EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.12.2013 COM(2013) 856 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2012 SV SV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Icke färdigbehandlade ansökningar 2011... 4 3. Nya ansökningar 2012... 5 4. Finansiering... 8 5. Uppföljning...8 6. Avslutade ärenden... 9 7. Slutsatser... 10 SV 2 SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2012 1. INLEDNING Enligt artikel 12 i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad förordningen) ska en rapport om fondens verksamhet under det föregående året läggas fram för Europaparlamentet och rådet. Denna rapport presenterar fondens verksamhet under 2012 och täcker, liksom tidigare rapporter, behandlingen av nya ansökningar och äldre icke färdigbehandlade ansökningar samt bedömningen av genomföranderapporter i syfte att avsluta ärendena. Under 2012 mottogs totalt sju ansökningar om stöd ur solidaritetsfonden, vilket är en normal och genomsnittlig siffra. Två ansökningar inkom under årets första hälft och ytterligare fem under sommar- och höstmånaderna. De sju ansökningar som togs emot 2012 avsåg två katastrofer i Italien (svåra vinterförhållanden i stora delar av landet och jordskalv i Emilia-Romagna, Lombardiet och Venetien), fyra katastrofer i Spanien (skogsbränder i Valencia, bränder på Kanarieöarna och i Malaga samt översvämningar i Andalusien, Murcia och Valencia) och en katastrof i Rumänien (torka och bränder). Italiens ansökan gällande landets svåra väderförhållanden i februari 2012 kunde inte godtas av kommissionen. I samband med sin andra ansökan gällande en rad jordskalv som drabbade regionerna Emilia-Romagna, Lombardiet och Venetien i maj 2012 beviljades Italien däremot det största stödbeloppet någonsin i solidaritetsfondens historia. I december 2012, bara sex månader efter att katastrofen inträffat, betalades inte mindre än 670 miljoner euro ut som stöd till landet. Spaniens ansökningar gällde mindre katastrofer där värdet på skadorna låg långt under den normala tröskeln för hjälp från solidaritetsfonden. Inget av dessa fall ansågs uppfylla villkoren i förordningen för att i undantagsfall utnyttja fonden enligt kriteriet för regionala katastrofer. Bedömningen av ansökan från Rumänien hade inte slutförts i slutet av året. Under 2012 slutförde kommissionen dessutom sin bedömning av två ej färdigbehandlade ansökningar från 2011. Ansökan från Italien rörande störtfloder i Ligurien och Toscana 2011 godkändes. Cyperns ansökan gällande en explosion på en flottbas 2011 godkändes däremot inte. Båda fallen beskrivs i denna rapport. Under 2012 beviljade kommissionen totalt 688 254 041 euro i stöd ur solidaritetsfonden. Närmare information finns i avsnitt 4 Finansiering. Solidaritetsfondens förvaltning under 2012 bekräftade dessutom erfarenheterna från tidigare år, nämligen att större katastrofer som är solidaritetsfondens huvudsakliga insatsområde endast utgör en liten del av ansökningarna om stöd. Det största antalet ansökningar avser mindre katastrofer där värdet på skadorna understiger SV 3 SV
tröskelvärdet. Bedömningen av dessa katastrofer visar dock att merparten av dem inte uppfyller villkoren för exceptionellt bistånd från fonden. Att ersätta dessa ganska komplicerade krav i förordningen med ett tydligt och enkelt villkor, var en av punkterna i kommissionens förberedande arbete under 2012 för översynen av förordningen om solidaritetsfonden. 2. ICKE FÄRDIGBEHANDLADE ANSÖKNINGAR FRÅN 2011 Cypern (explosion på flottbas) Den 11 juli 2011 inträffade en enorm explosion vid flottbasen Evangelos Florakis nära Larnaca, 60 km från Nicosia. Olyckan orsakades av att stora mängder ammunition som förvarades i containrar exploderade. Ammunitionen hade beslagtagits 2009 från fartyget M/V Monchegorsk som fraktade vapen från Iran till Syrien. Den konfiskerade ammunitionen hade lossats på Cypern och förvarades vid flottbasen under bar himmel. Explosionen misstänks ha orsakats till följd av självantändning på grund av mycket höga utomhustemperaturer. Intill flottbasen ligger kraftverket Vasilikos, som är Cyperns viktigaste kraftverk och står för ca 50 procent av landets energiproduktion. Explosionen orsakade stora skador på kraftverket