RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 373 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om garantier som täcks av den allmänna budgeten Läget per den 31 december 2014 {SWD(2015) 148 final} SV SV

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Insatser som garanteras av EU-budgeten... 3 3. Utvecklingen av garanterade operationer... 5 3.1. Operationer som förvaltas direkt av kommissionen... 6 3.1.1. Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen... 6 3.1.2. Betalningsbalansfaciliteten... 6 3.1.3. Makroekonomiskt stöd... 7 3.1.4. Euratom-lån... 8 3.2. Utveckling av EIB:s externa finansieringstransaktioner... 8 4. Risker som täcks av EU:s budget... 9 4.1. Definition av risk... 9 4.2. Total risksammansättning... 9 4.3. Årlig risk som täcks av EU:s budget... 10 4.3.1. Risk som sammanhänger med medlemsstater... 11 4.3.2. Risk som sammanhänger med tredjeländer... 12 5. Aktivering av garantier och fondens utveckling... 13 5.1. Aktivering av garantier... 13 5.1.1. Betalningar från likvida medel... 13 5.1.2. Betalningar från EU:s budget... 13 5.1.3. Åberopanden av fondens medel och återvinningar... 13 5.2. Fondens utveckling... 14 2

1. INLEDNING Syftet med denna rapport är att kartlägga de kreditrisker som belastar EU-budgeten till följd av de garantier som lämnats och de utlåningstransaktioner som genomförts direkt av Europeiska unionen eller indirekt genom den garanti som beviljats för EIB:s finansieringsprojekt utanför unionen. Denna rapport lämnas i enlighet med artikel 149 i budgetförordningen 1 som kräver att kommissionen årligen rapporterar till Europaparlamentet och rådet om garantier som belastar EU-budgeten och de motsvarande riskerna 2. Rapporten är uppdelad på följande sätt: avsnitt 2 sammanfattar de viktigaste inslagen i de transaktioner som garanteras av EU:s budget. Flera ytterligare krishanteringsmekanismer som inte innebär någon risk för EU:s budget presenteras också. I avsnitt 3 beskrivs hur de garanterade transaktionerna utvecklats. Därefter, i avsnitt 4 belyses de huvudsakliga risker som täcks av EU:s budget, medan avsnitt 5 beskriver aktiveringen av garantier och utvecklingen av garantifonden för externa åtgärder (nedan kallad fonden) 3. Ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar kompletterar denna rapport med ett antal detaljerade tabeller och förklarande anmärkningar. Det innehåller också en makroekonomisk analys av de länder som omfattas av EU:s lån och/eller garantier, som svarar för den större delen av fondens exponering. 2. TRANSAKTIONER SOM TÄCKS AV EU-BUDGETEN De risker som täcks av gemenskapens budget avser ett brett spektrum av låne- och garantitransaktioner som kan delas in i följande två kategorier: Lån med makroekonomiska mål som Europeiska unionen beviljar, dvs. lån för makroekonomiskt stöd 4 till tredjeländer och i samarbete med Bretton Woodsinstitutionerna, lån för att stötta betalningsbalansen 5 i medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av betalningsbalansproblem. Därutöver lån inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (nedan kallad EFSM) 6 för att stötta medlemsländer i euroområdet som drabbas eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk och finansiell störning orsakad av extraordinära händelser som de inte råder över. Lån med mikroekonomiska mål, dvs. Euratomlån och framför allt utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB) för finansiering av insatser i tredjeland (EIB:s externa utlåning), som täcks av EU-garantier 7. EIB:s garanterade externa utlåning, det makroekonomiska stödet och Euratomlånen till tredjeländer har sedan 1994 täckts av garantifonden, medan betalningsbalanslån och lån inom 1 2 3 4 5 6 7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1). COM(2014) 540 final och SWD(2014)269 final utgör den föregående rapporten om de garantier som täcks av den allmänna budgeten per den 31 december 2013. Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättandet av en garantifond för åtgärder avseende tredjeland (kodifierad version), kallad garantifondsförordningen (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10). Lån för makroekonomiskt stöd kan också beviljas i form av bidrag till tredjeländer. Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1). Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1). Hänvisningar till rättsliga grunder förtecknas i bilagan till tabell A3 i arbetsdokumentet. 3

ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) täcks direkt av EUbudgeten. Fonden täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer. Den upprättades för att tillhandahålla en likviditetsbuffert så att det inte är nödvändigt att utnyttja EU-budgeten varje gång en betalning uteblir eller en betalning på ett garanterat lån försenas, och för att skapa ett instrument för budgetdisciplin genom att upprätta en finansiell ram för utformningen av EU:s politik i fråga om garantier för kommissionens och EIB:s lån till tredjeländer 8. Om tredjeländer blir medlemsstater täcks lån till dem inte längre av fonden, utan risken måste bäras direkt av budgeten. Fonden tillförs medel från EU:s budget och måste bibehållas på en nivå som motsvarar en viss procentandel av de utestående lån och lånegarantier som täcks av fonden. Denna procentandel, som kallas målsatsen, är för närvarande 9 % 9. Om fondmedlen inte är tillräckliga, kommer EU-budgeten att bidra med de nödvändiga medlen. Andra krishanteringsmekanismer som inte täcks av EU:s budget Som en del av krishanteringen har flera andra mekanismer inrättats, som dock inte medför någon risk för EU:s budget: - Lånefaciliteten till förmån för Grekland 10, som finansieras genom bilaterala lån från andra medlemsstater i euroområdet till Grekland, administreras centralt av kommissionen. - Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) 11 : EFSF skapades av euroområdets medlemsstater som en tillfällig räddningsmekanism i juni 2010 för att bevilja ekonomiskt stöd till medlemsstater i euroområdet inom ramen för ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Fördraget om en permanent räddningsmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), trädde i kraft den 27 september 2012. Sedan den 1 juli 2013 fortsätter EFSF sina pågående stödprogram med Grekland (tillsammans med Internationella valutafonden och vissa medlemsstater) liksom med Irland och Portugal (tillsammans med IMF, vissa medlemsstater samt EU/EFSM) 12, men deltar inte längre i nya finansieringsprogram eller avtal om lånefaciliteter. - Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) 13 : ESM är en viktig del i den övergripande EUstrategin som är utformade för att upprätthålla den finansiella stabiliteten inom euroområdet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater i euroområdet som genomgår eller hotas av ekonomiska svårigheter. Det är en mellanstatlig organisation som lyder under internationell rätt med säte i Luxemburg och en faktisk utlåningskapacitet på 500 miljarder euro. 8 9 10 11 12 13 Även om EU-budgeten i sista hand täcker externa risker, fungerar garantifonden som ett instrument för att skydda EU-budgeten mot risker för uteblivna betalningar. För den senaste årliga rapporten om hur fonden fungerar hänvisas till COM(2014) 463 final och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen (SWD(2014) 241 final). Rapporten för 2014 förväntas bli tillgänglig i juli 2015 på följande adress: http://eur-lex.europa.eu/homepage.html. För en utförlig rapport om hur fonden fungerar hänvisas till COM(2014) 214 final och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen (SWD(2014) 129 final). Om lånefaciliteten till förmån för Grekland: http://ec.europa.eu/economy_finance/assistance_eu_ms/greek_loan_facility/index_en.htm. Om EFSF: http://www.efsf.europa.eu.. De lån som beviljats genom EU/EFSM täcks av garantier från EU-budgeten. Om ESM: http://esm.europa.eu. 4

