RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA UNIONENS UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHET 2010

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2011) 485 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA UNIONENS UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHET 2010

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Europeiska unionens utlåningsverksamhet Översikt Betalningsbalansfaciliteten Betalningsbalansfacilitetens viktigaste egenskaper Betalningsbalanstransaktioner Makroekonomiskt stöd Huvuddragen i det makroekonomiska stödet Betalningsbalanstransaktioner Euratomlån Huvuddrag Euratomtransaktioner EU:s svar på statsskuldkrisen i euroområdet Åtgärder som beslutats avseende Grekland Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (EFSF) Transaktioner med EFSM:s deltagande Europeiska unionens upplåningsverksamhet Beskrivning Betalningsbalansstöd Makroekonomiskt stöd Euratom Europeiska investeringsbanken EIB:s utlåningsverksamhet EIB:s upplåningsverksamhet SV 1 SV

3 1. INLEDNING Enligt de rådsbeslut som inrättat Europeiska unionens olika låneinstrument ska kommissionen varje år informera rådet och Europaparlamentet om hur dessa instrument har använts. För att uppfylla dessa informationskrav beskrivs utlåningstransaktionerna för varje område (avsnitt 2) liksom respektive upplåningsverksamhet (avsnitt 3) i denna rapport. Häri ingår betalningsbalansstöd till medlemsstater utanför euroområdet 1, makroekonomiskt stöd som EU ger till tredjeländer, Euratomlån och finansiella åtgärder som vidtagits med anledning av statsskuldkrisen i euroområdet. För att göra bilden av EU:s låneverksamhet fullständig, ges det i det sista avsnittet en översikt av Europeiska investeringsbankens (EIB) upp- och utlåning EUROPEISKA UNIONENS UTLÅNINGSVERKSAMHET Kommissionens finansiella stöd till tredjeländer och till medlemsstater utanför euroområdet lämnas på olika rättsliga grunder, beroende på de berörda geografiska områdena och syftena Översikt Finansiella transaktioner som sköts av kommissionen i enlighet med rådets beslut har i allmänhet formen av bilaterala lån som finansieras på kapitalmarknaderna med EU-budgeten som garanti Betalningsbalansfaciliteten Betalningsbalansstöd handlar om medelfristiga lån som ges av EU och lämnas i allmänhet i förening med finansiering via IMF och andra multilaterala långivare, som EIB, EBRD eller Världsbanken eller kan utformas som bilateralt stöd från medlemsstater Betalningsbalansfacilitetens viktigaste egenskaper Faciliteten har undantagskaraktär och används från fall till fall efter beslut av rådet. Möjliga mottagare är medlemsstater utanför euroområdet som står inför allvarliga betalningsbalansproblem. Stödet är makroekonomiskt (dvs. inte kopplat till en specifik medelsanvändning som i fallet projektstöd). Det utbetalas under förutsättning att vissa villkor för ekonomisk politik uppfylls och syftar till att lindra den mottagande medlemsstatens globala svårigheter att finansiera sina utrikes affärer och återställa betalningsbalansens stabilitet. Sådana politiska villkor kommer kommissionen, efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén, överens om med medlemsstaten i ett samförståndsavtal som undertecknas före genomförandet av låneavtalet. Stödet stöttar genomförandet av anpassningsåtgärder för att överkomma problemen. Att sådana åtgärder beläggs är ett villkor för ytterligare utbetalningar av lånen. 1 I rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 inrättades en liknande mekanism med fullt stöd av EU-budgeten, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för att stödja medlemsstater i euroområdet. SV 2 SV

