RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA UNIONENS UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHET 2009

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010) 709 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA UNIONENS UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHET 2009 SV SV

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Europeiska unionens utlåningsverksamhet Översikt Betalningsbalansfaciliteten Betalningsbalansfacilitetens viktigaste egenskaper Betalningsbalanstransaktioner beslutade och utbetalade under EU:s svar på statsskuldkrisen i euroområdet Makroekonomiskt stöd Huvuddragen i det makroekonomiska stödet Makroekonomiskt stöd beslutat och utbetalat under Finanskrisens inverkan på det makroekonomiska stödet Euratomlån Huvuddrag Lånetransaktioner som utbetalats Europeiska unionens upplåningsverksamhet Beskrivning Betalningsbalansstöd Makroekonomiskt stöd Euratom Europeiska investeringsbanken EIB:s utlåningsverksamhet EIB:s upplåningsverksamhet SV 2 SV

4 1. INLEDNING Enligt de rådsbeslut som inrättat Europeiska unionens olika låneinstrument ska kommissionen varje år informera rådet och Europaparlamentet om hur dessa instrument har använts. För att uppfylla denna uppgiftsskyldighet beskrivs utlåningstransaktionerna för varje område i rapporten. Rapporten innehåller bland annat en kort presentation av upp- och utlåningstransaktioner inom ramen för betalningsbalansstöd till medlemsstater utanför euroområdet 1 samt Europeiska unionens makroekonomiska stöd till tredjeländer. Dessutom innehåller rapporten uppgifter om Euratom:s upp- och utlåning. För att göra bilden av EU:s låneverksamhet fullständig, ges det i det sista avsnittet en översikt av Europeiska investeringsbankens (EIB) upp- och utlåning EUROPEISKA UNIONENS UTLÅNINGSVERKSAMHET 2.1. Översikt Kommissionens finansiella stöd till tredjeländer och till medlemsstater utanför euroområdet lämnas på olika rättsliga grunder, beroende på de berörda geografiska områdena och syftena. Finansiella transaktioner som sköts av kommissionen i enlighet med rådets beslut har i allmänhet formen av bilaterala lån (makroekonomiskt stöd till tredjeländer eller betalningsbalansstöd till medlemsstater utanför euroområdet). Europeiska unionen bidrar här till att återupprätta den makroekonomiska balansen i ett land. Euratom:s låneinstrument kan utnyttjas för att finansiera transaktioner i EU:s medlemsstater och vissa tredjeländer (Armenien, Ryssland och Ukraina). Alla lån till tredjeländer eller medlemsstater utanför euroområdet eller Euratomlån baseras på motsvarande upplåningstransaktion (back-to-back-lån). Lånens skuldbelopp (räntan och/eller kapitalbeloppet), valuta och betalningsdatum motsvarar med andra ord den underliggande upplåningstransaktionens skuldbelopp, valuta och betalningsdatum. 1 I rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 inrättades en liknande mekanism med fullt stöd av EU-budgeten, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för att stödja medlemsstater i euroområdet. Mekanismen hade inte tagits i anspråk den 1 oktober SV 3 SV

