RN-hotbilder disposition Historisk överblick Hotbildsscenarier översikt Kärnladdningsexplosion Effekter i närområdet Nedfall Kärnenergi Inom Sverige Utomlands Andra nukleära objekt (till lands, till sjöss & i rymden) Radioaktiva ämnen (strålkällor) En kontaminationshistoria 2016-08-24 Mats Isaksson 1 Inträffade händelser 1957 Brand i reaktorn i Windscale, utsläpp av radioaktiv jod 1959 Sverige sätter upp 24 fasta mätstationer 1961 Sovjet testspränger 50 Mton vätebomb över Novaja Zemlja 1961 Upptäcks cesium-137 i näringskedjor, forskning hela 60-talet 1970-talet, Sverige börjar bygga ut kärnkraft, forskning på väg utför 1975-80 FOA utreder kärnkraftrisker i krig (stora utsläpp) 1978 Satelliten Kosmos 954 med kärnreaktor störtar över Kanada 1979 TMI-olyckan i Harrisburg 1980 Effektivare beredskap i kärnkraftlän, jodtabletter, larm 1983 Kosmos 1402 med kärnreaktor på väg att störta 1983 Omedelbar beredskapsplanering för Kosmos 1402 1986 Tjernobylolyckan 1987-1992 Beredskap i alla län, ökad nationell beredskap 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 2 1
Inträffade händelser 1988 Satelliten Kosmos 1900 med kärnreaktor hotar störta 1988 Omedelbar beredskapsplanering för Kosmos 1900 1996 och framåt, forskningen minskar, radioekologi läggs ner 2000 Regeringen uppmärksammar nya NBC-hot mot samhället Se över beredskapen - men det får inte kosta något 2001 WTC 11 september (ej nukleärt) 2001 Regeringen - förbättra NBC-beredskapen 2002 KBM och ny krisberedskapsplanering i Sverige 2008 Landstingen förbättrar RN-beredskapen - Strålskyddsinstrument från Socialstyrelsen - Utbildning inför RN-händelse 2009 MSB 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 3 Olyckor med kliniska konsekvenser UNSCEAR 2000, Annex E, Fig XIV 2016-08-24 Mats Isaksson 4 2
Olyckor, indelning efter typ UNSCEAR 2000, Annex E, Fig XIV 2016-08-24 Mats Isaksson 5 Olyckor med allvarliga konsekvenser 2016-08-24 Mats Isaksson 6 3
Några avsiktliga händelser Taiwan 1 Oktober 1994 15 Februari 1996 En student vid Institutet för växtpatologi förgiftades vid ett 30-tal tillfällen genom att P-32 och andra ämnen, t.ex. akrylamid, placerades i hans mat och dryck. Förövaren var en annan student som stulit kemikalierna på labbet. Den drabbade fick diarré och magsmärtor, aptitlöshet och viktminskning (förlorade senare också större delen av sin mustasch). Förövaren informerade själv den drabbade 1996 och vissa hälsoeffekter fanns kvar även under 1999. Ryssland 1993 Radioaktivt preparat placerades i Vladimir Kapluns stol. Kaplun, som var direktör vid ett ryskt förpackningsföretag, bestrålades under flera veckor och avled av strålskadorna. Frankrike 70-talet Radioaktiva grafitpluggar till bränsleelement placerades under förarsätet i en bil. Offret fick 0,25 0,3 Gy till ryggmärgen och 4 5 Gy till testiklarna. Förövaren greps och fick, förutom böter, fängelse I 9 månader. 2016-08-24 Mats Isaksson 7 Hotbildsscenarier enligt ICRP 96 Utpressning Stöld Oannonserad spridning eller utplacering Radioactive dispersion device (RDD) Avsiktlig kontaminering av födoämnen eller områden Sabotage av kärntekniska anläggningar Improvised nuclear device (IND) 2016-08-24 Mats Isaksson 8 4
