Lottastugan Den gamla fotoateljén i Societetsparken Britt-Marie Lennartsson RAPPORT ÖVER RENOVERING Lottastugan, Getakärr 3:60, Varbergs stad och kommun 2015:14
OMSLAGSBILD 2015-22-38 FOTO Britt-Marie Lennartsson, Kulturmiljö Halland TEXT Britt-Marie Lennartsson DIARIENUMMER 2014-390
Innehåll Inledning 4 Historik och beskrivning 4 Kulturhistoriskt värde 5 Skadebild 6 Uförda åtgärder 8 Antikvarisk kommentar 8 Fotonummer 9 Källor och litteratur 9 Fotodokumentation 10
Lottastugan ligger i Societetsparken i Varbergs stad. Inledning Länsstyrelsen fattade beslut, länsstyrelsens d nr 434-7484-14, enligt 5 förordningen om bidrag till värdefulla kulturmiljöer, om ett bidrag till renoveringen av Lottastugan, 2015-03-19. Bidraget gavs till Galtabäcksskeppets bygglag för diverse plåtarbeten i zink, målning av fasad och fönster samt antikvarisk medverkan. Renoveringen har utförts från senhösten 2014 och färdigställdes i juli 2015. Byggarbetena har i huvudsak utförts av Galtabäcksskeppets bygglag och arbetslösa. Ny panel är sågad av Varbergs Träimpregnering. Måleri är utfört av Sandå måleri. Plåtarbeten är utförda av Pålssons plåt. Antikvarisk medverkan och besiktning av de utförda arbetena har utförts av Kulturmiljö Halland genom bebyggelseantikvarie Britt-Marie Lennartsson. Åtgärderna har dokumenterats före, under arbetets gång och efter renoveringen. Syftet med föreliggande rapport är att redovisa den antikvariska medverkan och dokumentationen av renoveringsarbetena. Dokumentationen består förutom en beskrivning av åtgärderna även av fotografier före, under och efter renoveringen. Arkivmaterial förvaras hos Kulturmiljö Halland, Bastionsgatan 3 i Halmstad, d nr 2014-390. Historik och beskrivning Lottastugan ligger i Societetsparken i Varberg. Det har utöver Societetshuset funnits några andra byggnader i parken genom tiderna såsom scener och vattenpaviljong. Den enda som finns kvar från 1800-talet är den s.k. Lottastugan, som ursprungligen byggdes som fotoateljé. Birger Sjöberg var en känd fotograf och målare i Varberg i mitten av 1800-talet. Han hade sedan 1866 sin ateljé där Järnvägsparken kom att anläggas några år senare. Ateljén togs över av Nils Björsell 1881. Björsell är den ende svensk som utbildat sig hos den världsberömde fotografen Nadar i Paris. Ateljén var enligt uppgift nedgången, och troligtvis i kombination med att en järnvägspark skulle anläggas, monterades huset ned och materialet återanvändes för att en ny liten byggnad vid Badhusparken. Huset byggdes på Dammlyckan (troligen namn efter de dammar som länge fanns på platsen där badhusparken anlagts), som ägdes av trädgårdsmästare Förstberg. Fotografering var en populär service som erbjöds badgästerna som gärna passade på att fotografera sig när de såg friska och utvilade ut. Denna service var troligen helt i linje med badortens utveckling med förbättrad service på 1880-talet. Fotoateljéer på mindre orter anlades ofta som enkla små träbyggnader, i utkanten av staden på billig mark. Ateljéer som anlades före magnesiumblixtarnas tid skulle 4
ha stora fönster mot norr för att få ett jämnt och bra ljus att arbeta i. Denna beskrivning stämmer bra överens med Björsells ateljé, även om den enligt ett tidigt foto fick en rikligt utsmyckad fasad. Byggnadens entré låg ursprungligen mot söder vilket förstås blev olämpligt när järnvägen drogs förbi på denna sida. (Järnvägen flyttade senare, och idag följer Strandgatan dess forna sträckning.) Björsell lämnade staden 1885 och därefter hade en rad olika fotografer verksamhet i ateljén. Den siste fotografen var Edvard Mathsson som bodde i huset från 1896 till sin död 1940. 1901 lät Mathsson bygga till huset med fler arbetsrum och entrén flyttades till norrsidan. Trots införandet av blixt och ombyggnader har byggnaden behållit sina stora norrfönster. Huset ser än idag i huvudsak ut som efter denna ombyggnad. På 1920-30-talet hade Societetshuset en ockragul kulör med ljust gråa fönsterbågar. Det är mycket troligt att Lottastugans nuvarande kulör härrör från denna tid och att husets kulör dittills överensstämt med Societetshusets. 