5 Tabell 1: Låneutbetalningar för makroekonomiskt stöd*, Euratomlån till tredjeländer och betalningsbalansstöd till medlemsstater utanför euroområdet (i miljoner euro) Summa Rumänien (medlemsstat fr.o.m ) Albanien 9 9 Bosnien och Hercegovina Fyrom Serbien och Montenegro Libanon Delsumma makroekonom. stöd Euratom (1) Ungern Lettland Rumänien Delsumma BOP (2) Summa (1) Inklusive Bulgarien och Rumänien (medlemsstater från och med den 1 januari 2007). (2) Den 2 december 2008 höjdes taket för det maximala lånebelopp som enligt betalningsbalansfaciliteten kan beviljas medlemsstater utanför euroområdet från 12 till 25 miljarder euro. Den 18 maj 2009 höjdes taket till 50 miljarder. * Vad gäller bidrag, betalades en totalsumma på 417 miljoner ut under perioden ( ) av vilka 15,3 miljoner euro betalades ut 2009 (ytterligare information om makroekonomiskt stöd finns i rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av makroekonomiskt stöd till tredjeländer 2009) Betalningsbalansfaciliteten Den ekonomiska och finansiella krisen har varit en stor belastning på den ekonomiska aktiviteten i Europa och världen som helhet. Trots aldrig tidigare skådade finanspolitiska och monetära åtgärder vidtagna av regeringar och centralbanker för att stödja finansmarknaderna, var de kortsiktiga och långsiktiga finansieringsvillkoren fortsatt svåra under År 2008 togs betalningsbalansfaciliteten återigen i anspråk för att hjälpa medlemsstater utanför euroområdet att åtgärda betalningsbalansproblem till följd av finanskrisen. Utlåningsverksamheten i enlighet med betalningsbalansfaciliteten ökade 2009 i takt med att finanskrisen fortsatte att påverka medlemsstater utanför euroområdet i deras finansieringsverksamhet. SV 4 SV

6 Betalningsbalansfacilitetens viktigaste egenskaper Betalningsbalansstöd handlar om medelfristiga lån som beviljas av kommissionen och i allmänhet ges i förening med finansiering via IMF och andra multilaterala långivare, som EIB, EBRD eller Världsbanken eller som utformas som bilateralt stöd från medlemsstater. Faciliteten har undantagskaraktär och används från fall till fall. Möjliga mottagare är medlemsstater utanför euroområdet 2 som står inför allvarliga betalningsbalansproblem. Stödet är av övergripande s.k. makroekonomisk karaktär (dvs. inte kopplat till en specifik medelsanvändning som i fallet projektstöd). Det utbetalas under förutsättning att vissa villkor för ekonomisk politik uppfylls och syftar till att lindra den mottagande medlemsstatens allmänna finansieringsproblem utomlands och återställa betalningsbalansens stabilitet. Sådana politiska villkor kommer kommissionen, efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, överens om med medlemsstaten i ett samförståndsavtal som undertecknas före genomförandet av låneavtalet. Stödet stöttar genomförandet av anpassningsåtgärder för att överkomma problemen. Att sådana åtgärder beläggs är ett villkor för ytterligare utbetalningar av lånen. Med start har gemenskapen under de följande tjugo åren inom ramen för betalningsbalansfaciliteten genomfört flera åtgärder för att stödja medlemsstaternas betalningsbalans med lån vid särskilda finansiella hot eller svårigheter. Denna utlåning baseras på upplåning. Dessa åtgärder bestod av lån som finansierades genom lån från gemenskapen. Efter utvidgningen 4 har antalet stödberättigande medlemsstater ökat, vilket med den akuta internationella finanskrisen motiverade en aktivering av betalningsbalansfaciliteten och en ökning av denna i december från 12 till 25 miljarder euro för att svara mot de potentiella behoven. I maj beslöts det om en ny höjning av facilitetens lånetak till 50 miljarder euro, för att man även i fortsättningen snabbt ska kunna reagera på nya ansökningar om betalningsbalansstöd Betalningsbalanstransaktioner beslutade och utbetalade under 2009 År 2009 beslutade rådet att stödja två ytterligare länder inom ramen för betalningsbalansfaciliteten: Ett lån på upp till 3,1 miljarder euro till Lettland (rådets beslut 2009/290/EG av den 20 januari 2009), och Per den 1 oktober 2009 hade följande medlemsstater inte infört euron: Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien. Rådets förordning (EEG) nr 397/75 av den 17 februari 1975 om upprättandet av en ny mekanism kallad gemenskapens lånemekanism för att hjälpa vissa EG-länder att åtgärda ohållbara obalanser i bytesbalansen till följd av den första oljekrisen. Efter införandet av euron är det bara medlemsstater utanför euroområdet som har fortsatt att vara berättigade till stöd från betalningsbalansfaciliteten. Rådets förordning (EG) nr 1360/2008 av den 2 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans. Rådets förordning (EG) nr 431/2009 av 18 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans. SV 5 SV

