ÅKLAGARVÄSENDETS V E R K S A M H E T S - B E R Ä T T E L S E

ÅKLAGARVÄSENDETS V E R K S A M H E T S - B E R Ä T T E L S E 2 0 1 5

Redaktion Tanja Lahti, Maria Turkia Riksåklagarämbetet Helsingfors 2016 Layout Taina Ståhl Mainostoimisto Visuviestintä Oy

INNEHÅLL 1 LEDNINGEN HAR ORDET 4 2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 6 2.1 Arbetssituationens utveckling 6 2.2 Andra förändringar som påverkat resultatet 13 3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN 14 3.1 Samhällelig genomslagskraft 14 3.2 Straffprocessens snabbhet 18 3.3 Operativ effektivitet 20 3.4 Avkastning och kvalitetskontroll 21 3.5 Process- och kvalitetskontroll 22 3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna 27 4 ÅKLAGARVÄSENDETS RESURSER 29 4.1 Verksamhetsanslag 29 4.2 Personal 32 5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS VERKSAMHET 39 5.1 Ändringsprövningsärenden 43 5.2 Ändringssökandet till högsta domstolen 43 5.3 Polisbrottmål 44 6 UTLÅTANDE AV DEN INTERNA KONTROLLEN 47

1 LEDNINGEN HAR ORDET INOM ÅKLAGARVÄSENDET PRÄGLADES ÅR 2015 av ett hot om samarbetsförhandlingar i början av året. Den kända anslagsramen skulle ha krävt betydande personalminskningar. Vid statsrådets rammangling avlägsnades dock hotet, då åklagarväsendet anvisades en tilläggsfinansiering på sammanlagt 3,3 miljoner euro. Åklagarväsendet förberedde sig på samarbetsförhandlingar genom att utarbeta en plan för att utveckla verksamheten och organisationen under de närmaste åren. Den minskade anslagsramen ökade behovet av att effektivisera verksamheten så att de uppgifter som fastställts för åklagarväsendet i lagen även i fortsättningen ska kunna fullgöras på förutsatt sätt både volym- och kvalitetsmässigt. HOTET OM SAMARBETSFÖRHANDLINGAR och regeringsförhandlingarna efter det samt det nya regeringsprogrammet som innehåller sparbehov orsakade stor försiktighet vid rekryteringar i åklagarämbetena. På grund av detta minskade årsverkena med cirka 16 jämfört med budgetberedningen. Erfarna åklagare sökte sig till andra uppgifter, särskilt till domstolsväsendet. Det kommer att ta flera år att ersätta avgången. Under verksamhetsåret fortsatte även projektet vars mål är att ytterligare höja och harmonisera åklagarnas grundkompetensnivå. I detta samband förnyas innehållet och strukturerna i åklagarnas specialiseringssystem till nödvändiga delar. Den nya lagstiftningen om åtalsförhandling började tillämpas. Matti Nissinen riksåklagare 4

Bild: Tanja Lahti 5

2 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖN 2.1 Arbetssituationens utveckling ANTALET INKOMNA ÄRENDEN MINSKADE MED CIRKA TUSEN jämfört med år 2014. Den arbetsinsats som ärendena krävde ökade däremot med cirka 2 %, mätt med den så kallade viktade arbetsmängden. Kriminalitetsbilden ändrades inte avsevärt. En ny typ av osäkerhet och utbildningsbehov uppkommer inom åklagararbetet då tolkningspraxis inom Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och högsta domstolen, som är positiv till de mänskliga och grundläggande rättigheterna, ofta åsidosätter de uttryckliga bestämmelserna i den nationella lagen. Antalet mål och naturen på dessa påverkades också av fördelningen av resurser hos intressentgrupperna, såsom hos polisen och skatteförvaltningen. När alla myndigheters resurser minskas, kan följderna var oanade för åklagarväsendet, som verkar mellan förundersökningen och domstolsväsendet. Till exempel polisen kan ha en 6

anhopning av mål som frigör åklagarresurser för att avgöra äldre mål men minskar den totala arbetsmängden vid domstolarna. TROTS ATT DET ANTAL ÄRENDEN som inkom till åklagaren låg kvar på ungefär samma nivå som året innan, var ärendena allt mer internationella. Då samtidigt förundersökningslagen har förutsatt ett allt närmare samarbete mellan åklagare och förundersökningsmyndigheter och centralkriminalpolisen håller på att avstå från koordineringen av rättshjälpsärenden har nya krav som påverkar tidsanvändningen ställts på åklagarnas kompetens. Enligt Riksåklagarämbetets syn hör uppgifter relaterade till internationell rättshjälp på ett väsentligt sätt uttryckligen till åklagaren. Detta har emellertid inte beaktats i tillräcklig utsträckning vid resurstilldelningen hittills. 7

Antalet inkomna ärenden enligt kravklass 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Avvägd arbetsmängd* för inkomna ärenden enligt kravklass 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 * Den viktade arbetsmängden beaktar det faktum att vissa typer av mål är mer arbetskrävande och resursbindande än andra. Den viktade arbetsmängden räknas utifrån de avgjorda målen, där arbetsmängden bedöms utifrån brottsrubriceringen enligt den genomsnittliga arbetsmängden. Den viktade arbetsmängden påverkas också av behandlingar av tingsrättsmål som krävt minst fem sammanträdesdagar. (1 = den arbetsinsats som behandlingen av rattfyllerier krävde år 2003.) 8

Antalet avgjorda ärenden enligt kravklass 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Krävande Ospecificerade grund Trafikfyllerier Ospecificerade övriga Övriga vardagsbrott Speciellt arbetsdryga Avvägd arbetsmängd* för avgjorda ärenden enligt kravklass 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 * Den viktade arbetsmängden beaktar det faktum att vissa typer av mål är mer arbetskrävande och resursbindande än andra. Den viktade arbetsmängden räknas utifrån de avgjorda målen, där arbetsmängden bedöms utifrån brottsrubriceringen enligt den genomsnittliga arbetsmängden. Den viktade arbetsmängden påverkas också av behandlingar av tingsrättsmål som krävt minst fem sammanträdesdagar. (1 = den arbetsinsats som behandlingen av rattfyllerier krävde år 2003.) 9

ÅKLAGARÄMBETET UPPNÅDDE SITT MÅL för avgjorda ärenden. Dock avgjordes cirka 900 ärenden färre (1 %) än under året innan. Mätt med viktad arbetsmängd minskade arbetsmängden för avgjorda ärenden med cirka 3 %. Den relativa andelen förkastade åtal bland domstolsavgörandena minskade efter några års uppgång. Införandet av informationssystemet Ritu påverkar jämförbarheten med siffrorna från tidigare år. EN JÄMFÖRELSE AV ÅKLAGARÄMBETENA VISAR att det proportionellt sett inkom mest sedvanliga brottmål (över 63 %) till åklagarämbetena i Östra Finland och i Västra Nyland. Krävande brottmål kom proportionellt sett mest in till åklagarämbetena i Helsingfors och Östra Nyland (över 6,3 %). Till åklagarämbetet i Östra Finland inkom proportionellt sett minst krävande brottmål (4,5 %). Proportionellt sett avgjordes fl est krävande brottmål (6,3 %) i åklagarämbetet i Västra Nyland, medan antalet avgjorda krävande brottmål proportionellt sett var minst (4,2 %) och antalet sedvanliga brottmål var störst (64,2 %) i åklagarämbetet i Östra Finland. 10