3. UTVECKLINGEN I FRÅGA OM GARANTERADE TRANSAKTIONER Detta avsnitt beskriver utvecklingen för garanterade transaktioner, först för dem som förvaltas direkt av kommissionen och sedan för dem som förvaltas av EIB. Tabell 1: Totala utestående belopp som täcktes av EU-budgeten per den 31 december 2014 (i miljoner euro) Utestående kapital Upplupen ränta Totalt % Medlemsstater* Euratom 324 1 326 < 1 Betalningsbalansstöd 8 400 190 8 590 10 EIB 2 315 19 2 334 3 Europeiska finansiella stabiliseringsmekanis men (EFSM) Delsumma medlemsstater 46 800 707 47 507 56 57 840 917 58 757 69 Tredjeländer** Makroekonomiskt stöd 1 829 13 1 842 2 Euratom 24 < 1 24 < 1 EIB*** 24 431 164 24 595 29 Delsumma tredjeländer 26 283 178 26 461 31 Totalt 84 123 1 095 85 218 100 * Denna risk täcks direkt av EU-budgeten. Gäller även makroekonomiskt stöd, Euratom- och EIB-lån som beviljats länder inför deras anslutning till EU. ** Denna risk täcks av fonden. ***Lån där EU utbytts till fordringsägare (subrogation) efter det att uteblivna betalningar från Syrien på EIB-lån har inkluderats (belopp: 107 miljoner euro). I tabellerna A1, A2a, A2b och A3 i arbetsdokumentet återfinns närmare uppgifter om dessa utestående belopp, särskilt i fråga om övre gränsvärden, utbetalade belopp eller garantinivåer. 5

3.1. Insatser som förvaltas direkt av kommissionen 3.1.1. Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) I slutsatserna från Ekofinrådet av den 9 10 maj 2010 fastställdes att mekanismen maximalt ska omfatta 60 miljarder euro 14. Dessutom begränsas genom artikel 2.2 i rådets förordning nr 407/2010 15 det utestående beloppet för lån eller krediter som får beviljas medlemsstater till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Efter rådets beslut att bevilja ekonomiskt bistånd från unionen till Irland 16 (på upp till 22 500 miljoner euro) och Portugal 17 (på upp till 26 000 miljoner euro), utbetalades totalt 22 500 miljoner euro till Irland och 24 300 miljoner euro till Portugal. Utvecklingen under 2014 I mars 2014 verkställdes den sista delutbetalningen på 800 miljoner euro till Irland, vilket avslutade det maximala låneutrymmet för landet. Till Portugal utbetalades 2 200 miljoner euro i två delutbetalningar. Resterande 1 700 miljoner euro kommer inte att tas i anspråk eftersom de portugisiska myndigheterna beslutat att inte begära utbetalning. Dessutom hade tidsfristen för utbetalning löpt ut. Per den 31 december 2014 hade EFSM en återstående utlåningskapacitet på 13 200 miljoner euro av dess maximala lånevolym på 60 000 miljoner euro för att, vid behov, tillhandahålla ytterligare ekonomiskt bistånd 18. 3.1.2. Betalningsbalansfaciliteten EU:s system för medelfristigt ekonomiskt stöd enligt betalningsbalansfaciliteten återaktiverades i november 2008 för att hjälpa Ungern, och sedermera Lettland och Rumänien i januari och maj 2009 att återvinna marknadens förtroende. Det totala åtagandet uppgick till 14 600 miljoner euro. Av detta belopp utbetalades inte 1 200 miljoner euro eftersom ingen ytterligare begäran inkommit och tidsfristen hade löpt ut. Utvecklingen under 2014 Ungern återbetalade 2 000 miljoner euro och Lettland 1 000 miljoner euro. Den 22 oktober 2013 beslutade rådet att bevilja Rumänien ett andra förebyggande medelfristigt finansiellt bistånd 19 på högst 2 000 miljoner euro i form av ett lån med en maximal genomsnittlig löptid på 8 år. Inga utbetalningar har ännu gjorts, men faciliteten kan aktiveras och ansökan om medel inlämnas senast den 30 september 2015. Per den 31 december 2014 hade betalningsbalansfaciliteten en återstående utlåningskapacitet på 39 600 miljoner euro av ett totalt utlåningstak på 50 000 miljoner euro, för att, om så krävs, tillhandahålla ytterligare ekonomiskt bistånd. 14 15 16 17 18 19 Pressmeddelandet om det extrainsatta mötet i Ekofinrådet den 9 och 10 maj 2010. (http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/114324.pdf). Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1). Rådets genomförandebeslut 2011/77/EU av den 7 december 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, 4.2.2011, s. 348). Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av den 17 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, 17.6.2011, s. 88) se även rättelse (EUT L 178, 10.7.2012, s. 15). För ytterligare information om EFSM, se även kommissionens rapport om Europeiska unionens uppoch utlåningsverksamhet 2013 COM(2014) 529 final). Rapporten för 2014 förväntas bli tillgänglig i juli 2015 på följande adress: http://eur-lex.europa.eu/homepage.html. Rådets beslut (2013/531/EU) av den 22 oktober 2013 om tillhandahållande av förebyggande medelfristigt finansiellt EU-stöd till Rumänien (EUT L 286, 29.10.2013, s. 1). 6

De utestående beloppen för betalningsbalanslån har minskat från 11 400 miljoner euro till 8 400 miljoner euro under 2014. Utvecklingen efter den 31 december 2014 Två ytterligare återbetalningar gjordes i januari 2015 som uppgick till 1,2 miljarder för Lettland och 1,5 miljarder för Rumänien. De utestående beloppen för betalningsbalanslån per den 31 mars 2015 uppgår till 5,7 miljarder euro. 3.1.3. Lån för makroekonomiskt stöd I allmänhet fattas beslut om lån inom ramen för makroekonomiskt stöd av Europaparlamentet och rådet (artikel 212 i EUF-fördraget). Rådet ska dock på förslag av kommissionen anta beslut om situationen i ett tredjeland kräver omedelbart finansiellt bistånd (artikel 213) och detta förfarande tillämpades i det andra makroekonomiska stödpaketet för Ukraina 2014. Utvecklingen under 2014 Den 14 april 2014 beslöt rådet att bevilja ytterligare lån inom ramen för makroekonomiskt stöd till Ukraina 20 på upp till 1 000 miljoner euro, som utbetalades till fullo under 2014. Det makroekonomiska stödet till Ukraina som godkändes 2010 21 tillsammans med de tillgängliga medlen från stöd som godkändes 2002 22 uppgår till 610 miljoner euro i lån. Under 2014 utbetalades 360 miljoner euro. Den 15 maj 2014 beslöt Europaparlamentet och rådet att bevilja makroekonomiskt stöd till Republiken Tunisien 23 på högst 300 miljoner euro i form av lån. Härav har 96 miljoner euro återbetalats av de stödmottagande länderna (Bosnien och Hercegovina 4 miljoner euro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien 10 miljoner euro, Libanon 25 miljoner, Montenegro 1 miljon, Serbien 52 miljoner euro och Tadzjikistan 4 miljoner euro). De utestående beloppen för lån inom ramen för makroekonomiskt stöd har ökat från 564,6 miljoner euro till 1 828,6 miljoner euro per den 31 december 2014. Utvecklingen efter den 31 december 2014 Den första delutbetalningen på 100 miljoner till Jordanien (av beslutet på 180 miljoner euro) utbetalades i februari 2015. I april 2015 utbetalades det resterande beloppet på 250 miljoner euro som tidigare beslutats till Ukraina, tillsammans med den första delutbetalningen på 10 miljoner till Georgien (av beslutade 23 miljoner euro). Den första delutbetalningen på 100 miljoner till Jordanien (av beslutade 300 miljoner euro) utbetalades i februari 2015. 20 21 22 23 Rådets beslut nr 2014/215/EU av den 14 april 2014 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 111, 15.4.2014, s. 85). Europaparlamentets och rådets beslut nr 388/2010/EU av den 7 juli 2010 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 179, 14.7.2010, s. 1). Rådets beslut 2002/639/EG av den 12 juli 2002 om kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina (EGT L 209, 6.8.2002, s. 22). Europaparlamentets och rådets beslut 534/2014/EU av den 15 maj 2014 om makroekonomiskt stöd till Republiken Tunisien (EUT L 151, 21.05.2014, s. 1). 7