7 Ett lån på upp till 5 miljarder euro till Rumänien (rådets beslut 2009/459/EG av 6 maj 2009). Betalningsbalansstöd svarade för en betydande del av EU:s utlåningsverksamhet vad gäller volymen utbetalningar En totalsumma på 7,2 miljarder euro betalades ut i flera delar. Tabell 2: Förteckning över lånetransaktioner som betalats ut i enlighet med betalningsbalansfaciliteten 2009 Land Beslut Del Datum Belopp i miljoner euro Ungern /102/EG 2:a 26/3/ :e 6/7/ Lettland 2009/290/EG 1:a 25/2/ :a 27/7/ Rumänien 2009/459/EG 1:a 27/7/ EU:s svar på statsskuldkrisen i euroområdet I efterdyningarna av krisen i Grekland beslutade rådet och medlemsstaterna i maj 2010 om ett åtgärdspaket för att bevara den finansiella stabiliteten i Europa. En av dessa åtgärder är skapandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism. Mekanismen grundas på artikel i fördraget med fullt stöd i EU-budgeten. Aktiveringen av den omfattas av strikta villkor inom ramen för ett gemensamt bistånd från EU och IMF, på villkor som liknar IMF:s. Mekanismen hade inte tagits i anspråk den 1 oktober Två andra åtgärder har beslutats om parallellt med den europeiska finansiell stabiliseringsmekanismen. - Det ekonomiska stödet till Grekland består av bilaterala lån på sammanlagt 80 miljarder euro från EU-medlemsstater som infört euron. 30 miljarder euro kommer från IMF inom ramen för ett gemensamt EU/IMF-stöd på sammanlagt 110 miljarder euro. - Det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet inrättades med en kapacitet på 440 miljarder euro, och garanteras proportionellt av deltagande medlemsstater Makroekonomiskt stöd Detaljerade uppgifter om makroekonomiskt stöd återfinns i kommissionens årsrapporter till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av makroekonomiskt stöd till tredjeland Den 9 december 2008 genomfördes en första utbetalning på miljoner euro till Ungern. Enligt artikel i fördraget kan medlemsstater som har svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll beviljas ekonomiskt bistånd. Rapporten för 2009 har ännu inte offentliggjorts. För 2008, se KOM/2009/514, SEK/2009/1279. SV 6 SV