vilket ledde till allvarlig energibrist på ön. De cypriotiska myndigheterna lämnade in en ansökan om stöd från solidaritetsfonden den 19 september 2011. Skadorna på enbart kraftverket uppskattades till mellan 330 och 700 miljoner euro. Tillsammans med övriga skador uppskattades de totala direkta skadorna således uppgå till mellan 467 och 837 miljoner euro. Tröskelvärdet för bistånd ur solidaritetsfonden till Cypern 2011 var 99,845 miljoner euro (dvs. 0,6 procent av BNI baserat på 2009 års uppgifter). Uppdaterade uppgifter från de cypriotiska myndigheterna visade starkt reviderade skadesiffror på totalt 357,19 miljoner euro, det vill säga betydligt mindre än vad som uppskattats inledningsvis. Uppskattningen av de direkta skadorna på kraftverket hamnade då på 220 miljoner euro. Efter avdrag för ej stödberättigande skador uppgick de totala skadorna till 271,05 miljoner euro. Enligt de cypriotiska myndigheterna har elmyndigheternas försäkringsbolag åtagit sig att betala för reparationen av kraftverket. Kommissionen drog slutsatsen att alla skador som rapporterats av de cypriotiska myndigheterna antingen är försäkrade eller kan försäkras och att de därför inte berättigar till stöd från solidaritetsfonden. Fonden kan dessutom inte ingripa i fall där tredje part (som även kan vara en offentlig myndighet) har ersättningsansvar. Kommissionen beslutade därför den 20 mars 2012 att ansökan från Cypern inte uppfyllde villkoren för bistånd från fonden och meddelade de cypriotiska myndigheterna detta. Italien (översvämningar i Ligurien) Extrema vädersystem med kraftigt regn över nordvästra Italien den 25 oktober 2011 orsakade störtfloder och jordskred. Provinserna La Spezia i Ligurien, särskilt området Cinque Terre, och Massa-Carrara i Toscana drabbades allvarligast. Katastrofen orsakade svåra skador på bostadshus, företag och jordbruk samt störningar på större transportleder och viktiga offentliga infrastrukturnät. De italienska myndigheterna lämnade in en ansökan om stöd ur solidaritetsfonden den 22 december 2011. De sammanlagda direkta skadorna beräknades till 722,467 miljoner euro, vilket motsvarar 20,43 procent av det normala tröskelvärdet SV 4 SV
på 3,536 miljarder euro som gällde för att Italien skulle kunna få stöd ur solidaritetsfonden 2011 (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser). Ansökan behandlades därför enligt undantagskriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer. Kommissionen drog slutsatsen att kriterierna enligt vilka a) större delen av befolkningen i det berörda området måste ha drabbats och b) katastrofen gett allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren och regionens ekonomiska stabilitet var uppfyllda. Den 15 mars 2012 föreslog kommissionen att 18,062 miljoner euro skulle anslås i ekonomiskt bistånd. Förfarandet för den motsvarande budgetändringen avslutades den 12 juni 2012. När genomförandeavtalet med Italien undertecknats betalade kommissionen ut hela bidraget den 26 november 2012. 3. NYA ANSÖKNINGAR 2012 Under 2012 lämnade tre medlemsstater in sammanlagt sju ansökningar om ekonomiskt stöd ur solidaritetsfonden. Kommissionen godkände en ansökan från Italien (jordbävningar i Emilia-Romagna). Fyra ansökningar (tre från Spanien och en från Italien) uppfyllde inte kriterierna och avslogs. Spanien beslutade att dra tillbaka sin ansökan gällande bränderna i Malaga. Bedömningen av Rumäniens ansökan gällande torka och bränder under sommaren 2012 kommer att presenteras i årsrapporten för 2013. Italien (sträng vinter) I februari 2012 drabbades de norra delarna av mellersta Italien och södra Italien av extremt vinterväder med ovanligt låga temperaturer och ihållande snöfall, vilket orsakade skador på offentlig och privat infrastruktur, bostadshus, jordbruk och företag. Ansökan mottogs av kommissionen den 5 april 2012 efter det att de första skadorna noterades den 1 februari 2012. De italienska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet av de direkta skadorna till 2,735 miljarder euro, vilket motsvarar 75,82 procent av det normala tröskelvärdet på 3,607 miljarder euro (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser) för bistånd ur solidaritetsfonden till Italien 2012. Ansökan