Skog & Ekonomi Nummer 4 november/december 2006 BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN TRÄVAROR Sågverken slår legendariskt prisrekord Sidan 2 TIMMER Lager och borrar dämpar granpriset Sidan 2 MASSAVED Stormlagren börjar tömmas Sidan 3 Mot lokala massavedspriser Sidan 3 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Lokala rotpostkrig präglar marknaden Sidan 4 BARKBORREN PRESSAR GRANTIMMERPRISERNA Med kylan kommer virket till industrin Sidan 5 INTERNATIONELLT Svenska massavedspriser halkar efter Sidan 6 Barkborreskadorna var, enligt inventeringar höst, drygt 1 milj m 3 sk och skadorna återfinns långt utanför Gudruns kärnområden. Nu övervintrar borrarna i träd och mark inför nästa attack i början av maj 2007. Vid en varm och torr sommar kan sedan förökningstakten bli mellan 5 och 50 ggr! Ett antagande är att skadorna då blir fem ggr så stora som i år, vilket innebär ca fem miljoner kubikmeter skadat virke. Ponera att skogsägaren åtminstone tar ned 3 ggr så mycket skog när man ändå är på plats och avverkar. Då blir påverkan på virkesmarknaden i södra Sverige 15 milj m 3 sk, en marknad som normalt avverkar knappt 30 milj m 3 sk. Virket kommer nästan uteslutande från grövre granskog med hög timmerandel. Dessutom blir maskinernas produktion kraftigt sänkt vid denna åtgärdshuggning. Ovanpå detta talar nu mycket för att Skogsstyrelsen utfärdar speciella skyddsåtgärder för att minimera angreppen. Dessa kommer troligen att innehålla en stark avrådan från att gallra under sommarmånaderna. Effekten av detta scenario på virkesmarknaden är inte självklar. Utbudet av grantimmer med varierande kvalitet torde öka kraftigt medan bristen på talltimmer skärps ytterligare. Utbudet av massaved och framförallt färsk granmassaved borde minska i södra Sverige. Slutsatsen av dessa spekulationer blir alltså pressade priser på grantimmer samt höjda priser på talltimmer. FASTIGHETSMARKNADEN Rekordpriserna fortsätter Sidan 6 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Inventera din skog för barkborreskador Sidan 7 VIRKESSÄLJARSKOLAN Samla ihop avverkningsvolymer för ett bättre förhandlingsläge Sidan 7 MASSAMARKNADEN Fortsatta prisökningar på barrmassa Sidan 8 RÄNTOR & VALUTA Bind räntan på 1 till 2 år Sidan 9 Regeringens utförsäljning kan höja kronan Sidan 9 1
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration. TRÄVAROR Sågverken slår legendariskt prisrekord Den urstarka konjunkturen gör att sågverken fortsätter att höja priserna. Normalt svalnar marknaden av med temperaturen då byggandet utomhus minskar. Just nu ser vi ett unikt undantag. Alla sågverk vi talat med fortsätter att höja priserna, i mittten av november! Flera poängterar dock att höjningstakten på fura mattats av den senaste tiden. Sågverken är nu på väg att passera det legendariska prisrekordet från 1994 på ca 2000 kr/m 3 s för högkvalitativ gran, fritt hamn. Prisnivån från 1994 har för sågverksbranschen, under en lång tid, känts som Bob Beamons klassiska världsrekord i längdhopp på 8,9 m från OS 1968. Länge trodde man det var oslagbart och det höll i 23 år. Sågverksindustrin fick vänta i 12 år men då har vi visserligen inte tagit hänsyn till inflationen. Bortsett från USA utvecklas alla marknader mycket positivt men det är Europa som är lokomotivet. I USA är det däremot nattsvart. Priserna på sågat har sänkts med uppemot 35% det senaste året och i dag är prisskillnaden mot Europa så hög som 600 kr. En skillnad som inte kan bestå för evigt. Exporten från Europa till USA minskar drastiskt och sitter säljaren inte fast i kontrakt så levererar han nu bara för att vårda gamla relationer. Den