1940 övergick byggnaden i Lottakårens ägo och har därefter gått under benämningen Lottastugan. Utöver sin egen verksamhet har huset hyrts ut veckovis för konstutställningar främst sommartid, vilket är lämpligt med tanke på stora norrfönster. 2010 övergick byggnaden i kommunens ägo. Under 2014 tog Galtabäcksskeppets bygglag över projektet med att renovera Lottastugan, för att den ska kunna användas som samlingslokal, café och konstutställnigar. Kulturhistoriskt värde Lottastugan har ett stort kulturhistoriskt värde, som del i Societetsparken, vilken är byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Lottastugan har också ett högt kulturhistoriskt egenvärde. I inventeringen av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Varbergs kommun, 2009, placerades Lottastugan i klass B med bl.a. byggnadshistoriskt, arkitekturhistoriskt och miljöskapande värde. Med tanke på den kunskap om byggnaden som vi har idag, skulle den mycket väl också kunna tillföras klass A, som en viktig del i byggnadsminnet Societetshus med park. Lottastugan är Societetsparkens äldsta hus, kanske det äldsta ursprungliga och bevarade inslaget överhuvudtaget i parken, undantaget kyrkoruinen. Den är till stora delar intakt sedan om- och tillbyggnad 1901, med några mindre tillbyggnader på baksidan, entrédörr och ramp med träräcken vilka inte är anpassade till byggnadens karaktär. Värdefulla stildrag är bl. a. stengrunden, fasadens panel och enkla med dekorativ snickerier såsom gesimser, fotbräda, takfot, fönsteromfattningar och låga flacka sadeltak. Planlösningen är troligtvis också 5 Lottastugan så som den såg ut när den byggdes 1882. Kolorerat fot från tidigt 1900-tal. Foto från 1890. Samtliga äldre foton från Hallands kulturhistoriska museum.
Lottastugan 2012, hade stått utan underhåll en längre tid. Entrédörren och rampen avar inte anpassade till karaktären. Träpanlen och dess dekorativa snickerier var rötskadade. relativt intakt, men ytskikten är helt förändrade interiört. Byggnaden är dessutom en välbevarad representant som för dagsljusateljéer och har därmed ett arkitekturhistoriskt, teknik- och fotohistoriskt värde. Byggnaden har även ett samhällshistoriskt värde som bas för lottakåren i Varberg under ca 70 år. Skadebild Lottastugan var tämligen välbevarad exteriört sedan tidigt 1900-tal. Interiört hade förändringar genomförts, troligen främst när Lottakåren tog över byggnaden på 1940-talet. Huset hade dock stått utan underhåll under en längre tid. Bl.a. fanns rötskador på den exteriöra panelen och dess detaljer. Fönstren var dock i tämligen gott skick, men i behov av underhåll, byte av vissa delar, målning och kittning. Vissa justeringar behövdes för att anpassa byggnaden för bl.a. tillgänglighet och för att säkerställa ett bevarande. Byggnaden uppförd som relativt enkel byggnad som främst användes sommartid. Sedan blev den bostad åt fotografen, med ett sort antal värmekällor, varav vilka de flesta tagits bort. Den enda återstående kakelugnen var murad med cement eller betonghaltigt bruk. Då den tyngt ned golvbjälklaget och takbjälklaget behövdes den tas ned. Då felaktigt bruk använts var det dock inte möjligt att rädda den. I sin nya funktion för användande året runt fanns behov av 6 isolering av golvbjälklag, väggar och tak. En del åtgärder; de interiöra förändringarna samt byggande av nytt wc och altan, är att betrakta som moderniseringar och förändringar, och har inte ingått i den antikvariska medverkan. Byggnaden låg väldigt lågt belägen mot marken, vilket medförde skador på grund och golvbjälklag. Det finns en viss beräknad översvämningsrisk. Lyft av byggnaden och därtill hörande grundarbeten, för att skapa en något högre grund, väl anpassad till byggnaden. Träpanlen och dess dekorativa snickerier var rötskadade.