behandlades därför enligt undantagskriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer. Villkoret om att större delen av befolkningen i det berörda området måste ha drabbats av katastrofen ansågs vara uppfyllt, men ansökan innehöll inte några övertygande belägg på att det hårda vintervädret orsakade allvarliga och varaktiga återverkningar (i mer än ett år) på människornas levnadsvillkor och den ekonomiska stabiliteten i området som helhet vilket omfattar den största delen av den italienska halvön. Den 26 september 2012 beslutade kommissionen att de väderförhållanden som avses i ansökan från Italien inte kunde betraktas som en ovanligt allvarlig katastrof i den mening som avses i förordningen. De italienska myndigheterna underrättades om detta. Italien (jordskalv i Emilia-Romagna) Den andra ansökan om stöd ur solidaritetsfonden från Italien mottogs av kommissionen den 27 juli 2012 och avsåg en större katastrof, nämligen två förödande jordskalv som drabbade stora delar av norra Italien den 20 och 29 maj 2012 och orsakade allvarliga skador i flera städer och byar, särskilt i provinserna Modena och Ferrara i regionen Emilia-Romagna. Många byggnader, infrastruktur, SV 5 SV
företag, industrianläggningar, jordbruk och viktiga kulturarv fick omfattande och allvarliga skador. De två stora skalven och hundratals efterskalv inträffade inom några veckor och drabbade två provinser i Emilia-Romagna. Skalven påverkade även de angränsande provinserna och regionerna Venetien och Lombardiet. När flera katastrofer av samma slag drabbar samma område inom en relativt kort tidsperiod, betraktas dessa enligt fastställda förfaranden för solidaritetsfonden som en enda naturkatastrof. De sammanlagda direkta skadorna beräknades till 13,274 miljarder euro. Detta belopp var betydligt högre än Italiens tröskel för större katastrofer på 3,607 miljarder euro (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser) under 2012, vilket innebar att katastrofen kunde klassificeras som en större naturkatastrof. Den 19 september 2012 föreslog kommissionen att 670,192 miljoner euro skulle anslås som bistånd, det största stödbeloppet någonsin i solidaritetsfondens historia. Efter att budgetförfarandet slutförts i rådet och Europaparlamentet och genomförandeavtalet mellan kommissionen och Italien antagits, betalades hela biståndet ut den 19 december 2012. Spanien (tre ansökningar) Under sommaren 2012 rasade skogsbränder över stora delar av Spanien, i synnerhet de autonoma regionerna Valencia och Kanarieöarna. I slutet av september 2012 orsakade översvämningar ytterligare skador i de tre autonoma regionerna Andalusien, Murcia och Valencia. Spanien lämnade in en ansökan om stöd ur solidaritetsfonden för var och en av dessa tre katastrofer: 1) Skogsbränder i Valencia: I sin första ansökan från den 30 augusti 2012 uppskattade de spanska myndigheterna att det totala värdet på skadorna uppgick till 140,380 miljoner euro. Uppdaterade uppgifter inkom den 5 september och den 9 oktober 2012. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att ett belopp på 155,767 miljoner euro kunde godtas som total direkt skada, vilket motsvarar 4,3 procent av det normala tröskelvärdet på 3,607 miljarder euro (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser) för Spanien. Ansökan behandlades därför enligt undantagskriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer. Villkoret om att större delen av befolkningen i det katastrofdrabbade området ska ha påverkats ansågs dock inte vara uppfyllt. Ansökan avsåg främst skador på jordbruk, turism och miljö. Kommissionen ansåg heller inte att det fanns några övertygande belägg på att katastrofen orsakat allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren och regionens ekonomiska stabilitet. Den 30 april 2013 beslutade kommissionen därför att ansökan inte uppfyllde villkoren för exceptionellt bistånd från fonden enligt kriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer och meddelade de spanska myndigheterna detta. 2) Bränder på Kanarieöarna: Den ursprungliga ansökan avsåg bränder på ön La Gomera och inkom till kommissionen den 23 september 2012 efter det att de första skadorna noterades den 4 augusti 2012. Även andra öar som tillhör den autonoma regionen Kanarieöarna drabbades av bränder och de spanska myndigheterna beslutade därför att inkludera fler skadesiffror i samband med bränder på Teneriffa och La Palma i ansökan. Uppdaterade skadebelopp för de tre öarna lades fram för kommissionen den 9 oktober och den 17 oktober 2012 och uppgick till 72,235 miljoner euro, varav den största delen (60,7 miljoner euro) avsåg ön La Gomera. De sammanlagda direkta skadorna uppgick endast SV 6 SV