4 Sedan faciliteten inrättades har gemenskapen under de följande tjugo åren genomfört flera åtgärder för att stödja medlemsstaternas betalningsbalans med lån vid särskilda finansiella hot eller svårigheter. Dessa transaktioner bestod av lån som finansierades av gemenskapsupplåning. Den internationella finanskris (som började 2007/2008) var så allvarlig att det var nödvändigt att återigen aktivera betalningsbalansfaciliteten. Antalet medlemsstater som har rätt till stöd har dessutom ökat till följd av EU:s utvidgning och det faktum att den ekonomiska situationen i flera av dem försämrades innebar att det var nödvändigt att höja utlåningstaket för att svara mot de potentiella behoven. Taket höjdes närmare bestämt i december från 12 miljarder euro till 25 miljarder euro, och i maj fattades beslut om en ytterligare höjning till 50 miljarder euro för att skapa kapacitet att agera snabbt om det skulle behövas mer betalningsbalansstöd. Under detta tak hade per den 31 december ,6 miljarder euro beviljats i stöd till Ungern 5, Lettland 6 och Rumänien 7. Tabell 1: Betalningsbalansstöd per den 31 december 2010 (i miljoner euro) Land Beslutat belopp Utbetalat belopp Ungern Lettland Rumänien Summa Betalningsbalanstransaktioner 2010 Totalt 2,85 miljarder euro utbetalades i flera delar under Rådets förordning (EEG) nr 397/75 av den 17 februari 1975 om upprättandet av en ny mekanism kallad gemenskapens lånemekanism för att hjälpa vissa EG-länder att åtgärda ohållbara obalanser i bytesbalansen till följd av den första oljekrisen. Rådets förordning (EG) nr 1360/2008 av den 2 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans. Rådets förordning (EG) nr 431/2009 av den 18 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans. Rådets beslut 2009/102/EG av den 4 november Rådets beslut 2009/290/EG av den 20 januari Rådets beslut 2009/459/EG av den 6 maj Den 24 mars 2011 utbetalades den tredje delen på 1,2 miljarder till Rumänien. SV 3 SV

5 Tabell 2: Förteckning över lånetransaktioner som betalats ut i enlighet med betalningsbalansfaciliteten 2010 Land Beslut Delutbetalning Datum Belopp i miljoner euro Lettland 2009/290/EG 3:e 11/03/ :e 20/10/ Rumänien 2009/459/EG 2:a 11/03/ Pågående betalningsbalanstransaktioner: 3:e 22/09/ Summa Tillgänglighetsperioden för det ekonomiska stödet till Ungern löpte ut i november 2010, vilket innebär att resterande 1 miljard euro från faciliteten inte kommer att betalas ut. När det gäller Lettland kommer 200 miljoner euro att vara fortsatt tillgängliga fram till januari 2012, men medlemsstaten har inte för avsikt att utnyttja detta. Totalt 1,2 miljarder euro kommer därför inte att betalas ut inom ramen för pågående betalningsbalanstransaktioner. Den fjärde delen av stödet till Rumänien på 1,2 miljarder euro betalades dessutom ut i mars 2011 och den femte och sista delen betalades ut i juni Makroekonomiskt stöd Detaljerade uppgifter om makroekonomiskt stöd återfinns i kommissionens årsrapporter till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av makroekonomiskt stöd till tredjeland Huvuddragen i det makroekonomiska stödet Syftet med det makroekonomiska stödet är att hjälpa kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer med tillfälliga betalningsbalansproblem och stabilisera de offentliga finanserna, samt att uppmuntra dem att genomföra strukturreformer. Det beviljas under exceptionella förhållanden som ett tillfälligt stöd på stränga villkor. Mottagarländerna är skyldiga att genomföra anpassnings- och reformåtgärder för att se till att deras ekonomier återförs till en hållbar utveckling och för att bli mer motståndskraftiga mot framtida makroekonomiska störningar. Det makroekonomiska stödet är ett komplement till IMF:s anpassningsprogram. Det kan ges i form bidrag och/eller lån. När det gäller metoden för att besluta om det makroekonomiska stödet i enskilda fall ska ha formen av lån eller bidrag överlämnade kommissionen i januari 2011 ett utförligt meddelande om de kriterier som används till Ekonomiska och finansiella kommittén, som godkände dem. Metoden kommer även att beskrivas i årsrapporten om det makroekonomiska stödet De godkända kriterierna kan delas in i två huvudkategorier: Graden av ekonomisk och social 9 Rapporten för 2010 har ännu inte offentliggjorts. För 2009, se KOM(2010) 513, SEK(2010) SV 4 SV

