Patientens förtroende för sin husläkare

Patientens förtroende för sin husläkare En enkätstudie på Huvudsta vårdcentral, september 2009 Författare Samareh Rajaei ST-läkare inom allmänmedicin Huvudsta Vårdcentral sr@huvudstavard.se Handledare Catharina Gåfvels Med.dr Socionom Klinisk handledare Catharina Jonason Specialist i allmänmedicin Sida 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Syfte...5 Frågeställningar...5 Metod...6 Analys...6 Etiska aspekter...6 Resultat...7 Diskussion...10 Konklusioner...12 Tack...12 Referenser...13 Bilaga 1: Enkätformulär...14 Bilaga 2: Informationsbrev...16 Sida 2

Sammanfattning Bakgrund: Sociala relationer bygger på förtroende. Relationslängd och kontinuitet är avgörande för tilliten personer i mellan och det finns ingen anledning att tro att relationen mellan läkare och patient skiljer sig i det avseendet. Patienters förtroende för sin läkare kan ha stor påverkan på såväl patienters tillfredsställelse samt relationen mellan läkare och patient. Syfte: Att utforska faktorer som påverkar patienters förtroende för sin husläkare. Metod: Data insamlades frivilligt och anonymt med hjälp av en enkät som skickades per post till 100 slumpmässigt utvalda patienter (50 kvinnor, 50 män) i ålder 50-70 år som hade besökte Huvudsta vårdcentral under september månad 2009. Resultat: 68 personer deltog i studien, medelåldern var 62,1 år och fler kvinnor än män svarade på frågorna. Av de 68 personer som deltog i studien hade 64 personer (94,1% ) en fast husläkare och 31 personer i den gruppen hade haft kontakt med husläkaren längre än 3 år. Av de 68 deltagarna i studien hade 37 personer ( 54,4%) ganska stort förtroende för sin husläkare. 61 personer (89,7%) ansåg att läkarens kön inte påverkade deras förtroende. 56 personer (82,4%) ansåg att varken läkarens ålder eller utseende hade något betydelse för förtroendet. 65 personer (95,6%) ansåg att läkarens bemötande hade stor påverkan på deras förtroende och 67 personer (98,5%) uppgav att läkarens kommunikationsförmåga hade stor påverkan för förtroendet. 39 personer (57,3%) personer ansåg att besökstidens längd påverkade förtroendet och 38 personer (55,9%) uppgav att förtroendet ökade om de fick påverka läkarens beslut angående deras behandling. Konklusion: Resultatet av denna undersökning stödjer tidigare forsknings resultat som har visat att högre kontinuitet, längre konsultationstider och läkarens kommunikationsförmåga har en stor betydelse för förtroendet mellan patienter och läkare. Resultatet av denna studie indikerar också att patienterna framförallt prioriterar egenskaper som kunnighet och erfarenhet hos sin läkare. Sida 3

Bakgrund En grundläggande faktor i patient-läkarrelationen är förtroende vilket nyligen har hamnat i fokus. En predikativ faktor för tillit i sociala relationer är relationens längd och det finns anledning att tro att det skulle förhålla sig på samma sätt i patient-läkarrelationen (1). Studier har visat att olika faktorer kan påverka patienters förtroende för sin läkare. De faktorer som har diskuterats mest är läkarens beteende och kommunikationsförmåga, längden på patientläkarrelation samt konsultationstids längd (2-3). Enligt vissa undersökningar medför patienters förtroende flera andra potentiella fördelar för patientläkarrelationen, bland annat ökad tillfredsställelse, följsamhet till behandling och kontinuitet i vården(3). Dock kan snabba förändringar inom sjukvården hotar patienters förtroende för sin läkare.(4) Ett förtroende mellan patienter och läkare är ömtåligt och kan skadas eller förstörs och vara svårt eller omöjligt att återfå. Nya farhågor rörande patienters bristande förtroende för sin läkare har aktualiserat behovet av en bättre förståelse för förtroendets roll i patient-läkarrelationen. Forskning för att kartlägga förtroendet i patient-läkarrelationen är fortfarande i ett tidigt skede av utveckling. Det finns många teorier om patient-läkarrelationen men fortfarande, för lite kunskap i detta ämne. Man bör därför öka forskningen så att kunskapsluckorna gällande denna viktiga del av patient-läkarrelationen kan fyllas. (4) Studier har visat att ett sätt att förbättra förtroendet är att förbättra kontinuiteten vilket i sin tur även kan ge bättre kvalitet och resultat i vården. (5) Idag ser man att brist på läkartid kan förhindra utveckling av en förtroendefull patient-läkarrelation. För att bygga en förtroendefull relation mellan patienter och läkare krävs tid och fler än ett eller två läkarbesök behövs.(6). Enligt en undersökning är förtroendet signifikant större hos patienter som har haft kontakt med sin läkare mer än 6 månader jämfört med patienter som har haft kontakt mindre än 6 månader. Samma studie har även visat ett något högre förtroende för kvinnliga läkare jämfört med manliga. Denna studie har alltså visat att patienters förtroende även kan påverkas av läkarens specialitet.(7) Få studier har undersökt effekten av läkarens kön för patient- läkarrelationen och resultatet av detta. De undersökningar som finns tyda på att manliga och kvinnliga läkare har ett något annorlunda inställning till medicinsk praxis och kvinnors frågor. Relationen mellan läkare och patient anses Sida 4

