halvårsinformation 1 forskningsprogrammet fjärrsyn februari 2015 från forskning till lönsamma affärer
2 fjärrsyn vi är redo för förändring energibranschen är just nu i en dramatisk period av förändringar. När energisystemen går från centraliserad produktion till mer distribuerade lösningar som kunderna själva äger, ändras förutsättningarna för energibolagens affär och krav på framtidens tekniska energilösningar. Från att under mycket lång tid ha haft fokus på att få tillräcklig energitillförsel är utmaningen nu snarare att bli allt mer miljö- och kostnadseffektiv. Hela ramverket för energibolagen är i omvälvning! Detta är en av anledningarna till att vi nu har bildat den nya forsknings- och kunskapsorganisationen Energiforsk. Där samlas från den 1 januari i år stora delar av svensk forskning och utveckling inom energiområdet. Målet är att genom en helhetssyn på energisystemet öka effektiviteten och genomslaget av forskningsresultat inför framtida utmaningar på energiområdet och i energipolitiken. Energiforsk ägs av Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas. Jag tror att samverkan och dialog mellan de olika organisationernas forskningsområden kan höja kvalitén och möjligheterna till kunskapsuttag ur forskningen samtidigt som det ökar möjligheterna att exempelvis söka större forskningsanslag från EU. Det blir spännande och ger nya möjligheter med en bred kunskapsuppbyggnad inom energiområdet under samma tak. Det kommer också att krävas en omstöpning av själva energisystemet framöver. Så med ny kunskap om hur man kan värma byggnader med el och fjärrvärme och om hur man kan utnyttja kopplingarna mellan olika energislag kan forskningen hjälpa energibranschen att rusta för framtiden. Vi ska visa att det är möjligt att få ett uthålligt energisystem i samhället! Fjärrsyn ska finnas kvar, och även efter denna programperiod kommer det att behövas fjärrvärmeforskning, men möjligen blir det i en annan form. Det jag är mest stolt över i Fjärrsyn och som inte får tappas bort är det gemensamma lärandet. Att alla de som deltar i ett Fjärrsynsprojekt som forskare, referensgruppsmedlemmar och företrädare för myndigheter och företag engagerar sig i en och samma fråga. Det är därför spännande att se att regeringens nya energikommission kommer att arbeta just så genom att ägna ett helt år till kunskapsuppbyggnad och först därefter forma politiken. Det är positivt! Målet med Energiforsk är att genom en helhetssyn på energisystemet öka effektiviteten och genomslaget av resultat inför de förändrade utmaningarna på energiområdet och i energipolitiken. ulrika jardfelt Ordförande i Fjärrsyn och VD på Svensk Fjärrvärme Fjärrsynsberättelse, februari 2015 (totalt nr 11) Upplaga: 4000 ex Tryckeri: Trydells tryckeri Redaktör: Ann-Sofie Borglund, Mitt Ordval Projektledare: Catarina Jäderberg, Energiforsk Formgivning: Oxenstierna & Partners Skribenter: Ann-Sofie Borglund, Per Eriksson, Johan Granath och Morten Valestrand. Fotografer: Klas Andersson, Staffan Gustafsson, Jan Höglund, Sofia Sabel och Thomas Henrikson. Omslagsbild: Patrik Nyhlén och Kristina Lygnerud, Borås Energi och Miljö. Fotograf Sofia Sabel.