2013 2014 2015 Förändring 2014 2015 Förändring, % Målsättning 2015 Skillnad Skillnad, % Oavgjorda i periodens början 13 336 14 259 13 857-402 -2,8 % Inkomna ärenden 83 720 84 409 83 370-1 039-1,2 % 83 000 370 0,4 % Sedvanliga 49 848 59,54 % 50 550 59,89 % 49 007 58,78 % -1 543-3,1 % Ospecificerade 29 673 35,44 % 29 709 35,20 % 29 892 35,85 % 183 0,6 % Krävande 4 199 5,02 % 4 150 4,92 % 4 471 5,36 % 321 7,7 % Avgjorda ärenden 82 829 84 846 83 948-898 -1,1 % 83 000 948 1,1 % Handläggningsavgöranden 4 536 5 970 5 598-372 -6,2 % Ärendebeslut 78 293 78 876 78 350-526 -0,7 % Sedvanliga 47 200 60,29 % 47 409 60,11 % 46 359 59,17 % -1 050-2,2 % Ospecificerade 27 231 34,78 % 27 533 34,91 % 28 047 35,80 % 514 1,9 % Krävande 3 862 4,93 % 3 934 4,99 % 3 944 5,03 % 10 0,3 % Oavgjorda i slutet av perioden 14 227 13 821 13 279-542 -3,9 % Genomsn. åtalspr. /mån. 1,94 1,97 2,00 0,03 1,4 % 2,00 0,00-0,1 % Sedvanliga 1,57 1,60 1,64 0,04 2,8 % 2,00-0,36-17,8 % Ospecificerade 2,29 2,33 2,33 0,00 0,1 % 2,50-0,17-6,7 % Krävande 3,82 3,82 3,76-0,06-1,6 % 3,50 0,26 7,4 % Oavgjorda 6 12 mån. 1 791 2 173 2 566 393 18,1 % 2 200 366 16,6 % Oavgjorda över 12 mån. 169 209 264 55 26,3 % 200 64 32,0 % Sedvanliga 14 8,28 % 86 41,15 % 73 27,65 % -13-15,1 % Ospecificerade 83 49,11 % 66 31,58 % 122 46,21 % 56 84,8 % Krävande 72 42,60 % 57 27,27% 69 26,14 % 12 21,1 % Avgjorda ärenden 78 293 78 876 78 350-526 -0,7 % Åtal 55 058 70,32 % 54 444 69,02 % 53 008 67,66 % -1 436-2,6 % Strafforder 648 0,83 % 589 0,75 % 464 0,59 % -125-21,2 % Åtalseftergift av påföljdsnatur 4 102 5,24 % 4 129 5,23 % 4 024 5,14 % -105-2,5 % Processuell åtalseftergift 5 796 7,40 % 6 086 7,72 % 5 661 7,23 % -425-7,0 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) 5 864 7,49 % 6 488 8,23 % 6 799 8,68 % 311 4,8 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) 2 495 3,19 % 2 956 3,75 % 3 623 4,62 % 667 22,6 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) 2 615 3,34 % 2 570 3,26 % 3 195 4,08 % 625 24,3 % Åklagarens beslut 1 604 2,05 % 1 504 1,91 % 1 496 1,91 % -8-0,5 % Åklagarens meddelande 111 0,14 % 110 0,14 % 80 0,10 % -30-27,3 % Avgöranden enligt åtgärder 100 719 101 848 99 135-2 713-2,7 % Åtal 55 166 54,77 % 54 511 53,52 % 53 066 53,53 % -1 445-2,7 % Strafforder 912 0,91 % 766 0,75 % 657 0,66 % -109-14,2 % Åtalseftergift av påföljdsnatur 6 541 6,49 % 6 522 6,40 % 6 478 6,53 % -44-0,7 % Processuell åtalseftergift 18 343 18,21 % 19 409 19,06 % 17 408 17,56 % -2 001-10,3 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) 7 105 7,05 % 7 859 7,72 % 8 192 8,26 % 333 4,2 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) 3 339 3,32 % 3 858 3,79 % 4 673 4,71 % 815 21,1 % Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) 2 959 2,94 % 2 856 2,80 % 3 455 3,49 % 599 21,0 % Åklagarens beslut 4 956 4,92 % 4 974 4,88 % 4 292 4,33 % -682-13,7 % Åklagarens meddelande 1 398 1,39 % 1 093 1,07 % 914 0,92 % -179-16,4 % Framställningar om skriftligt förfarande 22 051 39,97 % 22 380 41,06 % 22 554 42,50 % 174 0,8 % Förkastande i tingsrätten 3 324 6,74 % 7 834 14,52 % 7 253 13,75 % -581-7,4 % Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut Avvägda arbetsmängden (Avgjorda ärenden) Åklagarväsendets prestationer 2013 2015 1 368 2,77 % 1 146 2,12 % 1 123 2,13 % -23-2,0 % 449 799 483 097 468 698-14 400-3,0 %

Åklagarämbetenas prestationer 2015 Helsingfors Västra Nyland Västra Finland Inre Finland Östra Finland Östra Salpausselkä Nyland Österbotten Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Hela Finland Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Oavgjorda 6 12 mån. Oavgjorda över 12 mån. Sedvanliga Ospecificerade Krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processuell åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processuell åtalseftergift Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (Begränsning av påföljdsnatur) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Processuell begränsning) Begränsning av förundersökningen FUL 3:10.2 (Kostnadsbaserad begränsning) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut 3 318 1 353 1 449 964 1 488 1 256 973 909 1 643 393 56 55 13 857 11 822 6 271 7 896 9 604 10 406 12 603 5 187 7 999 7 156 3 081 440 905 83 370 6 631 3 968 4 029 5 438 6 385 7 591 2 981 5 112 4 115 1 707 238 812 49 007 4 439 1 982 3 369 3 680 3 433 4 408 1 937 2 529 2 683 1 185 179 68 29 892 752 321 498 486 588 604 269 358 358 189 23 25 4 471 12 096 6 531 8 141 9 735 10 587 12 630 4 857 7 966 7 099 2 994 426 886 83 948 1 030 684 595 274 1 183 404 104 380 400 105 5 434 5 598 11 066 5 847 7 546 9 461 9 404 12 226 4 753 7 586 6 699 2 889 421 452 78 350 6 280 3 678 3 934 5 366 5 772 7 448 2 846 4 870 3 952 1 581 227 405 46 359 4 206 1 799 3 205 3 621 3 119 4 235 1 670 2 394 2 448 1 142 176 32 28 047 580 370 407 474 513 543 237 322 299 166 18 15 3944 3 044 1 093 1 204 833 1 307 1 229 1 303 942 1 700 480 70 74 13 279 3,48 2,45 2,09 1,12 1,65 1,21 2,37 1,30 2,88 1,78 1,49 0,71 2,00 3,05 1,90 1,82 0,83 1,33 1,05 1,85 1,06 2,42 1,57 0,98 0,63 1,64 3,99 3,06 2,24 1,32 2,02 1,24 2,77 1,50 3,42 1,98 2,04 1,38 2,33 4,35 5,21 3,45 2,85 3,13 3,15 5,70 3,28 4,67 2,44 2,62 2,50 3,76 906 118 127 100 202 154 305 82 484 71 11 6 2 566 82 1 24 6 11 18 37 11 48 7 16 3 264 25 0 10 0 4 5 7 1 14 2 5 0 73 37 0 5 3 7 5 16 5 30 4 7 3 122 20 1 9 3 0 8 14 5 4 1 4 0 69 11 066 5 847 7 546 9 461 9 404 12 226 4 753 7 586 6 699 2 889 421 452 78 350 7 069 3 616 4 798 6 567 7 084 8 883 3 290 5 404 4 248 1 805 231 13 53 008 20 11 115 55 80 35 32 62 21 31 2 464 501 395 489 415 536 436 256 402 419 151 17 7 4 024 675 423 703 593 841 792 309 588 480 228 23 6 5 661 1 275 668 814 1 089 352 417 337 530 1 064 170 83 6 799 708 395 253 472 230 485 228 365 255 201 23 8 3 623 633 200 156 168 146 1045 264 129 148 262 39 5 3 195 176 136 215 94 128 119 29 81 61 41 3 413 1 496 9 3 3 8 7 14 8 25 3 80 13 705 7 308 9 528 12 152 11 905 15 279 6 027 9 550 8 705 3631 524 821 99 135 7 076 3 623 4 805 6 574 7 087 8 892 3 291 5 410 4 252 1 805 233 18 53 066 42 14 139 83 110 54 37 107 29 40 2 657 759 644 719 741 798 731 426 608 762 259 24 7 6478 1 880 1 206 1 895 2 074 2 382 2 701 1 122 1 752 1 579 720 79 18 17 408 1 579 780 966 1 300 439 525 385 631 1 290 195 102 8 192 865 511 338 653 299 606 319 439 342 249 30 22 4 673 703 246 190 183 177 1 059 272 142 166 269 41 7 3 455 717 269 446 472 437 534 132 222 213 90 11 749 4 292 84 15 30 72 176 177 43 239 72 4 2 914 1 607 1 576 1 876 2 996 3 343 3 915 1 497 2 545 2 361 738 99 1 22 554 1 541 522 446 638 910 1 391 366 551 560 293 35 7 253 248 57 110 98 114 206 89 108 55 36 2 1 123