3.1.4. Euratomlån Euratoms utlåning till medlemsstater eller i vissa låneberättigade tredjeländer (Ryska federationen, Armenien, Ukraina) har ett utlåningstak på 4 000 miljoner euro, varav omkring 85 % redan utnyttjats. Ett lån på 300 miljoner euro till Ukraina avsett för uppgradering av befintliga kärntekniska anläggningar undertecknades den 7 augusti 2013. Utbetalning kommer att ske när alla effektivitetskriterier är uppfyllda på ett tillfredsställande sätt. Resterande 326 miljoner euro av beslutade 4 miljarder euro kan avsättas för nya projekt. Utvecklingen under 2014 Det förekom inga nya utbetalningar under 2014. Återbetalningar skedde med 22,6 miljoner euro från Bulgarien, 10 miljoner euro från Rumänien och 6,6 miljoner euro från Ukraina. 3.2. Utvecklingen för EIB:s externa utlåningstransaktioner Utvecklingen under 2014 EU-garantin till EIB för bankens externa utlåning för perioden 2007 2013 ( det externa mandatet 2007 2013) förlängdes med sex månader eftersom inget beslut om en ny EU-garanti till EIB hade antagits av rådet och Europaparlamentet per den 31 december 2013. Det nya beslutet om beviljande av en EU-garanti för EIB:s utlåningstransaktioner utanför unionen för perioden 2014 2020 24 antogs i april 2014. I beslutet fastslås att det maximala taket för EU-garantin bör delas upp i ett fast tak på 27 000 miljoner euro och ett villkorat ytterligare belopp på 3 000 miljoner euro. Möjligheten till utnyttjande, helt eller delvis, av det villkorade ytterligare beloppet kommer att beslutas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet på grundval av halvtidsutvärderingsrapporteringen om hur EIB har genomfört beslutet och hur EIB:s verksamhet har utvecklats. Parallellt undertecknades ett nytt garantiavtal den 22 juli 2014 såsom föreskrivs i artikel 14 i beslutet. Med det externa utlåningsmandatet för perioderna 2007 2013 och 2014 2020 ökade antalet tecknade lån under 2014 med 15 % jämfört med föregående år och uppgick till 4 059 miljoner euro. De lånebelopp som betalades ut uppgick till 2 260 miljoner euro (en ökning med 17 % jämfört med beloppet per den 31 december 2013). Utlåningsmandatet för perioden 2007 2013 har utnyttjats nästan fullt ut, med hänsyn till att undertecknade åtaganden uppgår till 29 026 miljoner euro och det godkända taket är 29 484 miljoner euro. För EIB:s tidigare mandat för extern utlåning, se tabell A3 i arbetsdokumentet. Uteblivna räntebetalningar och låneamorteringar från den syriska regeringen fortsatte under 2014. EIB har uppmanat garantifonden att täcka dessa inställda betalningar (se punkt 5.1.3 nedan). Utestående belopp per den 31 december 2014 för de olika låneinstrument som det hänvisas till i detta avsnitt redovisas i tabell 1. 4. RISKER SOM TÄCKS AV EU-BUDGETEN 4.1. Definition av risk Den risk som EU-budgeten utsätts för härrör från utestående kapital- och räntebelopp avseende transaktioner som täcks av garantier. 24 Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EUgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till och lånegarantier för projekt utanför unionen (EUT L 135, 8.5.2014, s. 1). 8

I denna rapport används två metoder för att bedöma de risker som EU-budgeten utsätts för (antingen direkt eller indirekt via fonden): Sammanlagd risktäckning baseras på summan av de berörda transaktionernas totala utestående kapital vid en given tidpunkt, inklusive upplupen ränta 25. Den budgetmetod som definieras som den årliga risk som EU-budgeten utsätts för baseras på beräkningen av det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under ett budgetår, om inga garanterade lån skulle återbetalas 26. 4.2. Total risksammansättning Fram till 2010 var den maximala risken i samband med de samlade täckta utestående beloppen i huvudsak kopplade till lån som beviljats tredjeländer. Sedan 2011 har finanskrisen fått allvarliga konsekvenser för medlemsstaternas offentliga finanser, vilket ökat EU:s utlåningsverksamhet för att tillgodose medlemsstaternas ökade offentliga finansieringsbehov. Följaktligen har riskernas sammansättning förändrats. Per den 31 december 2014 rörde 69 % av det totala utestående garanterade beloppet 27 upplåning kopplad till lån som beviljats medlemsstater och som direkt täcks av EU-budgeten (vilket ska jämföras med 45 % per den 31 december 2010). 