halvårsinformation 3 från vakuum till vardagsrör Forskningen runt vakuumisolerade hybridrör ledde Bijan Adl-Zarrabi in i framtiden. Nu undersöker han livslängden på alla typer av fjärrvärmerör. Målet är att veta hur de mår om femtio år. Varje morgon lämnar Bijan Adl-Zarrabi hemmet i realtid, men väl framme på Chalmers Tekniska Högskola visar kalendern år 2065. Där ute i framtiden försöker han bedöma statusen på dagens distributionsrör, en resa som började i ett vakuum. Genom sin tidigare forskning har Bijan Adl-Zarrabi visat att hybridrör med inbyggda isolerande vakuumpaneler kan reducera värmeförlusterna med upp mot 30 procent. Han undrar dock hur länge isoleringsförmågan kan räcka. Jämför nya och gamla rör Syftet med det aktuella projektet Livslängd och statusbedömning är därför tvådelat: dels följer Adl-Zarrabi upp hybridteknologin, och dels undersöker han hur andra rörsorter håller över en lång tidsperiod. På så vis kan forskningen stödja vardagens behov. Det finns idag inga bra sätt att fastställa fjärrvärmerörs prestanda över tid, så nya testmetoder kan vara guld värd för fjärrvärmeföretagen. Bijan Adl-Zarrabis forskning är ett samarbete mellan Chalmers och leverantören Powerpipe. Vi ska bland annat jämföra nya rör med existerande rör som finns i drift, säger han. Spännande färd Bijan Adl-Zarrabi reser med andra ord inte rakt in i framtiden. Han kryssar fram mellan olika dimensioner i ett mångfaldigt landskap av teknologiska generationer. Distributionsrören testas på kors och tvärs med hjälp av skilda metoder och tidsaspekter. När kartan inte stämmer med verkligheten blir färden extra spännande. För de hybridisolerade rören har Adl-Zarrabi testat en accelererande metod för åldring, baserad på det faktum att luft diffunderar (sprider sig) in i fjärrvärmeröret medan koldioxid diffunderar ut. Det innebär att isolervärdet och funktionen försämras med tiden. Nu visar emellertid Bijan Adl-Zarrabis tester på vanliga fjärrvärmerör ett annat resultat än den teorin hittills har påstått. Försämringen är långt större än vad man kunde räkna med, något som kan korta livslängden och ändra fjärrvärmeföretagens planering. Harald Andersson på EON Värme ingår projektets referensgrupp. Han tycker att Bijan Adl- Zarrabis forskning på ett utmärkt sätt för samman forskningens, tillverkningsindustrins och användarnas perspektiv. Det vi vet om livslängden på ett nät får stor betydning för planering och framtida investeringar, säger Harald Andersson. Tre metoder För statusbedömning av existerande rör har Bijan Adl-Zarrabi föreslagit tre ickeförstörande metoder, delvis hämtade från utvecklingen av hybridrör. Den första består av en RFID-sensor (radio frequency identification) som läser av temperaturen i röret. Den andra handlar om att avskilja en kilometer av ledningen som ett eget litet laboratorium. Den tredje metoden är att skicka in en elektrisk signal via rörets koppartråd, som är ingjuten i isoleringen för att larma vid fuktskador. Metoden kan användas på både nya och gamla rör. Bijan Adl-Zarrabi forskar både om hybridteknologi och fjärrvärmerörs isolerförmåga. Resultat som kan få stor betydelse för fjärrvärmebranschen.
4 fjärrsyn säkrare mätning med pasta i dykröret Temperaturmätningen kan bli både snabbare och noggrannare med pasta i dykrören. Det visar en ny Fjärrsynrapport skriven av forskare vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. hallå där ingrid nohlgren på wsp, som lett projektet Regionala fjärrvärmesamarbeten. Berätta kort vad ni gjort. Vi har i projektet kartlagt befintliga och planerade fjärrvärmesamarbeten i hela landet samt identifierat nya potentiella fjärrvärmekluster. Vi har också identifierat hinder och drivkrafter för regionala fjärrvärmesamarbeten. Vad är det viktigaste resultatet i projektet? Att ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att fler regionala fjärrvärmesamarbeten ska komma till stånd. Vi ser också att där det finns en tydlig potential för regionala sammankopplingar av fjärrvärmenäten så har dessa redan sammankopplats, utretts eller utreds just nu, vilket visar på att branschen arbetar aktivt med att reducera kostnader och är öppna för samarbeten där det är ekonomiskt gynnsamt. Detta är något som energibolagen kan använda i sin dialog och kommunikation med sina kunder för att visa på kostnads- och miljömedvetenheten som i