år... 6 8 Fokusområden... 6 8.1 Boende... 6 8.2 Näringsliv/företag... 8 8.3 Infrastruktur... 9 8.4 Kollektivtrafik... 10 8.5 Bredband och mobiltelefoni... 11 8.6 Offentlig service... 11 8.6.1 Utveckling av skolan och förskola... 11 8.6.2 Äldreboende och Hemtjänsten... 12 8.6.3 Vård och omsorg i Smedsstugan (eller annan lämplig lokal)... 13 8.6.4 Räddningstjänsten... 13 8.7 Övrig service (bl.a. kommersiell service)... 14 8.7.1 Dagligvaruförsörjning... 14 8.7.2 Postservice... 14 8.7.3 Apoteksvaror... 14 8.7.4 ATG och Svenska Spel... 14 8.7.5 Utlämning för systembolaget... 14 8.7.6 Drivmedelsstation... 14 8.7.7 Betaltjänster... 14 8.7.8 Återvinningsstation... 15 8.8 Den yttre miljön... 15 8.9 Turism/besöksnäring... 15 2

1 Bakgrund Den lokala utvecklingsplanen, fortsättningsvis benämnd LUP har tagits fram inom ramen för ett projekt med Länsstyrelsen i Örebro län som projektägare och Hela Sverige Ska Leva/Länsbygderådet Örebro län som rådgivare/konsult. För Länsstyrelsens räkning har Patrik Pettersson varit projektledare. Länsbygderådet har representerats av ordföranden Sivert Gustafsson. Projektet har finansierats genom Tillväxtverket och Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsens och Länsbygderådets roll har varit att styra och leda arbetsprocessen mot en färdig LUP och säkerställa att LUP blir ett strukturerat och strategiskt dokument som beskriver olika behov av utvecklingsinsatser för boende, föreningar och företagare på orten. De förslag och idéer som LUP innehåller har utarbetats av boende, företag och föreningar i Svartå. Underifrånperspektivet har varit utmärkande för att få en bred och djup förankring av förslagen på lokal nivå. 2 Syftet med en lokal utvecklingsplan Det övergripande målet för en LUP är att vara ett betydelsefullt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort. LUP beskriver de förutsättningar i form av service, kommunala aktiviteter, föreningsengagemang m.m. som de boende, företagarna och föreningslivet upplever som nödvändiga för att den egna orten ska vara en bra plats att bo på och verka i. LUP riktar sig därför i betydande grad till beslutsfattare i offentlig verksamhet. LUP ska vara av sådan kvalitet att den av beslutsfattarna kan användas som en viktig komponent vid utredning och beslut. Det inkluderar också att då så är aktuellt bevaka att ärendet tas med i budgetprocessen för att garantera den ekonomiska plattformen för ett genomförande. LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas. Under arbetet med LUP har det kommit fram förslag som snarare hör hemma i en aktivitetsplan, eller som arbetsgruppen inte ansett vara genomförbart eller värt att prioritera. Alla sådana uppslag finns samlade i bilaga 1 till LUP. De förslag som går att arbeta vidare med bygger mer på engagemang och fördjupad samverkan mellan de boende, företagen och föreningarna och bedöms i huvudsak kunna genomföras på lokal nivå utan beslut av kommun eller andra myndigheter. 2008 utarbetade Svartå utvecklingsgrupp en utvecklingsplan. Innehållet i den planen har också legat till grund för den nya planen. 3 Processarbetet Följande processupplägg har tillämpats. Länsstyrelsen och Länsbygderådet hade i slutet av 2011 en dialog med näringslivschefen Sören Hedberg och Svartå utvecklingsgrupp. Kommunen beslutade i samråd med utvecklingsgruppen att låta Svartå ingå i projektet. Svartå utvecklingsgrupp tog på sig ansvaret att bilda en arbetsgrupp med företrädare för de boende, föreningarna och företagen. När arbetsgruppen var utsedd träffades gruppen vid fyra tillfällen under våren 2012 och påbörjade processen med LUP. 3