amerikanska marknaden kan ju svänga snabbare än man anar. Nu har också Kanadensiskt virke börjat och komma in i Europa men att Europa skulle översvämmas av Nordamerikanskt virke är föga troligt. Skogssektorn är hårt pressad i Nordamerika. Ett stort antal Kanadensiska sågverk har slagit igen den senaste tiden och bara i år har 8 000 anställda förlorat jobbet och de senaste fem åren har 40 000 anställda sagts upp. Men kommer lågkonjunkturen med kraft från USA så drabbas även Europa. Än så länge känns det mesta ändå positivt. Notera att alla sågverksägare vi talat med andas fortsatt mycket stark optimism och vinsterna investeras i ny utrustning överallt i Sverige. TIMMER Skogsägarföreningarna avgör prisutvecklingen på timmer Försörjningsläget för sågverken ser generellt hyfsad ut över landet, med vissa lokala undantag som exempelvis för tall i Norrbotten. Från Mellansverige och norrut har många företag haft mycket ont om virke vid industri den senaste tiden. Säsongsstarten var sen och det milda vädret har fördröjt virkesflödet. Detta har stressat marknaden och gjort att man lokalt sett mycket höga rotpostpriser. Många aktörer har dock goda lager i skogen och så fort vi får tjäle i marken kommer virkesflödet att vara betydligt större. Vi tror då att rotpostmarknaden över lag svalnar något. Det kan vara så att tåget med extrema toppriser på rotposter gått för den här säsongen. Med nuvarande marknadssituation är det skogsägarföreningarna som bestämmer timmerprisernas utveckling. Tycker man att det finns utrymme eller att rotpostmarknaden drar iväg så kommer man att pressa upp prislistan efter årsskiftet. 2
Lager och borrar dämpar granpriset i syd I södra Sverige är situationen annorlunda. Hela marknaden präglas fortfarande av Gudrun. Lagren av vattnat timmer är sannolikt över 8 miljoner m 3 fub. Huvuddelen är gran med en kvalitet som successivt kommer att försämras. Aktörer med stora lager kommer att försöka upparbeta så mycket de kan av lagren. Sannolikt kommer handeln med vattenlagrat virke att öka mellan sågverken. Ovanpå detta kommer barkborreskadorna som frigör miljontals kubikmeter med grantimmer. Vem som helst kan förstå att efterfrågan på grantimmer kommer att vara måttlig. Vi tror helt enkelt att man inte kommer att prioritera vanliga avverkningar. Efter sommaren kan det till och med bli svårt att få resurser att avverka en konventionell, grandominerad slutavverkning. Talldominerade bestånd är däremot hårdvaluta i områden med furusågverk. Här upplever vi en mycket het marknad med höga rotpostpriser. Om trävarumarknaden håller i sig kommer sannolikt efterfrågan på tall öka ännu mer och priserna gå upp ytterligare. MASSAVEDSMARKNADEN Stormlagren börjar tömmas Efterfrågan på massaved är som vanligt stor i hela landet. Försörjningen av ved till industrin verkar vara god för tillfället. För barrmassaved påstår många aktörer att pristrycket kommer att vara obefintligt för mycket lång tid framöver. Man hänvisar då till de kvarvarande stormlagren i södra Sverige. SÖDRA räknar med att deras lager på knappt 2 milj m 3 fub, kommer att vara upparbetat någon gång i mars-april 2007. På färsk gran kan man förutspå lokala bristsituationer till sommaren beroende av barkborren. Det hela sammantaget gör att vi tror det kommer att dröja åtminstone till i vår innan vi ser några prisrörelser uppåt på massaveden. Även här är det skogsägarföreningarna som håller i taktpinnen. Mot lokala massavedspriser En annan tydlig trend är värmeverkens påverkan på massavedsmarknaden. Prissättningen på massaved är gemensamma i mycket stora regioner. Det är därför inte ovanligt att betalningsförmåga