förlängningen leder till att man kan hålla attraktiva priser på fjärrvärmen. Om det finns ekonomi i ett projekt, hur bör man gå vidare? Se till att avsätta tid, att arbeta gemensamt och på ett tidigt stadie involvera en tredje oberoende part som förhindrar eventuella målkonflikter mellan bolagen. Slutrapport från projektet publiceras under februari på www.fjarrsyn.se Resultaten i projektet är intressanta och viktiga. Framförallt är det viktigt med korrekt mätning av energimängder, då det ligger till grund för debitering, säger Thomas Lummi, ansvarig för distribution på Svensk Fjärrvärme. I projektet har forskarna testat hur stor skillnad det gör för olika temperaturgivare om man har värmeledande pasta tillsammans med givaren i dykröret eller inte. Sex olika modeller för värmemätare har testats. Stora skillnader mellan fabrikat Resultatet visar att det är stor skillnad mellan olika fabrikat, framförallt vad gäller hur snabbt givaren reagerar på temperaturändringar, säger Sara Ljungblad, som lett projektet. Det är viktigt att man är medveten om att det gör skillnad i mätning om man använder pasta eller inte. Det gäller framförallt tiden det tar för att få rätt temperatur. Detta är problematiskt eftersom det kan handla om de värden som man utgår från när man debiterar sina kunder, säger Sara Ljungblad vidare. Thomas Lummi Ett problem är att det är svårt att göra en generell rekommendation att använda värmeledande pasta, för en del givare fungerar bra även utan pasta. Det är svårt att göra en sådan rekommendation, men vill man vara säker på att inte mäta fel så bör man använda värmeledande pasta när man använder givare i dykrör, säger Sara Ljungblad. Snabbast förändring i villor Värmemätare i villor är den del av fjärrvärmenätet som utsätts för snabbast förändringar i temperatur. Vid snabba mätförlopp, som när man tappar varmvatten i en villa, finns risk att avsaknad av värmeledande pasta leder till onödiga mätfel. Många fjärrvärmeföretag mäter dock direkt i vattnet hos villakunder, men för dem som använder dykrör är detta viktigt att tänka på. När det gäller fjärrvärmecentraler för villor kan det vara befogat att inte ha dykrör för att få en snabbare reglering. Man vill att det snabbt blir rätt temperatur och helst ska det inte svänga för mycket när temperaturen reglerar in sig, säger Thomas Lummi. Sara Ljungblad
halvårsinformation 5 samverkan ger intäkter Konvertering av industriprocesser till fjärrvärme eller storskalig tillverkning av biodrivmedel, kombinerat med fjärrvärmeproduktion. Det är två av flera strategiska framtidsområden för fjärrvärmebranschen. Det menar Danica Djuric Ilic som är forskare vid avdelningen för Energisystem vid Linköpings universitet. I sin avhandling With District Heating toward a Sustainable Future har hon bland annat tittat närmare på vad det skulle kunna betyda för branschen att förena storskalig tillverkning av biodrivmedel med fjärrvärmeproduktion. Resultaten visar att detta skulle kunna vara mycket lönsamt. Det kan ge ökade intäkter från biprodukter, till exempel el och biodrivmedel, vilket ger lägre produktionskostnader för själva fjärrvärmen. Det kan också innebära ökad konkurrenskraft för branschen, även om investeringarna är stora, säger Danica Djuric Ilic. Konvertera industriprocesser Hon har också undersökt möjligheterna att konvertera industriella processer till fjärrvärme. En av de stora fördelarna med detta är den utjämnande effekt det skulle ha på värmeproduktionen över året. Exempel på omställningar kan enligt avhandlingen vara inom livsmedelsindustri, träproduktion, textilindustri samt inom kemi- och medicinsk industri liksom gummi- och plastproduktion. I de senare fallen handlar det om absorptionskyla som kan ersätta eldriven kyla. Avhandlingen pekar på att konvertering till fjärrvärme i industriella processer även kan innebära lägre energikostnader för industrin, säger Danica Djuric Ilic. Daniel Jedfelt är distributionschef på Kalmar Energi. Han är en av flera näringslivsreferenser för avhandlingen, vilket innebär att han bidragit med praktisk kunskap och input inom olika områden. Det finns en hel del intressant i Danicas avhandling, till exempel det som handlar om kombinerad produktion av fjärrvärme och biodrivmedel. Där säger hon ju att det finns alternativ och möjligheter till annan produktion, även om värmebehovet minskar, säger