På baksidan fanns en tillbyggnad. Här fanns vissa modernare isnalg i form av plasttak och yngre dörrar. Tennisbanan och utbyggnaden krockade nästan med varandra. Bilderna till höger: Den enda kvarvarande kakelugnen kunde tyvärr inte räddas då den var murad med cementhaltigt bruk. Inte heller sparades den öppna spisen från Lottakårens tid. Till vänster: På den östra gavlen fanns skylten från Edvars Matssons alteier men den var sedan länge övertäckt. 7 Fönstren var i relativt gott skick och kunde renoveras.
Utförda åtgärder Arbetena har i huvudsak utgjorts av: Nedrivning av gammal fasad och uppsättning av ny. Den nya fasaden är utförd i enlighet med den som satt på byggnaden. Renovering av befintliga fönster. Målning av fasad och fönster med kulörer hämtade från Societetshuset. Efter färgundersökning framtagen vid tidigare målning av Societetshuset. Fasad: obränd umbra S 2010-Y10R Fönsterbågar, dörrar och karmar: zinkgrön S 5040-G20Y Fasaddetaljer som gesimser, fönster- och dörrfoder: obränd umbra S 1005-Y20R Häng- och stuprännor i galvad plåt. Övriga åtgärder i korthet vilka inte ingår i bidragsärendet: Omtäckning av tak med papp Isolering. Lyft av hela byggnaden till en något högre och stabil grund, stabilisering och riktning av byggnadens stomme vilken fått sättningsskador i grunden. Utbyggnad av entréparti för att skapa plats åt tillgänglighetsanpassat wc. Nya entrédörrar bättre anpassade till byggnadens karaktär Skapande av en kopia av den återfunna skylten för Mattsons ateljé på östra gaveln Ett nytt litet farstutak över entrédörren. Till detta användes en lätt modern konstruktion, med tanken att den skulle förändra utseendet minst. Interiör renovering och ombyggnad Ännu ej färdiga arbeten: Rampen till entrédörr och markarbeten kring grunden. Tanken var att skapa en altan eller öppen veranda, lik de som finns vid Societetshuset, med samma typ av mönstersågade räcken i trä. Det har funnits denna typ av veranda på Lottastugan tidigare i historien. För detta har dock ännu inte bygglov givits. En ramp fram till entrédörren var tänkt att skapas genom en höjning av marken. Denna har inte skapts i väntan på ev lov för altan., fram tills dess finns en provisorisk ramp i trä till huvudentrén. Antikvarisk kommentar Byggnaden har i huvudsak behållit sitt utseende, men omfattande arbeten har utförts. En strävan har varit att dess tämligen omfattande förändringar ändå skulle bevara byggnadens karaktär och utseende. Lottastugans utseende förändrades betydligt från sitt ursprung på 1880-talet till tidigt 1900- tal. Därefter har bl.a. färgsättningen ändrats. Det är mycket troligt att Lottastugans nuvarande kulör härrör från denna tid och att husets kulör dittills överensstämt med Societetshusets. Spår av äldre färgsättning visar också att stugan haft samma färgsättning so Societetshuset har idag. Denna färgsättning är framskrapad under renovering av Societetshuset. På 1920-30-talet hade Societetshuset en ockragul kulör med ljust gråa fönsterbågar. Lottastugan kan ha behållit den gula kulören, men den ljusgrå kulören har blivit vit. I detta projekt har därför strävan varit att återskapa en äldre färgsättning och därmed åter knyta an de båda byggnaderna för att markera Lottastugan som en del av Societetsparken. Byggnadens storlek har förändrats, vilket bedömts som en rimlig förändring för att skapa bättre tillgänglighet och ge plats åt handikappanpassat WC. Soprummet på baksidan av huset var troligen tillbyggt senare och ansågs inte ha något betydande värde. Vidare har vissa andra moderniseringar, förenklingar och avsteg från antikvariska principer gjorts för att renoveringen skulle kunna genomföras och en fortsatt drift i ideell regi skulle kunna bedrivas. Bl.a. har t ex skorstenarna tagits bort, väggarna har isolerats och byggnaden lyfts. Dessa avsteg bedömdes som rimliga för att säkerställa husets fortlevnad. 8