till 2 procent av det normala tröskelvärdet på 3,607 miljarder euro (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser) för Spanien och ansökan behandlades därför enligt undantagskriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer. Kommissionen bedömde att ansökan inte lade fram några detaljerade belägg eller gjorde åtskillnad mellan brändernas direkta effekter för befolkningen (skador på egendom, störningar i försörjningsnät etc.) och de uppskattade ekonomiska konsekvenserna för den större delen av befolkningen. Villkoret att katastrofen ska ha gett allvarliga och bestående återverkningar på regionens ekonomiska stabilitet visade sig inte vara uppfyllt. Kommissionen beslutade därför den 30 april 2012 att ansökan inte uppfyllde villkoren för exceptionellt bistånd från fonden enligt kriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer och meddelade de spanska myndigheterna detta. 3) Översvämningar i Andalusien, Murcia och Valencia: Spaniens ansökan mottogs av kommissionen den 7 december 2012 efter det att de första skadorna noterades den 28 september 2012. De sammanlagda direkta skadorna beräknades till 408,990 miljoner euro, vilket motsvarar 11,3 procent av det normala tröskelvärdet på 3,607 miljarder euro (dvs. 3 miljarder euro i 2002 års priser) för Spanien och ansökan behandlades därför enligt undantagskriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer. Bedömningen visade att översvämningarna inte drabbade en enda sammanhängande region eller ett sammanhängande område utan flera fristående områden i de tre autonoma regionerna Valencia, Murcia och Andalusien. Dessutom bedömde kommissionen att det inte fanns några tydliga belägg på att översvämningarna hade allvarliga och bestående återverkningar på den ekonomiska stabiliteten i de berörda regionerna. Kommissionen beslutade därför den 30 april 2013 att ansökan inte uppfyllde villkoren för exceptionellt bistånd från fonden enligt kriterierna för ovanligt allvarliga regionala katastrofer och meddelade de spanska myndigheterna detta. Spanien (bränder i Malaga) Den fjärde ansökan från Spanien avsåg bränder i provinsen Malaga (i den autonoma regionen Andalusien) i slutet av augusti 2012. Bränderna påverkade naturmiljön och orsakade begränsade skador på privat egendom. De spanska myndigheterna uppskattade de totala direkta skadorna till följd av bränderna till 22,425 miljoner euro och ansökte om bistånd från solidaritetsfonden den 6 november 2012. Efter att kommissionen kontaktat de spanska myndigheterna och förklarat att en katastrof av denna storleksordning (mindre än 1 procent av tröskelvärdet på 3,607 miljarder) inte uppfyller villkoren för stöd ur solidaritetsfonden beslutade de spanska myndigheterna att dra tillbaka sin ansökan i december 2012. 4. FINANSIERING Under 2012 beviljade bugetmyndigheten stöd ur solidaritetsfonden i två fall där ansökningar hade lämnats in 2011 och 2012. SV 7 SV
Motsvarande preliminära förslag till ändringsbudget nr 2 för 2012 för ansökan från Italien (översvämningar i Ligurien och Venetien 2011) slutfördes den 12 juni 2012 1. När bidragsbeslutet hade antagits och genomförandeavtalet undertecknats, betalades stödet ut den 26 november 2012. Preliminärt förslag till ändringsbudget nr 5 för 2012 omfattar Italiens ansökan gällande den serie jordskalv som drabbade Emilia-Romagna, Lombardiet and Venetien och godkändes av budgetmyndigheten den 21 november 2012. Utbetalningen till Italien kunde göras den 19 december 2012 sedan beslutet om beviljande av stöd antagits och genomförandeavtalet undertecknats 2. Bidrag från solidaritetsfonden budget godkänd under 2012 Mottagarstat Katastrof Kategori Belopp (i euro) Italien Italien Översvämningar i Ligurien och Toscana Jordbävningar i