Daniel Jedfelt. Lyfta blicken Han menar att slutsatserna framför allt bidrar till att branschen kan lyfta blicken. Det är sådant som gör att man breddar sitt synsätt och kanske sitt sätt att se på framtiden, så här skulle det också kunna se ut. Men det finns också konkreta idéer i avhandlingen, menar han. En sådan är konvertering till fjärrvärme inom industrin. Just Kalmar har få industrier men vi för samtal med Arla och har tidigare konverterat ett slakteri till fjärrvärme. Allmänt sett menar jag att det finns stora möjligheter med konvertering, till exempel inom livsmedelstillverkning. Daniel Jedfelt Det är bra och långsiktigt nödvändigt att fundera i nya banor, även om det inte har någon betydelse för nästa års budget. läs mer Läs den svenska sammanfattningen eller avhandlingen på www.fjarrsyn.se. Danica Djuric Ilic
6 fjärrsyn E.ON i Malmö är ett av få energibolag som satsar på solvärmeanläggningar på fastigheter. Patrik Nyhlén och Kristina Lygnerud är båda nöjda över effektiviseringsarbetet inom affärsområdet Hushåll. flera vinster med systematiskt riskarbete På Borås Energi och Miljö har Kristina Lygnerud, strateg och affärsutvecklare, startat ett arbete där hon kopplar ihop arbete med risk och effektivisering genom Lean-principer. Jag såg möjligheten att kombinera dessa områden under min tid som forskare på Handelshögskolan, säger Kristina Lygnerud. Hon disputerade 2010 med en avhandling om riskhantering i svenska fjärrvärmeföretag. Där framkom att fjärrvärmeföretagen överlag var duktiga på riskhantering vad gäller tekniska risker, men mindre medvetna om risker kring marknad och omvärldsfaktorer. Efter avhandlingen gjorde hon en djupstudie av hur fem fjärrvärmeföretag hanterar en ny marknadssituation där värmeunderlaget är vikande. Gemensamt för bolagen, som ingick i studien, var att det fanns ett behov att effektivisera för att klara nya utmaningar inom marknad och omvärld. Jag insåg att genom att på ett systematiskt sätt se över arbetssätt som ofta är gamla och ärvda snarare än effektiva skulle det finnas mycket att vinna för bolagen, säger Kristina Lygnerud. tegiskt verktyg för att företaget ska kunna uppnå sina målsättningar, berättar Kristina Lygnerud. För att identifiera risker gjorde Kristina Lygnerud en kartläggning av befintliga processer och en granskning av dessa utifrån ett riskperspektiv. I början var det bara hon som granskade processerna och då låg fokus på att finna risker som kan ha större operativ påverkan och påverkan på företagets långsiktiga målsättningar. Nästa steg var att säkerställa en bred granskning av processerna genom att flera olika Hantera risker systematiskt När hon började på Borås Energi och Miljö var det första uppdraget att bygga upp en struktur för att hantera risker på ett systematiskt sätt. För att kunna göra det krävs att man har stöd uppifrån och ner. Först genomförde jag utbildning i riskhantering med styrelsen och ledningsgruppen vid ett flertal tillfällen. Därefter tog jag fram ett förslag på riskarbetets struktur som styrelsen fattade beslut om. Riskhantering ska vara ett strafakta Kristina Lygneruds forskning på Handelshögskolan under åren 2004 2010 finansierades av Fjärrsyn.
halvårsinformation 7 kompetenser var med och bedömde riskexponeringen utifrån sina områden. Sedan 2013 är även kvalitetschefen, miljöchefen, säkerhetschefen och den som arbetar med arbetsmiljöfrågor med och gör granskningen. Åtgärda risker Genom processkartläggningen med tillhörande riskgranskning får man fram inom vilka områden som verksamheten är stark respektive svag. När vi ska åtgärda riskerna/svagheterna har vi valt att arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete där vi använder principer och idéer som återfinns inom Lean. Så arbetar även vår ägare Borås stad, säger Kristina Lygnerud. Vi har valt att åtgärda de risker vi hittar baserat på fakta och fakta får man från verkligheten, vilket gör att verksamheten görs delaktig. Bara genom att träffa människorna som arbetar med en viss process dagligen och diskutera problem med dem kan vi identifiera vilka åtgärder som är effektiva, säger Kristina Lygnerud. Hon anser också att det är viktigt att vara öppen med vad som pågår för verksamheten så att alla berörda är införstådda med vad man vill åstadkomma. Det handlar inte om att rationalisera bort någon utan om att arbeta smartare med de