6 utveckling i mottagarlandet 10, utlandsskuldens hållbarhet och landets återbetalningsförmåga. Även de kriterier som Världsbanken och IMF tillämpar för att bevilja ekonomiskt bistånd beaktas. Makroekonomiskt stöd i form av lån betalas i allmänhet ut i flera delar, om och när de makroekonomiska villkoren uppfylls. Varje utbetalning motsvaras för kommissionens del av en upplåningstransaktion. Om mottagarlandet inte uppfyller sina återbetalningsskyldigheter får kommissionen aktivera garantifonden för externa åtgärder 11 så att återbetalningen av kommissionens motsvarande upplåning säkerställs Betalningsbalanstransaktioner 2010 Huvudaktiviteterna 2010 handlar om förslag till nya transaktioner och förhandlingar med relevanta myndigheter om följande: Europaparlamentet och rådet antog i juli 2010 ett beslut om att ge Ukraina miljoner euro i form av ett lån. Tillsammans med ett lån på 110 miljoner euro rådet beslutade om 2002 är totalt 610 miljoner euro nu tillgängliga för Ukraina. När det gäller Moldavien fattades ett beslut i oktober 2010 om att bevilja upp till 90 miljoner euro i form av bidrag. Ingen utbetalning genomfördes i enlighet med lånefaciliteten för det makroekonomiska stödet Euratomlån Huvuddrag Euratomlån får användas för att finansiera projekt i medlemsstater (rådets beslut 77/270/Euratom) eller i vissa tredjeländer (Ukraina, Ryssland eller Armenien) (rådets beslut 94/179/Euratom). De är insatser utanför budgeten som kommissionen baserar på motsvarande upplåning på finansmarknaden (back-to-back-lån). Precis som i fråga om det makroekonomiska stödet får kommissionen vid betalningsinställelse aktivera garantifonden för externa åtgärder. År 1990 fastställde rådet ett upplåningstak på 4 miljarder euro. Av dessa har 3,4 miljarder euro beslutats och utbetalats. År 2002 föreslog kommissionen att lånetaket skulle höjas från 4 till 6 miljarder euro, men detta har rådet ännu inte samtyckt till Bruttonationalinkomst per invånare föreslås som det främsta måttet. Se förordning (EG, Euratom) nr 480/2009. Inga betalningsinställelser har hittills registrerats när det gäller makroekonomiskt stöd som beviljas i form av lån. EU-budgeten står visserligen som garanti för återbetalningen av lånen, men garantifonden fungerar som en likviditetsbuffert som skyddar EU-budgeten mot krav som är en följd av betalningsinställelser. För en utförlig rapport om fondens funktion, se KOM(2010) 418 och åtföljande arbetsdokument (SEK(2010) 968). Europaparlamentets och rådets beslut av den 7 juli 2010 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 179, , s. 1). När det gäller pågående stöd i form av bidrag utbetalades 7,7 miljoner euro och 23 miljoner euro till Georgien i januari respektive augusti. En utbetalning på 30 miljoner euro gjordes dessutom till Kosovo i september och den första delen på 40 miljoner euro till Moldavien utbetalades i december SV 5 SV