2.2 Andra förändringar som påverkat resultatet ÅKLAGARVÄSENDETS ORGANISATION var oförändrad. Riksåklagarämbetets organisationsreform förbereddes. Organisationsreformen trädde i kraft i början av år 2016, då tre enheter i stället för fyra inledde sin verksamhet. De tre enheterna är enheten för ledningsstöd, enheten för åklagarverksamhet och enheten för verksamhetsstöd. Verksamhetsåret präglades av ett hot om en betydande minskning av resurserna. För åklagarväsendet har en stor utmaning varit att erfarna åklagare har sökt sig till andra uppgifter på grund av det osäkra sysselsättningsläget och ökad arbetspress. 13

3 UPPNÅENDE AV RESULTATMÅLEN 3.1 Samhällelig genomslagskraft RESULTATMÅL Åklagarväsendet tillgodoser det straffrättsliga ansvaret effektivt, snabbt och enhetligt som en del av kedjan för behandling av brottmål och med beaktande av rättsskyddet. Prioritering ÅKLAGARNA PRIORITERAR I ALLMÄNHET de ärenden som längst varit föremål för förundersökning i sin avgörandeverksamhet för att hindra att den totala behandlingstiden ökar (anvisning RÅ:2013:1 Om brådskande behandling och prioritering av ärenden i åtalsprövning). Resultatmålet gäller i synnerhet sådana ärenden som inkommit för åtalsprövning innan förundersökningslagen (805/2011) trädde i kraft 1.1.2014. Trots resursbristen försökte man avgöra krävande ärenden så snabbt som möjligt. Resultatmålen nåddes dock inte vad gäller ärenden som varit anhängiga i 6 12 månader och inte heller vad gäller ärenden äldre än 12 månader. Både ärenden som varit anhängiga i 6 12 (knappt 400 ärenden) och ärenden äldre än 12 månader (55 ärenden) ökade. Detta är oroväckande. Endast åklagarämbetet 14

i Västra Nyland avgjorde fl er krävande ärenden än vad som inkom till ämbetsverket under motsvarande period. Ett mindre antal åtal väcktes under 2015 än tidigare (-1 436 st.). Deras relativa andel av avgjorda ärenden minskade ytterligare, nu till 67,7 %. Variationen mellan åklagarämbetena var stor (Västra Finland 75,3 % och Åland 54,9 %). Detta är en oroväckande utveckling. ANTALET UTFÄRDADE STRAFFÖRELÄGGANDEN var mindre än tidigare (nu bara 0,6 % av avgjorda ärenden). Antalet och andelen åtalseftergifter minskade ytterligare. På motsvarande sätt ökade besluten om begränsning av förundersökning. Begränsningarna av förundersökning (+1 603 st.) ökade mer än besluten om åtalseftergift (-530 st.) minskade. Omfattande och komplicerade brottmål VID OMFATTANDE OCH/ELLER KOMPLICERADE BROTTMÅL SKA ÅKLAGARNA före förundersökningen färdigställs tillsammans med undersökningsledarna bedöma huruvida förundersökningens innehåll är tillräckligt för åtalsprövning och centraliserad huvudförhandling, samt göra sig förtrogna med den tillgängliga utredningen tillräckligt noga låta göra behövliga undersökningsåtgärder så att det inte uppstår ett behov av tilläggsundersökning senare av någon sådan anledning som vid denna tid har kunnat upptäckas. VID OMFATTANDE OCH/ELLER KOMPLICERADE BROTTMÅL ska åklagaren samarbeta med förundersökningen från början av undersökningen. Här ska bland annat behovet av undersökningens omfattning bedömas. Om förundersökningssamarbetet har varit tidsmässigt rätt insatt i ärendet, borde det inte fi nnas ett behov av tilläggsundersökning. Ärenden som varit föremål för åtalsprövning i över ett år är i regel omfattande och/eller komplicerade brottmål. 15

Kriminalkommissarie Jari Aarnios omfattande brottshelhet sysselsatte åklagarna också under år 2015. Från vänster häradsåklagare Mikko Männikkö, Pihla Keto-Huovinen och statsåklagare Jarmo Hirvonen. Bild: Lehtikuva ANTALET VILANDE ÄRENDEN, som varit föremål för åtalsprövning i över ett år, har legat kvar på en nivå av 50 70 ärenden. Att denna siffra förblivit oförändrad är en indikation på att den önskade nivån på förundersökningssamarbete ännu inte har nåtts i omfattande och/eller komplicerade brottmål. Systemet med åtalsuppgörelse RESULTATMÅL Åklagarna tar i bruk det nya systemet med åtalsuppgörelse som träder i kraft 1.1.2015. ERFARENHETERNA AV ÅTALSUPPGÖRELSE HAR TILLS VIDARE i regel varit positiva. Under 2015 ordnades åtalsuppgörelser som ledde till erkännanderättegång i cirka 50 ärenden. Större delen av de åtalsuppgörelser som ledde till erkännanderättegång ordnades efter att ärendet blivit anhängigt vid en tings- eller hovrätt. Valet av tidpunkten påverkades av tydligt identifi erade och konkretiserade besparingar rörande processens längd för alla parter. 16

Initiativtagaren för åtalsuppgörelserna var i regel en åklagare. Av de sex åtalsuppgörelser som ordnades under förundersökning föreslog undersökningsledaren att förfarandet ska inledas i endast två fall. Parternas initiativ till att ordna åtalsuppgörelse ledde i allmänhet inte till en erkännanderättegång. Orsaken till detta var närmast felaktiga uppfattningar om förfarandets natur. ÅTALSUPPGÖRELSERNA ORDNADES i allmänhet av specialåklagare. Förutom åklagare för ekonomisk brottslighet var även åklagare specialiserade på arbetsbrott aktiva vad gäller åtalsuppgörelse. Åtalsuppgörelser ordnades dock på ett resultatrikt sätt även vid grova stöld-, förskingrings- och bedrägeribrott. Åtalsuppgörelserna gällde främst längden på straffen. För att främja förfarandet gjordes bara få beslut om åtgärdseftergift. Att få målsägandens samtycke utgjorde inte ett hinder för förfarandet ens i ett ärende som gällde en omfattande serie av stölder. De misstänkta och svarande har inte heller återkallat sina erkännanden hittills. Domar meddelade i erkännanderättegångar överklagades några gånger. Besvären gällde främst biträdenas arvoden. Domstolarna godkände i allmänhet det förslag till straff som ingår i domsförslaget som åklagaren gör. Detta är av största vikt för att förfarandet ska fungera. I de fall där domstolarna avvek från förslaget förordnades i vissa fall ett lindrigare och i vissa fall ett strängare straff. DET BÖR OBSERVERAS ATT de fördelar som erkännandeförfarandet tills vidare gett har koncentrerats till domstolsförfarandet, och domstolsväsendet har dragit den största nyttan av förfarandet. Huvudförhandlingen kan nästan alltid förrättas på några timmar, även i sådana omfattande ärenden, i vilka det i annat fall hade gått åt veckor eller månader för att motta bevis. 17

