Klimatförändring - vad är det frågan om? Jakobstad 17.01.2007 Jaakko Helminen Material: Meteorologiska institutet / Klimat och global förändring IPCC 19.1.2007
Kortfilmens huvudpunkter 1. Jordens klimat står inför en förändring 2. Klimatförändringens påverkan är huvudsakligen negativa ur naturens och mänsklighetens majoritets synpunkt. 3. Klimatförändringens värsta påverkan kan förhindras det gäller även Dina åtgärder! Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 2
Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 3
Varm och torr sommar 2006 Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 4
Torkan medför många slags skador t.ex. juni-augusti nederbörd för Helsingfors och Sodankylä samt antalet skogsbränder i hela landet Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 5
Nästan hela detta år har varit varmare än normalt enligt Vasa månadsmedeltemperaturerna Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 6
Hur får vi vetskap om den kommande klimatförändringen? Utsläppsskenarier Gas- och kolcirkulationens modell Halten av växthusgaser Fysikens lagar i klimatmodeller Framtidens klimat Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 7
Norden och de arktiska områdena uppvärms speciellt under vintertiden Vintertemperaturens förändring (ºC), A2-skenariet Förändringarna tills åren 2070-2099 Finland Syd-Europa uppvärms speciellt under sommartiden Sommartemperaturens förändring (ºC), A2-skenariet Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 8
Norden och de arktiska områdena uppvärms speciellt under vintertiden Kuva: Veikko Vasama Syd-Europa uppvärms ochäventorkas speciellt under sommartiden AFP PHOTO/Pedro ARMESTRE Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 9
Vintrarna uppvärms i Finland mera än somrarna - Det finns klara skillnader mellan resultaten av olika klimatmodeller Temperaturförändringen ( C) 12 10 8 6 4 2 Finland(1961-90 => 2070-99) Tänk inte-skenariet Förändringens 90% konfidensintervall, då utsläppsskenariet förverkligas 0 Tammi Helmi Maalis Huhti Touko Kesä Heinä Elo Månad Syys Loka Marras Joulu Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 10
Vintrarna uppvärms i Finland mera än somrarna - påverkan av utsläppsmängden kan märkas klart i resultaten Temperaturförändringen ( C) 12 10 8 6 4 2 0 Tammi Finland (1961-90 => 2070-99) Tänk inte-skenariet Helmi Maalis Huhti Touko A2-skenariet Minska utsläppen-skenariet Månad B1-skenariet Kesä Heinä Elo Syys Loka Marras Joulu Utsläppens begränsning minskar förändringen Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 11
Den observerade vintertemperaturen och de beräknade framtida 30-årsmedelvärden under det tänk inte skenariet i Helsingfors och Sodankylä 5 0-5 -10-15 Observationerna 1899-2005 30-årsmedelvärden 2010 2039 2040 2069 2070 2099 30-årsmedelvärdsskenarier, som är baserade på ett flertal modeller Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 12
När temperaturen stiger, blir det färre dagar med snötäcke -20% -30% -40% Förändringen (%) i det genomsnittliga årliga antalet dagar med snötäcke 1961-90 =>2071-2100 i tänk inte -skenariet -50% Det relativa avtagandet (%) av snön är som störst i början och slutet av vintern. Medelvärde av ett flertal regionala klimatmodeller Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 13
Vattnets kretsgång på jorden intensifieras och nederbördsförhållanden blir på många ställen mera varierande I Finland tilltar nederbörden året runt, utom kanske under somrarna - skillnaderna mellan de olika modellerna samt naturens egna variation är stora Sademäärän muutos (%) 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 Tammi Helmi Finland (1961-90 => 2070-99) Tänk inte-skenariet Maalis Huhti Touko Månad Kesä Heinä Elo Syys Loka Marras Joulu Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 14
Under tilltagandet av växthusfenomenet ändrar sig vädrets extremvärden också högst sannolikt Vädret varierar även i framtiden. Fortfarande är åren inte bröder! Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 15
Klimatförändringens påverkan ur Finlands synpunkt + jordbrukets växtperiod förlängs + uppvärmningsenergi sparas + vintersjöfarten underlättas - eländiga vintrar, under sommaren kan det därtill vara delvis alltför hett - risken för insektskador tilltar, likaså för översvämningar - den snabba förändringen blir en riskfaktor för naturen Obs: Finland ligger inte skilt från omvärlden! (t.ex. miljöflykten) Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 16