7 Euratomtransaktioner 2010 Under 2010 fattades inga lånebeslut och inga utbetalningar gjordes EU:s svar på statsskuldkrisen i euroområdet Förutom den betalningsbalanskris som togs upp i avsnitt 2.2 ledde den globala finanskrisen och konjunkturnedgången till att flera euroländers upplåningsmöjligheter försämrades. Regeringarna och centralbankerna i dessa medlemsstater har vidtagit finans- och penningpolitiska åtgärder som saknar motstycke för att övervinna problemen till följd av finanskrisen. De kort- och långsiktiga finansieringsvillkoren var dock fortsatt besvärliga. Rådet och medlemsstaterna i euroområdet beslutade därför i maj 2010 om ett åtgärdspaket för att skydda den finansiella stabiliteten i euroområdet och i Europa som helhet Åtgärder som beslutats avseende Grekland Efter en begäran från de grekiska myndigheterna beslutade euroområdets ministrar enhälligt den 2 maj 2010 att aktivera stabilitetsstöd till Grekland genom bilaterala lån från övriga euroländer som ska samordnas centralt av kommissionen. Lånen beviljas på de villkor som fastställs i uttalandet av medlemsstaterna i euroområdet den 11 april Stödet gavs inom ramen för ett treårigt gemensamt program med IMF som omfattade ett ekonomiskt paket om 110 miljarder euro för att hjälpa Grekland att klara av sina finansieringsbehov. Till programmet är knutet villkor om kraftfulla politiska åtgärder 15 som kommissionen och IMF, i samarbete med ECB, förhandlade fram med de grekiska myndigheterna. Medlemsstaterna i euroområdet bidrog med 80 miljarder euro 16. IMF har dessutom ingått en samförståndsöverenskommelse med de grekiska myndigheterna om ett stöd ungefär 30 miljarder euro 17. Kommissionens roll När det gäller lånet till Grekland är kommissionen vare sig långivare eller låntagare. EU:s medlemsstater beslutade framför allt den 5 maj 2010 om att ge kommissionen i uppgift att samordna och förvalta de samordnade bilaterala lånen i enlighet med det borgenärsavtal som ingicks den 8 maj 2010 av de medlemsstater i euroområdet som ger stödet 18. Denna uppgift innebär inte att kommissonens utgifter eller några andra utgifter i EU-budgeten ökar De viktigaste villkoren om politiska åtgärder fastställs i rådets beslut av den 10 maj 2010 riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärer för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (2010/320/EU). Villkoren beskrevs närmare i ett samförståndsavtal som ingicks mellan de grekiska myndigheterna och kommissionen på euroländernas vägnar. Varav 38 miljarder euro hade utbetalats fram till mars Varav 14,6 miljarder euro hade utbetalats fram till mars Det handlar bl.a. om att för de medlemsstater i euroområdet som ger stödet och i enlighet med deras instruktioner förhandla fram och ingå ett låneavtal med Grekland, att öppna ett konto i långivarnas namn hos ECB och att använda detta konto för att förmedla alla betalningar för långivarens räkning och från låntagaren, att samordna utbetalningsprocessen, vissa beräkningar, att fördela betalningar mellan SV 6 SV

8 Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) inrättades genom rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 på grundval av artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) med fullständig täckning i EU-budgeten. Det högsta tillgängliga beloppet genom denna mekanism är 60 miljarder euro. EU:s ekonomiska stöd via EFSM sker i form av lån eller kreditlöften. Kommissionen har rätt att på EU:s vägnar ta lån på kapitalmarknaderna eller från finansiella institut. Mekanismen får bara aktiveras på stränga villkor och inom ramen för ett gemensamt EU- IMF-stödprogram. EU:s ekonomiska stöd ges efter det att rådet, med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag, antagit ett beslut om a) villkoren för lånet/kreditlöftet, b) de allmänna ekonomiskpolitiska villkoren för det ekonomiska stödet och c) det anpassningsprogram som har utarbetats med den mottagande medlemsstaten för att uppfylla de ekonomiska villkor som är knutna till stödet. Kommissionen och den mottagande medlemsstaten ingår ett samförståndsavtal om de allmänna ekonomiskpolitiska villkor som har fastställts av rådet. Kommissionen överlämnar därefter samförståndsavtalet till Europaparlamentet och rådet. De ekonomiskpolitiska villkoren ses regelbundet över och kan vid behov justeras 21. Kommissionen är skyldig att regelbundet rapportera till Ekonomiska och finansiella kommittén och till rådet om genomförandet av förordningen om Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och om huruvida de exceptionella omständigheter som var skälet till att den antogs kvarstår. 22 Den första rapporten offentliggjordes den 30 november 2010 och slog fast att de exceptionella omständigheterna kvarstår och att EFSM därför bör behållas Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (EFSF) Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (EFSF) inrättades av medlemsstaterna i euroområdet som ett av dem ägt bolag registrerat i Luxemburg och i enlighet med de beslut som fattades i samband med Ekofinrådets möte den 9 maj EFSF kan emittera obligationer garanterade av medlemsstaterna i euroområdet till ett värde av upp till 440 miljarder euro och låna dessa pengar vidare till medlemsstater i euroområdet som befinner sig i trångmål. Lånen ges på villkor som förhandlas fram med kommissionen i långivarna och att informera långivarna om överträdelser av låneavtalet eller om ansökningar om avsägelser eller ändringar när det gäller avtalet. Enligt artikel i EUF-fördraget kan medlemsstater som har svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll beviljas ekonomiskt bistånd. Granskningen utförs av kommissionen i samråd med ECB minst en gång i halvåret. Eventuella ändringar som kan krävas i anpassningsprogrammet ska diskuteras med den mottagande medlemsstaten. Rådet ska, med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag, besluta om eventuella justeringar av de ursprungliga allmänna ekonomiskpolitiska villkoren och godkänna det reviderade anpassningsprogram som har utarbetats av den mottagande medlemsstaten. Rapporten ska överlämnas senast sex månader efter ikraftträdandet av rådets förordning (EU) nr 407/2010 och i lämpliga fall var sjätte månad därefter (artikel 9 i förordningen). SV 7 SV