Därefter stannade arbetet upp något, främst beroende på att Svartå utvecklingsgrupp fokuserade på några andra utvecklingsinsatser, vilket gjorde att det blev svårt att hinna med LUP. Några deltagare i arbetsgruppen sitter även med i Svartå utvecklingsgrupp. I november 2012 hölls ett stormöte om fiberutbyggnaden i Svartå. Länsbygderådet informerade då om LUP och beskrev nyttan med en LUP och hur arbetet på vägen fram till en färdig plan ser ut. Resultatet av mötet blev att arbetsgruppen ombildades och några nya personer kom in. Med de tidigare mötena under våren 2012 och de som hållits under 2013 har arbetsgruppen träffats 9 gånger. Som en sista aktivitet i arbetet inbjöd arbetsgruppen boende, föreningar, företagare m.fl. till ett nytt stormöte den 17 april 2013. Syftet var den gången att presentera utvecklingsplanen och ge deltagarna en sista möjlighet att eventuellt korrigera någon detalj. Från kommunen medverkade KS ordförande Roland Halvarsson samt kommunoch näringslivschef Sören Hedberg. 3.1 Studie av gällande offentliga planer och program Gällande planer inom kommunen, landstinget, länstrafiken m.fl. har studerats i syfte att konstatera i vilken utsträckning behovsområden inom Svartå redan är dokumenterade alternativt helt saknas. De planer som har granskats är dessa: Översiktplan/fördjupad översiktsplan Detaljplan Utvecklingsstrategi för kommunens verksamhet/vision Degerfors kommun 2015 3.2 Studie av andra dokument Lokal ekonomisk analys LEA har från SCB levererats till arbetsgruppen och har avgränsats så att den sammanfaller med den geografiska avgränsningen för LUP (bilaga 2, finns inte med i den här versionen). 4 Geografisk avgränsning Vid fastställandet av den geografiska avgränsningen för LUP har det varit många parametrar att beakta. Förenklat kan de beskrivas som faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet i Svartå nu och i framtiden. Förutom företeelser inom orten har även medtagits faktorer som finns utanför det geografiska området men som har inverkan för orten. Området för LUP utgörs av postnumren 693 73 och 693 93. 5 Svartås historia För att förstå nuläget har arbetsgruppen bedömt det som angeläget att översiktligt beskriva ortens historia och förändringar under årens lopp. Text läggs in till slutversionen av LUP. 4

6 Nulägesbeskrivning I dag bor ca. 500 personer på orten Svartå. De flesta bostadshusen utgörs av villor, men det finns även ett antal bebodda flerfamiljshus. Svartå är en naturskön ort med många attraktiva boendemiljöer. Orten är fortfarande att betrakta som en industriort. Ett flertal företag driver verksamhet på industriområdet, men sysselsättningen har successivt minskat inom industrinäringen vilket påverkat Svartå negativt. 42 företag är registrerade i Svartå och ger jobb till ca. 70 personer. Närheten till skogarna och sjöarna Lillbjörken och Storbjörken gör att turismen och besöksnäringen har stor betydelse för landsbygden i och runt omkring Svartå. Många ser stora möjligheter i att utveckla både befintliga företag och skapa nya inom turismbranschen. Kommersiell service med tillgång till både dagligvaror och drivmedel finns. Skola och förskola kan erbjudas till barn och föräldrar, vilket ses som väsentligt för att barnfamiljerna ska lockas att bo kvar i Svartå och för att fler ska flytta in. Under året har även den nya promenadslingan och elljusspåret med start och mål vid Hyttvallen med informationsskyltar om Svartå Bruk väckt uppmärksamhet. Satsningen är ett lyft för Svartå och ger ett tillskott till både friskvård och lärandet om en historisk bruksmiljö. Här finns också ett rikt föreningsliv. Svartå utvecklingsgrupp är mycket aktiv och verkar för en positiv utveckling av Svartå. Flera aktiviteter arrangeras årligen både av utvecklingsgruppen och av andra föreningar, vilket framgår av ortens proffsiga hemsida som uppdateras kontinuerligt, www.svarta.nu. Några av evenemangen drar till sig folk även utifrån. Nämnas kan Birdhill Moppers mopedrally Pipsvängen och Svartåloppet som Svartå IF håller i. På orten finns följande föreningar och religiösa samfund: Svartå Utvecklingsgrupp Svartå IF Hembygdsföreningen Svartå Metodistförsamling Folkets Hus PRO Svartå Metodister i Sverige Föräldraföreningen Birdhill Moppers Storbjörkens-Ölens Fiskevårdsförening Priåt 5