En historisk detalj som återskapats för att visa husets historia och ursprung är den skylt på den östra gaveln från Edvars Mattsons ateljé. Den hade varit dold under många år och var målad direkt på fasadpanelen. Denna ursprungliga detalj har tagits ned och förvaras inomhus och en ny replika har skapats för att tillsammans med Lottakårens skylt berätta om byggnadens resa genom århundraden. Fotonummer Digitala fotofiler till fotodokumentationen utförd vid den antikvariska medverkan av Britt-Marie Lennartsson och Dennis Axelsson förvaras hos Kulturmiljö Halland, Bastionsgatan 3 i Halmstad. Fotona är sparade i fil nr 2015-32 och är tagna av Britt-Marie Lennartsson: 2014-10-29 2015-03-12 2015-03-30 2015-05-27 2015-06-11 2015-07-03 (Dennis Axelsson) 2015-07-24 Foton tagna innan renoveringen är sparad i fil 2015-33, dnr 2012-93, tagna 2012-02-29 av Britt-Marie Lennartsson. Bygglovshandlingar för förändringarna av Lottastugan. Från vänster till höger: befintligt utseende, det nya utseendet och plan över hur huset skulle byggas till. Källor och litteratur Kulturmiljö Hallands arkiv, Bastionsgatan 3 i Halmstad Societetsparken Kulturhistoriskt värde och bevarande, Britt-Marie Lennartsson, Kulturmiljö Halland, Rapport 2013-24 Varbergs Societetshus, Vårdplan och antikvarisk förundersökning, Victoria Ask, Antiquum, Länsstyrelsen i Hallands län, 2007 9
Fotodokumentation Under och efter restaurering Fönstren bar spår av en grön kulör, vilket visar att Lottastugan en gång haft den färgsättning som Societetshuset har nu. När ytskikten revs blottades spåren från byggnadstiden. Virket var i stommen var i gott skick, av tätvuxet trä. På i tak och väggar fanns pärlspont. På dörrfodret fanns språ av olika gula nyanser, och på väggen i hallen fanns även en grön kulör, ungefär som dagens utvändiga fönster- och dörrfoder. 10
Prov på nya räcken till en ev ny altan/uteplats. Taket hade sjunkit ihop och lades om med papp. Alla fönster monterades ned ovch renoverades. 11 Kulörprover för attt hitta rätt nyans.
Överst till vänster: under en täckande skiva fanns den gamla skylten till Edv. Mattsons atelier målad i jugendstil direkt på panelen. Skylten sågades loss och förvaras inomhus. En ny målades för att placeras på urspurngsplatsen på östra gaveln. 12
I juli 2015 kunde Lottastuan återinvigas med in återskpade panel och renoerade fönster. Utbyggnaden har rivits och huset har byggts till, så att fasaden blir rak mot söder. Rampen till entrén i norr är ännu inte färdigställd. Nya entrédörrar ritades och tillverkades; till huvudingången i norr samt till den tilltänkta verandan i vinkeln mot norr. Fönstren är åtr uppsatta på sin plats, men har flyttats ut i fasadliv för att isoleringen inte ska bli påtaglig. 13
Nyrenoverade fönster i hela huset. Historien om stugan visas på en vepa i möteslokalen. Ytskikten liksom det mesta intriört är nytt ochmoderniserat. Dock kunde några golvlister sparas och sättas upp igen, i första rummet innanför entréhallen. 14