Security vs. Safety Security hinder för att obehöriga kommer åt en viss strålkälla Safety minimering av risken för skada vid hantering av en viss strålkälla Security är ett nödvändigt, men inte tillräckligt, villkor för att en strålkälla är safe, dvs. om en källa är secure är den inte nödvändigtvis safe Om en källa inte är secure är den inte safe 2016-08-24 Mats Isaksson 9 Orsaker till att källor blir unsecure Oavsiktligt minskad kontroll som medför felanvändning (vanligast) Övergivna strålkällor ( orphan sources ) Dessa händelser ger information om vad som kan hända vid illvillig användning av strålkällor Effekten av en olycka, och de åtgärder som behöver vidtas, är väsentligen desamma som för ett attentat Vi kan lära mycket från olyckor som inträffat 2016-08-24 Mats Isaksson 10 5
Attentat med radioaktiva ämnen Rädsla för strålning och missuppfattningar om effekterna ger förhållandevis hög sannolikhet för psykologiska effekter bland allmänhet, beslutsfattare och experter inom andra områden, jämfört med andra typer av attentat Även låga strålnivåer upplevs ofta som farliga Jämfört med kemiska eller biologiska attentat är det drabbade (kontaminerade) området relativt lätt att avgränsa och färre dödsfall kan förväntas 2016-08-24 Mats Isaksson 11 Globala strålningshotbilder Kärnladdningsexplosion Kärnkraftindustri, angrepp, sabotage Radioaktiva ämnen, stöld, avsiktlig spridning 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 12 6
Nukleär terrorism Kärnladdningsexplosion Stöld av ett komplett vapen Stöld av klyvbart material Tillverkning av primitiv laddning (extremt svårt med plutonium, svårt med höganrikat uran) Foto: Lawrence Livermore National Laboratory Låg sannolikhet, katastrofala konsekvenser - Tusentals döda, omöjligt att undsätta nära nollpunkten 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 13 Kärnvapen Luftexplosion Explosionshöjd 320 m Styrka 19 kton Avstånd till nollpunkten 6,4 km Nedfallet av radioaktiva ämnen i närområdet blir obetydligt 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 14 7
Kärnvapen Ytexplosion Explosionshöjd 150 m Styrka 11 kton Nedfallet av radioaktiva ämnen i närområdet blir mycket kraftigt 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 15 Kärnladdning Underytexplosion Explosionsdjup 108 m under markytan Väteladdning Styrka 35 kton Krater efter explosion Djup 60 m Diameter 260 m 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 16 8
Skaderadier 1 kton ytexplosion Strålning Värmestrålning 3:e gradens brännskador 700 m Joniserande initialstrålning, dödlig dos 700 m oskyddade individer, död inom några veckor Joniserande initialstrålning, 960 m på gränsen till akuta skador för oskyddade individer 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 17 Skaderadier 1 kton ytexplosion Stötvåg 50 % dödsfall, 200 m Lungskador från tryckvåg (12 psi), 270 m 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 18 9
Skaderadier 1 kton ytexplosion Kraterns radie 20 m, djup 9 m 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 19 Skaderadier 1 kton ytexplosion Kvarvarande strålning från det radioaktiva nedfallet, 3000 msv första timmen, Bredd 200 m, längd 7000 m 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 20 10
Nedfall från ytexplosion, 100 kton 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 21 Doshastighetens tidsavtagande Kärnladdningsexplosion Doshastigheten från markbeläggningen är hög i början men avtar snabbt. Efterhand minskar doshastigheten allt långsammare Regel: Doshastigheten avtar 10 gånger när tiden ökar 7 gånger. Tid Doshast 1 timme 1 7 timmar 1/10 7x7 timmar (2 dygn) 1/100 7x7x7 timmar (14 dygn) 1/1000 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 22 11