resurser som redan finns. När vi kommit fram till vilka åtgärder som bör genomföras informeras de berörda medarbetarna. För större förändringsåtgärder vill vi ha ett majoritetsbeslut med oss från gruppen, på det viset blir det allas ansvar att åtgärden genomförs och det blir lättare att genomföra förändringarna, säger Kristina Lygnerud. Hushåll först ut Affärsområde Hushåll, som arbetar med att samla in hushållsavfall, valdes 2013 ut som pilotområde för att för att testa det nya arbetssättet. Där jobbar 30 personer, som har arbetat på likartat sätt under lång tid. De träffar många kunder i sin vardag, vilket gjorde att det var ett bra affärsområde att börja med. Patrik Nyhlén är arbetsledare på affärsområdet Hushåll och han är nöjd med hur effektiviseringsarbetet går till. Det har hjälpt oss att strukturera arbetet. Förut sprang vi på alla bollar samtidigt, vilket innebar en onödigt hög arbetsbelastning, säger Patrik Nyhlén. Nu fokuserar de på att beta av förbättringar område för område. Bra katalysator Det gör att vi har full fokus på ett specifikt område under en period och verkligen tar tag i problem och det som uppfattas som problem. Exempelvis så har vi provat att köra vår sopsorteringsmaskin på olika sätt för att se vad som är mest optimalt. Innan hade vi en uppfattning vad som var bäst, men efter att ha provkört visade det sig att så inte var fallet. Nu tar vi beslut på fakta och inte på uppfattningar, säger Patrik Nyhlén. Kristina har varit katalysator i arbetet och också den som hjälpt oss att strukturera arbetet. Det krävs att det finns en sådan person i uppstartsfasen för att ett sådant här arbete ska bli bra, avslutar Patrik Nyhlén. Det handlar inte om att rationalisera bort någon utan om att arbeta smartare med de resurser som redan finns.
8 fjärrsyn nya projekt Här presenteras några av de nya projekt som nu pågår i Fjärrsyn. Läs mer om samtliga projekt på www.fjarrsyn.se så kan fjärrvärme bidra till energi effektiva städer I Sverige kommer omkring 80 procent av den totala energiförbrukningen från aktiviteter i städer. Det finns nu höga mål och ambitioner att skapa mer resurseffektiva städer och där kan fjärrvärmen ha en viktig roll. I det tvärvetenskapliga projektet Resurseffektiva städer kommer forskare vid Luleå tekniska universitet att undersöka hur fjärrvärme kan bidra till den resurseffektiva staden. De ska bland annat ta reda på hur resurseffektiva fjärrvärmesamarbeten byggs upp och upprätthålls på lokal nivå. Forskarna kommer också att studera hur kommun och stat kan medverka till sådana samarbeten. hinder och möjligheter för expansion av fjärrkyla Behovet av komfortkyla i samhället växer och därmed finns det goda förutsättningar för fjärrkyla att öka. I projektet Hinder och möjligheter för expansion av fjärrkyla kommer forskare vid Linköpings universitet ha fokus på hur fastighetsägare, fastighetsorganisationer och hyresgäster av framförallt lokaler ser på möjligheter och hinder att installera och använda fjärrkyla. Genom en ökad kunskap om hur potentiella kunder ser och resonerar kring att införa fjärrkyla kan fjärrvärmeföretag se vilka hinder som behöver överbryggas för att fjärrkylan ska kunna expandera. öka acceptansen för energiåtervinning bestämma livslängden på fjärrvärmerör Underhållskostnaderna för fjärrvärmens distributionsnät står för 10 15 procent av distributionskostnaderna. Idag finns dock inga tillförlitliga metoder hur fjärrvärmesystemet förändras med tiden. Detta gör det svårt att prognostisera framtida ekonomi liksom behovet av underhåll. I projektet Livslängd för fjärrvärmerör, som leds av forskare vid SP, kommer att man att kartlägga de komplicerade sambanden kring vilka nedbrytningsprocesser som dominerar under olika förhållanden. De kommer också att utveckla metoder för att livslängdsprediktering. Avfall utgör idag det näst största bränslet för svensk fjärrvärmeproduktion och prognoser pekar på att avfall som bränsle kommer att fortsätta växa. Detta samtidigt som det hos vissa kunder finns ett motstånd och en skepsis till avfallsbränsle. För fjärrvärmebranschen är det viktigt att ta denna oro på allvar. I projektet Ökad acceptans för energiåtervinning kommer forskare på Profu att arbeta för att öka kunskapen om avfall som energiresurs. En viktig del i detta arbete är att visa på energiåtervinningens roll i ett systemperspektiv.
