Sammanfattning av seminarium om antibiotikaresistens på den svenska ambassaden i USA

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Som en. Följande. mervärde. (50-65% av. Myndigheten. Samtliga kontor Östersund Stockholm Brasilia Bryssel New Delhi Peking

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga som berör oss alla. Tack för möjligheten att berätta om strategin här i dag.

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Vad gör Folkhälsomyndigheten inom det vårdhygieniska området?

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien

NATIONELLT FORSKNINGSPROGRAM INOM ANTIBIOTIKARESISTENS

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama

Amerikanska presidentkandidaternas positionering i innovations- och forskningspolitiska frågor

MP2220 Enskild motion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av globala

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

zccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Strategisk Forskningsagenda Antibiotikaresistens

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

World congress of sexually transmitted infections & AIDS Elin Gottfridsson

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Kortrapport: Sydkoreas initiativ för forskningsfinansiering av livsvetenskaperna

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion

Visionsdriven hälsa. Informationsmöte 28 maj 2018

Publicerat! Staten och riskkapitalet. Lika rätt och lika möjligheter till företagsstöd? Ladda ner rapporterna på

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

National Prevention Strategy

Arbetet mot antibiotikaresistens -från planer till verkstad. Johan Struwe Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien

NÄR VET VI MER OM KVINNOR MED SPRIDD BRÖSTCANCER?

Strategi för digital utveckling

World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Antibiotikaresistens en global utmaning

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Östersund (säte) Stockholm Utlandskontor Washington Bryssel Tel: Fax: Tel: Fax:

Strategi SVA Friska djur trygga människor

Medtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer

Johan Struwe Sakkunnig, Infektionsläkare

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Hur går diskussionerna om nya forskningsstudier i Sverige? Charlotta Edlund/Malin Grape Enheten för Antibiotika och vårdhygien

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Vårt uppdrag att stärka och utveckla folkhälsan

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens

Bilaga till regeringsbeslut nr III:6

VETERINÄRER OCH ANTIBIOTIKA

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Tillsammans tar vi nästa steg

Grundforskningsfinansiering vid USA:s högre lärosäten minskande statliga anslag väcker frågor om framtida tillväxt och akademisk frihet

Programråd Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Västerbotten Ordförande i Programråd Strama

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Sverige ska bli bland de bästa i världen på att övervaka antibiotikaresistens och infektioner.

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

STRATEGISK AGENDA

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Uppdrag angående samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

SMITTSKYDD FÖR DJUR OCH MÄNNISKOR

Välkommen att växa med oss!

Aktuellt från folkhälsomyndigheten. Johan Struwe Magdalena Prioux

Stockholm Dnr 2014/15:3359

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Samordningsuppdrag antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Årsrapport 2014

London Málaga-deklarationen om. investering i astmaforskning

En beskrivning av hur en raps-framskrivning på FA-nivå kan brytas ner till kommunnivå. Working paper/pm 2011:33

Från mätning till åtgärd

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:

Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan

arosnal0 vetenskapsrådet

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

Vad ska en TB-plan för Sverige innehålla?

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

BRA FORSKNING GER UTDELNING

Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

Anslag för forsknings- och utvecklingsprojekt, FoU, samt förbättringsprojekt

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Uppdrag att utveckla innovationskraften i offentlig sektor N2013/2668/FIN

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Transkript:

1 (6) Frans Wåhlin +1 202 536 1588 frans.wahlin@growthanalysis.se Sammanfattning av seminarium om antibiotikaresistens på den svenska ambassaden i USA Den 18 april 2016 stod den svenska ambassaden i USA värd för ett svenskamerikanskt heldagssymposium gällande antibiotikaresistens. Seminariet var samarrangerat med Social-, Utbildnings- och Näringsdepartementet där Tillväxtanalys var den koordinerande parten. Syftet var att uppmärksamma och sprida kunskap om både antibiotikapolicy och forskning samt stärka Sveriges och USA:s samverkan kring arbetet mot antibiotikaresistens. Seminariet berörde övergripande tre områden: o Stewardship klok användning av antibiotika o Surveillance insamling, diagnostik, analys och återkoppling av antibiotikaresistens o Research forskning och framtagande av nya behandlingsmetoder Seminariet hade ett One Health-perspektiv då användandet av antibiotika, uppkomsten av antibiotikaresistens, och dess påverkan på människor, djur och miljön, är tätt sammankopplade och därför måste adresseras koordinerat. Bland de amerikanska talarna fanns representanter från US Department of Health and Human Services (HHS), U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC), National Institutes of Health (NIH) samt flera framstående forskare. Från Sverige deltog forskare, representanter från Folkhälsomyndigheten, Vetenskapsrådet samt LRF. Publiken bestod av drygt 80 personer som representerade olika länder, departement, myndigheter, intresseorganisationer och universitet. Den svenske ambassadören i USA, Björn Lyrvall, öppnade seminariet med att konstatera att det finns många likheter mellan diplomater och forskare då båda arbetar gränslöst med både nationella och internationella frågor. Vidare framhöll han att science diplomacy är en väg framåt i en alltmer komplex och sammankopplad värld. Gunnar Kahlmeter, tidigare ordförande för de europeiska mikrobiologiska organisationerna EUCAST och ESCMID, höll därefter en generell TA300, v3.2, 2014-02-13 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Washington DC Östersund (säte) Samtliga kontor Office of Science and Innovation Embassy of Sweden 2900 K Street, NW Washington, DC 20007 USA Tel: +1 202 536 15 85 Fax: +1 202 536 15 84 info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se Studentplan 3, 831 40 Östersund Besöksadress: Studentplan 3 Tel: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se Org. nr 202100 6164 Bank: Danske Bank Kontonummer: 12 810 107 041 Swift: DABASESX IBAN: SE6712 0000 000 12 810 107 041 Östersund Stockholm Brasilia New Delhi Peking Tokyo Washington DC