Angrepp mot kärnkraftverk Kärnkraftindustrin Angrepp mot kärnkraftverk kärnbränslefabrik kärnbränsletransport kärnbränslelager forskningsreaktor Stöld av kärnbränsle (nytt el. använt) Konsekvenser - kriticitet, utsläpp, strålskador förorening av miljö, livsmedel 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 23 Antal kärnreaktorer i drift (augusti 2007). Data från IAEA. Slovenien Holland Litauen Armenien Sydafrika Rumänien Pakistan Mexiko Bulgarien Brasilien Argentina Ungern Finland Schweiz Slovakien Tjeckien Taiwan (Kina) Belgien Spanien Sverige Kina Ukraina Indien Tyskland Kanada Storbritannie Sydkorea Ryssland Japan Frankrike USA 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 4 4 5 5 6 6 7 8 10 11 15 17 17 18 19 20 31 55 59 2016-08-24 Mats Isaksson 24 104 12
Kärnenergiolyckor 1952, NRX, Kanada, forskningsreaktor, kriticitet 1957, Windscale, England, plutoniumprod, brand 1961, SL-1, Idaho Falls, USA, prototyp, kriticitet 1966, Fermi-1, USA, bridreaktor, blockerat kylmedel 1969, Lucens, Schweiz, prototyp, blockerat kylmedel 1979, TMI, Harrisburg, USA, kärnkraftverk, härdsmälta 1986, Tjernobyl, Ukraina, kärnkraftverk, kriticitet, brand 1999, Tokaimura, Japan, bränslefabrik, kriticitet 2011, Fukushima, Japan, kärnkraftverk, härdsmälta 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 25 Barsebäck, haveri Väl fungerande utsläppsbegränsning msv Utsläpp av alla ädelgaser och små mängder jod Åtgärder: Inomhusvistelse 15 km, 6 tim Jodtabletter 15 km Betesrestriktioner 50 km, 1 mån Skador: Inga akuta skador Cancer ca 5-50 fall i Europa Skyddsfaktor 0,3 inräknad 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 26 13
Barsebäck, haveri Utsläppsbegränsning enligt myndighetskrav msv Utsläpp av alla ädelgaser 0,1% jod, cesium 0,01% övriga Åtgärder: Inomhusvistelse 50 km, 12 tim Jodtabletter 15 km Utrymning 3-15 km Omflyttning 10 km, 1-2 mån Betesrestriktioner flera mån Inga akuta skador Cancer ca 10-500 fall i Europa Skyddsfaktor 0,3 inräknad 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 27 10 km Barsebäck, haveri Restrisk, inga barriärer fungerar, liten sannolikhet Mycket stort utsläpp 10% jod,cesium,tellur Åtgärder: Inomhusvistelse 50 km, 24 tim Jodtabletter 15 km (- 50 km) Utrymning 15 km (- 50 km) Omflyttning 50-150 km, år Jordbruksmark obrukbar 50-150 km Risk för akuta skador inom 5 km Cancer ca 3000-8000 fall i Europa (-20000) Skyddsfaktor 0,3 inräknad r 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 28 14
Stor reaktorolycka i Ignalina (avstängt sedan 2009) Möjliga doser på Gotland uppehållsväder 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 29 Stor reaktorolycka i Ignalina Möjliga doser på Gotland nederbörd 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 30 15
Tjernobylolyckan Markbeläggningen i Sverige 1986 137 Cs Högsta värden (små områden) 0,1-0,2 MBq/m 2 Västernorrland 0,040-0,080 MBq/m 2 Sydvästra Sverige 0,000-0,003 MBq/m 2 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 31 Konsekvenser i Sverige av ett kärnkraftverkshaveri i Öst Sannolik dos mindre än 1 msv Värsta tänkbara dos några tiotal msv (första dagarna) Kan ej ge akuta strålskador I värsta fall inomhusvistelse då molnet passerar Ingen utrymning, möjligen omflyttning och sanering när situationen kartlagts Lantbruket kan drabbas hårt. Betesrestriktioner. I värsta fall omläggning av produktionen, vissa grödor kan inte odlas. 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 32 16