8 Huvuddragen i det makroekonomiska stödet Makroekonomiskt stöd i form av lån och/eller bidrag bistår de politiska och ekonomiska reformansträngningarna i mottagarländerna och genomförs i samarbete med Bretton Woodsinstitutionerna (IMF och Världsbanken). De makroekonomiska stöden har följande kännetecken: dess exceptionella karaktär, det faktum att det kompletterar stöd från internationella finansinstitut och dess makroekonomiska villkor. I nära samarbete med IMF och Världsbanken har EU, anpassat till de enskilda ländernas specifika behov, stöttat flera tredjeländer med det överordnade syftet att stabilisera den ekonomiska situationen och främja marknadsorienterade ekonomier. De makroekonomiska stödlånen betalas generellt ut i flera delar, när väl de makroekonomiska villkorens etappmål uppfyllts. Varje utbetalning motsvaras för kommissionens del av en upplåningstransaktion. Skulle en förlustsituation uppstå genom att mottagarlandet inte efterlever sina återbetalningsskyldigheter, får kommissionen aktivera garantifonden för externa åtgärder 10 så att återbetalningen av kommissionens motsvarande upplåning säkerställs. De lån som sedan 2002 utbetalats med stöd av detta instrument förtecknas i tabell 1 ovan Makroekonomiskt stöd beslutat och utbetalat under 2009 Huvudaktiviteterna 2009 handlar om förhandlingar med relevanta myndigheterna och avser främst följande: Villkoren för stödet till Libanon (ett samförståndsavtal respektive ett låneavtal, undertecknade den 18 respektive 19 december 2008). Programmet består av ett bidrag på 30 miljoner euro och ett lån på 50 miljoner. Båda ska betalas ut i två delar. Utbetalningen av den första delen (på 25 miljoner euro) genomfördes i början av juni I december 2009 förlängde kommissionen tillgänglighetsperioden för stödprogrammets andra del, som nu löper ut den 21 december Utbetalningen av den andra delen görs under förutsättning att kraven i det samförståndsavtal som har tecknats med de nationella myndigheterna uppfylls. Genomförandet av fördelningen mellan Serbien och Montenegro av de makroekonomiska lån som beviljats tidigare Förbundsrepubliken Jugoslavien. Beslutet att separera EU:s krav avseende Montenegro från de på Serbien var en följd av Montenegros självständighet i juni 2006 och av ett avtal mellan Serbien och Montenegro i juli 2006 om att fördela skulder till utlandet mellan de två separata staterna. Det skapade inte några nya skyldigheter för EU och hade inga budgetkonsekvenser. Ett separat låneavtal undertecknades med Montenegro 2009 och trädde i kraft den 4 februari I och med detta genomförs rådets beslut 2008/784/EG 11, enligt vilket en del av åtagandena från de långfristiga lånen som EU har beviljat Statsförbundet Serbien och Montenegro (tidigare Förbundsrepubliken Jugoslavien) anslogs till Montenegro vilket således minskar Serbiens förpliktelse Se rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009. EUT L 269, , s. 8. SV 7 SV

9 Den 30 november fattade Europeiska unionens råd beslut om följande tre nya åtgärder för makroekonomiskt stöd: Armenien (rådets beslut 2009/890/EG) bestående av ett bidrag på 35 miljoner euro och en lånefacilitet på upp till 65 miljoner euro. EU:s makroekonomiska stöd kompletterar stöd från andra givare och är avsett att hjälpa till att täcka Armeniens finansieringsbehov under samt att mildra effekterna av finanskrisen. Villkoren för att det makroekonomiska stödet ska betalas ut kompletterar villkoren i Internationella valutafondens program och innebär bland annat att programmet genomförs på ett tillfredsställande sätt tillsammans med föreslagna reformer av hanteringen av de offentliga finanserna, skuldhantering, upphandlingspolitik och tullpolitik. Bosnien och Hercegovina (beslut 2009/891/EG) i form av en lånefacilitet på upp till 100 miljoner euro. Syftet med stödet är att hjälpa myndigheterna att klara resterande externa finansiella och budgetrelaterade behov till följd av den kraftiga ekonomiska nedgång som drabbat landet. Stödet kompletterar Internationella valutafondens och Världsbankens program. Utbetalningarna är tänka att ske i två omgångar, under tredje och fjärde kvartalet 2010, under förutsättning att åtföljande krav uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Serbien (rådets beslut 2009/892/EG) makroekonomiskt stöd i form av en lånefacilitet på upp till 200 miljoner euro. Syftet med stödet är att hjälpa myndigheterna att klara resterande externa finansiella och budgetrelaterade behov i landet till följd av den globala krisen. Stödet kompletterar Internationella valutafondens och Världsbankens program. Stödet förväntas betalas ut 2011 under förutsättning att åtföljande krav har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. xx I enlighet med vad som nämnts ovan minskades Serbiens åtaganden som härrörde från det tidigare makroekonomiska stödet till före detta Förbundsrepubliken Jugoslavien genom att en del fördelades till Montenegro i enlighet med rådets beslut 2008/784/EG. En utbetalning genomfördes i enlighet med lånefaciliteten för det makroekonomiska stödet : Den första delen av lånet på 25 miljoner euro till Libanon Finanskrisens inverkan på det makroekonomiska stödet I finanskrisens kölvatten ansökte flera grannländer (Ukraina, Georgien, Armenien och Vitryssland) samt andra tredjeländer (Island, Kirgizistan och Tadzjikistan) om makroekonomiskt stöd för att minska trycket på valutareserverna och bidra till ekonomisk stabilitet och reform. I oktober 2009 antog kommissionen ett förslag om ett makroekonomiskt lån på 500 miljoner euro för Ukraina (att läggas till det beslut om 110 miljoner euro som antogs 2002 och som ännu inte har utbetalts p.g.a. bristen av en överenskommelse med IMF). Förslaget för Ukraina antogs av rådet den 29 juni 2010 och antogs av Europaparlamentet den 7 juli 2010 i det ordinarie lagstiftningsförfarandet på grundval av artikel 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Dessutom beslutades det genom rådets beslut 2009/890/EG att ge Georgien makroekonomiskt stöd motsvarande ett belopp på 46 miljoner euro i bidrag. Den första delen av bidraget till Georgien på 15,3 miljoner euro utbetalades SV 8 SV