underlättas om både patienten och läkare har samma kön (8). Ålder och utbildning har ett signifikant samband med förtroendet. Äldre patienter och patienter som har mindre utbildning förfaller ha mer förtroende för sina läkare.(9) Enligt en studie har läkarens kommunikationsförmåga starkt samband med patienters tillfredsställelse och det är också en viktig predikativ faktor för patienters förtroende. Samma studie tyder på att förtroendet också är beroende på läkarens beteenden.(10) Förtroende är också viktigt för att minska patienters oro för sina besvär samt att öka deras känsla att hon /han har omhändertagit på rätt sätt. (11) Idag försöker man av ekonomiska skäl öka effektiviteten inom sjukvården. Detta kan leda till kortare besökstider, sämre kontinuitet och dessutom minska patienters tillgång till sin husläkaren för akuta besök. Trycket på läkarna för att undvika onödiga tester och remisser samt välja billigare behandlingsalternativ kan skapa konflikter med patienternas förväntningar. (11) Dessa sparkrav kan försämra kvaliteten inom sjukvården och minska patienters förtroende för sin läkare. Således är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar förtroendet mellan patienter och läkare mest och vilka konsekvenser ett lågt eller bristande förtroende kan ha för såväl patient läkarrelationen samt på behandlingsresultatet. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka patienters förtroende för sina husläkare genom att utforska faktorer som i andra studier har visats påverka detta förtroende. Frågeställningar 1) Vilka egenskaper anser patienterna är viktigast hos en läkare? 2) Påverkar faktorer som läkarens kön, ålder eller utseende förtroendet? 3) Påverkar besökstidens längd förtroendet? 4) Påverkar förtroendet om man får påverka läkarens beslut om sin behandling? 5) Påverkar läkarens specialitet förtroendet? Sida 5

Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på Huvudsta vårdcentral i Stockholm området. Vårdcentralen drivs i privat regi och ligger i Solna. 100 enkäter skickades ut tillsammans med ett informationsblad och svarskuvert till lika många patienter (50 kvinnor,50 män) i ålder 50-70 år. Urvalet av patienter skedde slumpmässigt bland dem som hade besökte Huvudsta vårdcentral under september månad 2009. Enkäten hade inte använt tidigare utan utformades för den aktuella studien med ledning av tidigare forsknings resultat inom området. Enkäten (bilaga 1) innehöll frågor gällande personernas bakgrund faktorer såsom kön, ålder, utbildning, nationalitet och om de hade en fast husläkare. I frågeformuläret ingick också hur patienter upplever sin relation till sin husläkare särskild angående vilka egenskaper hos läkaren som man ansåg kunde påverka deras förtroende för honom/henne. Frågeformuläret omfattade 16 frågor och det tog cirka 10 minuter att fylla i. Enkäten testades därefter på några personer som inte ingick i studien före undersökningens perioden påbörjade. Dessa testpersoner fyllde i enkäten utan svårigheter. De tyckte att frågorna var lätt att förstå och var lämpliga i sammanhanget. Datainsamlingsperioden pågick under 30 dagar. Ingen påminnelse skickades ut. Analys Data registrerades och bearbetades med hjälp av Excel. Endast deskriptiv statistik gjordes,bland annat på grund av det begränsade antalet patienter i undersökningsgruppen. Etiska aspekter Projektplanen var granskad av CeFAMs etiska kommitté före projektet påbörjades. Patienterna informerades noggrant via ett informationsblad (bilaga 2) om att deltagandet i studien var helt frivilligt och att enkäterna skulle redovisas anonymt. Inga känsliga frågor ingick i frågeformuläret. (Med känsliga frågorna menas här frågor som kunde uppfattas mycket personliga eller som kunde upplevas obehagliga att svara på.) Sida 6