Konsekvens i det längre tidsperspektivet Kött från älg och rådjur får cesiumhalter över 1500 Bq/kg Dos till samer från ren. Om nedfallet sker i renbetesområdet blir det mycket svårt för rennäringen Tusentals sjöar där halten av cesium i fisk överskrider 1500 Bq/kq Ytvatten: Mindre än några Bq/l någon tid efter olyckan Grundvatten: Mindre än för ytvatten 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 33 Markbeläggning från hypotetisk kärnkraftolycka Utsläpp av hela härden Cs-137 1 MBq/m 2 171 000 km 2 137 Cs 10 msv/år 134 Cs 25 msv/år 131 I 140 msv Utsläpp av 10 % Cs-137 1 MBq/m 2 17 100 km 2 2 MBq/m 2 8 500 km 2 omflyttning några år 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 34 17
Nukleära objekt i Barentsregionen Dumpat flytande avfall Kärnvapenprov Sänkta fartyg Atomisbrytare Kärnvapenbaser Flottbaser Kärnkraftverk Urangruvor Civila kärnexplosioner Från Bregman och Baklanov 1998 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 35 Kärnenergidrivna fartyg i världen ca 140 st (world-nuclear.org 2012) Strategisk ubåt, SSBN Ohio-klass, USA Ryssland (1998) - 43 ubåtar (flera skrotade) - 2 kryssare mfl - 8 isbrytare (ny projekteras) U.S.A. (1998) - 71 ubåtar (flera skrotade) - 10 hangarfartyg Storbritannien (1998) - 15 ubåtar Frankrike (1998) - 10 ubåtar Kina (1998) - 6 ubåtar Indien - 2 ubåtar (2012) 2016-08-24 Mats Isaksson 36 18
Olyckor med kärnreaktordrivna fartyg, Ryssland Minst 11 reaktorolyckor, 4 bränder, 4 ubåtar har sjunkit, (8 %) K-278 Komsomolets, brand, sjönk 1989, 41 besättningsmän omkom K-27 November, reaktorolycka 1968, Dumpad 1981 på 50 m djup i Karahavet Kursk aug 2000 K-192 Echo II, kylvattenläckage, utsläpp av radioaktiv jod under färd till Kola, 25 juni 1989 Foto: Bellona rapport nr 2:96, 1996 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 37 Kärnenergi i rymden Ryssland Mer än 30 förbrukade kärnreaktorer i banor runt jorden USA 4 radiotermiska elgeneratorer i banor runt jorden (RTG). Farkoster för yttre rymden (månlandare, Galileo, Cassini) 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 38 19
Satellitolyckor med kärnreaktorer eller radiotermiska elgeneratorer 1964, Snap-9A Pu-238 (atmosfären) 1968, Snap-19 (havet, funnen) 1970, Apollo-13, Snap-27 (havet) 1978, Kosmos-954, reaktor (Kanada) 1983, Kosmos-1402 (havet) 1988, Kosmos-1900 (klarad, rymden) 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 39 Radiologisk terrorism Radioaktiva ämnen Stöld av strålkällor i industri mm Spridning genom explosion eld mekaniska anordningar utplacering väder och vind näringskedjor, handel, resor mm Konsekvenser - strålskador, förorenad miljö och livsmedel, ekonomiska skador 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 40 20
Transporter av radioaktiva ämnen Strålkällor med medelhög dosrat Kolli Typ A 10000-15000 transporter per år till sjukhus, 1 går sönder per år Gammaradiografi 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 41 Transporter av radioaktiva ämnen Använt kärnbränsle 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 42 21