halvårsinformation 9 kunskap på export En stark tillväxt i Kina har lett till ett ökat behov av värme och kyla. De senaste 15 åren har fjärrvärmen i landet vuxit med 13 procent sett till uppvärmd yta. En ny svensk forskningsstudie visar att det finns kunskap om fjärrvärme och fjärrkyla som kan överföras i både riktningarna mellan Kina och Sverige, vilket i sin tur skulle gynna utvecklingen av fjärrvärme och fjärrkyla. Studien District Heating Resarch in China har genomförts av Mei Gong och Sven Werner vid Högskolan i Halmstad och har haft fokus på forskningssamarbete mellan Sverige och Kina. Länderna har hittills inte haft något organiserat forskningssamarbete. Detta trots att Sverige har fjärrvärmekompetens i världsklass och dessutom bedriver en av världens största fjärrvärmeforskningsprogram. Studien visar att genom att ta vara på forskningsresultat och driftserfarenheter från Sverige skulle Kina kunna åstadkomma en mer uthållig värmeproduktion. Fjärrvärmesystemet i Kina är framförallt kolbaserat och är i behov att hitta mer miljöriktiga lösningar. Dessutom behöver fjärrvärmesystemen i Kina bli mer effektiva. Idag är relativ distributionsförlusterna i landet 2-3 gånger högre än i de svenska systemen. Intressant potential Men även Sverige skulle ha nytta av den forskning som bedrivs i Kina menar Mei Gong och Sven Werner. Forskningen bedrivs framförallt vid Tsinghuauniversitetet i Peking, Harbins tekniska institut, Harbins ingenjörsuniversitet och Tongij-universitetet i Shanghai. Det senare universitetet intresserar sig mest för fjärrkylefrågor, medan på de övriga tre universitet sker främst fjärrvärmeforskning. Det som Mei Gong och Sven Werner pekar ut om särskilt intressant för Sverige är den kinesiska forskningen kring långa transmissionsledningar och användning av absorptionsvärmepumpar i såväl kraftvärmeverk som i näten. Det är metoder som varken används i Sverige eller övriga Europa idag, men där det finns en intressant potential. Nytta för akademi och företag Studien District Heating Resarch in China har ett forskningsfokus, men Mei Gong menar att en ökad kunskap om kinesisk fjärrvärme även kan gynna svenska företag. Tanken bakom projektet är att bedöma möjligheterna för ett framtida forskningssamarbete kring fjärrvärme mellan Sverige och Kina. Det i sin tur kan starta ett teknikeller kunskapsutbyte, som kan innebära fler affärer för svenska fjärrvärmeföretag, avslutar Mei Gong. Teknik- och kunskapsutbyte kan också innebära fler affärer för svenska fjärrvärmeföretag.
10 fjärrsyn från teori till lönsam praktik Bara en av fyra fjärrvärmecentraler fungerar perfekt. Till den dystra slutsatsen kommer Henrik Gadd, som under fem år som industridoktorand utvecklat metoder för att få insamlade mätvärden att berätta om centralernas funktion. Efter att ha disputerat är han nu tillbaka hos Öresundskraft för att omsätta sina teorier till lönsam praktik. Fjärravlästa mätare öppnar inte bara för mer lättolkade och rättvisande fakturor som bygger på verklig förbrukning. Möjligheten att timme för timme läsa av energi, flöde samt fram- och returtemperatur ger också gyllene möjligheter att hålla koll på hur anläggningarna fungerar. Henrik Gadd, som i december krönte fem års forskning vid Högskolan i Halmstad med en teknologie doktorsexamen, beskriver mätvärdena som en guldgruva: De ger kunskap om fjärrvärmecentralerna och byggnadernas värmesystem, vilket är ett måste för att kunna optimera fjärrvämeförsörjningen. Problemet i sammanhanget är att en modern fjärrvärmecentral varje år kan lämna runt 30 000 mätvärden. Kanske inte så konstigt att fjärrvärmebolagen hittills har varit rätt dåliga på att dra nytta av insamlad data. Syftet med Henrik Gadds forskning har varit att hitta smarta metoder för att från dessa enorma mängder rådata kunna utföra systematiska analyser. Svårigheten är att skilja normala