Resultat Total 100 enkäter skickades ut till patienter i urvalet. 68 enkäter besvarades och alla bedömdes kunna ingå i studien. Bortfallet bestod av fler män (22 personer) än kvinnor (10 personer). Medelålder hos de som inte svarade var 63,5 år. Data gällande patienternas bakgrund visas i tabell 1. Tabell 1. Bakgrunds faktorer hos patienter som deltog i en studie på Huvudsta vårdcentral gällande patienters förtroende för sin husläkare. (n=68) Karakteristisk n % Kön Kvinna 40 58,8 Man 28 41,2 Ålder (År) Medelålder 62,1 Utbildning Grundskola 19 28 Gymnasium 27 39,7 Högskola 22 32,3 Nationalitet Svensk 60 88,2 Icke svensk 8 11,8 Kontinuitet: Av de 68 deltagarna i studien hade 64 personer (94,1%) fast husläkare och 31 personer (45,6% ) i denna grupp hade haft sin husläkare kontakt längre än 3 år. Förtroendenivå: Av de 68 deltagarna i studien hade 37 personer ( 54,4% ) ganska stort förtroende och 29 personer hade mycket stort förtroende för sin husläkare. Kön: 61 personer (89,7%) ansåg att läkarens kön inte hade något betydelse för deras förtroende medan 7 personer ansåg att läkarens kön hade betydelse för deras förtroende. Av dessa 7 personer uppgav 5 personer att det var lättare att prata med kvinnliga läkare därför att de lyssnar bättre och engagerar sig mer. Ålder: 56 personer (82,4%) ansåg att läkarens ålder inte hade något betydelse för deras förtroende. Medan 12 personer tyckte att läkarens ålder hade betydelse. Av den 12 personer som tyckte att Sida 7

läkarens ålder hade betydelse för deras förtroende ansåg 9 personer att deras förtroende ökade om de träffade en äldre läkare, eftersom man antar att äldre läkare har mer erfarenhet. 3 personer av gruppen som tyckte att läkarens ålder hade betydelse uppgav att deras förtroende ökade om de träffade en yngre läkare, eftersom de antog att yngre läkare har mer aktuella kunskaper och mer datorvana samt att de orkar mer än äldre läkare. Utseende och personlig stil: 56 personer (82,4%) tyckte inte att läkarens utseende och stil gällande exempelvis frisyr och smink hade något betydelse för deras förtroende. Medan 12 personer ansåg att läkarens utseende och stil påverkade deras förtroende. Beteende: 65 ( 95,6%) av deltagarna uppgav att läkarens bemötande och 67 personer (98,5%) ansåg att läkarens kommunikationsförmåga påverkade deras förtroende mycket. Konsultationen: 39 personer (57,3%) ansåg att längden på läkarbesökstiden påverkade deras förtroende. 29 personer tyckte motsatsen. 38 personer ( 55,9%) uppgav att förtroendet ökade om de fick påverka läkarens beslut angående den egna behandlingen. 57,5% av den gruppen bestod av kvinnor. Läkarens specialitet: 44 (64,7%) av deltagarna ansåg att de inte hade något högre förtroende för en läkare med annan specialitet jämfört med en specialist i allmänmedicin (husläkare). 24 av deltagarna hade högre förtroende för en läkare med annan specialitet, det vill säga, en specialist inom de områden som de sökte för. Sida 8