Försvunna strålkällor 1988 Goiânia, Brasilien, Cs-137 1994, Tammiku, Estland Cs-137 1997, Lilo, Georgien Cs-137 flera 1999, Yanago, Peru Ir-192 1999, Istabul, Turkiet Co-60 2001, Georgien, Sr-90 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 43 Smugglade strålkällor 1993, Ignalina Litauen 124 kg låganrikat (2%) nytt bränsle stulet, 100 kg återfunnet 1994 München, Tyskland 360 g nukleärt material från Ryssland, varav 6 g vapenplutonium 1996-2000 Ryssland, något/några fall av smuggling upptäcks varje år Nukleär terrorism? 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 44 22
IAEA-dokument Categorisation of radioactive sources IAEA Safety Standards Safety Guide No RS-G-1.9 2005 Kategorier 1 - Extremely dangerous 2 - Very dangerous 3 - Dangerous 4 - Unlikely to be dangerous 5 - Most unlikely to be dangerous 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 45 Extremt farliga strålkällor Kategori 1 Radioisotopiska termolektriska generatorer, RTG 90 Sr 330-2500 TBq (9000-68000 Ci) Tid till dödlig betastrålare, gamma från bromsstrålning stråldos på 1 m Strålkällor för sterilisering 0,1 sek - 8 min 60 Co 190-560 000 TBq (5000-15 000 000 Ci) Strålkällor för teleterapi inom cancersjukvården 60 Co 37-560 TBq (1000-15 000 Ci) 3 min - 40 min 137 Cs 19-56 TBq (500-1500 Ci) 2 tim - 5 tim Ger varaktiga skador inom ett par minuter om strålkällan inte hanteras säkert. Ger dödliga skador inom några minuter till en timme 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 46 23
Extremt farliga strålkällor Kategori 1 Transport med 1000 pellets 192 Ir 370 TBq (10 000 Ci) En pellet är 2,7 mm diameter och 0,15 mm tjock, aktivitet 0,37 TBq (10 Ci) Tid till dödlig stråldos på 1 m för oskärmad strålkälla (370 TBq) 11 min En pellet i kontakt med huden ger betabrännskada inom en sekund Används i industrin för radiografering (röntgning av svetsskarvar) 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 47 Markbeläggning från hypotetisk spridning av strålsteriliseringskälla Strålsteriliseringskälla 560 000 TBq 60 Co 1 MBq/m 2 560 000 km 2 25 MBq/m 2 22 400 km 2 omflyttning några år 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 48 24
Markbeläggning från hypotetisk spridning av radiotermisk elgenerator RTG 2 500 TBq 90 Sr 1 MBq/m 2 2 500 km 2 (1/4 av Skånes yta) 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 49 Markbeläggning från hypotetisk spridning av radioterapistrålkälla Teleterapistrålkälla 560 TBq 60 Co 1 MBq/m 2 560 km 2 (Lund + Staffanstorp) 25 MBq/m 2 22 km 2 omflyttning några år (Lunds stad) 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 50 25
Mycket farliga strålkällor Industriell radiografering 60 Co 0,41-7,4 TBq (11-200 Ci) Kategori 2 Tid till dödlig stråldos på 1 m 3 tim - 60 tim 192 Ir 0,19-7,4 TBq (5-200 Ci) 10 tim - veckor Ger varaktiga skador inom minuter till timmar om strålkällan inte hanteras säkert. Kan ge dödliga skador inom några timmar eller dagar 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 51 Markbeläggning från hypotetisk spridning av radiograferingsstrålkälla Radiograferingsstrålkälla 7 TBq 60 Co 1 MBq/m 2 7 km 2 25 MBq/m 2 0,3 km 2 omflyttning tiotal år eller sanering Radiograferingsstrålkälla 7 TBq 192 Ir 1 MBq/m 2 7 km 2 70 MBq/m 2 0,1 km 2 omflyttning ett år 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 52 26