2 (6) introduktion till ämnet. Han menade att antibiotikaresistenshotet är ett resultat av missbruket av antibiotika samt bristen på kontroll av spridningen av resistenta bakterier och resistenta gener. Därför, menade Gunnar Kahlmeter, att nya antibiotika inte är en lösning om vi inte lär oss att skydda den mot snabb resistensutveckling. Forskning och utveckling samt internationellt samarbete krävs för att möta denna globala samhällsutmaning. Sveriges folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström samt Jimmy Kolker från HHS presenterade och bedyrade respektive regerings prioritering av kampen mot antibiotikaresistens då det är förknippat med stort lidande och omfattande samhällskostnader. Endast i USA bedöms lågt räknat två miljoner människor insjukna årligen och minst 23 000 människor avlida som ett direkt resultat av resistenta bakterier för vilka adekvat behandling saknas. Den totala kostnaden uppskattas till 20 miljarder dollar (cirka 165 miljarder SEK) i omedelbara kostnader för behandling samt 25 miljarder dollar (cirka 205 miljarder SEK) i uteblivna intäkter för samhället. Sveriges folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström deltog i seminariet och beskriv Sveriges övergripande satsningar i kampen mot antibiotikaresistens. Två länder som satsar på att bekämpa antibiotikaresistens Beth Bell, från CDC, presenterade USA:s nationella AMR-strategi National Action Plan for Combating Antibiotic-Resistant Bacteria (CARB), som har tre fokusområden: - Att upptäcka och bekämpa resistenta patogener - Att förhindra spridning av infektioner - Att uppmuntra innovationer för framtagandet av nya strategier

3 (6) Beth Bell från CDC presenterade USA:s nationella AMR-strategi. Genom CARB allokeras 200 miljoner USD (cirka 1,7 miljarder SEK) under det federala budgetåret 2017. CDC har utvecklat en databas med information om resistenta bakterier som samlas in genom övervakningsprogram. Informationen analyseras och delas med forskare för att underlätta samarbete kring framtagandet av nya mediciner och diagnostisering. Den uppdaterade svenska strategin för arbete mot antibiotikaresistens presenterades tre dagar efter seminariet. 1 Svenska och amerikanska forskningssatsningar Ann Fust från Vetenskapsrådet presenterade Sveriges forskningsprioriteringar relaterade till antibiotikaresistens. Det är ett prioriterat forskningsområde i Sverige, och användandet av antibiotika inom sjukvård och jordbruk är relativt lågt då medvetenheten kring problematiken är relativt sett hög. Forskning bedrivs inom ett flertal områden och främst inom behandlingsmetoder. Den totala finansieringen till forskningsområdet uppgår till cirka 800 miljoner SEK under perioden 2010-2015. En stor del av det svenska internationella forskningssamarbetet kring antibiotikaresistens sker genom The Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR), där 22 medlemsstater utvecklat en gemensam strategisk forskningsagenda som syftar till att genom internationellt samarbete uppnå skalfördelar och undvika splittrad och överlappande forskning. Därefter berättade Jane Knisley, från den amerikanska forskningsfinansiären NIH, om USA:s forskningslandskap och samarbeten kring antibiotikaresistens. Forskningsframsteg och nya läkemedel I dagsläget utvecklas endast ett fåtal nya antibiotika, vilket delvis beror på att de stora läkemedelsbolagen inte ser starka ekonomiska incitament när vetenskapliga, juridiska och kliniska utmaningar har försvårats. Minskade ekonomiska 1 Läs mer om strategin på http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/ny-strategi-for-attbekampa-antibiotikaresistens/