Mer kvantitativ information läggs in i slutversionen av LUP från LEA (lokalekonomisk analys) när den är framställd av SCB. 7 Orten om 15 år Svartå ingår i en större arbetsmarknadsregion där möjligheten att pendla till olika orter för jobb och utbildning är goda. Befolkningsnettot är positivt och området i och runt omkring Svartå har utvecklats till ett attraktivt område att bo och leva i. Här finns boendealternativ både för yngre och äldre. Antalet barnfamiljer som bor i villor har blivit fler. För äldre som vill bo kvar finns nu seniorbostäder med bra standard. Fler barnfamiljer har medfört att skolan finns kvar. Här finns även förskola och fritidsverksamhet. Fritids- och friluftslivet är utbrett och antalet föreningar har växt. En rad olika evenemang anordnas som lockar både kommuninvånare och folk utifrån att besöka Svartå. I takt med den positiva utvecklingen har också servicen kunnat upprätthållas på en bra nivå. Butiken finns inte kvar i nuvarande tappning, men på orten finns istället en form av servicepunkt med allehanda servicefunktioner där en traditionell dagligvarubutik ersatts med ett utlämningsställe för varor som beställts via Internet eller direkt i servicepunkten. Qstars drivmedelsanläggning finns kvar och fyller en viktig funktion för de boende, företagen och kommunen. Trafiksituationen är bättre än den är idag och betydligt säkrare för både barn och vuxna. Rastplatsen är en attraktiv plats för Svartåborna och för de resenärer som passarer igenom Svartå. Platsen har fått den utformning som Svartåborna vill. Svartå kan fortfarande sägas vara en industriort. Närheten till E20 och Örebro flygplats i kombination med ett aktivt arbete från Svartåbornas, företagens och Degerfors kommuns sida har gjort att industriföretag fortfarande verkar på industriområdet. Arbetstillfällen finns således inom företagen som genom ett innovativt tänkande står sig väl i en internationell konkurrens som blivit allt hårdare. En god entreprenörsanda präglar företagen och näringslivet i övrigt. Fiberutbyggnaden har medfört att fler småföretag har växt fram. Turismen- och besöksnäringen ger också ett tillskott till tillväxten och genererar nya arbeten. Fler turister besöker Svartå med omnejd som förutom den vackra naturen med skogar och sjöar kan erbjuda ett brett utbud av sevärdheter, upplevelseaktiviteter och boenden lämpade för olika målgrupper. 8 Fokusområden 8.1 Boende För att bromsa och vända den negativa befolkningsutvecklingen måste hela Svartå kännetecknas av attraktiva boende- och livsmiljöer. De som bor och lever här idag ska känna en stark längtan att stanna kvar. Att få fler människor att bosätta sig i området även permanent är ett uttalat mål från alla som arbetsgruppen varit i kontakt med, föreningar, företag m.m. som kommit med inspel till LUP. 6

Ska inflyttningen öka är det dock många faktorer att ta hänsyn till. För det första måste utbudet av lediga bostäder och tomtmark för nybebyggelse stå i paritet med den efterfrågan som finns. Med de ökande priserna inne i Örebro och i den direkta tätortsnära landsbygden kring Örebro ökar möjligheterna för omgivande kommuner och orter att få inflyttning om dessutom pendlingsmöjligheterna till en större arbetsmarknadsregion blir bättre. Att det finns arbetstillfällen i Svartå är självfallet väsentligt, men alla kan inte och kommer inte ha sin försörjning tryggad i sin hemvist. En utbyggnad av kollektivtrafiken och ökade investeringar i väg och järnväg som förbättrar möjligheterna att ta sig till arbeten på annan ort är därför av central betydelse i sammanhanget, även för Svartå. Det är också viktigt att grundläggande samhällsfunktioner finns och fungerar. Det har stor inverkan på människors vilja att bosätta sig på en plats så boendet ska inte ses avskilt från t.ex. bredbandsutbygganden, tillgången på kommersiell och offentlig service, fritids- och kulturliv m.m. Förhållandet blir särskilt påtagligt om fler barnfamiljer ska bo och leva i och runt omkring Svartå. Att den lokala bostadsmarknaden blir funktionell så att utbud och efterfrågan kan matchas ihop över tiden ska också vägas in. Äldre kanske inte vill eller känner att de orkar bo kvar i sina hus, men de vill stanna i sin hemmiljö även fortsättningsvis. De som vill bo kvar i Svartå med omnejd ska kunna göra det. Då måste det finnas bra och för målgruppen ändamålsenliga bostäder i områden som passar deras behov. Kan t.ex. vara ett seniorboende (+55 eller +65) i marknära plan utan trappor i form av lägenheter eller mindre radhus med närhet till service och kollektivtrafik etc. Om sådana boendealternativ finns till en kostnad som inte är allt för hög i förhållande till den boendekostnad man haft tidigare fås en mera rationell flyttkedja. Villor frigörs till de som efterfrågar sådana boendeformer och inflyttning och utflyttning kan ske mera naturligt än idag allt eftersom behoven av olika bostäder uppstår. Det är ganska vanligt att personer som besöker Svartå uttrycker beundran över Svartås vackra läge. Angeläget att flera bereds möjlighet till bosättning här och får ta del av det vackra som naturen bjuder på. Att få till ett antal villatomter har varit aktuellt under en längre tid och är det fortfarande även om processen med planarbetet kan ta tid (förslag på områden och antalet tomter som kan vara lämpligt finns dokumenterat i den tidigare utvecklingsplanen från 2008). Området nordväst om Viltstråket i höjd med Limudden, men något närmare väg 204, förefaller vara ändamålsenligt för villabebyggelse. Från denna plats bjuds en inbjudande utsikt över sjön Storbjörken. Nära ovan nämnda område närmare bestämt mellan väg 204 och Storbjörken vid Limudden, bör det också utredas om det går att uppföra ett mindre antal villor. En eventuell försäljning av tomtmark bör villkoras med att byggnation skall ske inom två år från köp. För båda markområdena bör gälla att endast villor för permanent boende får byggas. 7