förbrukningsvariationer från onormala avvikelser, säger han och berättar att mätvärden för värmeleveranser till 146 fjärrvärmecentraler i forskningen analyserades för hand. Sedan några månader är Henrik Gadd tillbaka hos sin gamla arbetsgivare Öresundskraft som tillsammans med Fjärrsyn finansierade hans tid som industridoktorand. Nu med utmaningen att omsätta forskningsrönen till verktyg som fungerar för praktiskt dagligt arbete. Finns mycket att tjäna Lars-Inge Persson är chef för det ungefär 150 medarbetare starka affärsområdet Kraft & Värme vid Öresundskraft. Han berättar att man som bäst håller på att bygga upp de databasstrukturer som krävs för att hantera och bearbeta stora mängder mätvärden. Entusiasmen går inte att ta miste på. Mätdataanalys gör det möjligt för oss att både sänka kostnaderna och öka servicen. Den som gör sig mödan att analysera får också veta, säger Lars-Inge Persson. Om ungefär ett år hoppas de att kunna skörda frukterna av det arbete som nu inletts med att skapa datalager och lättanvända datorbaserade verktyg. Här finns det mycket att tjäna för både våra kunder och för oss som producent, säger han. Analyserna hjälper till att tidigt identifiera anläggningar som inte fungerar optimalt. Det kan handla om allt från svagheter i konstruktion till slitage. Felaktig dimensionering och slarvigt injusterade styrsystem är andra fel som kan upptäckas. Henrik Gadd och Lars-Inge Persson
halvårsinformation 11 Att snabbt hitta och åtgärda svagheter har många fördelar. Behovsstyrd service är mer kostnadseffektiv än schemalagda besök. Att inte behöva kompensera fel med hög matningstemperatur stärker fjärrvärmens konkurrenskraft och position i energisystemet. Genom att analysera mätdata från Öresundskrafts nät i Helsingborg och Ängelholm har jag kommit fram till att tre av fyra fjärrvärmecentraler skulle kunna fungera bättre än de faktiskt gör, säger Henrik Gadd som med sin forskning inte bara förbättrar underlaget för proaktivt underhåll. Mätvärdesanalyser ger enligt Lars-Inge Persson förutsättningar för en rad nya affärer och intäktskällor: Jag ser goda möjligheter att utveckla nya tjänster som till exempel att skapa uttagsprofiler till hjälp vid bostadsbolags och industriers arbete med energieffektivisering. Vilken kund vill inte ha hjälp med att optimera sin anläggning och välja bästa taxan? Mätdataanalys gör det möjligt för oss att både sänka kostnaderna och öka servicen. fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik PROJEKTNAMN UTFÖRARE PROJEKTLEDARE SUMMA KR SLUTRESULTAT MARKNAD OMVÄRLD TEKNIK Det reglerade fjärrvärmeavtalet, etapp tre Handelshögskolan i Jönköping Daniel Hult 1 050 271 december 2015 Gröna IT-innovationer för fjärrvärme IMCG Sweden AB Magnus Andersson 6 000 000 januari 2016 Hinder och möjligheter för expansion av fjärrkyla Linköpings universitet Jenny Palm 1 534 288 januari 2017 Kundernas uppfattning av förändrade prismodeller Grontmij AB Henrik Gåverud 861 000 januari 2016 Resurseffektiva städer Luleå tekniska universitet Linda Wårell 1 358 653 juni 2017 Biomassa systemmodeller och målkonflikter Luleå tekniska universitet Anna Krook Riekkola 2 500 000 januari 2017 Energieffektivisering i bostäder WSP Sverige AB Sirje Pädam 765 000 november 2016 District Heating Research in China Högskolan i Halmstad Mei Gong/Sven Werner 910 000 rapport 2014:3 Fjärrvärmens framtida roll i Europa Högskolan i Halmstad Sven Werner 2 898 000 juni 2017 Framtida värmebehov, etapp två Högskolan i Halmstad Henrik Gadd 1 273 000 februari 2015 Regionala fjärrvärmesamarbeten WSP Sverige AB Ingrid Nohlgren 940 000 februari 2015 Storskalig styrning av fjärrvärme Linköpings universitet Louise Trygg 1 963 643 juni 2017 Strategier för hållbar energieffektivisering IVL Svenska Miljöinstitutet Fredrik Martinsson 1 416 667 mars 2017 Termodynamisk värdering av energianvändning Mälardalens högskola Björn