9 samarbete med ECB och IMF och måste godkännas av Eurogruppen. EFSF-lånen garanteras inte av EU-budgeten. Kommissionen ger råd och stöd till EFSF. är representerad i styrelsen och samordnar sin egen upplåningsverksamhet med EFSF:s upplåning för att finansiera program där båda är involverade i syfte att tidsmässigt optimera deras upplåning på kapitalmarknaderna Transaktioner med EFSM:s deltagande Transaktioner beslutade under 2010: Irland 24 Som svar på de irländska myndigheternas begäran den 21 november 2010 fattades ett beslut om ett treårigt gemensamt EU-IMF-stöd. Det totala programmet för Irland kommer att uppgå till 85 miljarder euro och betalas ut i flera delar. 17,5 miljarder euro kommer att finansieras genom ett irländskt bidrag via statskassans kontantreserv och den nationella pensionsfondens placeringar. Återstoden av paketet kommer att finansieras av EFSM, upp till 22,5 miljarder euro 25, EFSF, upp till 17,7 miljarder euro, IMF, upp till 22,5 miljarder euro, bilaterala lån från Storbritannien (3,8 miljarder euro), Sverige (0,6 miljarder euro) och Danmark (0,4 miljarder euro). Transaktioner beslutade efter utgången av 2010: Portugal 26 Efter en formell begäran om ekonomiskt stöd den 7 april 2011 från de portugisiska myndigheterna enades Eurogruppen och rådet de 17 maj 2011 om villkoren för ett treårigt ekonomiskt stödpaket. Stödpaketet kommer att täcka Portugals finansieringsbehov upp till 78 miljarder euro och i lika stora delar finansieras av EFSM, upp till 26 miljarder euro 27, EFSF, upp till 26 miljarder euro, IMF, upp till 26 miljarder euro, Rådets genomförandebeslut 2011/77/EU av den 7 december 2010 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, , s. 34). Den 12 januari 2011 utbetalades den första delen på 5 miljarder till Irland. Fram till juni 2011 utbetalades 11,4 miljarder euro. Rådets genomförandebeslut 344/2011/EU av den 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, , s. 88). Den 31 maj 2011 utbetalades den första delen på 1,75 miljarder till Portugal. Fram till juni 2011 utbetalades 6,5 miljarder euro. SV 8 SV

10 3. EUROPEISKA UNIONENS UPPLÅNINGSVERKSAMHET 3.1. Beskrivning För att finansiera den utlåning som rådet beslutat om, har kommissionen givits befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaden både på Euratoms och Europeiska unionens vägnar. För respektive instrument (betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomlån) baseras upp- och utlåningsverksamheten på respektive rättslig grund. En upplåning är kopplad till motsvarande utlåning ( back-to-back ), vilket säkerställer att EU-budgeten inte utsätts för några ränte- eller valutarisker. Utestående upplåning motsvaras av utestående lån. Tabell 3: Europeiska unionens totala upplåning utestående kapitalbelopp vid utgången av varje år över perioden (1) (i miljoner euro) EKSG i.l. (1) Euratom (1) Betalningsbal Makroekonomis Summa Europeiska (2) ansstöd kt stöd unionen ) Växelkursen är från den 31 december varje år. (2) Europeiska kol- och stålgemenskapen är avvecklad sedan Den sista obligation som emitterades av EKSG förfaller Betalningsbalansstöd Genom obligationsemissioner bekräftades att EU är en betydelsefull emittent in på marknaden för referensobligationer i euro ( euro benchmark bond market ). Obligationerna fick ett mycket positivt gensvar på marknaden. Då investerarnas intresse fortfarande var mycket stort, blev emissionerna alltid snabbt fulltecknade. Alla viktiga investerarkategorier fanns representerade vid de slutliga fördelningarna, inklusive centralbanker, investeringsfonder, bankkapitalförvaltningar samt försäkringsbolag 28. Obligationspriset låg nära det bästa i referensgruppen Sovereign Supranational Agency Sector (SSA), i linje med emittenter som Europeiska investeringsbanken (EIB), Kreditanstalt für Wiederaufbau (KFW) och société de financement de l'économie française (SFEF). Resultatet på andrahandsmarknaden var också mycket tillfredsställande och bekräftade EU:s starka ställning som en förstklassig emittent av referensobligationer. 28 Mer information om EU:s upplåningsverksamhet finns i följande investerarpresentation: SV 9 SV