I ett ärende utfördes förundersökningen 30 veckor snabbare än utan åtalsuppgörelse. I fl era omfattande ekobrottmål fördes överläggning om åtalsuppgörelse bara med en eller några misstänkta eller svarande, och i huvudmålet ordnades en normal huvudförhandling. Åtalsuppgörelsens slutresultat bidrog dock även till att driva huvudmålet senare. 3.2 Straffprocessens snabbhet RESULTATMÅLET OM SNABBHET I ÅTALSPRÖVNINGEN av alla ärenden uppnåddes. Vad gäller krävande ärenden uppnåddes inte målet för åtalsprövningstiden. Jämfört med året innan förkortades tiden för åtalsprövning dock inom denna ärendegrupp. RISK FÖR FÖRDRÖJD RÄTTEGÅNG är vanligast i omfattande och krävande mål. Därför fi nns det skäl att rikta särskild uppmärksamhet mot åtalsprövningstiden inom denna ärendegrupp. För denna del har justitieministeriet med fog skärpt resultatmålen under årens lopp. Ett effektivt förundersökningssamarbete bidrar till att påskynda åtalsprövningen särskilt i krävande ärenden. SKILLNADERNA MELLAN ÅKLAGARÄMBETENAS ÅTALSPRÖVNINGS- TIDER har ofta regionala och strukturella orsaker. Ämbetenas ärenden skiljer sig från varandra både kvalitets- och kvantitetsmässigt. Detta syns i de genomsnittliga åtalsprövningstiderna till exempel genom att åklagarämbetet i Helsingfors hade den längsta åtalsprövningstiden och Salpausselkä den kortaste, alla ärenden inräknade. Vad gäller krävande brottmål översteg den genomsnittliga åtalsprövningstiden i åklagarämbetena i Österbotten och Västra Nyland fem månader, vilket är för mycket. 18

Genomsnittliga behandlingstider enligt ämbete, mån Åklagarämbete Sedvanliga Krävande Oklassificerade Ospecificerade Sammanlagt Hela landet 2,63 1,61 2,33 3,76 2,00 Helsingfors 2,58 3,06 3,99 4,35 3,48 Västra Nyland 5,22 1,82 3,07 5,19 2,45 Östra Nyland 9,28 1,51 2,24 3,45 2,10 Salpausselkä 2,39 0,81 1,32 2,85 1,12 Västra Finland 4,06 1,30 2,02 3,12 1,65 Inre Finland 4,24 1,01 1,24 3,15 1,21 Österbotten 2,63 1,85 2,77 5,70 2,37 Östra Finland 2,00 1,04 1,50 3,28 1,30 Uleåborg 2,94 2,42 3,42 4,67 2,88 Lappland 5,80 1,48 1,98 2,44 1,78 Åland 0,98 2,02 2,62 1,49 RÅÄ 0,63 0,09 1,38 2,50 0,71 Åldersstruktur på anhängiga ärenden enligt ämbete Åklagarämbete Oavgjorda under 1 mån. Oavgjorda 1 3 mån. Oavgjorda 3 6 mån. Oavgjorda 6 9 mån. Oavgjorda 9 12 mån. Oavgjorda över 1 år Sammanlagt Hela landet 3 835 3 737 2 890 1 699 869 268 13 298 Helsingfors 641 733 683 499 407 85 3 048 Västra Nyland 384 350 241 70 48 2 1 095 Östra Nyland 410 427 217 97 31 24 1 206 Salpausselkä 318 258 154 85 15 6 836 Västra Finland 490 390 215 142 60 11 1 308 Inre Finland 431 383 246 127 28 18 1 233 Österbotten 242 351 368 209 96 37 1 303 Östra Finland 391 286 172 66 16 11 942 Uleåborg 289 409 474 332 152 48 1 704 Lappland 164 126 112 62 9 7 480 Åland 25 12 5 5 6 16 69 RÅÄ 50 12 3 5 1 3 74 19

3.3 Operativ effektivitet RESULTATMÅL Det straffrättsliga ansvaret tillgodoses på ett produktivt och ekonomiskt sätt. HELA PERSONALENS PRODUKTIVITET FÖRBÄTTRADES MÄTT med såväl den tidigare som den nya indikatorn. Åklagarnas produktivitet minskade mätt med den nya indikatorn. Målen avseende produktivitet och ekonomi uppnåddes. Funktionell effektivitet Produktivitet (hela personalen) avgöranden/årsverken Produktivitet (åklagarna) avgöranden/årsverken Kostnadseffektivitet, euro (verksamhetskostnader/avgörande) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmäng/ årsverk (hela personalen) Produktivitet ny mätare, avvägd arbetsmängd/ årsverk (åklagare) Kostnadseffektivitet ny mätare, euro (verksamhetskostnader)/ avvägd arbetsmängd 2013 2014 2015 Förändrinändring, För- 2014 2015 % Mål 2015 Avvikelse från Avvikelse målsättningen % 164,6 170,7 175,3 4,62 2,7 171 4,3 2,5 237,1 245,3 249,1 3,79 1,5 248 1,1 0,4 472,8 464,5 455,0-9,48-2,0 458-3,0-0,7 828 899 910 11 1,2 827 83 10,0 1 215 1 316 1 315-1 -0,1 1 223 92 7,5 101,02 95,00 93,77-1,22-1,3 102,12-8,35-8,2 20

3.4 Avkastning och kvalitetskontroll RESULTATMÅL Åtalsprövningen är effektiv. UNDER 2015 AVGJORDES cirka 900 färre ärenden än under året innan. Minskningen gällde särskilt sedvanliga brottmål och avgöranden. Antalet avgjorda ospecifi cerade och krävande ärenden var större än året innan. Det är särskilt intressant att betoningen i ärendeavgörandenas profi l fl yttats från åtalsprövning till begränsning av förundersökningen. Andelen åtalsavgöranden har minskat med nästan 3 % på två år. Andelen åtal av de avgjorda ärendena understiger redan 68 %. Då åklagarnas arbetsmängd tilltar och kompetenskraven skärps strävar man efter att i allt större utsträckning avsluta små ärenden redan i förundersökningsfasen. I en del sådana mål förrättades tidigare en förundersökning som eventuellt krävde mycket arbete. TACK VARE FÖRUNDERSÖKNINGSSAMARBETET kan åtgärder som inte uppfyller brottsrekvisitet nu uteslutas från straffprocessen redan i ett tidigt skede. Då tonvikten på åklagarens arbete i allt större utsträckning ligger på krävande ärenden, vore det motiverat att ytterligare utöka möjligheterna till åtgärdseftergift. 21

Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal (åtal och strafforder) Övriga beslut Handläggningsavgöranden (överförda och sammanslagna) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 3.5 Process- och kvalitetskontroll RESULTATMÅL Ändamålsenliga processlag används och samma typer av ärenden avgörs på ett enhetligt sätt. Med tanke på medborgarnas jämställdhet är det viktigt att de lagstadgade förutsättningarna för åtalsväckande och åtalseftergift tillämpas på ett enhetligt sätt. Skriftligt förfarande borde användas så enhetligt som möjligt i hela riket. ÅKLAGARVERKSAMHETEN ÄR HÖGKLASSIG NÄR avgörandena är snabba och effektiva och därtill jämlika och kostnadseffektiva. Verksamhetens kostnadseffektivitet och kvalitet påverkas av bland annat möjligheten till åtgärdseftergift, användningen av skriftligt förfarande och samhällspåföljder- 22

na. En högklassig åklagarverksamhet förutsätter att dessa metoder tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Jämförelsen mellan ämbetsverken försvåras av att typen av mål och de etablerade förfaringssätten hos andra lokala myndigheter kan avvika från varandra i olika verksamhetsområden. ÅKLAGARNA UTNYTTJADE PÅ ETT ALLT EFFEKTIVARE SÄTT möjligheterna att begränsa förundersökningen. Av de avgjorda ärendena var redan över 17 % begränsningar av förundersökning. Andelen beslut om åtalseftergift förblev nästan oförändrad. Om åklagarnas avgörandeverksamhet i framtiden ytterligare utvecklas i riktning mot åtgärdseftergift, kan det fi nnas skäl att närmare utreda orsakerna till denna utveckling. Uppgången i antalet beslut om begränsning av förundersökningen är dock ett bra exempel på effektiviseringen av förundersökningssamarbetet. Ur ett kriminalpolitiskt perspektiv är det viktigt att i framtiden följa upp hur antalet åtgärdseftergifter utvecklas, om dessa avgöranden görs på samma grunder i hela landet och om grunderna är hållbara. ÄRENDEN STYRDES FORTFARANDE OJÄMNT till skriftligt förfarande. I Helsingfors tillämpades förfarandet i betydligt mindre utsträckning (22 %) än i Uleåborg där mer än 55 % av ärendena styrs till skriftligt förfarande. Detta torde främst bero på skillnader i ärendestocken. 23

Beslut och anmälningar av åklagarna Åtalseftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Beslut on begränsning av förundersökning Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut om åtalseftergift Åtalseftergift av påföljdsnatur Processuell åtalseftegift Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 24

Beslut om begränsning av förundersökningen FUL 3:10.1 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 3:10.2 (kostnadsbaserad begränsning) FUL 3:10.2 (processuell begränsning) Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Salpausselkä Västra Finland Inre Finland Österbotten Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 25

Ei todennäköisiä syitä ÅKLAGARVÄSENDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Beslut om åtalseftergift enligt åtgärd 01 Inget brott 1,84 % 02 Inga bevis 63,98 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,99 % 04 Ingen åtalsrätt 4,07 % 10 Ringa skäl 8,64 % 11 Ungdom 1,28 % 12 Skälighet 10,73 % 13 Konkurrens 5,41 % 14 Vägtrafiklagen 104 1 momi 0,05 % 23 Straffl agen 35 kap 7 (skadestånd tillräcklig påföljd) 0,02 % 24 Straffl agen 50 kap. 7 (ringa narkotikabrott) 0,35 % 30 Annat grund 0,03 % Vanhentunut Ei syyteoikeutta Vähäisyysperuste Nuoruusperuste Kohtuusperuste Konkurrenssiperuste Tieliikennelaki 104 1 momentti Rikoslaki 35 luku 7 (vahingonkorvaus riittävä seuraamus) Rikoslaki 50 luku 7 (huumausainerikoksen vähäisyys) Muu peruste 26

3.6 Hantering och utveckling av de mentala resurserna RESULTATMÅL Arbetshälsan och arbetstillfredsställelsen förbättras enligt personalstrategin. MÄTT MED SIFFRORNA FRÅN DEN UNDERSÖKNING av arbetstillfredsställelsen som gjordes med VMBaro förbättrades arbetstillfredsställelsen något från året innan. Resultatet kan ha påverkats av det avlägsnade hotet om samarbetsförhandlingar. Till denna del uppnåddes resultatmålet dock inte. Antalet sjukfrånvarodagar per årsverke ökade något från föregående år. Sjukfrånvaron berodde i synnerhet på psykiska sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. HELA JUSTITIEFÖRVALTNINGEN OMFATTAS av samma företagshälsovårdsplan. Den så kallade storkundsläkarverksamheten utvecklades och användes som stöd i situationer med särskilt höga risker när det gäller arbetsförmågan. Antalet utbildningsdagar per årsverke sjönk en aning från året innan. Indexet över arbetsvälfärden 2009 2015 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 27

Sjukfrånvaro 2009 2015 (sjukdagar/årsverk) Målsättning Förverkligat 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8 8 8,1 8 7,1 7 7,2 7 7 7 6,3 6,3 6,2 6 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utbildningsdagarna vid åklagarämbetena 2009 2015 3 000 2 726 2 500 2 357 2 349 2 000 2 082 1 948 1 895 1 500 1 615 1 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 28

4 ÅKLAGARVÄSENDETS RESURSER 4.1 Verksamhetsanslag UNDER 2015 MINSKADE ÅKLAGARVÄSENDETS TOTALA UTGIFTER med drygt 1,6 miljoner euro (ca 4,3 %). Avlöningsutgifterna minskade med 1,2 miljoner euro (3,3 %) och deras andel av de totala utgifterna låg på ca 80 %. Denna kostnadsutveckling beror på att antalet anställda minskat med 22 årsverken. Därtill har erfarna åklagare gått i pension eller övergått till andra uppgifter. De har ersatts med yngre åklagare, vars lönekostnader är lägre i detta skede. Pensionspremierna för arbetsgivare minskade med 350 000 euro, vilket beror på sänkningen av pensionspremieprocenten. Den målmedvetna utvecklingen av företagshälsovårdstjänsterna under verksamhetsåret ledde till att beloppet på pensionsförsäkringspremien sjunkit under år 2015, vilket är positivt. Även utgifterna för verksamhetslokaler minskade (3,3 %). I jämförelse med justitieförvaltningen är lokalutgifternas andel liten inom åklagarväsendet (9,4 % av de totala utgifterna). Till exempel vid domstolarna är motsvarande andel circa 15 %. Därför är åklagarväsendets möjligheter att göra besparingar i lokalutgifterna begränsade. 29

UTGIFTERNA FÖR INFORMATIONSFÖRVALTNING MINSKADE med ca 230 000 euro (12,7 %). Materialbanken AIPA påverkar framtida års utgifter för informationsförvaltning. Under verksamhetsåret fi nansierades AIPA-projektet (projektet för att utveckla ärende- och dokumenthanteringen inom åklagarväsendet och vid de allmänna domstolarna) med en särskild fi nansiering från domstolsmomentet i budgeten. Det ramtänkande som ska användas inom åklagarväsendet, där ämbetena tilldelas anslagsramar, har uppenbarligen uppmuntrat åklagarämbetena till sparsamhet. Övriga utgifter minskade med 7,9 % från år 2014. Åklagarväsendets utgifter 2009 2015, efter utgiftsslag 1 000 Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 30