Emilia- Romagna, Lombardiet och Venetien Regional katastrof 18 061 682 Större katastrof 670 192 359 TOTALT 688 254 041 5. UPPFÖLJNING Under 2012 gjorde kommissionen uppföljningsbesök i fem länder som fått bidrag från solidaritetsfonden för att få information om de system som de ansvariga nationella myndigheterna inrättat och för att diskutera specifika frågor från de myndigheter som ansvarar för genomförandet: i Warszawa (Polen) den 20 januari 2012 gällande bidraget på 105,5 miljoner euro till följd av översvämningarna under våren 2010, i Prag (Tjeckien) den 17 februari 2012 gällande båda översvämningarna under 2010 (bidrag på 5,1 miljoner euro för översvämningen på våren och på 10,9 miljoner euro för översvämningen på vintern), i Bratislava (Slovakien) den 20 mars 2012 gällande bidraget på 20,4 miljoner euro till följd av översvämningarna under våren 2010, i Ljubljana (Slovenien) den 24 april 2012 gällande bidraget på 7,5 miljoner euro till följd av översvämningarna under hösten 2010, 1 2 Ändringsbudget nr 2 för 2012 gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond med 18 061 682 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden med anledning av översvämningarna i Italien (Ligurien och Toscana) i oktober 2011, antagen av kommissionen den 16 mars 2012 (COM(2012) 125), ändrad av rådet den 15 maj 2012 och antagen av Europaparlamentet den 12 juni 2012, (EUT L 214, 10.8.2012, s. 1). Utnyttjande av EU:s solidaritetsfond med 670 192 359 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden för följderna av jordbävningen i Italien i maj 2012 (COM(2012) 538), godkänd av Europaparlamentet den 21 november 2012 (EUT L 15, 18.1.2013, s. 1). SV 8 SV
i Zagreb (Kroatien) den 25 april 2012 gällande båda översvämningarna under 2010 (bidrag på 3,8 miljoner euro för översvämningen på våren och på 1,2 miljoner euro för översvämningen på vintern), i Venedig (Italien) den 9 november 2012 gällande bidraget på 16,9 miljoner euro till följd av översvämningarna under hösten 2010. Kommissionens besök välkomnades i allmänhet varmt och gav rimliga garantier för att de behöriga myndigheterna skötte genomförandet och kontrollerna på ett öppet och korrekt sätt och i enlighet med bestämmelserna i förordningen, bidragsbeslutet och genomförandeavtalet. När slutrapporterna mottagits kommer kommissionen att göra ytterligare analyser och vid behov vidta lämpliga åtgärder. 6. AVSLUTADE ÄRENDEN Enligt artikel 8.2 i förordningen ska mottagarstaten, senast sex månader efter utgången av ettårsperioden räknat från dagen för utbetalning av bidraget, överlämna en rapport över bidragets användning (nedan kallad genomföranderapport) med en motivering av utgifterna (nedan kallad giltighetsförklaring). När detta förfarande är avslutat ska kommissionen avsluta utbetalningen av bistånd från fonden. Under 2012 avslutades fyra ärenden i solidaritetsfonden. 1) Frankrike beviljades ekonomiskt bistånd på 12,78 miljoner euro för stormen Dean som drabbade de utomeuropeiska franska departementen Martinique och Guadeloupe 2007. Genomföranderapporten lämnades in den 28 juni 2010. I samband med kommissionens revisionsarbete krävdes ytterligare information från de franska myndigheterna. När dessa uppgifter hade lämnats in slutförde kommissionen sin analys och bedömning under 2012, och ärendet avslutades i februari 2012. 2) Vad gäller avslutandet av utbetalningen för översvämningskatastrofen i Slovenien under våren 2007 beviljades ekonomiskt bistånd på 8,25 miljoner euro, och genomföranderapporten från Slovenien inkom den 7 oktober 2010. Kommissionen begärde ytterligare uppgifter från Slovenien, och efter analys och bedömning drog man slutsatsen att de uppgifter som landet tillhandahållit var tillräckliga. Ärendet avslutades i juli 2012. 3) När det gäller avslutandet av det rumänska ärendet avseende översvämningskatastrofen under våren 2005 beviljades ekonomiskt bistånd på 18,80 miljoner. Den 4 mars 2008 tog kommissionen emot genomföranderapporten, som omfattade två översvämningar under 2005 (en på våren och en på sommaren). Kommissionens avslutandeförfarande avbröts av att Olaf samordnade en undersökning av de rumänska myndigheterna. Kommissionens analyser som genomfördes i nära samarbete med Olaf och de rumänska myndigheterna visade att det inte fanns några problem med ärendet som avsåg översvämningen på våren 2005. Utbetalningen av stödet från solidaritetsfonden avslutades i oktober 2012. Ärendet gällande översvämningen på sommaren 2005 har dock ännu inte avslutats. SV 9 SV
