Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Relevanta dokument
De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan

LPP Energi och elektricitet År 7

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Lokal pedagogisk plan

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Statens skolverks författningssamling

Fysiken i naturen och samhället

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Livets myller Ordning i myllret

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Atomer och det periodiska systemet

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Förmågor och Kunskapskrav

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Förslag den 25 september Fysik

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Ljus snabbare finns inte

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Kretsar kring el årskurs 4-6

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Pedagogisk planering

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ljud njutning eller plåga

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Koppling till kursplaner

Ämnesplan i Fysik Treälven

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Fysik Kunskapens användning

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Lokal Pedagogisk planering

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Nationella prov i NO årskurs 6

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Ekologi Så fungerar naturen

Förslag den 25 september Biologi

Krafter märkbara men osynliga

Naturorienterande ämnen

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Kursplanen i ämnet fysik

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Transkript:

Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara Fysikaliska samband i naturen och samhället. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och utvecklar förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Tidsplanering: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker Olika energiformer Vad är energi? Energiprincipen Energiomvandlingar 35 Forts. Räkneövningar på Energiprincipen elförbrukning och INFORMATION Energiomvandlingar elkostnader 36 37 Inför Gröna Lund Gröna Lund 12-15 38 REDOVISNING REDOVISNING REDOVISNING 39 Laboration Laboration Laboration 40 Repetition Repetition Prov Energi

Arbetssätt: Föreläsningar Egna undersökningar Filmer Laborationer Litteratur: Fysik Spektrum Källor: Lärobok Fysik Spektrum (uppl 4, 2014) kap 9.2+9.3 sid 257-264. Besvara instuderingsfrågorna TDS 9.2+9.3 sid 260 och TDS 9.3 sid 264 vid inlärningen. Arbetsblad och laborationer. Film,SLI Centralt innehåll: Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Vad bedöms? Du kommer att bedömas utifrån dina kunskaper i att Använda Begrepp/faktakunskaper. Uttrycka tankar och frågor med hjälp av begrepp och modeller. Använda ett naturvetenskapligt språk och korrekta begrepp. Visa dina praktiska färdigheter vid uppgifter, laborationer och förmåga att arbeta säkert. Din förmåga att planera, genomföra och utvärdera laborationer. kunna ge exempel på några upptäckter inom biologi som påverkar människans levnadsvilkor och samhället i stort. kunna genomföra ett experiment som du på egen hand planerat, dokumentera resultatet och därefter utvärdera detta. kunna se hur olika begrepp, modeller och teorier uppkommit i samband med biologiska undersökningar.

Vi kan få energi från många olika energikällor. I denna arbetsuppgift ska ni ta reda på fakta hur olika energikällor fungerar för att kunna ta ställning i energifrågan. Skriv ett inlämningsarbete som också ska redovisas muntligt om vi hinner. I det skriftliga arbetet ska du jämföra två olika energikällor - en förnybar (helst den du byggde som energikraftverk) och en icke-förnybar. Du ska baserat på de fakta som du hittar även ta ställning för någon energikälla. Ta reda på om energikällan är förnybar eller icke-förnybar. Beskriv vilka energiformer och energiomvandlingar som finns i denna energikälla. Beskriv hur energikällan ger elektrisk energi eller värmeenergi. Rita bilder för att förklara detta. Beskriv vilka fördelar respektive nackdelar som finns med energikällan ur miljö-, resurs- och säkerhetsaspekter. Beskriv om energikällan har någon praktisk betydelse för energiförsörjningen i Sverige idag. Hur stor del av Sveriges energi ger energikällan? Hur mycket är det i TWh? Om energikällan är vanligare i något annat land så kan du berätta om det. Tror du att energikällans betydelse kommer att minska eller öka i framtiden? Motivera din synpunkt tex genom att hänvisa till någon källa. Ta ställning! Hur skulle du rekommendera Sveriges regering att i procent använda energikällorna? Du får använda även andra energikällor som du hört och läst om. Skriv var du hittat dina faktauppgifter dvs källförteckning. Skriv författare,, årtal eller exakt nätadress. Läs mer om att ange källor här: http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/ange_kallor De energikällor som du kan välja mellan är 1. Vindkraft 2. Kärnkraft 3. Vattenkraft 4. Olja och naturgas 5. Biobränslen (biomassa) 6. Kolkraft 7. Bergvärme 8. Solenergi 9. Vågkraft 10. Eget förslag

Förmåga E C A Förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska information, Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer kommunicera och ta då fakta från värderingar skiljer då fakta från då fakta från värderingar ställning i frågor som och formulerar värderingar och och formulerar rör energi, teknik, ställningstaganden med formulerar ställningstaganden med miljö och samhälle. enkla motiveringar samt ställningstaganden med välutvecklade beskriver några tänkbara konsekvenser. utvecklade motiveringar samt beskriver några motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar och med viss anpassning till syfte och målgrupp. tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar och med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar och med god anpassning till syfte och målgrupp.

Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i fysik. Förmågan att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.

Eleven kan föra enkla och till viss del resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan föra välutvecklade och väl resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.