Karlsson 3 104 570 juni 2016 i byggnader Ökad acceptans för energiåtervinning Profu i Göteborg AB Johan Sundberg 2 640 000 juni 2017 Fjärrkyla framtida design och standard SP Sveriges Tekniska Jan Henrik Sällström 2 560 434 februari 2016 Forskningsinstitut AB Fjärrvärmedriven vattenrening i industrin Kungliga Tekniska Högskolan Andrew Martin 2 420 000 februari 2016 Livslängd för fjärrvärmerör SP Sveriges Tekniska Nasdaneh Yarahmady 2 100 000 augusti 2016 Forskningsinstitut AB Kombinerad fjärrvärme- och fjärrkyleanslutning Lunds universitet Svend Frederiksen 4 593 000 april 2016 i byggnader Livslängd och statusbedömning av fjärrvärmenät Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi 4 395 000 juni 2017 Risk- och sårbarhetsbedömningar verktyg för Grontmij AB Mikael Jönsson 752 000 oktober 2015 planering av underhåll och förnyelse Små värmekällor kunden som prosument Lunds universitet Patrik Lauenburg 980 000 juni 2016 Värdering av energilösningar i byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet Jenny Gode 916 667 juni 2015 Värmedriven komfortkyla för mindre anläggningar FVB Sverige AB Håkan Walletun 839 000 mars 2015
12 fjärrsyn frågor till fjärrsyns expertråd 1. Vilket forskningsprojekt inom Fjärrsyn hoppas du mest på? 2. Jobbar man i ditt råd med att öka användingen av resultat från forskningen i branschen? I så fall hur? Per Rosén, affärsutvecklare på E.ON och forskningsansvarig i Svensk Fjärrvärmes teknikråd. 1. Jag har förhoppningar om spännande resultat från flera av forskningsprojekten inom Fjärrsyn, dock inte speciellt projekt. 2. Inte specifikt mer än att rådet, via referensgrupperna, ser till att de kommunikationsplaner som finns beskrivna i kontrakten följs. AnnBritt Larsson, försäljningschef för fjärrvärme på Tekniska verken i Linköping och forskningsansvarig i Svensk Fjärrvärmes marknadsråd. 1. Projektet Analys av regelstyrd energi och miljövärdering av byggnader som leds av Björn Karlsson vid Mälardalens högskola. Det kan ge värdefull input till Boverkets arbete med byggreglerna (BBR) och NNE, Nära nollenergihus. 2. Nej, inte specifikt men vi ser gärna att resultaten sprids genom olika konferenser i branschen och som artiklar i Fjärrvärmetidningen med mera. Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi och Miljö och forskningsansvarig i Svensk Fjärrvärmes kommunikationsråd. 1. Jag hoppas på projekt som har sin utgångspunkt i kundperspektivet som affärsutveckling, stärkta relationer och hur vi möter en ökande konkurrens och energibesparingar hos våra kunder. 2. Kommunikationsrådet har till uppgift att arbetar för att kommunicera forskningsresultat till branschen. Det kan handla om syntesrapporter, reportage i Fjärrvärmetidningen eller föredragningar på branschseminarier. Per Håkansson, marknadschef på Karlshamn Energi och forskningsansvarig i Svensk Fjärrvärmes teknikråd. 1. Det är många bra projekt som pågår, men det som jag tycker känns extra intressant är Från enkelhet till komplexitet där forskare vid Grontmij ska se hur fjärrvärmeföretagens nya prismodeller har slagit igenom och hur kunderna uppfattar detta. 2. Vi följer projektet och ser att de gör de kommunikationsinsatser som de lovat i sin ansökan, men vi i rådet kan bli vassare på att själva jobba med att kommunicera forskningsresultaten. forskning som stärker fjärrvärme och fjärrkyla, uppmuntrar konkurrenskraftig affärs- och teknikutveckling och skapar resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem. Kunskap från Fjärrsyn är till nytta för fjärrvärmeföretagen, kunderna, miljön och samhället i stort. Programmet, som drivs av Energiforsk AB, finansieras av Energimyndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor om året. För mer information om projekt, resultat och ny kunskap från forskningen: www.fjarrsyn.se Energiforsk AB 101 53 Stockholm E-post fjarrsyn@energiforsk.se www.fjarrsyn.se