överstiger massavedspriset för enskilda värmeverk i deras absoluta närområde. Det visade sig tydligt i exempelvis Mälardalen under våren 2006. Med ökat energipris kommer transportkostnaden att öka i betydelse och värmeverken köper den råvara som ger lägst totalkostnad. För såväl skogsbrukets som nationens del är det kraftigt kontraproduktivt att elda upp massaved. Det finns två vägar att undvika massavedseldningen. Antingen skapar skogsbruket lokala prislistor där man konkurrerar ut värmeverken även i närområdet. Alternativt tar skogsbruket ett helhetsansvar för att försörja värmeverken och förser dem med rätt råvara. Något kommer att hända på detta område, var så säker! KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på virkespriserna. De har svarat på frågan: "Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna?" 3
Lokala rotpostkrig präglar marknaden Åke Berg koncernchef på Bergs Timber, ett börsnoterat sågverksföretag i sydöstra Sverige. www.bergstimber.se Trävaror: Trots att vi går mot vinter med minskat byggande är, framförallt den Europeiska, marknaden stabil med stor efterfrågan inte minst på gran. Efterfrågan på fura är också stabil men här anar vi en utplanande marknad. De Finska sågverk har ökat sågningen igen och där sker en viss lageruppbyggnad, vilket kan vara ett första tecken på dämpning. Timmer: Vår virkesförsörjning ser bra ut. Vi har kvar stormlager där kvaliteten är hyfsad. Utbudet i Gudrunområdet kommer sakta åter medan vi ser ett bra utbud norrut. Prislistan för gran är återställd medan tallen med god marginal passerat före stormen nivån. Rotpostmarknaden är ojämn med stor prisspridning mellan olika objekt och regioner. Framåt finns ett pristryck uppåt men på gran dämpas det av terminallagren och barkborreskadorna. Massaveden: Signalerna varierar men de som behöver färsk granmassaved positionerar sig nu inför en tuffare situation. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Trävaror: Rekordpriser i Europa, där vi fortsätter att höja priserna och har nu passerat 1994 års nivå. Prisökningstakten fortsätter på gran, men har börjat plana ut på fura. I USA har däremot priserna sjunkit med 30 35 % sedan årsskiftet och prisnivån ligger nu hela 600 kr/m 3 s under Europanivån. Särskilt Tyska aktörer minskar nu på USA medan Kanadensiskt virke börjar hitta till Europa. Detta oroar och priserna kommer med all sannolikhet att jämnas ut mellan Europa och USA. Timmer: Vi upplever ett väldigt stort utbud och vi skulle faktiskt gärna se att avverkningarna sköts lite på framtiden vilket vi tror är till förmån för skogsägarna. Vi känner nu en stor oro för barkborren och vi tror att det blir svårt att hinna med att ta vara på virket innan det blir skadat. Mycket av skadorna på timret kommer i sommar och vi kommer att ha särskilda priser för barkborretimmer. Massaveden: Vi upplever en mycket bra efterfrågan på fiber, framförallt från exportaktöer som jobbar mot Centraleuropa. Vi har aldrig tidigare fått så många frågor på fiber från utlandet som nu. Mats Hansson Virkesledare på Skogssällskapet i södra Sverige. www.skogssallskapet.se Allmänt: Fyra effekter av Gudrun påverkar marknaden: stormlagren, barkborrarna, bränsleöverskottet och aktivare virkeshandel över Östersjön. Timmer och massaved: På grantimmer kommer vi alla att jaga barkborreskadat virke. Hinner vi i tid blir det överskott på grantimmer. Kommer vi steget efter lär inte virket duga till grantimmer eller färsk granmassaved vilket troligen ger brist på bägge sortimenten. På talltimmer kommer vi att se en brist och stigande priser. För barrmassaveden kan vi förvänta oss överskott då barkborreskadorna leder till en sortimentsförskjutning mot barrmassaved. Här kan vi åter se ett ökat köpintresse från utlandet. Energi: Vi har fortfarande ett brännvedsöverskott i de glesbefolkade delarna av stormområdet. I tätbefolkade områden i södra Sverige har vi däremot en explosiv efterfrågeökning på bränslesortiment. Vi utvecklar därför stubbrytning som en del i försörjningen. Ädellöv: Jag tror att eken har en fortsatt stabil efterfrågan medan det är oklart om den dystra trenden för bok för vänder. 4
