Samverkan för en bättre miljö - Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 2007-2011 ÅTGÄRD 5. ENERGISNÅL GATUBELYSNING GENOM BYTE AV ARMATURER OCH TRAFIKSIGNALLYKTOR Halmstad den 30 juli 2011 Ove Svensson Roger Orwén
ÅTGÄRD 5. ENERGISNÅL GATUBELYSNING GENOM BYTE AV ARMATURER OCH TRAFIKSIGNALLYKTOR Bild på montering av ny belysning, från Halmstads kommuns hemsida Teknik- och Fritidsförvaltningen har under perioden 2007-2011 bytt ut cirka 25 % av Halmstads kommuns 24 000 belysningspunkter. Genom att äldre gatubelysningsarmaturer byttes ut till mer energisnåla alternativ, och trafiksignallyktor med lågvoltslampor byttes ut till lykthus med lysdioder, sparades energi och det blev samtidigt bättre ljus. Längre livslängd minskar bytesfrekvensen och därmed underhåll och transporter samt deponeringen av uttjänta lampor. Antalet fordons- och mantimmar beräknas minska som en följd av åtgärden från ca 1 200 timmar till ca 650 700 timmar. Deponeringen av uttjänta lampor beräknas minska med ca 1 200 ljuskällor per år. Ytterligare en positiv effekt är minskad användning av bly. En utvärderingstrappa - från aktivitet till måluppfyllelse Logical Framework Approach (LFA) utgår från de aktiviteter som ingår i åtgärden. Inom åtgärden för energisnål gatubelysning utgjordes aktiviteterna av ett byte av 8 371 armaturer för gatubelysning och av 669 trafiksignallyktor/tryckknappslådor, där energislukande ljuskällor ersätts av mer energisnåla alternativ. Aktiviteterna har tre omedelbara effekter, nämligen energibesparing, begränsning av användningen av bly samt ökad trafiksäkerhet på grund av bättre belysning. Utöver detta noteras på sikt besparingar på grund av minskat underhåll på grund av att LED-enheterna förväntas ha längre livslängd än de tidigare lågvoltslamporna. Resultatet av åtgärdens samlade effekter kan uppskattas till 2,17 GWh vilket överstiger det uppsatta målet med 56 procent. Genom att addera åtgärdens effekter och måluppfyllelse med
övriga åtgärders kan sedan hela programmets måluppfyllelse beräknas. För att förstå vad som ligger bakom åtgärdens effekter och graden av måluppfyllelse måste dessa relateras även till andra förhållanden som påverkar resultatet. I det här fallet till att kommunen bytte ut mer av armaturen genom att skjuta till egna medel. Hur aktiviteterna inom åtgärden bidragit till måluppfyllelsen visas i figur 7. nedan. Figur 7. Utvärderingstrappa utbyte av armatur och trafiksignallyktor Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet är det åtgärden syftar till att uppnå som energibesparing och reducering av förekomsten av bly i miljön Resultat Resultatet är en sammanfattande bedömning av de effekter respektive aktivitet antas leda till, utöver energibesparing minskat underhåll av armatur och trafiksignallyktor m.m. KUMULATIV FÖRÄNDRING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas utbyte av armaturer leda till minskad elförbrukning och användning av bly. Aktiviteter inom åtgärden klimp-programmet genomför ett flertal aktiviteter inom varje åtgärd. BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START För att kunna bedöma förändringar inom åtgärderna, är det viktigt att klargöra tillståndet vid åtgärdens start (baslinje). Halmstads kommun hade före Klimatinvesteringsprogrammet cirka 24 000 belysningspunkter med en total elförbrukning om cirka 12 GWh. Det är i relation till detta som vi ska den minskade energiförbrukningen om 2,17 GWh. Den kan också relateras till en investeringskostnad om totalt 17,5 Mkr varav kommunen svarade för 70 och staten för 30 procent av kostnaderna. Energibesparingen vid utbyte av kvicksilverarmaturer uppkommer då de nya ljuskällorna av högtrycksnatrium, som har en effekt om 70 W, ersätter de gamla på 120 W. Till detta kommer en besparing när trafiksignalernas lågvoltslampor om 27 W byts till lykthus med dioder om 10 W. På utvärderingens hemsida har en ambition varit att belysa utvärderingens resultat med konkreta exempel. Det har ofta skett genom att knyta an till vardagslivet och den lokala stadsbilden. Betydelsen av vad det innebar att byta ut trafiksignallyktor hämtades till exempel från korsningen Laholmsvägen-Grönevångsvägen. Fordonssignaler, cykel- och gångsignaler hade i korsningen bytts till natriumljus och tryckknappslådorna från lågvolt till LED (lysdioder), vilket innebar en minskad förbrukning i korsningen från 9 440 till 2 288 kwh/år, vilket motsvarande en minskning med 76 %. Ett byte från gamla glödlampor till nya dioder i både trafiksignaler och tryckknappslådor kan ge besparingar motsvarande cirka ett halvt års energiförbrukningen hos en villa.