Båda dessa områden är nära sjö och friluftsbad och också närheten till skola är av stort värde för familjerna. För att möjliggöra en framtida bebyggelse ställs i LUP krav på: Att det i översiktsplanen säkerställs att inga hinder föreligger för att exploatera markområdena för nybyggnation av villor med den infrastruktur som krävs i form av VA, vägar m.m. Hur stora önskemålen är om ett framtida seniorboende bland befolkningen som bor i de boendeformer som anses som mest efterfrågade av andra är i nuläget inte klarlagt. Frågan om att bygga seniorbostäder ska därför utredas vidare. I LUP föreslås: Att en bredare och djupare analys och kartläggning genomförs för att få ett bättre underlag för att bedöma behovet av och möjligheten att bygga ett seniorboende i Svartå inom 5-10 år (Här kan Järnboåsexemplet vara till hjälp). Det har vid några tillfällen funnits vissa oklarheter om huruvida Degerforsbyggen haft lediga lägenheter eller ej. Det är heller inte klarlagt vilka lägenheter som behöver renoveras för att kunna hyras ut. Det bör utredas mera noggrant tillsammans med Degerforsbyggen om hur marknaden för hyreslägenheter ser ut i Svartå (om behovet av lediga lägenheter uppstår). Alla lägenheter som blir lediga ska läggas ut på Degerforsbyggens hemsida direkt. Förutom Degerforsbyggens lägenheter finns i dagsläget andra hyreslägenheter så någon brist på utbudet i förhållande till efterfrågan anses inte råda. Det är dock väsentligt att det även i framtiden finns ett bra utbud av flerbostadshus. Ungdomar måste hitta bra och för deras behov attraktiva boenden. Utbudet av lägenheter med möjlighet till fiberuppkoppling får inte vara bristfälligt så att ungdomar som vill bo i Svartå måste flytta till andra orter. Om det uppstår brist på sådana lägenheter och någon aktör vill iordningsställa hyresfastigheter alternativt uppföra nya fastigheter ska det som för övriga boendeformer inte föreligga några hinder för detta i kommunala planer. 8.2 Näringsliv/företag Svartå präglas fortfarande av att vara en bruksort. Några industriföretag finns ännu på orten som är viktiga för sysselsättningen. Det har dock försvunnit en del företag och arbetstillfällen de senaste åren. Antalet företag i Svartå är inte så få. Enligt UC:s register finns idag 42 företag registrerade med Svartå som postadress (693 73 och 693 93). 8

Inget behov av mark för att uppföra nya lokaler finns i nuläget då lokaler i dag står tomma. Det är en effekt av att företag flyttat från orten. Både Degerforsbyggen och Norrporten har lokaler på industriområdet. Någon del av lokalytan skulle kunna användas även till små tjänsteföretag. Det som måste till är en utbyggnad av fiber, det är mycket viktigt inte minst för små tjänsteföretag (gäller inte enbart på industriområdet). Det finns utpekad industrimark i den nu gällande översiktsplanen (bl.a. söder om bultfabriken ner mot Lillbjörken). Om behov av industrimark uppstår måste utpekad mark för byggnation av industrilokaler finnas med även i kommande översiktsplan. Arbetsgruppen för LUP har tillsammans med näringslivschef Sören Hedberg diskuterat möjligheterna att genomföra insatser, t.ex. någon form av marknadsföringskampanj för att locka till sig nya företag. Aktiviteterna behöver inte enbart omfatta näringslivet och lokalerna i fråga, andra områden som sätter Svartå på kartan kan också inbegripas. Viktigt att den lokala utvecklingsgruppen engageras i utformningen av marknadsföringen och att även Degerfors kommun är med. Medel för en kampanj kan bl.a. sökas från Landsbygdsprogrammet. I LUP skrivs in: Att Svartå utvecklingsgrupp tillsammans med Degerfors kommun tar fram ett koncept för hur Svartå kan marknadsföras för att locka till sig fler företag och öka inflyttningen. 8.3 Infrastruktur Statistik visar att trafiken är tät förbi Svartå, bl.a. åker många fjällresenärer igenom Svartå. Att så många färdas genom Svartå ska beaktas i olika sammanhang för att orten ska utvecklas. Hur får Svartåborna fler att stanna till i Svartå är en vital frågeställning i utvecklingsarbetet. Det har tidigare pratats om att snygga till rastplatsen, önskvärt vore att det kom till offentliga toaletter. Det blir en dyr kostnad för kommunen om kommunen ska stå för hela projektet. Därutöver kommer frågan om skötseln av toaletterna in i bilden. Det kan dock finnas andra lösningar kring en offentlig toalett, både investerings- och driftsmässigt. VA finns framdraget. Ingen bra rastplats finns tidigare än Filipstad när man svängt av E20 mot Svartå. Det finns inga helt färdiga uppslag på hur rastplatsen ska kunna utformas (en skiss finns utarbetad). Flera alternativ har diskuterats inom arbetsgruppen. Något konkret förslag presenteras därför inte i LUP. Väsentligt är att översiktsplanen möjliggör att rastplatsen kan iordningställas. 9