11 Tabell 4: EU-obligationer utgivna under Land Beskrivning Emissionsda g Förfallodag Storlek (euro) Kupong Lettland + Rumänien EU 3.375/ /3/ /5/2019 1,5 md 3,375% Rumänien EU 2.375/ /9/ /9/2017 1,15 md 2,375% Summa 2,65 md Ett back-to-back-lån togs för att finansiera den fjärde utbetalningen av stödet på 200 miljoner euro till Lettland. Tabell 5: EU:s riktade emissioner 2010 Land Beskrivning Emissionsda g Förfallodag Storlek (euro) Kupong Lettland EU 2.875/ /10/ /10/2025 0,2 md 2,875% 3.3. Makroekonomiskt stöd Det förekom ingen upplåning för makroekonomiskt stöd under Euratom Det förekom ingen upplåning för Euratom under EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN 4.1. EIB:s utlåningsverksamhet EIB:s lån ges för att antingen stödja enskilda projekt direkt eller små och medelstora företag och mer småskaliga lokala projekt via finansiella intermediärer. Under 2010 uppgick den totala volymen av EIB-transaktioner till 72 miljarder euro, vilket var 9 procent lägre än rekordnivån 2009 och därmed signalerade en långsam återgång till nivåerna före krisen. Lånens geografiska fördelning och om de garanteras av EU-budgeten: I EU: Avtal om 63 miljarder euro ingicks i EU:s medlemsstater. Detta belopp garanteras inte av EU-budgeten. Utanför EU: Avtal om 9 miljarder euro ingicks utanför EU, varav EU-garantin omfattar 5 miljarder euro SV 10 SV

12 Utlåningen påverkar EU-budgeten i de fall då den medför garantier ur budgeten, räntesubventioner eller andra EU/EIB riskdelningsbestämmelser. I synnerhet: Kommissionen kommer att lägga fram en särskild rapport om EIB:s externa utlåning 2010 under andra halvåret Samtidigt förvaltar EIB instrument för riskdelning som innebär att EU:s budget används för att stödja strategier inom EU (t.ex. finansieringsinstrumentet för riskdelning för forskningsoch utvecklingsprojekt och lånegarantin för TEN-transportprojekt) EIB:s upplåningsverksamhet Marknaderna fortsatte att vara osäkra under hela året, vilket har gjort det svårt att genomföra emissioner, särskilt emissioner av stora transaktioner och på långa löptider. Inrättandet av EFSF och de ekonomiska reformer som har genomförts bidrog till att återupprätta marknadens förtroende för EU-emittenterna, även om den fortfarande är sårbar för negativa tidningsrubriker (s.k. headline risks). EIB lyckades navigera runt denna volatilitet och utnyttja tillfällen då det var möjligt att emittera referensobligationer och genomföra mer riktade emissioner när volatiliteten var hög. Detta underlättades av att EIB fortfarande har en stark ställning på marknaden. EIB lyckades därmed uppnå målet i upplåningsprogrammet för 2010 genom att låna 67 miljarder euro på förmånliga villkor. 30 Kommissionen rapporterar årligen till rådet och parlamentet om tillämpningen av nya finansiella instrument som finansierats genom EU-budgeten inom ramen för det årliga budgetförfarandet i enlighet med punkt 49 i det interinstitutionella avtalet mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet. SV 11 SV