Anslag för åklagarväsendet och dess användning 2013 2015 2013 2014 2015 Ändring 2014 2015 Ändring, % Budget 2015 Avvikelse från budget Avvikelse, % Löner 3 454 852 3 527 641 3 226 860-300 781-8,5 % 3 501 397-274 537-7,8 % Lokaler 455 325 463 382 462 280-1 102-0,2 % 463 371-1 091-0,2 % Investeringar 20 117 7 712 493-7 219-93,6 % 20 000-19 507-97,5 % Övriga utgifter 505 811 438 083 353 110-84 973-19,4 % 490 000-136 890-27,9 % Inkomster netto -62 940-11 910-13 628-1 718 14,4 % -13 628 Riksåklagarämbetet 4 373 165 4 424 908 4 029 115-395 793-8,9 % 4 474 768-445 653-10,0 % Löner 33 518 026 33 472 849 32 557 205-915 644-2,7 % 33 449 755-892 550-2,7 % Lokaler 3 803 658 3 808 644 3 681 222-127 422-3,3 % 3 956 576-275 354-7,0 % Investeringar 53 187 132 213 144 542 12 329 9,3 % 120 000 24 542 20,5 % Övriga utgifter 1 822 819 2 021 647 1 862 734-158 913-7,9 % 1 800 000 62 734 3,5 % Inkomster netto -39 208-25 799-49 081-23 282 90,2 % -49 081 Åklagarämbetena 39 158 480 39 409 555 38 196 623-1 212 932-3,1 % 39 326 331-1 129 708-2,9 % Sammanlagt 43 531 644 43 834 463 42 225 738-1 608 725-3,7 % 43 801 099-1 575 361-3,6 % Dataaministrationsutgifter 1 515 011 1 787 194 1 560 517-226 677-12,7 % 1 850 000-289 483-15,6 % - standardservice 723 017 0 0 - Valtoris service 464 232 1 400 191 1 150 352-249 839-17,8 % - underhållsservice/ fortgående service 213 358 220 625 7 267 3,4 % - utveckling 52 636 51 285 73 702 22 417 43,7 % - projektservice 26 286 0 - specialtjänster 24 303 6 912 6 816-96 -1,4 % - löneutgifter för Rättsregistercentralen 301 600 115 447 107 834-7 613-6,6 % Servicecentral (Palkeet) 392 838 272 006 165 506-120 833-30,8 % 384 000-218 494-56,9 % Sammanlagt 45 439 494 45 893 662 43 951 761-1 941 901-4,3 % 46 035 099-2 083 338-4,5 % Anslag Budget 45 947 000 45 923 000 46 223 000 300 000 0,7 % 46 223 000 0 0,0 % Tilläggsbudget -118 000 0 Sammanlagt 45 829 000 45 923 000 46 223 000 300 000 0,7 % 46 223 000 0 0,0 % Överföringar från tidigare år 5 707 649 6 097 155 6 126 493 29 338 0,6 % 5 581 300 545 193 9,8 % Disponibla 51 536 649 52 020 155 52 349 493 329 338 0,7 % 51 804 300 545 193 1,1 % Överförda till följande år 6 097 155 6 126 493 8 397 732 2 271 239 39,8 % 5 769 201 2 628 531 45,6 % 31

De lokala åklagarämbetenas bokslut 2013 2015 Åklagarämbetena 2013 2014 2015 Anslag 2015 Överförda från 2014 Disponibla Sammanlagt 39 158 480 39 409 555 38 196 623 39 171 500 3 380 368 42 551 868 Helsingfors 6 922 963 6 766 751 6 206 389 6 491 000 460 574 6 951 574 Västra Nyland 2 932 621 2 877 468 3 002 589 2 768 000 402 597 3 170 597 Östra Nyland 2 960 702 4 364 335 4 407 448 4 668 500 272 423 4 940 923 Salpausselkä 3 311 963 4 403 725 4 381 175 4 547 000 911 991 5 458 991 Egentliga Tavastland* 2 225 488 Västra Finland 4 324 564 4 416 738 4 400 185 4 489 000 24 963 4 513 963 Inre Finland 4 947 815 4 882 998 5 088 000 561 648 5 649 648 Birkaland* 3 291 684 Mellersta Finland* 1 596 196 Österbotten 2 515 038 2 664 424 2 403 637 2 496 000 2 496 000 Östra Finland 3 847 308 3 790 768 3 522 380 3 644 000 195 154 3 839 154 Uleåborg 3 198 410 3 215 932 3 093 341 3 032 000 126 772 3 158 772 Lappland 1 737 511 1 651 964 1 587 138 1 672 000 339 925 2 011 925 Åland 294 032 309 635 309 343 276 000 84 322 360 322 * Åklagarämbetet i Egentliga-Tavastland har sammanslagits med åklagarämbetet i Östra Nyland och Salpausselkä fr.o.m. början av år 2014. Samtidigt har åklagarämbetet i Birkaland och Mellersta Finland har sammanlagits till åklagarämbetet i Inre Finland. 4.2 Personal ANTALET ANSTÄLLDA VID ÅKLAGARVÄSENDET MINSKADE med ca 22 årsverken (4,1 %). Antalet åklagarårsverken var circa 10,7 färre än året innan, medan antalet kontorsårsverken var 11 färre än året innan. De fast anställda åklagarnas årverken minskade med cirka nio årsverken och de visstidsanställda åklagarnas årsverken med cirka ett årsverke. Utvecklingen beror sannolikt på den svåra fi nansieringssituationen. Det lämpligaste vore att permanenta uppgifter sköts av den fast anställda personalen. Den fast anställda kontorspersonalens årsverken minskade med cirka nio och den visstidsanställda kontorspersonalens årsverken med cirka två. 32

Utveckling för antalet anställda inom åklagarväsendet 2013 2015 (i årsvärken) 2013 2014 2015 Ändring Ändring, 2014 2015 % Budget 2015 Avvikelse från Avvikelse, % budget Åklagarväsendet 543,3 537,4 515,3-22,1-4,1 531,0-15,7-3,0 Åklagare 370,3 367,2 356,5-10,7-2,9 362,0-5,5-1,5 Experter 10,4 10,5 9,1-1,4-13,3 9,2-0,1-0,9 Kanslipersonal 153,1 153,5 142,4-11,0-7,2 149,0-6,6-4,4 Praktikanter 6,9 5,4 6,2 0,8 14,8 10,8-4,6 Sysselsatta 2,6 0,8 1,0 0,2 19,0 1,0 Riksåklagarämbetet 40,2 40,4 36,5-3,9-9,7 38,0-1,5-4,1 Åklagare 21,0 21,4 19,5-1,8-8,4 20,0-0,5-2,3 Experter 10,4 10,5 9,1-1,4-13,3 9,2-0,1-0,9 Kanslipersonal 8,0 7,7 7,0-0,7-9,2 8,0-1,0-12,1 Praktikanter 0,8 0,8 0,8 0,0 0,0 0,8 0,0-5,0 Sysselsatta Åklagarämbetena 503,1 497,1 478,8-18,2-3,7 493,0-14,2-2,9 Åklagare 349,3 345,9 337,0-8,9-2,6 342,0-5,0-1,5 Kanslipersonal 145,1 145,7 135,4-10,3-7,1 141,0-5,6-4,0 Praktikanter 6,1 4,7 5,5 0,8 17,2 10,0-4,6-45,5 Sysselsatta 2,6 0,8 1,0 0,2 19,0 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena 2013 2015 2013 2014 2015 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Västra Finland Inre Finland Östra Finland Salpausselkä Österbotten Uleåborg Lappland Åland De indragna åklagarämbetena saknas i specifi cationer för år 2013, men de ingår i totalantalet. I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel. 33