Sten Geijer VD på Brevens Bruk i södra Närke, en av Mellansveriges största privata egendomar. www.brevens.se Timmer: Jag känner mig orolig för att utbudet blir granbarkborredrivet även långt norr om Gudrunområdet. Dessutom är Gudrunlagren fortfarande mycket större än förväntat vilket sannolikt ger sågverken en god tillgång på grantimmer i södra Sverige. Den starka efterfrågan fortsätter och det kan bli brist på talltimmer. Jag tror på oförändrade prislistor men toppriserna på rotposter kan sjunka något. Massaved: Utbudet av massaved är förvånansvärt starkt i höst, inte minst på färsk gran. Jag tror inte att det blir brist på granmassaved delvis beroende på granbarkborren. Visserligen kan flödet av barrmassaveden bli något svagare vilket kan tvinga sulfatindustrin att acceptera mer torr ved. Därför ser jag inga större prisförändringar. Det som kan påverka massavedspriserna är pressen från bränslet. De större värmeverken kommer att lokalt köpa även massaved och skapa en bristsituation i sin närhet. Detta kan leda till mer lokala massavedspriser. MED KYLAN KOMMER VIRKET TILL INDUSTRIN Bengt Algotsson, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Allmänt: Skogkonjunkturen är stark men vi vet att det kan svänga snabbt. Därför tror jag skogsägarna skall utnyttja det goda tillfället. Kontraktering är hög på alla sortiment men virkesflödet är fortfarande lågt. Timmer: Sågverken har små lager men virket kommer nu när det blir kallt och det blir gott om virke i vinter. Skogsägarna avverkar betydligt mycket mer tall än tidigare vilket gett en viss brist på gran. Rotpostmarknaden känns hetare än normalt vilket förvånar mig med det stora virkesutbudet vi ser. Håller nuvarande konjunktur i sig finns det behov av timmerprishöjningar längre fram i vår. Massaved: Vissa granförbrukande industrier har brist på färsk fiber medan det finns gott om barrmassaved. Barrmassavedspriserna ligger fast tills man betat av de stora lagren i söder. På gran- och lövmassaved kan det uppstå bristsituationer senare i vår vilket borde avspegla sig i priset. Karl Hedin VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag, ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Trävaror: Det är fortsatt drag i marknaden. Med låga lager och svårt att möta efterfrågan fortsätter prishöjningarna för både fura och gran på alla marknader utom USA. Prisstegringstakten är dock inte lika stor som tidigare. Konjunkturvändningen har alltid tidigare kommit från USA. Nu faller den amerikanska marknaden. Denna gång finns en motkraft med nedlagd sågverksindustri i Nordamerika vilket gör att jag än så länge ser positivt även på 2007. Timmer: Prishöjningen i augusti gav efter en viss fördröjning, ett kraftigt ökat utbud och god kontraktering. Ändå har sågverken, som vanligt, låga industrilager just nu innan vintern när flödena kommer igång. Timmerpriserna är historiskt höga och vi har haft en het rotpostmarknad. Med rådande utbud kommer prisnivån att ligga fast första halvåret. Massaveden: Mycket talar för en stabil prisnivå. Energiveden: Volymerna ökar och priserna stiger lokalt i de heta regionerna med värmeverk. Arvid Callans, VD och ägare till Callans Trä AB, ett av Mellannorrlands största privata sågverksföretag. www.callanstra.se Trävaror: Priserna på både fura och gran fortsätter att stärkas under kvartal 1, 2007. Vi ser en volymökning på de Europeiska, Asiatiska och Afrikanska marknaderna. Men vi ser också ändrade virkesströmmar i Europa där exporten till USA minskar och vi får se import från Kanada. 5