4 (6) incitamenten bottnar i att medicinerna genom resistensutveckling allt snabbare blir overksamma vilket förkortar den tid som läkemedlet ger avkastning. Anders Karlén från Uppsala universitet berättade om hur de koordinerar och samordnar projektet IMI-ENABLE, som är en del av det övergripande forskningsprogrammet New Drugs for Bad Bugs (ND4BB) med 42 partners. Organisatoriska lärdomar från IMI-ENABLE är potentialen i samarbete mellan privat och offentlig sektor och vikten av fördelaktiga avtal för immaterialrätt inom forskningsprojekt. Vikten av tvärvetenskaplig forskning inom antibiotikaresistens poängterades även av Johan Malmström från Lunds universitet, som även menade att det är viktigt att bredda forskningen till att inkludera fler forskningsområden än bara inom medicinsk fakultet även andra fakulteter samt sjukhus bör engageras. Därefter presenterades nya metoder för framtagandet av antibiotika av Jan Johansson från Umeå universitet respektive Slava Epstein från Northeastern University i Boston. Johan Malmström från Lunds universitet presenterar sin forskning. Användning av antibiotika hos människor och djur Sverige har ett relativt decentraliserat system, där en stor del av ansvaret för kontroll och rutiner kring distribution av antibiotika är fördelat på landstingen. Information till vårdgivare är en central del av de förebyggande åtgärderna för att minska onödigt användande av antibiotika, och i synnerhet hur man bör kommunicera information till patienter som nekas antibiotika på adekvata grunder. Malin Grape, från Folkhälsomyndigheten, utkristalliserade tre nyckelområden för minskad antibiotikaresistens - Nationell och regional övervakning med standardiserade metoder - Minskat behov av antibiotika genom förebyggande åtgärder för smittspridning

5 (6) - Rationellt användande av antibiotika genom bland annat tydliga riktlinjer för förskrivning Att utveckla och implementera grundläggande standarder för vårdhygien för att minska smittspridning är en viktig komponent. Helena Jonsson, ordförande för LRF, Lantbrukarnas riksförbund, berättade att i Sverige är antibiotika förbjudet som tillväxtbefrämjande behandling inom djurhållningen sedan 1986. Hon menade att genom förbättrad djurhållning och hygien kan det används sparsamt och inte profylaktiskt för grupper av djur, utan endast för behandling av enskilda individer, utan försämrad avkastning. USA har inte kommit lika långt som Sverige när det gäller begränsandet av antibiotika inom djurhållningen, tillstod Thomas Myers från det amerikanska jordbruksdepartementet, DOA. Under 2017 kommer dock USA att förbjuda antibiotika som tillväxtbefrämjande behandling inom djurhållning och reglera dess distribution till veterinärer hårdare. Betydelsen av nationell och internationell kontroll Avvägningen och prioriteringen mellan övergripande folkhälsa och patienten i det enskilda fallet medför ofta en svårighet. Komplexiteten kring antibiotikaresistens belystes av flera talare och tre fokusområden för framgångsrikt arbete mot ökad antibiotikaresistens presenterades. 1. Antibiotikaresistens känner inga geografiska gränser, utan är en fråga som måste angripas internationellt och koordinerat. Starkt internationellt politiskt ledarskap är en central faktor. 2. Arbetet mot ökad antibiotikaresistens kräver tvärvetenskapliga insatser då problematiken överlappar många skilda akademiska discipliner. 3. Ökat samarbete och koordination krävs även på minister- och departementsnivå både nationellt och internationellt. Frågan kan inte avgränsas till en specifik ministerportfölj eller ett departements ansvarsområde, utan överlappar flera. Arbetet mot ökad antibiotikaresistens är av så stor vikt och omfattning att det bör lyftas till högsta politiska nivå för att möjliggöra en holistisk angreppsvinkel. Att starta upp global övervakning av antibiotikaresistens innebär ett antal utmaningar, även på nationell och lokal nivå. Det handlar om bland annat metodologi, distribution av data och koordination mellan olika system och program - sa Sonja Löfmark från Folkhälsomyndigheten. Hon fortsatte med att betona att internationellt samarbete, med fokus på att skapa förutsättningar för adekvata förmågor och kapacitet, är oerhört viktigt för väl fungerande övervakning. Jean Patel, från CDC, berättade om CDC:s och USA:s arbete gällande övervakning och begränsning av antibiotikaresistens både nationellt och internationellt. Avslutningsvis talade Lance Price från George Washington University. Hans forskning har påvisat resistensspridning mellan djur och människor, vilket kräver ökad koordination mellan övervakningssystem för sjukvård och djurhållning.

6 (6) Överföring kan ske dels genom animalisk föda, men också genom gödsel eller direktkontakt med djur. Seminariet avslutades med en paneldiskussion där Folkhälsomyndighetens generaldirektör Anders Tegnell diskuterade innehållet i seminariet med Jean Patel och Lance Price.