Årsverken vid de lokala åklagarämbetena 2013 2015 ÅKLAGARÄMBETENAS 2013 2014 2015 Skillnad i årverken 2013 2015 Ändr., % HELSINGFORS 87,74 81,95 73,07-14,67-16,72 Åklagare 64,64 59,27 53,13-11,51-17,81 Kanslipersonal 20,11 22,32 19,44-0,67-3,33 VÄSTRA NYLAND 38,8 38,92 38,8 0,00 0,00 Åklagare 27,37 26,69 27,76 0,39 1,42 Kanslipersonal 10,67 11,97 10,8 0,13 1,22 ÖSTRA NYLAND 38,38 56,38 54,48 16,10 41,95 Åklagare 27,45 40,2 39,11 11,66 42,48 Kanslipersonal 10,09 15,68 15,12 5,03 49,85 SALPAUSSELKÄ 42,37 56,23 56,48 14,11 33,30 Åklagare 29,37 38,59 39,83 10,46 35,61 Kanslipersonal 13 17,13 16,15 3,15 24,23 VÄSTRA FINLAND 53,02 54,91 55,72 2,70 5,09 Åklagare 38,01 39,53 39,37 1,36 3,58 Kanslipersonal 15,01 15,04 15,19 0,18 1,20 INRE FINLAND 38,57 60,84 60,47 21,90 56,78 Åklagare 27,82 43,03 43,31 15,49 55,68 Kanslipersonal 10 16,56 15,82 5,82 58,20 ÖSTERBOTTEN 32,59 33,5 31,04-1,55-4,76 Åklagare 20,93 21,03 20,36-0,57-2,72 Kanslipersonal 11,16 11,96 10,17-0,99-8,87 ÖSTRA FINLAND 49,04 46,67 43,22-5,82-11,87 Åklagare 32,09 31,29 29,36-2,73-8,51 Kanslipersonal 16,69 14,62 13,11-3,58-21,45 ULEÅBORG 42,56 41,68 39,81-2,75-6,46 Åklagare 29,16 28,65 27,68-1,48-5,08 Kanslipersonal 12,08 12,28 11,46-0,62-5,13 LAPPLAND 23,45 21,82 21,8-1,65-7,04 Åklagare 16,15 14,57 14,33-1,82-11,27 Kanslipersonal 7,3 7 6,97-0,33-4,52 ÅLAND 4,16 4,17 3,95-0,21-5,05 Åklagare 3 2,99 2,77-0,23-7,67 Kanslipersonal 1,16 1,17 1,17 0,01 0,86 SAMMANLAGT 503,07 497,05 478,82-24,25-4,82 De indragna åklagarämbetena saknas i specificationer för år 2013, men de ingår i totalantalet. I totalantalet årsverken för åklagarämbetena ingår även praktikanter och personer avlönade med sysselsättningsmedel. 34

Utveckling för antalet åklagare, kvinnor och män 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 Kvinnor Män 198 196 160 141 196 190 191 193 183 184 183 183 172 180 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena enligt benämning 2009 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Biträdande åklagare 16,4 7,4 5,1 13,3 7,8 8,7 8,7 Ledande häradsåklagare 14,3 14,2 12,0 12,5 12,0 10,0 10,0 Ledande landskapsåklagare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Häradsåklagare 291,3 307,2 311,8 317,4 326,5 324,8 316,5 Landskapsåklagare 1,1 1,5 1,5 2,3 2,0 2,0 1,8 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 324,3 331,3 331,5 346,5 349,3 346,4 338,0 Förvaltningssekreterare 13,6 13,0 11,4 11,2 11,0 9,0 9,0 Personalsekreterare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avdelningssekreterare 13,0 11,4 11,5 10,0 9,5 Byråsekreterare 133,5 134,1 126,9 126,2 125,3 Åklagarsekreterare 0,9 136,0 125,4 Kanslivaktmästare 1,5 1,3 1,0 0,8 0,0 Praktikant 1,7 3,0 2,8 7,0 4,3 1,1 0,7 Högskolepraktikant 3,7 3,8 3,1 2,4 1,8 3,5 4,8 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 168,1 167,7 157,7 158,5 153,7 150,6 140,8 SAMMANLAGT 492,4 499,0 489,2 505,0 503,1 497,1 478,8 35

Genomsnittsålder vid de lokala åklagarämbetena 2009 2015 55 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst 50 49,1 49,2 49,0 48,6 49,8 49,2 49,6 45 47,2 46,5 46,3 45,6 46,4 46,8 46,4 40 35 35,8 33,7 34,4 32,9 32,4 32,2 32,1 30 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Personalens åldersfördelning vid de lokala åklagarämbetena Kvinnor Män 120 100 80 60 sammanlagt 88 pers. sammanlagt 125 pers. sammanlagt 160 pers. sammanlagt 138 pers. 40 20 0 25 63 41 84 57 103 60 78 under 35 år 55 år och äldre 45 54 år 55 år och äldre 36

Anställda som uppnår pensionsåldern vid åklagarämbetena 2015 2025 pers. 12 Åklagare Kanslipersonal 10 8 6 4 2 0 ålder 31.12.2015 år 5 2 5 3 6 4 4 7 12 8 8 9 7 5 7 7 10 3 7 6 9 4 65 64 63 62 61 60 59 58 57 56 55 Uppnår pensionsäldern (65 år) under år 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 37

Åklagarväsendets utbildning REFORMEN AV ÅKLAGARVÄSENDETS UTBILDNING INLEDDES med orienteringsprogrammet Syyttäjän startti (Åklagarstart) och utbildningsprogrammet Syyttäjäntyön ytimessä (I kärnan av åklagararbetet), vilka utgör grunden för nya åklagares kompetens. Vid planeringen beaktades i större utsträckning förundersökningssamarbetets mål, förändringarna i verksamhetsmiljön samt den allt mer europeiska straffrätten och dess konsekvenser. Fokus inom utbildningsplaneringen förfl yttades mot att utnyttja nätet och virtuella inlärningsplattformar samt mot att öka material, uppgifter och nätkurser. En utbildning av denna nya typ är nätkursen om reformen av 17 kap. i rättegångsbalken, som öppnades för alla åklagare i slutet av året. Denna självstudiekurs innehåller utöver skriftligt material även inlärningsuppgifter och videoföreläsningar. KUNSKAPSBASEN FÖR MÅNGKUNNIGA ÅKLAGARE STÄRKTES med hjälp av kurser. Nya kurser var bland annat Henkilörekisteririkos- ja -rikkomuskurssi (Kursen om personregisterbrott och -förbrytelser) samt Joint Investigation Team-utbildningen. Sekreterarnas fortbildning Päivitä ja täydennä taitosi (Uppdatera och komplettera dina färdigheter) anordnades för sista gången. Nu har nästan alla sekreterare fått fortbildning om aktuella teman. Inom åklagarväsendet utsågs 22 åklagare och 12 sekreterare till AIPA-utbildare på ämbetsverken. För dem anordnades utbildardagar, där planeringen av innehållet och systemutbildningen påbörjades. Sammanlagt 55 utbildningsdagar anordnades för 477 kursdeltagare. De regionala utbildningarna var 11 till antalet: Inresebrott, Förföljelse och hedersvåld, Åtalsuppgörelse för åklagare och sekreterare, Internationella ärenden för åklagare och sekreterare och Brottsprocessens framskridande för sekreterare. Antalet deltagare i de regionala utbildningarna var 147. 38

5 RIKSÅKLAGARÄMBETETS VERKSAMHET UNDER ÅRET FORTSATTE FÖRBEREDELSERNA för Taito-projektet. Med hjälp av projektet utvecklas kompetens och specialisering inom åklagarväsendet. Målet är att höja åklagarnas kompetensnivå och att utveckla mångkunnigheten vid sidan av specialåklagarkompetensen. Avsikten är att övergången till det nya systemet sker år 2018. I början av år 2016 trädde Riksåklagarämbetets nya organisation i kraft. Ämbetsverket delades in i enheten för ledningsstöd, enheten för åklagarverksamhet och enheten för verksamhetsstöd. Reformen förbereddes under år 2015. Under året inleddes en utredning för att utveckla åklagarväsendets verksamhet och organisation. Riksåklagarämbetets brottmål ingår i de uppgifter som behandlats ovan i berättelsen. Den utbildning som ordnats av Riksåklagarämbetet har behandlats i kapitlet Personal. 39

