Sjukskrivningarnas anatomi

Relevanta dokument
Sjukskrivningarnas anatomi

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

En sjukförsäkring som stöder återgång i arbete

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

En sjukförsäkring som stöder återgång i arbete

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter

Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Försäkrad men utan ersättning

Falun 27 september. Socialförsäkring i förändring. Sjukskatten stoppad vad händer nu? Vad innebär höjd pensionsålder för företagen?

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

REHABILITERINGSPOLICY

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Analys av sjukfrånvarons variation

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Vägledning för sjukskrivning

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Socialdepartementet Vår referens/dnr: 3/ Stockholm

Sjukskrivningsmiljarden

Kampen om sjukfrånvaron Makt, mediebilder och myter

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Falun 23 september 2015

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

Rehabiliteringspolicy

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Sjukförsäkringen position paper

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

AT-läkare Om socialförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Försäkringskassan Sverige

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Karlshamn 23 oktober 2015

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18


Politisk omvärld April Hans Persson

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

en handbok om rehabilitering

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Figur 1. Antal pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning för kvinnor och män,

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Social problematik och sjukskrivning handläggning

Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Pressmeddelande. Näringsdepartementet. Avsiktsförklaring om åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet klar

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Tidiga insatser för sjukskrivna rätt medicin för lägre sjukfrånvaro?

Otrygghet som konsekvens?

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Transkript:

Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF

Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga vad säger den medicinska forskningen om dessa begrepp? Aktörerna i sjukskrivningsprocessen hur ser deras drivkrafter ut och vad vet vi utifrån nationalekonomisk forskning om effekterna av deras agerande? 5 förslag för en bättre sjukförsäkring

Hälsa och sjukfrånvaro Sjukdom Hälsa Onormala kropps- och själstillstånd som inte hänger samman med den normala livsprocessen att känna välbefinnande och kunna uppnå sina vitala mål givet den kontext man befinner sig i (Nordenfelt, 1991) Arbetsförmåga Saknar absolut innebörd. Konsekvensen av sjukdomen och ohälsan har olika innebörd beroende på vilket arbete som ska utföras

Vad bestämmer den självskattade hälsan? Preferenser värderingar av hälsa Tillgänglighet till vård Information om vård Ekonomiska restriktioner

Slutsatser Skillnader i den självskattade hälsan ska inte tolkas som skillnader i den faktiska hälsan Skillnader i sjukfrånvaron ska inte tolkas som skillnader i faktisk hälsa, gäller såväl mellan grupper som över tid

Sjukfrånvarons koppling till hälsan

Sjukfrånvaron för män och kvinnor i olika branscher

Huvudaktörerna i sjukskrivningsprocessen Den försäkrade Individen Arbetsgivaren Läkaren Försäkringskassan (handläggaren)

Individen Ju mer generös försäkringen är, desto högre blir sjukfrånvaron Ersättningsnivån och graden av kontroll har betydelse Svagt stöd för olika typer av rehabilitering och samverkansinsatser skulle hjälpa individen tillbaka i arbete Normer och sociala interaktioner har betydelse Om sjukfrånvaron går upp bland kollegor eller i umgängeskretsen så ökar den egna sjukfrånvaron

Arbetsgivaren Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 2-14. Kostnader för korttids- men inte långtidssjukfrånvaro Internationell forskning kring erfarenhetsbaserad försäkring visar att ökat kostnadsansvar reducerar nyttjandet Ökat kostnadsansvar kan påverka utsatta grupper negativt

Handläggaren Både den som ska bedöma rätten till ersättning och behovet av rehabilitering Är handläggaren relativt åtgärdsorienterad blir sjukskrivningen längre. Är handläggaren relativt regel- och resultatorienterad blir sjukskrivningen kortare (Granqvist m.fl. 2014)

Sammanfattning Inga tecken på att variationerna i sjukfrånvaro beror på variationer i hälsa eller arbetsmiljö Grundorsaken är brister i inblandade aktörers incitament att agera i enlighet med försäkringens syfte Förändring av normer förstärker trender Fem förslag för en bättre sjukförsäkring

1. En bortre tidsgräns behövs Viktig drivkraft för alla aktörer att hitta en lösning innan tidsgränsen nås Forskning visar att tidsgränser och kontroll minskar användningen av försäkringen I stället för att ta bort tidsgränsen kunde den ha lagts tidigare

2. Begränsa förekomsten av tidiga insatser (i sjukskrivningen) Stödet för att rehabilitering och samverkan skulle hjälpa individen tillbaka är svagt Handläggarens behovsbedömning svår Forskning visar att de kan förlänga sjukfrånvaron och försvåra återgången i arbete

3. Villkora läkarens rätt att utfärda sjukintyg Kunskapen om hur arbetsförmågan påverkas vid olika diagnoser behöver höjas Läkarnas kunskaper om kraven i olika delar av arbetslivet behöver också höjas Kvalitetskrav på vårdgivare som skriver ut sjukintyg. Försäkringskassan följer upp sjukskrivningsmönstret Vid osakliga skillnader och missbruk ska sjukintygsrätten kunna dras in

4. Öka arbetsgivarnas kostnadsansvar vid sjukfrånvaro De svenska arbetsgivarnas kostnadsansvar för sjukfrånvaro relativt begränsat Kostnadsansvaret bör öka med sjukskrivningens längd Stärkt kontroll av arbetsgivare och arbetstagare Undantag för kostnadsansvaret bör finnas för valda grupper

5. Minska politikens inflytande över sjukförsäkringen och sjukfrånvaron Politiska priset för högt för att agera tidigt i en sjukfrånvarouppgång Tydligare målstyrning av förvaltningen av sjukförsäkringen Riksdagen fattar beslut om ersättningsnivå och rimlig nivå för sjukfrånvaron Ansvarsutkrävande via utvärderings- och tillsynsmyndigheter

Sjukfrånvaron för män och kvinnor i olika branscher

Sjukfrånvaron i olika delar av landet