4) I fallet med oljeutsläppet från tankfartyget Prestige 2003 (Spanien) betalades ekonomiskt bistånd på 8,63 miljoner euro och genomföranderapporten mottogs av kommissionen den 31 augusti 2005. Ytterligare upplysningar mottogs av kommissionen i december 2005. Kommissionens analys och bedömning visade att viktiga uppgifter saknades, och ytterligare uppgifter från Spanien var nödvändiga. I november 2012 avslutades utbetalningen och ärendet kunde stängas. Inte i något av dessa fall krävdes återbetalning av biståndspengar. Under 2012 tog kommissionen även emot två försenade genomföranderapporter för bidrag som beviljats under 2009, från Cypern (torka 2008) och Rumänien (översvämningar 2008) samt ytterligare två rapporter för bidrag som beviljats under 2011 från Portugal (översvämning i Madeira 2010) och Frankrike (stormen Xynthia 2010). Vid slutet av den period som täcks av denna årsrapport pågick fortfarande behandlingen av dessa genomföranderapporter. 7. SLUTSATSER Under 2012 inkom sju nya ansökningar om stöd ur solidaritetsfonden, vilket motsvarar genomsnittet. Endast en av dem 3 avsåg en större katastrof, det vill säga det huvudsakliga tillämpningsområdet för solidaritetsfonden. Jordbävningen i Emilia- Romagna, som ansökan gällde, visade sig vara den största katastrofen i solidaritetsfondens historia och orsakade till och med betydligt större skador än den jordbävning som tidigare drabbat l Aquila. Solidaritetsfonden visade att den kan hantera denna typ av händelser genom att ställa ett rekordstort stödbelopp till förfogande på rekordtid. Sådana resultat kan endast uppnås genom ett bra samarbete med ansökarlandet, vilket var fallet i detta sammanhang. I motsats till detta visade sig ansökningar baserade på undantagskriteriet för särskilt allvarliga regionala katastrofer ännu en gång vara svåra att bedöma och fick avslag. Under 2012 inkom fem sådana ansökningar varav ingen kunde godkännas. Särskilt fall där skadorna begränsas till några procent av den nationella tröskeln uppfyller nästan aldrig de särskilda kraven i förordningen. Som diskuterats i kommissionens meddelande från 2011 om framtiden för solidaritetsfonden 4, skulle enklare och tydligare kriterier hjälpa potentiella ansökande länder att bättre bedöma sannolikheten att få igenom sin ansökan samt bidra till att undvika onödigt arbete och bespara länderna den frustration som det innebär att få avslag. Ansökan från Cypern gällande explosionen på en flottbas är ytterligare ett exempel på att katastrofer som orsakats av människan nästan aldrig uppfyller kriterierna i förordningen om solidaritetsfonden på grund av ansvarsfrågor, principen om att förorenaren betalar samt det faktum att stöd ur solidaritetsfonden inte beviljas för skador som kan försäkras. Såsom föreslås i 2011 års meddelande, bör fondens tillämpningsområde definieras tydligare och begränsas till naturkatastrofer, inbegripet möjliga dominoeffekter. 3 4 Utan hänsyn till den ej färdigbehandlade ansökan gällande torka i Rumänien. KOM(2011) 613 av den 6 oktober 2011. SV 10 SV
Erfarenheterna av solidaritetsfondens förvaltning under 2012 bekräftar kommissionens ståndpunkt att man genom att anpassa ett antal huvudbestämmelser i den aktuella förordningen skulle kunna förbättra fondens arbetssätt, i synnerhet förmågan att handla snabbt, utan att fondens syfte och karaktär ändras och utan att frågor om finansiering och tillåten utgiftsvolym berörs. Till dessa förbättringar hör bland annat möjligheten att göra förskottsbetalningar, en tydlig och enkel definition av regionala katastrofer, en särskild bestämmelse om torka, förenklad administration och åtgärder för att uppmuntra till genomförande av relevant EU-lagstiftning om förebyggande av katastrofer. Kommissionen lade fram ett lagstiftningsförslag under sommaren 2013 5, som skulle göra det enklare för fonden att reagera snabbt och närvara i katastrofdrabbade områden. 5 KOM(2013) 522. SV 11 SV