Figur 1 12 Antal patienter 10 8 6 4 2 0 Läkare slutat Patient flyttat Person kemi Inget förtroende Annat Anledning Figur 1 visar antal patienter som hade bytt husläkare på Huvudsta vårdcentral och vad husläkarbytet kunde bero på. Huvuddelen hade bytt husläkare på grund av att deras läkare hade slutat på vårdcentralen. Patienter som svarade annat angav följande orsaker till husläkarbyte, ville ha samma läkare som sina familjemedlemmar, fick rekommendation av andra att träffa just den läkare som de valde eller ville prova andra alternativ. Figur 2 16 pers (23,5%) 52 pers (76,5%) Trevlig - 0% Kunnig och erfaren - 76,5% Lyssnar och visar empati - 23,5% Figur 2 visar resultatet från en undersökning som är utförd vid Huvudsta vårdcentral gällande vilka egenskaper, som patienter tycker, är de viktigaste hos en läkare. 68 personer besvarade frågan och Sida 9

majoriteten tyckte att kunnighet och erfarenhet är de viktigaste egenskaperna hos en läkare. Diskussion Utöver en god vård är förtroendet en viktig faktor för relationen mellan patient och läkare. Det är därför viktigt att försöka öka patienters förtroende. Detta kan leda till förändringar i sjukvården som då levererar en bättre vård till patienter och även värnar om relationen mellan patienter och läkare. I denna studie tyckte de flesta patienterna att det som påverkar deras förtroende för en läkare mest är att läkare visar en god kunskap inom sitt yrke och är erfaren. Relationsmässiga faktorer så som bemötande anses också väldigt viktiga för patienter. Resultaten överensstämmer väl med tidigare studier om patientens förtroende för sin läkare, där det konstaterades att både kompetens och personliga egenskaper hos en läkare är viktiga för patientens förtroende och tillfredsställelse.(11) I denna undersökning föreföll de patienter som hade haft en längre patient-läkarrelation har större förtroende för sin läkare. Detta stämmer med många tidigare studier som har undersökt effekten av kontinuitet i vården och visade att kontinuitet är en predikativ faktor för förtroende som i sin tur kan ge bättre kvalitet och resultat i vården.(2-5) I denna studie föreföll läkarens kön och ålder hade ingen betydelse för patienters förtroende. Det finns studier som visar att patienter kan vara mer nöjda vid besök hos en kvinnlig läkare samt att relationen mellan läkare och patient underlättas om både patienten och läkare har samma kön.(2-7-8). Detta gäller i synnerhet vid OB-GYN besvär hos kvinnor och genitala besvär hos män.(8) I denna undersökning menade patienterna att läkarens utseende och personliga stil gällande till exempel frisyr och smink inte hade någon inverkan på deras förtroende. För att mer omfattande utforska betydelsen av läkarens kön, ålder och personliga stil krävs dock mer forskning. Vi vet idag att läkarens beteende är en av viktigaste faktorerna för patienternas förtroende.(6-10-11) Majoriteten av deltagarna i denna studie anser att läkarens kommunikationsförmåga påverkar deras Sida 10

förtroende mycket. Den aktuella studien stödjer tidigare fynd att läkarens kommunikationsförmåga är en viktig faktor för patientens förtroende. (2) I denna studie har drygt hälften av deltagarna angett att en längre besökstid hos läkare ökar deras förtroende. Tidigare studie har också visat att varje extra minut som tillbringas med läkaren är associerad med en ökning av patienters förtroende. (2) Lågt förtroende kan leda till skilda uppfattningar mellan patienter och läkare till exempel om anledningar till patienters medicinska problem eller förslagna behandlingsmetoder. Delaktighet i läkarens beslut angående sin egen behandling verkar påverka patienters förtroende i denna studie. Drygt hälften av deltagarna rapporterar ett högre förtroende för sin läkare om de får påverka läkarens beslut angående den egna behandlingen. Framför allt kvinnor i denna undersökning ville vara mer delaktiga. I vilken grad vill patienter vara delaktiga i sina egna behandlingsbeslut varierar mellan individer, men det har visat att patienter brukar fortsätta att besöka en läkare som vars stil passar deras förväntningar och tillåter deras delaktighet i sin vård.(10) I denna undersökning hittades inga skillnader i förtroendet för en läkare om den läkare var allmän medicinare (husläkare) eller hade annan speciallitet. I en tidigare studie (7) jämförde man patienternas förtroendenivå för en kardiolog respektive en allmän medicinare (husläkare ) genom att låta en del patienter träffa kardiologen och en del träffa husläkare. Den studien visade ett högre förtroende för kardiologen. Begränsningar: Denna studie har ett flertal begränsningar som bör noteras. Det är en kvantitativ studie av ett brett ämne där ett begränsat antal personer har undersökts. Antalet patienter i undersökningen begränsades på grund av tidsmässiga och ekonomiska ramar. Personer i viss ålder (50-70 år) som söker en viss vårdcentral under en viss tid kan inte sägas representera hela befolkningen. Detta medför att resultatet inte kan generaliseras till alla primärvårds patienter men kan kanske användas som underlag för ytterligare studier. Sida 11