Det förslag i övrigt som berör infrastrukturen och som det finns behov av att jobba vidare med är: Trafiksituationen genom Svartå. Många överträder nu gällande hastighetsgräns. Hastigheten måste sänkas. Mycket tung trafik går genom Svartå till bl.a. Bäckhammar, Hasselfors och Valåsen. Trafikverket har diskuterat några lösningar, men flaggat för att inget görs innan en omasfaltering är gjord. Hur en lösning kan se ut, farthinder, fartkameror, avsmalningar etc. blir en fråga för Trafikverket. Det viktiga är att bevaka så att trafikförhållandena blir säkra och trygga för barn och vuxna. Se över om fler cykel- och gångvägar kan byggas, inte minst till skolan. Övergångsställe vid Hembygdsgården/slottet och fotbollsplanen behövs. Sätt upp en informationstavla vid Svartå Herrgård med texten Välkommen till Degerfors kommun. 8.4 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken till och från Svartå är inte den bästa, mer kan göras. Det viktigaste som berör kollektivtrafiken är: En prioritering bör göras av trafiken till och från Örebro. Den är viktig för arbetspendlingen, men även för ungdomar som studerar inne i Örebro. Önskvärt är att några fler turer körs. Att arbetspendlingen även till Kumla och Hallsberg fungerar. Att trafiken till och från Degerfors är frekvent så att det inte blir för stora väntetider inne i Degerfors. Lösningar med olika former av anropstrafik blir allt vanligare. Att få fler linjer baserade på anropstrafik kan om möjligt lösa en del av de behov av kollektivtrafik som finns och väntas uppstå för flera målgrupper. Det ska därför: Göras en utredning om fler turer kan köras som anropstrafik som också omfattar Svartå. Den anropstrafik som finns idag ska vara kvar och om möjligt utökas om den fyller en viktig funktion (anropsbaserad taxi, kopplas till punkten ovan). 10

Att förslaget om att kombinara skolskjutsar med den ordinarie linjetrafiken kan genomföras. Det är väsentligt att göra en översyn av tiderna för anropstrafiken, ordinarie linjetrafik och skolskjutsar för att om möjligt slå ihop och effektivisera trafiken (nu körs anropstrafik, linjetrafik och skolskjutsar ungefär samtidigt på eftermiddagarna vid 15.00-tiden mot Svartå från Degerfors). Utredningar och diskussioner om kollektivtrafiken har gjorts och pågår fortfarande kontinuerligt bl.a. inom den nya kollektivtrafikmyndigheten som bildades i Örebro under 2012 (en del av Landstinget). I LUP skrivs därför in: Att kommunen gemensamt med representanter för de boende och företagen i Svartå bevakar aktuella utredningar och förslag till kollektivtrafiklösningar så att behoven för olika målgrupper i Svartå utreds och vägs in när besluten om linjeval och tidtabeller fattas. Det har också påpekats att kuren vid busshållplatsen måste lagas och snyggas till (vilken?) 8.5 Bredband och mobiltelefoni Att fiberutbyggnaden kan bli verklighet är en för Svartå mycket viktig fråga. Att både hushåll och företag kan ansluta sig till fiber har stor inverkan på hela utvecklingen i Svartå. Behovet av fiber måste kunna tillgodoses snarast inom orten Svartå. Frågan om vilka ytterligare områden och hushåll/företag som kan bli föremål för fiber får utredas senare. Det är väsentligt att den lokala nivån aktiverar sig tillsammas med Degerfors kommun så att flera områden tas in när nya pengar till bredbandsutbyggnaden avsätts. 8.6 Offentlig service 8.6.1 Utveckling av skolan och förskola Svartå skola är en liten skola med ca 30 elever i år F-6. Att skolan har stor betydelse för ortens attraktionskraft är alla eniga om. Skolan har en bra kvalitet och det är av största vikt att slå vakt om att Svartå kan ha en fortsatt bra skola så att fler känner det värt att låta sina barn gå i skolan. Kravet i LUP är: Att skolan tillsvidare ska finnas kvar, vilket ska skrivas in i kommunala planer. Att det möjliggörs för elever som bor i omlandet runt Svartå att gå i skolan i Svartå (skolskjutsar). 11