Timmer: Nedre Norrlands sågverk har ett bra timmerflöde och den prisuppgång vi sett under hösten på både tall och gran planar ut under vintern. På barmarksrotposter har priserna varit mycket höga under hösten medan vinterposter haft en betydligt lägre nivå. Massaved: Vi noterar ökade förfrågningar på samtliga massavedssortiment vilket kan leda till prisökningar. Energiveden: I vårt område är biobränslemarknaden för tillfället mättad och vi ser ett flöde ut ur regionen. Anders Dahlqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se Svealand och Norra Sverige: Generellt är det mycket god efterfrågan på sågtimmer med en begränsning av utbudet och en obalans där vissa sågverk inte får tillräckligt med virke. Bristen är störst när det gäller talltimmer. Längst i norr har importberoendet stärkts. För massaveden är det balans efter industrins underhållstopp. Södra Sverige: Marknaden påverkas fortfarande av Gudrun dels beroende på befintliga lager och dels beroende på granbarkborren. Detta stör de normala virkesströmmarna med en lägre produktionstakt och en grandominans i sortimenten. Detta har gett en brist på talltimmer men gott om grantimmer. Men nu börjar timmerlagren bli ett år och risken för kvalitetsnedsättning ökar. Massavedsmarknaden är i balans men framåt ser vi ännu bättre efterfrågan och kanske brist på färsk gran. INTERNATIONELLT Svenska massavedspriser tappar Enligt konsultfirman Wood Resources Internationals senaste jämförelse tappar Svenska massavedspriser i världskonkurrensen om barrved i norra hemisfären. Under tredje kvartalet noterades den största skillnaden mellan Finland (USD 53) och Sverige (USD 48) på länge. Stora prisökningar har noterats i norra USA och Canada, Eucalyptusveden blir också dyrare. Barrmassavedspriser i världen, t o m Q3 2006 USD per m 3 70 60 50 40 30 20 10 0 US South US NW Canada East Canada West Norway Sweden Finland France Germany Spain Brazil Chile New Zealand Australia Japan Russia FASTIGHETSMARKNADEN REKORDPRISERNA FORTSÄTTER Den extremt höga prisnivån på skogsfastigheter fortsätter. På banken har vi prognosticerat en lugnare utveckling efter årsskiftet. Visserligen är utbudet rekordstort men frågan är om det räcker för att kyla av marknaden. Vi håller dock fast vid vår prognos. Ett ökat utbud, höjda räntor, eventuell slopad förmögenhetsskatt och barkborreangrepp som kommer att ge stor negativ publicitet bör kyla av marknaden. Man skall vara väldigt medveten om att skogsfastighetsmarknaden är mycket bräcklig. Den bygger på en stor skillnad mellan utbud och efterfrågan där köparen helt enkelt får acceptera prisnivån för att få köpa och där alla köpare sneglar på prisstatistiken. I ett eventuellt brytningsläge är det extra viktigt att konsultera någon inför ett köp eller en försäljning. Kontakta Skogs & Lantbruksansvarig på närmaste Provinsbank! www.danskebank.se Några ledande skogsmäklarhus ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. 6
Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Till skillnad från mindre fastigheter så har den förväntade utbudsökningen uteblivit när det gäller större objekt. Efterfrågan och intresset efter jordoch skog är fortsatt mycket stort varför vi ser ytterligare prishöjningar i de mest attraktiva områdena. Min tidigare prognos om en prisdämpning skjuts därför något på framtiden tack vare det stora intresset och den goda allmänkonjunkturen. En intressant signal är att vi har väldigt många värderingsuppdrag just nu vilket kanske är en indikation på att utbudet ökar vartefter, även vad gäller de lite större egendomarna. Lars Wesslund Mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. www.konsult.lrf.se. Efter den snabba prisuppgången i vår trodde vi kanske att marknaden skulle nyktra till. Allt talar ändå för ett fortsatt stort intresse för skog och fortsatt stigande priser i hela landet under hösten. Utbudet är mycket stort och vi kommer att passera 1000 sålda fastigheter under 2006. Jag är förvånad över att prisnivån håller i sig och rimligtvis måste det ske en utplaning efter årsskiftet. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Barkborreinvetera dina bestånd i vinter. Använd vintern för att noga gå igenom dina bestånd och sök efter skadade träd. Boka upp din avverkningskontakt och beställ avverkning. Resurserna kommer sannolikt inte att räcka till i sommar. Fortsätt att fokusera på talldominerade bestånd vid slutavverkning. Framförallt i Sydsverige och Norrbotten är det rekordpriser på tall. Beställ plantor i inför våren och poängtera att du vill ha förädlade plantor. Utnyttja energiveden. Kontrollera marknaden för GROT speciellt om fastigheten ligger nära ett värmeverk. VIRKESSÄLJARSKOLAN del 1 Många känner sig osäkra i säljsituationen. Nu inleder vi en serie där Anders Josefsson, Skogsansvarig i Väst ger handfasta tips för en trygg och bra affär. Ett allmänt råd är att bygga upp och vårda en långsiktig relation med din virkesköpare. Lokalkännedom om din fastighet är mycket värt. Speciellt om du sköter din skog på distans. Försök att samla ihop avverkningsbestånd för de närmaste åren. En stor volym inför förhandlingen är alltid en styrka. Fördela volymerna på gallring respektive slutavverkning. Kanske kan du samarbeta med grannar! Besluta om försäljningssätt. Normalt finns fyra sätt: rotpost, leveransrotköp, avverkningsuppdrag eller leveransvirke. (Vi förtydligar dessa i nästa nummer) Identifiera de virkesköpande företag som arbetar i ditt område. Prata med grannarna vilka de säljer till, kolla i telefonkatalogen. Förhandla med flera parter, det finns alltid premier och diverse tillägg att förhandla om. Skriv kontrakt som noga reglerar din virkesförsäljning beroende på vilket sätt du säljer ditt virke. Håll ordning på alla måttenheter för att räkna fram rätt jämförelsepris. 7
Måttenhet Vid försäljning av: M 3 sk (skogskubikmeter) rotpost M 3 fub (fast under bark) massaved (även timmer till Södra) leveransrotköp M 3 to (toppmätt ub) timmer M 3 t (travat) brännved privat M 3 S (Stjälpt mått) energi flis Omräkningstal 1m 3 sk = 0,84 m 3 fub 1m 3 fub = 1,20 m 3 sk 1m 3 fub = 0,81 m 3 to 1m 3 to = 1,23 m 3 fub 1m 3 t = 0,56 m 3 fub 1m 3 fub = 1,78 m 3 t MASSAMARKNADEN Morten Raunholt Eismark är Senior Analyst för Paper & Forest Products på Danske Equities. Fortsatta prisökningar på barrmassa I flera år har vi sett en stark världsekonomi. Först med USA som draglok, sen Asien och nu rullar äntligen de Europeiska hjulen. Med det positiva industriklimatet i Europa har efterfrågan på papppersmassa växt allt starkare och i dag sätter säljaren priset. Med låga konsumentlager har man under året lyckats höja priset från USD 590/ton till Priser och lagervolymer för barrmassa NBSK price (USD) NBSK price (EUR) Global inventories Days of inventory 50 40 30 20 10 0 Jan-01 Jan-02 Normalised global level Jan-03 Jan-04 Jan-05 Jan-06 EUR & USD 1000 900 800 700 600 500 400 300 8