I denna studie var deltagarna mellan 50 och 70 år,om andra åldersgrupper hade valts hade resultatet kanske sett annorlunda ut. Ett relativt stort bortfall noterades (32 personer) vilket ytterligare påverkar reliabiliteten av resultatet. Ytterligare påminnelser kunde dock inte skickas ut på grund av ekonomiska begränsningar. Trots dessa begränsningar kunde en del viktiga faktorer som stämmer väl överens med tidigare studier identifieras i denna undersökning. Ytterligare forskning om vilka faktorer som bidrar till patienters förtroende för sin läkare behövs. Dessa undersökningar behövs göras i ett betydande större patienters material. Konklusioner Resultatet av denna undersökning stödjer tidigare forsknings resultat som har visat att högre kontinuitet, längre konsultationstider och läkarens kommunikationsförmåga har en stor betydelse för förtroendet mellan patienter och läkare. Resultatet av denna studie indikerar också att patienterna framförallt prioriterar egenskaper som kunnighet och erfarenhet hos sin läkare. Insatser för att förbättra patient- läkarrelationen samt att öka patienters förtroende för sin läkare kan troligen öka tillfredsställelse och eventuell också följsamhet i vården. Tack Ett stort tack till alla som har hjälpt med genomförande av detta projektarbete. Med. Dr, Catharina Gåfvels har instruerat och övervakat hela studien och givit stort stöd och utmärkt handledning. Jag vill också tacka min chef och min handledare på Huvudsta vårdcentral. Jag vill även tacka ST forum Nordväst och Stockholm Landsting som bekostade deltagandet i VESTA program och CeFAM för en mycket bra organisation. Sist men inte minst stort tack till Jan Eric Olsson och Yvonne Carlsson Lind för all hjälp. Sida 12

Referenser 1. Kao AC, Green DC, Davis NA, et al. (1998). Patients Trust in Their Physicians: effekt of choice, continuity, and payment method. J Gen Intern Med 1998;13:681-686 2. Fiscella K, Meldrum S, Franks P, Shields CG, Duberstein P, et al (2004).Patient Trust : Is It Related To Patient-Centered Behavior Of Primary Care Physicians. Med Care 2004;42: 1049-1055 3. McKinstry B, Ashcroft R, Car J, Freeman GK, Sheikh A ( Rev 2006). Interventions for improvning patients trust in doctors and group of doctors. Cohrane Database of Systematic Reviews 2006 jul 19;3. CD004134. Review. 4. Steven D. Pearson SD. Raeke LH. (2000). Patients Trust in Physicians; many theories, few measures, and little data. J Gen Intern Med 2000; 15:509-513 5. Mainous AG, Baker R, Love MM, Gray DP, Gill JM (2001). Continuity of care and trust in ones physician: evidence from primary care in the United States and the United Kingdom. Family Medicine 2001, 33(1):22-27. 6. Rosser WW, Kasperski J.(2001). The Benefits of a trusting physician-patient relationship. J Fam Parct. 2001; 50(4): 329-30. 7. Thom DH, Kravitz RL, Bell RA, Krupat E and Azari R.(2002). Patient trust in the physician: relationship to patient requests. J Fam pract. 2002; 19: 476-483 8. Weisman CS, Teitelbaum MA. (1985). Physician gender and the physician-paitent relationship: Recent evidence and relevant questions. Soc Sci Med. 1985; Vol 20: 1119-1127 9. Andersson LA,Dedrick RF. (1990). Development of the trust in physician scale: a measure to assess interpersonal trust in patient-physician relationships. Psychol Rep. 1990; 67:1091-100. 10. Thom DH, Stanford Trust SP.(2001). Physician behaviors that predict patient trust. J Fam Pract. 2001; 50: 323-28 11. Thom DH, Campbell B.(1997). Patient-physician trust: An exploratory study. J Fam Pract. 1997;44:169-176. Sida 13