Farliga strålkällor Nivåvakter 60 Co 0,0037-0,37 TBq (0,1-10 Ci) 137 Cs 0,037-0,19 TBq (1-5 Ci) FM övningsstrålkälla 60 Co 0,015 TBq (0,4 Ci) Kategori 3 Tid till dödlig stråldos på 1 m 3 dygn - månader månader Kan ge varaktiga skador vid några timmars nära kontakt. Kan ge dödliga skador (liten sannolikhet) vid bestrålning under dagar eller veckor 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 53 Strålkällor med liten fara Kategori 4 Medicinska öppna strålkällor 131 I 0,0037-0,0074 TBq (0,1-0,2 Ci) 99 Mo- 99 Tc m 0,037-0,37 TBq (1-10 Ci) Fuktighetsmätare 241 Am-Be 0,00037-0,0037 TBq (0,01-0,1 Ci) 252 Cf 0,0000011-0,0000026 TBq (0,00003-0,00007 Ci) Osannolikt att någon blir varaktigt skadad, men strålkällan kan ge övergående skador om den inte hanteras på ett säkert sätt 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 54 27
Markbeläggning från hypotetisk spridning av radionuklidgenerator 99 Mo- 99m Tc generator 0,37 TBq 1 MBq/m 2 0,37 km 2 99 Mo kan ge betabrännskada vid långvarig hudkontakt (T 1/2 = 66 h) (Räcker högst till ett mindre köpcentrum) 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 55 Icke farliga strålkällor Kategori 5 Intensimeterprovare 137 Cs 0,00037 TBq (0,00001 Ci) Åskledare i vissa länder 241 Am 0,000048-0,00048 TBq (0,0013-0,013 Ci) 226 Ra 0,00000026-0,000003 TBq (0,000007-0,000080 Ci) Brandvarnare 241 Am 0,000037 TBq (0,000001 Ci) Ingen kan bli varaktigt skadad av dessa strålkällor 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 56 28
Radiological Dispersion Device (RDD) ( Smutsig bomb ) Tillgänglighet Svårt att upptäcka förlust av strålkällor som inte används rutinmässigt Transporter av använt kärnbränsle Flera tiotal källor i kategori 1 & 2 finns i Sverige Obevakade leveranser av strålkällor Ca 70 strålkällor i kategori 1-5 försvann årligen inom EU i början av 2000-talet; sedan dess har EU utökats med fler stater Det är möjligt att få tag på radioaktivt material i Sverige Det är möjligt att föra in radioaktivt material till Sverige Bygger på FOI:s rapport FOI-R-1973_SE (2006) 2016-08-24 Mats Isaksson 57 Vad krävs för att åstadkomma en R- eller N-terrorattack? Kunskap En förövare måste kunna konstruera en anordning för kärnklyvning eller spridning av radioaktiva ämnen eller finna en metod för detta Motiv Materiel En förövare måste ha orsak att använda strålning i stället för att bara använda tidigare beprövade metoder En förövare måste veta var det finns klyvbart material, eller radioaktiva ämnen och komma över dessa i tillräcklig mängd eller få kontroll över platser med sådant material Det är inte så lätt att genomföra en R- eller N-terrorattack! 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 58 29
Klarar vi en R eller N-attack? Vardagsolyckor med radioaktiva ämnen inträffar nästan aldrig. Räddningstjänst, polis och amulanssjukvård har ingen praktisk erfarenhet Vanliga kommuner (ej kärnkraft) övar aldrig N-händelser Grundutbildningen i radiofysik behandlar nästan inte alls katastrofstrålskydd Ny utbildningslinje startad 2016-08-24 Mats Isaksson Robert Finck 59 En kontaminationshistoria Under 8 veckor 1983 stod elektrikern och sjukhusvaktmästaren Vicente Sotelo Alardins pickup parkerad utanför hans hus i Ciudad Juarez, Mexico, på grund av en punktering Mängder av människor passerade förbi varje dag och barnen i grannskapet använde bilen som lekplats Ingen visste att dosraten utanför bilen var över 0,5 Gy/h Det visade sig snart att bilen bara var toppen av det isberg som var den värsta radioaktiva kontaminationen i den nordamerikanska historien www.cnn.com 2016-08-24 Mats Isaksson 60 30