10 2.4. Euratomlån Huvuddrag Euratomlån kan användas för att finansiera projekt i medlemsstaterna (rådets beslut 77/270/Euratom) eller i vissa tredjeländer (Ukraina, Ryssland eller Armenien) (rådets beslut 94/179/Euratom). De är insatser utanför budgeten som kommissionen baserar på motsvarande upplåning på finansmarknaden (back-to-back-lån). År 1990 fastställde rådet en upplåningslimit på 4 miljarder euro. Av dessa har 3,4 miljarder euro beslutats och utbetalats. År 2002 föreslog kommissionen att upplåningslimiten skulle höjas från 4 till 6 miljarder euro. Rådet har ännu inte fattat beslut om detta Lånetransaktioner som utbetalats Insatserna på Euratom:s låneverksamhet var 2009 inriktade på ut- och upplåningen av den tredje (och sista) delen på 10,3 miljoner US-dollar 14 i enlighet med låneavtalet för K2R4- projektet 15 i Ukraina. 3. EUROPEISKA UNIONENS UPPLÅNINGSVERKSAMHET 3.1. Beskrivning För att finansiera den utlåning som rådet beslutat om, har kommissionen givits befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaden både på Euratom:s och Europeiska unionens vägnar. För respektive instrument (betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomlån) baseras upp- och utlåningsverksamheten på respektive rättslig grund. En upplåning är kopplad till motsvarande utlåning ( back-to-back ), vilket säkerställer att EU-budgeten inte utsätts för några ränte- eller valutarisker. Utestående upplåning motsvaras av utestående lån Betalningsbalansstöd Genom obligationsemissioner bekräftades att EU är en betydelsefull emittent in på marknaden för referensobligationer i euro ( euro benchmark bond market ). Obligationerna fick ett mycket positivt gensvar på marknaden. Då investerarnas intresse fortfarande var mycket stort, blev emissionerna alltid snabbt fulltecknade. Alla viktiga investerarkategorier fanns representerade vid de slutliga fördelningarna, inklusive centralbanker, investeringsfonder, bankkapitalförvaltningar samt försäkringsbolag. Obligationspriset låg nära det bästa i referensgruppen Sovereign Supranational Agency Sector (SSA), i linje med emittenter som Europeiska investeringsbanken (EIB), Kreditanstalt für Wiederaufbau (KFW) och société de financement de l'économie française (SFEF). Resultatet på andrahandsmarknaden var också mycket tillfredsställande och bekräftade EU:s starka ställning som en förstklassig emittent av referensobligationer. Denna ställning förstärktes genom följande referensobligationer som emitterades i juli Den sista delen utbetalades i oktober Den 29 september 2004 godkände kommissionen ett lån i euro som totalt motsvarade 83 miljoner USdollar för en säkerhetsuppgradering av kärnkraftsreaktorerna Khmelnitsky enhet 2 och Rovno enhet 4 (K2R4) i Ukraina. SV 9 SV