4.3. Årlig risk som täcks av EU-budgeten För 2015 var det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut (direkt och via fonden) under antagandet att alla garanterade lån var nödlidande 12 379,8 miljoner euro. Detta motsvarar betalningar av kapitalbelopp och räntor för garanterade lån som förfaller till betalning under 2015, med antagande av att nödlidande lån inte ökar (för närmare uppgifter se tabell A4 i arbetsdokumentet). 25 26 27 Se tabell 1 i rapporten. Vid denna beräkning antas att lån som inte återbetalas inte ökar, dvs. bara förfallna betalningar tas med (se också tabellerna 2 och 3 i rapporten och tabell A4 i arbetsdokumentet). http://www.piraeusbankgroup.com/~/media/com/piraeus-bank-documents/press- Releases/2013/Apofaseis_BGM_1_en.pdf 9

4.3.1. Risk som avser medlemsstater Under 2015 kommer den maximala årliga risk som belastar fonden och som avser medlemsstater att uppgå till 9 811 miljoner euro (omkring 79 % av den totala årliga risken). De risker som avser medlemsstater hänför sig till följande: a) EIB-lån och/eller makroekonomiskt stöd och/eller Euratom-lån som beviljades före EUanslutningen. b) Lån som beviljats genom systemet för betalningsbalansstöd. c) Lån som beviljats genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen. Tabell 2: Rangordning av de medlemsstater som exponerar EU-budgeten för de största riskerna under 2015 (miljoner euro) Rangordning Land Lån Maximal årlig risk Landets viktning i förhållande till medlemsstaters årliga risk Landets viktning i förhållande till den totala årliga risken (medlemsstater och tredjeländer) 1 Irland c 5 676,4 57,9 % 45,9 % 2 Rumänien a+b 1 882,5 19,2 % 15,2 % 3 Lettland a+b 1 265,3 12,9 % 10,2 % 4 Portugal c 684,5 7,0 % 5,5 % 5 Bulgarien a 86,1 0,9 % 0,7 % 6 Ungern a+b 63,0 0,6 % 0,5 % 7 Tjeckien a 45,7 0,5 % 0,4 % 8 Polen a 42,8 0,4 % 0,3 % 9 Kroatien a 40,6 0,4 % 0,3 % 10 Slovakien a 15,1 0,2 % 0,1 % 11 Litauen a 4,8 < 0,1 % < 0,1 % 12 Slovenien a 4,4 < 0,1 % < 0,1 % Totalt 9 811,1 100 % 79,3 % 10

4.3.2. Risk som avser tredjeländer Under 2015 kommer den maximala årliga risk som belastar fonden och som avser tredjeländer att uppgå till 2 568,7 miljoner euro (21 % av den totala årliga risken). Tredjelandsriskerna hänför sig till EIB-lån, makroekonomiskt stöd (MFA) och/eller Euratomlån (närmare uppgifter anges i tabell A2b i arbetsdokumentet). Fonden täcker garanterade lån till tredjeländer med löptider fram till 2042. Nedan rangordnas de tio tredjeländer (av totalt fyrtioen) som står för de största totala utestående beloppen 2015. Dessa länder står för 2 106 miljoner euro eller 82 % av den årliga risk som fonden exponeras för i tredjeländer. Dessa länders ekonomiska situation analyseras och kommenteras i punkt 3 i arbetsdokumentet. Kreditvärdigheten, enligt kreditvärderingsinstitutens bedömning, anges också i varje lands tabell. Tabell 3: Rangordning av de 10 viktigaste tredjeländer som står för den största risk som fonden exponeras för under 2015 (miljoner euro) Rangordning Land Maximal årlig risk Landets viktning i förhållande till tredjeländers årliga risk Landets viktning i förhållande till den totala årliga risken (medlemsstater och tredjeländer) 1 Turkiet 535,9 20,9 % 4,3 % 2 Marocko 309,8 12,1 % 2,5 % 3 Brasilien 254,0 10,0 % 2,1 % 4 Serbien 242,0 9,4 % 2,0 % 5 Tunisien 227,3 8,8 % 1,8 % 6 Egypten 204,2 7,9 % 1,6 % 7 Bosnien och Hercegovina 99,9 3,9 % 0,8 % 8 Libanon 86,9 3,4 % 0,7 % 9 Sydafrika 86,3 3,4 % 0,7 % 10 Syrien 57,0 2,2 % 0,5 % Totalt dessa 10 för 2 106,3 82,0 % 17,0 % 11