En kontaminationshistoria (forts.) Två månader tidigare hade Sotelo och en medarbetare forslat bort material från ett lager som tillhörde hans arbetsgivare, Centro Médico, i Juarez Bland materialet fanns en 20 år gammal Picker 3000 radioterapiapparat som via olika ägare hamnat på lagret i väntan på kvalificerad personal som kunde laga den Sotelo tog en omärkt kapsel från maskinen och slängde in i sin lastbil När han senare öppnade kapseln, som innehöll ungefär 6 000 små silverfärgade kulor, ramlade några ut i bilen och på vägen; några blev kvar i kapseln, som Sotelo sålde som skrot för motsvarande $9 2016-08-24 Mats Isaksson 61 En kontaminationshistoria (forts.) På skrotupplaget hamnade kapseln vid en magnet som lastade skrot på lastbilar, som skulle till två gjuterier i norra Mexico Vid lastningen blandades kulorna (innehållande Co-60 med dosraten från varje kula ca 0,25 Gy/h) med annat material, finfördelades och spreds över området; andra fastnade i lastbilshjul och lossnade längs vägarna Uppskattningsvis 11 TBq Co-60 transporterades till de två gjuterierna (av totalt ca 15 TBq i kapseln); det ena tillverkade bordsben av metall åt USA:s största leverantör av retaurangbord och det andra producerade armeringsjärn Omkring 600 ton kontaminerat stål transporterades till USA från december 1983 till januari 1984 2016-08-24 Mats Isaksson 62 31
En kontaminationshistoria (forts.) Den 17:e januari 1984 gick strålningslarmet vid Los Alamos National Laboratory, New Mexico, när en lastbil körde fel och kom i närheten av grindarna Senare samma månad larmade en strålningsmätare i en polisbil i Illinois för en lastbil med bordsben Aktiviteten spårades slutligen till Juarez skrotupplag, dit kapseln lämnats 6:e december eller tidigare (alla papper som daterats efter 6/12 var radioaktiva) Skrotupplaget stängdes omedelbart och Sotelos lastbil beslagtogs Efter två månader hade skrotupplaget dekontaminerats och alla bordsben respektive allt armeringsjärn spårats (i Canada, Mexico och i 23 stater i USA) 2016-08-24 Mats Isaksson 63 En kontaminationshistoria (forts.) http://www.orau.org/ptp/collection/accidents/juarez.htm Mexikanska myndigheter beordrade rivning av 109 hus som byggts med kontaminerat armeringsjärn Flygmätningar med helikopter ledde till att 22 radioaktiva platser identifierades och att 8 kulor grävdes fram ur asfalten För att förhindra en upprepning lät myndigheterna i USA installera strålningsmonitorer vid alla gränsövergångar Inga legala tveksamheter beträffande försäljningen av radioterapiapparaten; möjligen borde kliniken ha meddelat strålskyddsmyndigheten att man importerat apparaten men inga rättsliga åtgärder vidtogs 2016-08-24 Mats Isaksson 64 32
En kontaminationshistoria (forts.) En arbetare vid skrotupplaget dog av skelettcancer Rapporterade skador: t.ex. sterilitet och hudförändringar (3 4 individer fick stråldoser omkring 1 4,5 Sv) Hundratals invånare i Juarez har kontrollmätts och minst ett dussin har uppvisat kromosomförändringar Sotelo klarade sig till synes utan allvarliga skador men arresterades för stöld 1990; han kallas i fängelset för El Cobalto (koboltmannen) Händelsen visar att den ökande gränshandeln utgör ett risk för människors hälsa och för miljön om vi inte har effektiva möjligheter att upptäcka gömda strålkällor http://www.window.state.tx.us/border/ch09/cobalto.html 2016-08-24 Mats Isaksson 65 33