Att trygga den fysiska miljön i och runt omkring skolan samt att vägen till och från skolan är säker (ska vara prioriterat även fortsättningsvis). Gymnastiksalen måste finnas kvar då den fyller en viktig funktion för barnens och ungdomarnas fritidssysselsättning. Äldre nyttjar också salen för olika aktiviteter. Även slöjdsalen och gymmet (som ligger under fritids lokal) måste det slås vakt om. I slöjdsalen bedrivs bl.a. studieverksamhet för vuxna. Förskolan har två avdelningar, en för barn i åldern 1-3 år och en för barn i åldern 3-5 år. Verksamheten bedrivs i samma byggnad. Nu går ca. 25 barn i förskolan. Likt skolan är det av vikt att det finns en väl fungerande förskoleverksamhet. En förskola är en av flera förutsättningar för att barnfamiljer ska se Svartå som en bra ort att bo och leva på. Fler barn på förskolan ger en bra grund för att upprätthålla en skola på orten. Därför skrivs in i LUP: Att förskolan ska vara kvar på samma nivå som idag. Skrivs in i kommunala planer. 8.6.2 Äldreboende och Hemtjänsten Något särskilt boende finns inte i Svartå. Det alternativ som erbjuds idag är Pilgården i Degerfors. Mer viktigt är att de äldre som fortfarande kan bo kvar i sina hem, men ändå är i behov av viss vård och omsorg får sådan i den omfattning och med den kvalitet som krävs. Om det dessutom går att få en mobil distriktssköterska till orten blir det ett bra komplement till hemtjänsten. Tidigare hade Degerforsbyggen 8 st. lägenheter i markplan som var ämnade för äldre som också kunde få hjälp av hemtjänstpersonalen. Dessa lägenheter finns inte kvar enbart för målgruppen. Nu kan vem som helst hyra lägenheterna. Om behov finns ska Degerforsbyggen i första hand erbjuda äldre lägenheterna som också ska kunna utrustas med hjälpmedel för de med olika funktionshinder. Hemtjänsten som omfattar Svartå utgår nu från Åtorp. Viss tid spills bort på resor då ingen hemtjänstpersonal finns i direkt anslutning till Svartå. Tiden det tar att resa skulle kunna användas till de äldre i hemmen istället. Det är också en miljöfråga med hänseende till att fler mil tillryggaläggs på vägarna. I LUP skrivs in: Att någon från hemtjänsten ska utgå från Svartå för att komma närmare äldre som har behov av hemtjänstpersonal. Att en studie genomförs inom kommunen för att utreda hur stor del av tiden som hemtjänstpersonal tillbringar i bil och vilka kostnader och miljökonsekvenser det för med sig. Studien ska inte enbart omfatta Svartå utan hela kommunens hemtjänstverksamhet. Som en del i studien kan ingå att se över möjligheterna att dela på hemtjänstpersonal över kommungränserna, vilket också kan effektivisera verksamheten (se t.ex. nattpatrull Svartå, Åtorp och Laxå). 12