Måluppfyllelse Varje åtgärd, liksom Klimatinvesteringsprogrammet i sin helhet, har i ansökan angett en rad mål som skall uppnås. Det kan gälla i vilken omfattning en åtgärd bidrar till energibesparing, utveckling av ny teknik, ökad kunskap eller andra önskvärda tillstånd. Utbytet av armatur och signallyktor är i första hand en åtgärd för energibesparing. Denna förväntades ske genom minskad förbrukning av energi som en följd av utbytet av armaturer och signallyktor, men även som en följd av att det krävdes färre transporter för utbyte av armaturer och minskad deponering av uttjänta belysningspunkter. Till detta kom även en miljövinst genom att användningen av bly begränsades. Utbytet av armaturer och trafiksignallyktor har infriat målsättningen som angavs i ansökan till och med överskridit denna. En bidragande anledning är ökade investeringskostnader även om dessa belastat kommun och inte KLIMP. Reducering av miljöproblem som mål Elförbrukningen för Halmstads kommuns cirka 24 000 belysningspunkter är betydande. Den uppgår till cirka 12 000 000 kwh (12 GWh) och står därmed för cirka 2/3 av driftskostnaderna för kommunens offentliga belysning. Åtgärdens målsättning att minska energiförbrukningen med 1 437 760 kwh/år, motsvarar en minskning med runt 12 procent av den totala förbrukningen under ett år. Miljömål anges inte alltid som tillstånd som skall uppnås, utan många gånger som problem som skall reduceras. Målen har då inte angetts utifrån vad som vore acceptabla förhållanden, utan i vilken grad man i vårt exempel lyckas begränsa energiförbrukningen och förekomsten av bly i våra produkter. För att göra resultaten begripliga för allmänheten och bidra till ett ökat engagemang måste åtgärderna relateras till vardagen och medborgarnas livsvärld. De måttenheter som används blir annars alltför abstrakta för flertalet medborgare. På utvärderingens hemsida har besparingen jämförts med förbrukningen hos normalstora villor. En normal villa antas använda cirka 15 000 kwh/år, vilket innebär att åtgärdens minskning av energiförbrukningen skulle motsvara förbrukningen hos nära 96 normalvillor. Kvalitativa kommentarer En alltför långt driven förenkling av redovisningen av utfallet av åtgärderna och av programmet i sin helhet riskerar att trivialisera miljöåtgärderna. För att motverka detta har de kvantitativa måtten kompletterats med kommentarer som lyfter fram andra kvalitativa aspekter hos åtgärden. Energibesparingen sker via utbyte av 6 000 kvicksilverarmaturer i gatubelysningen och utbyte av lågvoltslampor i trafiksignaler. Där totalt 160 fordonssignaler och 240 cykel-/gångsignaler kommer att bytas. Samtidigt innebär förändringen kvalitativa förbättringar som förtjänar att lyftas fram. De flesta platser har fått bättre belysning. Tidigare armaturer hade ofta slitna glas som hindrade spridning av ljuset. De nya lamporna har även ett bättre spektra, vilket också ökar
spridningen. Bättre synbarhet hos trafiksignalerna genom övergången till LED-belysning har också ökat trafiksäkerheten. Sammanfattande diskussion och värdering En bidragande anledning till åtgärdens lyckade resultat har varit engagemanget och kompetensen inom organisationen. Åtgärden med utbyte av armaturer och lampor i trafiksignaler har skett i enligt med planerna. Det har upplevts som ett tacksamt projekt med klara och tydliga besparingar för miljön och på sikt även för ekonomin. Åtgärden har kunnat göras med befintlig organisation och teknik, inga större omändringar har varit nödvändiga. Förutom energibesparing leder den nya mer uthålliga tekniken till färre transporter för underhåll, minskad deponering och mindre användning av bly. Till de svårigheter man stött på hör att vissa armaturbyten i gatubelysningar kräver större insatser, även stolpen kan behöva förändras, genom att till exempel såga av s.k. metkroksstolpar. Kostnader som dock ingick i projektets kalkyl. Teknik- och fritidsförvaltningen har tidigare arbetat med utbyte av armatur, organisationen var därmed redo att jobba från start. Det är även beprövad teknik som inte kräver särskilda tillstånd. Det har också underlättat att förvaltningens egna anställda har kunnat utföra stora delar av jobbet. Förvaltningen fortsätter byta ut armaturer och signallyktor till 2013, men i lägre takt än inom ramen för Klimp. Annat som driver på utbytet är ett statligt krav om att kvicksilverlampor ska vara utbytta till år 2015. När det gäller frågan om åtgärdens lönsamhet, som bl.a. diskuterades av Vägverket inför bedömningen av Halmstads kommuns ansökan om medel för åtgärden, kan denna betraktas ur olika perspektiv. Kostnaderna varierar om utbytet sker i takt med normalt underhåll, eller om detta sker för stora delar av armaturerna och trafiksignallyktorna på en gång. En massiv satsning av det slag som skett inom Klimp där armatur och trafiksignallyktor byts ut oavsett sitt skick kan inte jämföras med det normala utbytet som sker i samband med det årliga underhållet. För lönsamhet vid utmönstring av armatur och trafiksignallyktor i den omfattning som skett inom åtgärden krävs sannolikt anslag av det slag som skett inom Klimp. Ett ställningstagande som för övrigt också gjordes av Rådet för investeringsstöd. Utbyte av armaturer och trafiksignallyktor i stor skala kan även innebära begränsningar att successivt kunna ta vara på ny teknik inom området. En satsning av det slag som skett inom Klimp och denna åtgärd måste därför kombineras med framtidsbevakning av de nya alternativ som tas fram. Inom åtgärden har ljusmarknaden bevakats för att redan nu kunna identifiera ny alternativ teknik inom belysningsområdet. En sådan teknik är s.k. longlife-lampor. Dessa har under programperioden börjat införas i flera ytterområden, vilket leder till att transporter för underhåll ytterligare minskas. Det pågår även utvecklingsarbete inom LED-tekniken, vilket kan innebära fler byten framöver.