11 Tabell 3: EU-obligationer utgivna under Land Beskrivning Utfärdandedatum Förfallodag Storlek (euro) Kupong Lettland EEG /2/2009 3/4/2014 1,0 md 3,125 % Ungern EEG /3/2009 7/11/2014 2,0 md 3,25 % Ungern EEG /7/2009 6/4/2016 1,5 md 3,625 % Lettland + Rumänien EEG /7/ /1/2015 2,7 md 3,125 % 3.3. Makroekonomiskt stöd 2009 gjordes endast en upplåning på 25 miljoner euro i samband med utlåningen till Libanon inom ramen för makroekonomiskt stöd Euratom 2009 anskaffades 10,335 million (motsvarande 7,104 miljoner euro) för Euratom på samma villkor (back-to-back-lån) för finansieringen av K2R4-projektet i Ukraina. Tabell 4: Upplåningsvolym per finansiellt instrument under perioden (i miljoner euro) Makroekonomiskt stöd Euratom Summa Betalningsbalansstöd Fler uppgifter om EG-obligationer återfinns på följande webbplats: SV 10 SV

12 Tabell 5: Europeiska unionens totala upplåning utestående kapitalbelopp vid utgången av varje år över perioden (1) (i miljoner euro) EKSG i.l. (1) Euratom (1) Betalningsbalansstöekonomiskt stöd unionen Makro- Summa Europeiska (2) (1) Växelkursen är från den 31 december varje år. (2) Europeiska kol- och stålgemenskapen är avvecklad sedan Den sista obligation utfärdad av EKSG förfaller EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN 4.1. EIB:s utlåningsverksamhet Lån med egna medel som EIB beviljar innebär antingen direktfinansiering av enskilda projekt eller globala lån till finansiella intermediärer, som i sin tur fördelar medlen mellan lokala projekt av mindre omfattning. De ingångna EIB-insatsernas totala volym ökade med 37 % till 79,3 miljarder euro år 2009, varav 70,5 miljarder ingåtts med medlemsstater och 8,8 miljarder med partnerländer. Utlåningen påverkar gemenskapsbudgeten i de fall då den medför garantier ur budgeten, räntesubventioner eller andra EU/EIB riskdelningsbestämmelser. En del EIB-lån utanför EU kommer i synnerhet att gynnas av garantier från EU:s budget. Den 21 april 2010 inom ramen för översynen efter halva tiden av EIB:s mandat för utlåning till tredjeland 18 offentliggjorde kommissionen en detaljerad rapport om EIB:s utlåning Samtidigt förvaltar EIB instrument för riskdelning som innebär att EU:s budget används för att stödja strategier inom EU (t.ex. finansieringsinstrumentet för riskdelning för forsknings- och utvecklingsprojekt och lånegarantin för TEN-transportprojekt) EIB:s upplåningsverksamhet Den globala finanskrisen har förändrat marknadsförhållandena. Även om marknaderna återfick viss tillförsikt under andra halvåret 2009, har marknadsosäkerheten legat kvar på en hög nivå under hela året vilket har gjort det svårt att genomföra emissioner, särskilt KOM(2010) 173. Kommissionen rapporterade till rådet och parlamentet om tillämpningen 2009 av nya finansiella instrument som finansierats genom EU-budgeten inom ramen för det årliga budgetförfarandet i enlighet med punkt 49 i det interinstitutionella avtalet mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet. SV 11 SV

13 emissioner av stora transaktioner och på långa löptider. Statliga räddningsplaner har lett till en kraftig tillgång både på statsobligationer och statligt garanterade obligationer. Investerarna har kunnat vara allt mer selektiva. Trots den besvärliga finansieringsmiljön 2009, har EIB anskaffat 79,4 miljarder euro på förmånliga villkor i enlighet med dess starka marknadsställning inom ramen för finansieringsprogrammet från SV 12 SV