8.6.3 Vård och omsorg i Smedsstugan (eller annan lämplig lokal) Många äldre anser att ett dagcenter behövs. Smedstugan kan fylla den funktionen, men om det inte är ett framtida alternativ får annan lokal hittas. Det är främst behovet av ett dagcenter som är det primära. Kommunen betalar idag en hyra på 5 000 kr om året för Smedsstugan. Degerforsbyggen har ett 3-års avtal med ägaren till huset för tvätt och vävstugan. Även privat fortvård ska ingå som en del i uppgörelsen (är dock inte klart ännu). Fotvården berör ca. 15-20 personer (6 personer kan få behandling vid ett tillfälle). Då behov av fotvård finns skrivs i LUP in: Att fotvård ska kunna erbjudas de som behöver sådan vård i lokaler i Svartå (verksamheten bedrivs i privat regi, men då kommunen är villig att stå för avtalet tas fotvården med i LUP). Förslag finns på att komplettera fotvården med annan verksamhet. Distriktssköterskemottagningen kan också inrymmas i lokalerna och samordnas så att fotvård och vård från distriktssköterskan kan ske samtidigt. Nu får många äldre åka in till Degerfors för att träffa en sköterska. Det tar oftast lång tid då det inte går att åka kollektivt på ett smidigt sätt fram och tillbaka. Även de som åker färdtjänst kan uppleva att väntetiderna vid vårdcentralen i Degefors är långa och mycket tid får offras för besöken. Att ha en distriktssköterska på plats i Svartå ses som en trygghetsfaktor för de äldre på orten. Hemtjänstpersonalen har inte den utbildning som behövs för att göra de vårdinsatser som en distriktssköterska kan utföra och kan därmed inte ersätta en sådan. En distriktssköterska fyller även en funktion gentemot barnfamiljer på orten. I LUP skrivs in: Att distriktssköterska ska finnas i Svartå minst 1 dag/vecka. Det ska utredas vilka andra vårdinsatser som är möjliga att kombinera med distriktssköterskemottagningen förutom de som redan föreslagits. I Smedsstugan (eller annan lokal) ska även finnas en hjärtstartare. När bokbussen försvinner är det lämpligt att inrätta ett bokcafé. Böcker och bokhyllor finns redan på plats. Då behovet av en biblioteksfilial finns ska sådan kunna erbjudas i Svartå 8.6.4 Räddningstjänsten Något brandvärn finns inte i Svartå. Nu utgår all räddningstjänst från Degerfors och Åtorp. Det bör utredas om det finns brister i den nuvarande verksamheten och i så fall vilka konsekvenser det för med sig för Svartå innan vidare slutsatser dras. 13

8.7 Övrig service (bl.a. kommersiell service) 8.7.1 Dagligvaruförsörjning Butiken finns fortfarande kvar, men det har med tiden blivit allt svårare att få lönsamhet i verksamheten. Att ha en affär på orten är viktigt för framför allt de äldre som inte har bil och därmed inte kan ta sig in till Degerfors för att handla. Svartå Livs framtid är i skrivande stund osäker. Ska någon våga satsa och driva butiken vidare måste det finnas ett tillräckligt stort kundunderlag och en köptrohet. I LUP skrivs in: Länsstyrelsen som ansvarar för det regionala serviceprogrammet och stödet till kommersiell service ska föra en dialog med Svartåborna, Degerfors kommun och butiksinnehavaren om butikens framtid. Samtal och insatser har gjorts tidigare år som räddat butiken tillsvidare, men i förlängningen måste lönsamhet kunna uppnås om butiken ska vara kvar. Om det visar sig vid närmare analyser och kartläggningar att det inte går att upprätthålla en dagligvarubutik får andra lösningar för att trygga den kommersiella servicen för de grupper som inte kan göra sina inköp på annan ort diskuteras, hemsändning, internethandel, anropsbaserade bussresor etc, flera lösningar kan bli aktuella. 8.7.2 Postservice Butiken är ombud för DHL, ej Posten AB. Behovet av ett postombud finns, men sett till de diskussioner som varit med Posten AB och de krav som ställs på små postombud på landsbygden blir det svårt att få till ett avtal. 8.7.3 Apoteksvaror Finns i butiken och ska bevaras. 8.7.4 ATG och Svenska Spel Svenska Spel finns och ska bevaras (både lottombud och onlinespel). ATG finns ej och kan ej fås då ATG inte startar upp några nya ombud på landsbygden. 8.7.5 Utlämning för systembolaget Finns i butiken och ska bevars. 8.7.6 Drivmedelsstation Qstar har en drivmedelsanläggning (automatstation) på orten för bensin 95 oktan, diesel och etanol E85. Drivmedelsförsörjningen är därmed tryggad. 8.7.7 Betaltjänster Går att ta ut pengar på kort i butiken. I övrigt är utbudet av betaltjänster begränsat. Länsstyrelsen arbetar med frågor kring grundläggande betaltjänster och kommer i slutet av 2013 att presentera en rapport om vilket utbud som finns och vilka nya tekniska lösningar som är på gång. Rapporten har fokus på målgrupperna företagare, äldre, funktionsnedsatta och människor med annat etniskt ursprung. 14