5. AKTIVERING AV GARANTIER OCH FONDENS UTVECKLING 5.1. Aktivering av garantier 5.1.1. Betalningar från likvida medel I de fall en låntagares återbetalning till EU är försenad, använder kommissionen sina likvida medel för att undvika förseningar med åtföljande kostnader för förvaltningen av den egna upplåningsverksamheten 28. Detta skedde inte under 2014. 5.1.2. Utbetalningar från EU-budgeten Om en betalningsförsummelse skulle inträffa skulle EU:s budget tas i anspråk för att täcka underskottet. Eftersom inga betalningsförsummelser från medlemsstater registrerades under 2014, begärdes inga anslag. 5.1.3. Begäran om att ta fonden i anspråk och återvinning Om en låntagare överskrider en förfallodag för betalning av ett lån till tredjeländer som EU beviljat eller garanterat, ska fonden täcka den uteblivna betalningen inom tre månader efter begäran 29. EIB drabbades från och med 2011 av uteblivna betalningar när det gällde vissa räntebetalningar och låneåterbetalningar från den syriska regeringen. Eftersom de officiella betalningskraven förblivit utan resultat, började EIB i maj 2012 att ta garantifonden i anspråk. Utvecklingen av anspråken på fonden motsvarande de nödlidande lånen till Syrien redovisas i tabell 4. De belopp som tagits i anspråk av EIB lyfts bort från garantifondens konto efter godkännande av kommissionen. När EU gör en utbetalning inom ramen för EU-garantin, överlåts EIB:s rättigheter och anspråk på EU. Återvinningsförfaranden sköts av EIB på EU:s vägnar med avseende på de överlåtna beloppen. 28 29 Se artikel 12 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförandet av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, 31.5.2000, s. 1). Sedan inrättandet 1994 har fonden tagits i anspråk för sammanlagt 645 miljoner euro. 579 miljoner euro återvanns (detta inkluderar återbetalda kapital- och räntebelopp, plus straffräntor för betalningsförseningar, plus konstaterade växelkursvinster och -förluster). För närmare uppgifter se avsnitt 2.5.4 i arbetsdokumentet. 12

Tabell 4: Utbetalningar från garantifonden för nödlidande lån i Syrien (i miljoner euro) Budgetår Antal anspråk på fonden som lett till betalning Avbetalningsbelopp som förfallit till betalning Dröjsmålsränta och upplupen ränta (1) Belopp som återvunnits Totalt 2012 2 24,02 Ej tillämpligt 2,15 21,87 2013 8 59,27 1,36 0 60,63 2014 8 58,68 1,54 2,15 60,22 Totalt 18 141,97 2,90 2,15 142,72 1) Dröjsmålsränta och upplupen ränta begärs av EIB först i samband med den andra begäran om betalning för varje enskilt lån och löper från dagen för den uteblivna betalningen till den dag då garantifonden gör sin utbetalning. Per den 31 december 2014 uppgår de totalt utestående kapitalbeloppen för garanterade lån med koppling till Syrien till totalt 554 miljoner euro 30, med en längsta löptid till 2030. Utvecklingen efter den 31 december 2014 Två ytterligare betalningsbegäranden har mottagits under de första fyra månaderna av 2015, och som uppgick till totalt 12,15 miljoner euro. 5.2. Fondens utveckling Enligt garantifondens regler måste fondens tillgångar nå en lämplig nivå (målbeloppet) som ska vara 9 % av EU:s totala utestående åtaganden i samband med varje enskild transaktion i form av kapitalbelopp och upplupen ränta. En mekanism har införts för att säkerställa att målbeloppet uppfylls. På grundval av avsättningsmekanismen betalades från EU-budgeten 58,43 miljoner euro till fonden i februari 2014 medan motsvarande betalning i februari 2015 uppgick till 144,40 miljoner euro. Den 31 december 2014 uppgick fondens nettotillgånga 31 r till 2 114,67 miljoner euro. Kvoten mellan fondens egna medel och kapitalbeloppet av de totala utestående låneåtagandena 32 ( 26 353,17 miljoner euro), enligt vad som avses i garantifondsförordningen, var lägre än målbeloppet. Därför infördes en avsättning på 257,12 miljoner euro i budgetförslaget för 2016. Den 31 december 2014 hade fonden återkrav på 142,72 miljoner euro i eftersläpande betalningar. 30 31 32 Detta inbegriper det belopp på 142,72 miljoner euro som tagits i anspråk av EIB och betalats av kommissionen. Fondens totala tillgångar med avdrag för upplupna skulder (EIB-avgifter och revisionsavgifter). Inklusive upplupen ränta. 13