Bilaga 1: Enkätformulär Undersökning om patienters förtroende för sin husläkare Ett projekt inom programmet Vetenskap och Evidens för ST-läkare inom allmänmedicin. Instruktioner: Vänligen markera det svarsalternativ som stämmer bäst för dig på följande frågor: 1. Kön: Kvinna Man 2. Ålder: ----------- år 3. Utbildning: ( Endast ett alternativ) Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet 4. Nationalitet: Svensk Icke svensk 5. Har du en fast husläkare? Ja Nej Om ja; Hur länge har du haft kontakt med din husläkare? Mindre än 1 år 1-3 år Längre än 3 år 6. Hur är ditt förtroende för din husläkare? (Om du inte har någon fast husläkare; Hur är ditt förtroende för den läkare som du träffade vid ditt senaste besök på vårdcentralen?) Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Inte speciellt stort förtroende Dåligt förtroende 7. Har läkarens kön någon betydelse för ditt förtroende? Ja Nej Om Ja; Jag föredrar en kvinnlig läkare därför att -------------------------------- ---------- -------------- ----------------- ----------------- ------------------ --- Jag föredrar en manlig läkare därför att ---------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------- 8. Har läkarens ålder någon betydelse för ditt förtroende? Ja Nej Om Ja; Jag föredrar en yngre läkare därför att ---------------------------------- --------------------------------------------------------------------------------- Jag föredrar en äldre läkare därför att ---------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------- Sida 14

9. Har läkarens utseende och stil gällande t. ex frisyr, smink, smycken etc någon betydelse för ditt förtroende? Ja Nej 10. Hur påverkar läkarens bemötande ditt förtroende? Mycket Litet Inte alls 11. Hur påverkar läkarens kommunikationsförmåga ditt förtroende? Mycket Litet Inte alls 12. Tycker du att besökstidens längd påverkar ditt förtroende? Ja Nej 13. Tycker du att ditt förtroende ökar om du får möjlighet att påverka läkarens beslut angående din behandling? Ja Nej 14. Har du högre förtroende för en läkare med annan specialitet jämfört med en specialist i allmänmedicin (husläkare)? Ja Nej 15. Har du någon gång bytt husläkare? Ja Nej Om Ja; varför? ----------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------------------- 16. Vilken/vilka egenskaper tycker du är viktigast hos en läkare?( Endast ett svarsalternativ) Att läkaren är trevlig Att läkaren är kunnig och erfaren Att läkaren lyssnar och visar empati TACK FÖR DITT DELTAGANDE! Sida 15

Bilaga 2: Informationsbrev Bäste/Bästa Patient vid Huvudsta vårdcentral! Du får detta brev tillsammans med ett frågeformulär som ska användas i ett projektarbete som ingår i min specialisering till allmänläkare. Projektet handlar om patienters förtroende för sin husläkare. Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar detta förtroende och som stärker patient-läkare-relationen mot en bättre och effektivare vård. Du ombedes härmed att fylla i formuläret genom att välja det svarsalternativ som passar bäst för dig. Därefter skickar du tillbaka det via post i medföljande kuvert. Portot är redan betalt. Jag är tacksam om jag kan få ditt svar senast den 30 november 2009. Svaren från Dig som uppgiftslämnare är helt anonyma och det kommer inte att framgå vem som har lämnat uppgifterna. Resultatet kommer sedan att presenteras i en rapport som siffror och tabeller. Deltagandet är helt frivilligt. Om du väljer att inte delta kommer detta inte att på något sätt påverka din framtida kontakt med vårdcentralen. Om du har frågor om projektet är du välkommen att ringa till vårdcentralen på telnr. 08 400 50 600 och lämnar ditt telefonnummer så ringer jag upp. Vänliga Hälsningar Samareh Rajaei Leg. läkare Sida 16