Avgöranden och anhängiga ärenden vid Riksåklagarämbetet 2013 2014 2015 Riksåklagarens förvaltningsärenden sammanlagt 45 sammanlagt 50 sammanlagt 52 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden 4 1 4 1 4 2 Personalförvaltning 22 4 22 3 16 3 Övriga förvaltningsärenden 9 5 13 7 21 6 Åklagarväsendets förvaltningsärenden sammanlagt 103 sammanlagt 90 sammanlagt 103 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Utnämningsärenden 30 1 16 0 27 13 Personalförvaltning 33 10 35 12 24 18 Ekonomiförvaltning 2 3 2 3 0 4 Övriga förvaltningsärenden 16 8 14 8 10 7 Åtalsärenden sammanlagt 670 sammanlagt 647 sammanlagt 647 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Ändringsprövningsärenden 251 129 283 123 300 120 Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden 1 1 2 0 0 0 Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap 13 1 15 0 9 4 Ordinärt ändringssökande, HD 137 6 111 6 88 8 Extraordinärt ändringssökande, HD 19 1 19 1 8 3 Åklagarförordnanden 14 1 15 2 16 1 Yttrandefrihetsbrott 73 17 45 17 49 37 Övriga åtalsärenden 3 3 3 1 1 0 Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 53 sammanlagt 49 sammanlagt 54 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Riksåklagarens allmänna anvisningar 4 1 1 6 6 3 Övriga anvisningar och föreskrifter 6 1 3 2 3 1 Utbildning inom åklagarväsendet 9 6 14 6 9 16 Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl. 12 14 3 14 7 9 40

2013 2014 2015 Övervakning sammanlagt 254 sammanlagt 194 sammanlagt 175 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Klagomål 39 19 31 13 20 26 Övriga klagomål 139 30 128 12 84 31 Åklagarinspektioner 0 1 0 1 0 1 Övervakning av strafforderärenden 1 1 0 1 0 0 Skadeståndsärenden 11 3 2 4 2 7 Övrig övervakning 9 1 2 0 0 3 Internationella ärenden sammanlagt 68 sammanlagt 68 sammanlagt 53 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda Internationell rättshjälp 27 4 27 4 23 7 Norden och övriga närområden 1 1 2 1 0 1 EU- och ER-ärenden 10 4 4 4 7 4 Övrigt juridiskt samarbete 1 0 1 0 0 1 Övriga internationella ärenden 10 0 13 1 6 2 Människorättsdomstolsärenden 7 3 8 3 0 2 Sakkunniguppdrag sammanlagt 129 sammanlagt 142 sammanlagt 113 Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda 52 3 60 8 45 6 Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag 61 13 68 6 53 9 Övriga ärenden sammanlagt 4 sammanlagt 4 sammanlagt 3 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda För kännedom inkomna 2 0 3 0 1 0 Övriga ärenden 2 0 1 0 1 1 Alla ärenden sammanlagt 1 326 sammanlagt 1 244 sammanlagt 1 200 avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda avgjorda oavgjorda 1 029 297 971 273 841 359 41

Avgjorda förvaltningsärenden enligt åtgärd vid Riksåklagarämbetet 2013 2015 2013 2014 2015 Ad-acta 20 21 30 Inga åtgärder 337 358 344 Framställning 4 1 3 Anmärkning 1 1 1 Inte prövats 24 17 3 Kurs eller seminarium 13 13 10 Meddelande eller anvisning 13 11 8 Utlåtande 123 133 87 Betänkande 3 1 4 Promemoria 3 1 1 Annat förvaltningsbeslut 83 94 79 Annat förordnande 5 6 2 Annat beslut 28 30 30 Utnämningsbrev 34 19 30 Returnerats 7 5 5 Överförts 67 61 44 Åtalsförordnande 71 40 36 Åklagarförordnande 13 18 18 Åtalseftergift 3 4 3 Till kännedom 2 1 1 Ordinärt ändringssökande 57 45 37 Svar 92 80 58 Tjänstledighetsbeslut 5 5 1 Allmän anvisning eller föreskrift 5 1 6 Extraordinärt ändringssökande 4 3 0 Sammanlagt 1 017 969 841 42

5.1 Ändringsprövningsärenden PÅ RIKSÅKLAGARÄMBETET AVGJORDES 300 ändringsprövningsärenden under året. Dessa gällde begäran om fortsättning av förundersökningen i ärenden där åklagaren antingen begränsat förundersökningen eller fattat ett beslut om åtalseftergift och klaganden framfört en begäran om att åtal ska väckas. Till följd av de ändringsansökningar som inkom under berättelseåret upphävdes ett beslut om åtalseftergift i 36 ärenden och i stället meddelades ett åtalsförordnande i dessa. 5.2 Ändringssökandet till högsta domstolen ÅKLAGARNA ANSÖKTE om sammanlagt 38 besvärstillstånd hos högsta domstolen under 2015. Högsta domstolen beviljade åklagarna 7 besvärstillstånd under året och gav 14 avslag på åklagarnas ansökningar om besvärstillstånd. I slutet av året var 17 besvärstillståndsansökningar ännu anhängiga. Åklagarnas ansökningar om besvärstillstånd 2010 2015 60 Ansökningar Tillstånd beviljat Tillstånd inte beviljat Oavgjort då verksamhetsberättelsen trycktes 50 40 30 20 10 0 47 10 37 47 19 28 45 10 35 5419 35 45 13 28 4 38 7 14 17 2010 2011* 2012 2013 2014 2015 * Av de 52 ansökningar om besvärstillstånd som gjorts år 2011 har fem (5) inte skickats till högsta domstoen. 43

5.3 Polisbrottmål ÅKLAGAREN VERKAR SOM UNDERSÖKNINGSLEDARE endast i de fall då en polisman misstänks vara gärningsmannen. Åklagaren kan också leda förundersökningen till den del som ett ärende, förutom en polis, omfattar en annan misstänkt, om detta är ändamålsenligt för att uppklara fallet. Vid Riksåklagarämbetets enhet för åtalsärenden verkar ett team för förbehandling av polisbrottmål (från och med 2016 enheten för behandling av polisbrott). Det består av två häradsåklagare som verkar som undersökningsledare, två poliser och en sekreterare. 44

Aarnio-fallet är hittills det mest omfattande polisbrottsärendet. På bilden åklagarna i ärendet, häradsåklagare Mikko Männikkö (med ryggen vänd mot kameran), häradsåklagare Jukka Haavisto, statsåklagare Jarmo Hirvonen och häradsåklagare Pihla Keto-Huovinen i Helsingfors tingsrätt. Bild: Lehtikuva TEAMET SKA FÖRBEHANDLA ALLA UNDERSÖKNINGSANMÄLNINGAR av brott som en polis misstänks ha begått och registrerats i polisens PATJA-system. Om det utifrån en begränsad förhandsutredning inte fi nns skäl att misstänka polisen för brott, ska teamets undersökningsledare fatta beslut om att inte verkställa förundersökning och delge beslutet till samtliga parter. Om ärendet kräver en närmare utredning, överför teamet ärendet till den regionala åklagarundersökningsledaren för handläggning. År 2015 fanns det 15 regionala åklagarundersökningsledare. Undersökningsledarna i teamet för förbehandling av polisbrottmål kan i vissa fall verka som undersökningsledare även i ärenden där en förundersökning genomförs. Tillsammans med kontaktpersonerna för polisbrott vid Polisstyrelsen och polisinrätt- 45