8.7.8 Återvinningsstation Finns och fungerar på ett funktionellt och säkert sätt. Ska bevars i nuvarande skick. 8.8 Den yttre miljön Park- och grönområden behöver snyggas till så att den yttre fysiska miljön blir trevlig och upplyftande både för de boende och för besökare t.ex. turister som kommer till Svartå. Områdena kan vara både privata och kommunala. I LUP skrivs in ett krav om: Att kommunen i samråd med de boende, föreningarna och företagen (förslagsvis genom Svartå utvecklingsgrupp) gör en inventering av de områden som behöver iordningsställas och därefter skötas kontinuerligt. För den fortsatta skötseln ska om kommunen inte själv kan tillhandahålla en god skötsel av områdena det prövas om ett skötselavtal kan upprättas med någon aktör i Svartå, ideell förening eller något företag. En liknande inventering görs av privata områden. Kontakt tas med respektive ägare till området för att få till en bättre skötsel (eventuellt går det att få till avtal om skötsel även med privata ägare). 8.9 Turism/besöksnäring Svartå har ett antal turist- och besöksmål som kan locka både inhemska och utländska turister till området. Det rör sig en del människor i och runt omkring Svartå som turistar så potential finns att jobba vidare med turistnäringen. Turism och besöksnäring är således något som många boende, föreningar och företag ser stora möjligheter i. Det finns en del sevärdheter i området, men mer kan göras för att få hit fler besökare både från regionen och övriga delar av Sverige likväl som från utlandet. Även upplevelseturismen går att vidareutveckla. För att lyckas med satsningar inom turist- och besöksnäringen anses samverkan med kommunen vara en av flera vitala framgångsfaktorer. Det är dock viktigt att poängtera att företagen själva måste engagera sig och ta initiativ till ett ömsesidigt samarbete med kommunen. De förslag som kommit fram under processen med LUP är: Kommunen kan bistå med stöd och hjälp för att öka marknadsföringen av hela Svartå (kan ingå som en del i en marknadsföring om näringslivet och Svartå i övrigt, se förslag under rubriken 8.2 Näringsliv/företag). En ny uppdaterad turistbroschyr för Svartå ska tas fram. På kommunens hemsida ska även all information om Svartå finnas, t.ex. om turism (boenden, sevärdheter, upplevelser), kultur och fritid. Om allt finns samlat på en plats så blir det enkelt att hitta vad man söker. Ett förslag är att annonsera gemensamt tillsammans med kommunen i lämplig tidning eller via andra medier. Låt kommunen tillsammans med företagen, föreningarna och de boende ta fram en strategi för hur Svartå kan utvecklas inom turism- och besöksnäringen. 15

För att nå ut med en proffsig turistinformation på lokal nivå har önskemål framförts om att förlägga en turistbyrå någonstans i Svartå under sommarhalvåret då turistsäsongen är som intensivast. 16

Bilaga 1 Näringsliv/företag Önskemål finns om att bjuda in till en företagsträff där företagen tillsammans får ta upp olika frågeställningar med andra aktörer t.ex. kommunen om hur näringslivet kan utvecklas i Svartå. Ett förslag lades fram om att ordna en sådan träff någon gång under hösten 2013. Även andra frågor om t.ex. finansiering kan läggas in på dagordningen för ett sådant möte. Turism/besöksnäring Turister och andra som kommer till Svartå, t.ex. de som besöker företagen ska kunna erbjudas boende. En del planering förekommer angående boendet i området. Boendealternativ finns, men det skulle behövas ett något större utbud särskilt under semesterperioden. För att locka folk till Svartå i övrigt, även de som bor i regionen med omnejd framfördes att de boende, föreningslivet och företagen i högre grad borde samverka gemensamt för att ordna olika arrangemang, stora som små, exempelvis lopp- och/eller antikmarkand, bilutställning m.m. Det går att göra en hel del lokalt som inte kräver långa beslutsprocesser. Överlag bör det göras en inventering av vad som går att påverka och genomföra i det korta perspektivet. Det är även väsentligt att lyfta fram sådant som redan är gjort eller på gång och kommer att slutföras relativt snabbt (OBS! gäller inte enbart frågor om besöksnäring och turism, kan gälla alla områden inom planen). Fritid och friluftsliv Det är väldigt viktigt att ungdomarna på orten får komma till tals om Svartås framtid. En idé kan vara att arrangera en särskild ungdomskväll. Ungdomsgården är öppen 1 gång i veckan, fler ungdomar har upptäckt ungdomsgården och kommer dit. Fler och bättre lokaler för olika ungdomsverksamheter efterfrågas (se rubriken nedan om samlingslokaler) Samlingslokaler Kartläggning av samtliga samlingslokaler ska göras. Kontakt tas med respektive huvudman för att få en beskrivning av lokalen, utrustningen, möjligheter till nyttjande etc. (se ovan om fler och bättre lokaler för ungdomar). Kommunen måste lämna bidrag till föreningslokaler. 17