Klimatförändringens skadliga påverkan: utarmning av naturen, förvandlandet till öken, brist på vatten, översvämningar, problem i att producera näring/mat och i hälsovård, Hälsa Jordbruk Vattenförråd Kustområden Naturen Dödsfall under hetta, spridning av smittsamma sjukdomar, krigshoten Förluster på grund av torka och översvämningar Tillgång till rent drickvatten Förlust av markområden; erosion av stränder; kostnader för översvämningsskydd Försvinnande av livsmiljöer och arter Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 17
KLIMATETS EXTREMFALL SAMHÄLLENAS SÅRBARHET När klimatförändringen förverkligas, dess hot kommer att fresta strängst utvecklingsländer och fattigt folk, som inte har råd att anpassa sig till förändrade omständigheter. Även de utvecklade länderna är känsliga för klimatets variationer och förändringar. Exempel: Hurrikan Katarina 2005, Europas värmebölja 2003 Miljöflykten? Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 18
Klimatförändringen innebär osäkerhet, men flera frågor är redan utredade. Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 19
Vad vet man säkert? Vad måste man ännu undersöka? Atmosfärens CO2-halt är nu högre än på hundrade årtusenden. Denna ökning har förosakats av mänskligheten. Jordens klimat har blivit uppvärmt och är varmare. Åtminstone de senaste årtiondenas uppvärmning beror på växthusfenomenets förstärkning. Atmosfärens CO 2 -halt kommer att stiga under hela detta sekel. Hur mycket =? Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 20
Vad vet man säkert? Vad måste man ännu undersöka? (forts.) Jordens klimat kommer att förändra sig under detta sekel. Snabbheten av uppvärmningen beror på utsläppen. Även klimatmodellresultaten avviker ännu från varandra. Hur mycket ändrar sig klimatets extremvärden tills slutet av detta sekel? Hur mycket påverkar de svävande småpartiklarna klimatet? Hur mycket ändrar sig Norra Atlantens havsströmmar på grund av klimatförändringen? Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 21
SAMMANFATTNING Samhällen och naturen är sårbara, när klimatet förändrar sig. De motsedda förändringarna i klimatet och samhällen kräver åtgärder. Begränsningen av utsläppen kan inte mera stoppa klimatförändringen, men kan bekämpa och begränsa den väsentligt, vilket underlättar anpassningen till de nya omständigheterna. Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 22
SAMMANFATTNING (forts.) Jordens klimat står framför en förändring, då förstärkningen av växthusfenomenet kommer att fortsätta på grund av mänsklighetens verksamhet. Klimatförändringens påverkan är huvudsakligen negativa ur naturens och mänsklighetens majoritets synpunkt. Klimatförändringens värsta påverkan kan ännu avvärjas det gäller även Dina åtgärder! Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 23
GE ETT LÖFTE Jag NN lovar att välja mina dagliga uppköp mera omsorgsfullt och minska avfallsmängden i mitt hushåll och utmanar Dig att utföra Din egen andel för att hejda klimatförändringen. Ge ett löfte: www.ilmastonmuutos.info eller www.climatechange.eu.com Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 24
Vad kan den enstaka medborgaren göra? KONSUMERA LITE; ALLEHANDA KONSUMPTION ÖKAR ANTINGEN DIREKT ELLER INDIREKT BRUK AV ENERGI OMSORGSFULLHET I ANVÄNDNINGEN AV ENERGI: SLÄCK ONÖDIGA LJUS, NEDSMÄLT FRYSBOXEN REGELBUNDET, MÅTTLIGHET I BASTUBADANDET GYNNA ENERGIGIRIGA APPARATER UNDVIK ATT ANVÄNDA TRAFIKMEDEL, SOM ANVÄNDER MYCKET ENERGI (T.EX. (FLYGTRAFIK, PRIVATBILISM). ANVÄND DIG AV KOLLEKTIV TRAFIK OCH DINA EGNA MUSKLER. GYNNA LÅNGVARIGA OCH CIRKULERBARA PRODUKTER. ANVÄND VARORNA TILL SLUT, UNDERHÅLL OCH REPARERA DEM. HUSENS GOD VÄRMEISOLERING OCH MÅTTLIG RUMSTEMPERATUR. GYNNA I NÄRHETEN LAGAD SESONGMAT SORTERING AV BIOAVFALL OCH AVFALLSPAPPER KONSUMENTEN MED SINA VAL PÅVERKAR, UTVECKLAR MAN ANTINGEN UTSLÄPPSGIRIGA ELLER -SLÖSANDE PRODUKTER OCH TJÄNSTER. Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 25
Vad kan den enstaka medborgaren göra? MÅNGA AV DE FÖRESLAGNA BESLUTEN ÄR FÖRMÅNLIGA ÄVEN INOM PRIVATHUSHÅLLET! INGEN KAN NÅ FULLSTÄNDIGHET. (forts.) UTSLÄPPSBEGRÄNSNINGARNA I SAMHÄLLET: MAN SKRUVAR NER SMÅNINGOM. NÄR DET FINNS EFTERFRÅGAN FÖR UTSLÄPPSGIRIG TEKNIK, UTVECKLAS DEN OCKSÅ. UTVECKLINGEN BLIR SNABBARE OCH STORA PRODUKTIONSSERIER SÄNKER PRISET. Ilmatieteen laitos / PowerPoint ohjeistus 19.1.2007 26