dagens ca USD 710/ton, en uppgång på hela 20%! Fantastiskt om inte myntet hade två baksidor. Dels kostnaderna där priserna på energi, transporter och kemikalier rakat i höjden. Dels valutan som nu spela den dollarberoende industri ett trist spratt. Dollarns försvagning till Euron och kronan har gjort att dessa 20% smält ihop till en faktisk höjning på 11%. En höjning som knappt räcker till att kompensera för industrins högre kostnader på framförallt energi. RÄNTA OCH VALUTA Roger Josefsson ger bankens syn på ränteoch valutasituationen. http://danskeanalyse. danskebank.dk Framåt tror vi att den amerikanska ekonomin mjuklandar utan större påverkan på massamarknaden. Efterfrågan i Asien (Kina) fortsätter att öka och därmed beroendet av importerad massa. Den Europeiska ekonomin utvecklas positivt med ökad efterfrågan på pappersmassa. För barrmassa (NBSK) är både producent- och konsumentlagren låga (åtminstone i Europa) och produktionsökningen blir mycket begränsad nästa år. Här tror vi att de annonserade prishöjningarna går igenom men att ökningstakten blir långsammare än tidigare. För lövmassan (NBHK) är lagren högre och kapaciteten ökar betydligt nästa år vilket gör att det blir svårt att få igenom prisutspelen. Helt avgörande för massapriset är dock om papperstillverkarna får igenom sina prishöjningar. Att beskriva massacykeln är som att äta en trerätters middag. Först aptitretaren (efterfrågan) sen huvudrätten (prisökningen baserad på efterfrågan) och sist desserten (minskad efterfrågan kyler ner priset). Vår tro är att vi just nu avnjuter huvudrätten och att den varar åtminstone till 2007. Bon apetit! Bind räntan på 1 eller 2 år Riksbankens tankegångar är inte alltid helt lätta att följa. Efter att under en längre tid ha bortsett från inflationen och fokuserat på hushållens snabba kreditexpansion (vilket i princip är det samma som bostadspriser), hävdade Riksbanken i ett tal nyligen att medias fokusering på husprisutvecklingen är överdriven och till och med felaktig. Istället är det utsikterna för inflationen som styr menar Riksbanken. Det var ju skönt att höra! Ändrar det här ränteutsikterna i någon nämnvärd utsträckning? Nja, blir väl det något otydliga svaret. Riksbanken fortsätter säkert att höja räntan mot utlovade 3,5% innan sommaren 2007. Men i takt med att den globala konjunkturavmattningen framträder allt tydligare, och med en produktivitet som fortsätter att verka återhållande på de inhemska inflationen torde möjligheten för en långsammare ränteutveckling öka markant. Med möjlighet till en långsammare ränteutveckling och Riksbankens utlovade höjningar i åtanke rekommenderar vi en mer försiktig placerare att huvudsakligen binda på kort sikt, 1 till 2 år. Dessa räntor är nu faktiskt lägre än den rörlig räntan. Men har man marginaler, och är mer riskbenägen, finns möjligheter till lägre rörliga räntor framöver. 9
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av fjorton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. Regeringens utförsäljningar stärker kronan Goda ekonomiska fundament och en Riksbank som tydligt avser att höja räntan har medfört att kronan har fortsatt att stärkas. Framöver torde potentialen i kronan vara mer begränsad, men var uppmärksam på ny information om utförsäljningen av statliga företag, vilket skulle kunna stärka kronan kraftigt. Ränta % 8 7 6 5 4 3 2 1 5 år 3 mån 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Valuta % 12 EUR/SEK USD/SEK 11 10 9 8 7 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 08-463 27 75 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se