Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Relevanta dokument
Sälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på talet

Hallå 08! I Skåne finns kunskaperna

Storröding i Vättern

Sälens matvanor kartläggs

Nya vägar för uttern

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Sälar är viktiga miljöindikatorer

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Ansökan om jakt efter grå- och vikaresäl i utbildningssyfte. Beslut Du får eller får låta jaga sammanlagt fyra stycken gråsälar i utbildningssyfte.

Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

ÖSTERSJÖTUMLAREN MÅSTE SKYDDAS

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Fakta om Polartrakterna

Introduktion till de marina däggdjuren i norra Europa

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Dietstudier av gråsäl (Halichoerus grypus) i Östersjön och knubbsäl (Phoca vitulina) i Skagerrak och Kattegatt insamlade 2010 NV

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

INVENTERING STORA ROVDJUR

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Policy Brief Nummer 2019:5

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Räkna fisk i havet - så här går det till

Genetisk förstärkning av vargstammen

Rödhajar B IO I O L OG O G I

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsens i Skånes förslag på nya Natura2000 områden för att skydda tumlare och sjöfågel

Svenska Björn SE

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

vikaresäl Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner.

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Västra Götaland, Halland och del av Skåne län

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Metapopulation: Almö 142

Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder

Vad gör Länsstyrelsen?

Beslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens län

Klovsten 2009, gravfält

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Maringeografisk biologikalender version 1

Pelagia Miljökonsult AB

Villkor för skyddsjakten 1. Skyddsjakten får bedrivas under tiden 16 juli till 31 december 2015.

TUMLARE. (Phocoena phocoena)

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Gunnarstenarna SE

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Under ytan. Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken?

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

ett arbetsmaterial i tre nivåer

5 Stora. försök att minska övergödningen

FJÄLLRÄV: Instruktion för fastställande av föryngring

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Minifakta om djurungar vid vatten

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Tumlare 2017 Hälsostatus och dödsorsaker hos insamlade djur

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2009

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Detta beslut gäller även om det överklagas.

INVENTERING STORA ROVDJUR

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

De rätta svaren presenteras nedan

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Skrubbskädda/ Flundra

Åtgärdsprogram för tumlare (Phocoena phocoena)

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Kvotfisk Rapporteringskod Kvot Fångst Utnyttjat Rest 80% Fiskestopp % % % % 0

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER

Transkript:

Tumlare i sikte?

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen i södra Östersjön. Numera är arten starkt hotad, särskilt illa är läget för beståndet i Östersjön. FOTO: Florian Graner

et finns inga säkra uppgifter om Dantalet tumlare som förekommer längs våra kuster. Hur ofta ses egentligen tumlare av människor som befinner sig vid kusten eller ute på havet? Alltför få känner till denna lilla skygga val. Det är viktigt att samla in uppgifter om tumlaren för att öka kunskapen om arten. Både observationer av frisimmande tumlare och de som har fastnat i fiskegarn, eller strandat i svenska vatten, kan bidra till att arten bevaras. I Östersjön påträffas tumlare främst i den södra delen, men tumlare har även observerats utanför Norrtälje och vid Finlands sydostkust. På svenska västkusten är tumlaren inte lika sällsynt som i Östersjön, men även där har beståndet minskat. Minskningen beror troligen på att tumlarna fastnar i fiskegarn, eller påverkas av miljögifter. Andra störningar som tillkommit är den ökande båttrafiken samt konstruktionsarbeten på havs botten, såsom pålning för vindkraftsfundament, sprängningar och borrningar. Tumlaren livnär sig främst på sill, simpor och mindre torskfiskar. Den behöver mellan tre till sex kilo fisk per dygn. För att loka lisera bytesdjur och även kommunicera med varandra, använder sig tumlaren av akustiska signaler i form av högfrekventa klickljud. Honan föder sin kalv under första halvan av sommaren. Det bästa kännetecknet på tumlaren är den låga, triangelformade ryggfenan som syns då tumlaren simmar i ytläge. Kroppen är spolformad, mörkgrå med ljusare sidor och vit undersida. Stjärtfenan är horisontell, som hos andra valar. Huvudet är runt, utan markerad panna och nosen är trubbig. Som hjälp i arbetet med att skydda tumlarna har Natur vårds verket i samarbete med Fiskeri verket tagit fram ett åtgärdsprogram. I programmet ingår åtgärder för att minska bifångs ter av tumlare, men också forskning och inventeringar för att få bättre kunskaper om artens utbredning, hälso status och populations utveckling. Sverige har undertecknat ett avtal om skydd av småvalar i Östersjön, Nordostatlanten, Irländska sjön och Nordsjön, ASCOBANSavtalet. (Agreement on the Conservation of Small Cetaceans of the Baltic, North East Atlantic, Irish and North Seas). Tumlaren är fridlyst i svenska vatten. Den klassas som sårbar på västkusten och akut hotad i Östersjön. Det är viktigt att tumlare som påträffas döda, kan undersökas för att fastställa dödsorsaken. Därför ska alla tumlare som påträffas skadade eller döda, rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, eller till Naturhistoriska Museet i Göteborg.

Observera! Om du ser en tumlare, eller får höra om en död tumlare, kontakta då Natur historiska riksmuseet i Stockholm, tel: 08-519 540 00 (Östersjön), eller Naturhistoriska Museet i Göteborg, tel: 031-775 24 00 (Öresund, Kattegatt och Skagerrak). På Naturhistoriska riksmuseets hemsida www.nrm.se/tumlare kan du rapportera om du har sett en levande tumlare i svenska vatten. Där finns också aktuella kartor med alla observationer som har inkommit. Alla uppgifter blir till stor hjälp, bland annat för att få en bild av tumlarens utbredningsområde runt Sveriges kuster. Det är lätt att förväxla tumlare med säl. Kontrollera därför att din observation gäller tumlare och inte gråsäl, knubbsäl eller vikare. Sälar visar upp huvudet ovanför vatten ytan, som ett stort flöte. Dessutom saknar de ryggfena. Tumlarens karakteristiska ryggfena är ofta den del av tumlaren som först observeras. Rapportera! Om du ser en tumlare i svenska vatten, ber vi dig rapportera in detta på Naturhistoriska riksmuseets hemsida: www.nrm.se/tumlare eller till e-mailadressen tumlare@nrm.se Mer information www.naturvardsverket.se, www.nrm.se, www.fiskeriverket.se www.ascobans.org, www.wwf.se.

Tumlarens karakteristiska ryggfena är ofta den del av tumlaren som först observeras.

FIDELITY FOTON omslag: marcus bergelin Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Tel: 08-698 10 00 www.naturvardsverket.se/ bokhandeln Ordertel: 08-505 933 40 e-post: natur@cm.se ISBN: 978-91-620-8472