nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 3/2012 Fortsatt 7 % rabatt på elenergi t.o.m. 31.12.2012 Elassisterade cyklar i test Petäjäskoski är Finlands effektivaste vattenkraftverk Med stolpskor på fötterna till nya höjder
INNEHÅLLSFÖRTECKNING KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Kundtjänst 06 324 5750 asiakaspalvelu@vaasansahko.fi LEDAREN Kundernas frågor till kundtjänsten 3 4 8 10 12 14 17 18 19 nette 14 Nette testar elassisterade cyklar. Ledaren Petäjäskoski är Finlands effektivaste vattenkraftverk Med stolpskor på fötterna till nya höjder Energiskt sommararbete Världsmästerskapen i lingonplockning avgjordes i Suomussalmi Elassisterade cyklar i test Priset motiverade byte till e-faktura I korthet Korsord KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i december 2012. Nummer: 3/2012 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, 65101 Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa, Finland Telefonväxel: 06 324 5111 (Samtalen spelas in.) Kundbetjäning: öppen kl. 8.00-16.00 Felanmälningar: 06 324 5710 (24 h) Fax: 06 324 5350 Internet: www.vaasansahko.fi ISSN: 1458-7297 Chefredaktör: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Redaktions- Olli Arola kommitté: Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Kustmedia Layout: Reklambyrå, Bock s Office Ab Tryckning: UPC Print Pärmbild: Mikko Lehtimäki Är det någon idé för Vasa Elektriskas kunder att fortsätta använda nattel? Om förbrukningen är högre än 12 000 kilowattimmar i året är nattel förmånligare. Exempelvis en kund inom Vasa Elnäts distributionsområde som har direkt eluppvärmning och en årsförbrukning på 18 000 kwh, varav 55 procent förbrukas dagtid, sparar 209,70 euro om året. Varför kopplas vår nattel numera på först klockan 22.38? Vasa Elnät följer Fingrid Oyj:s nationella rekommendationer, enligt vilka de apparater som använder nattel ska kopplas på stegvis. Till exempel varmvattenberedaren kopplas inte längre på exakt kl. 22, utan någon gång mellan kl. 22 och 23. Förändringen har ingen inverkan på apparaternas funktion inte heller på natt-tariffen som fortfarande börjar kl. 22 och slutar kl. 07. Varför kan inte korsordslösningen skickas in elektroniskt? Korsordslösningen kan även skickas som e-postbilaga till: nette@vaasansahko.fi Jag får elräkning fyra gånger om året. Kan jag få faktura varje månad? E-fakturan kan fås månatligen om man så vill. Slut först ett e-faktureringsavtal med din bank och kontakta sedan kundtjänsten, så ordnar det sig. Pappersfakturan baserar sig på årsförbrukningen, ju mindre förbrukning desto längre tid mellan räkningarna. nette TIPS Höstens enkla energispartips Det är bra att en gång i året dra ut kylen/frysen från sin plats och dammsuga dess baksida. Damm på kondensorn och gallret höjer elförbrukningen och kan utgöra en brandrisk. Att värma en låda färdigmat i mikron förbrukar cirka en tiondel så mycket el som att värma den i ugnen. Ha en bakningsdag och grädda fler saker på en ugnsuppvärmning. Det lönar sig inte att slösa med varmvattnet för det är mer än tre gånger dyrare än kallt vatten. Om du står i duschen 3 minuter om dagen istället för 15 minuter och minskar vattenflödet, sparar du enkelt 500 euro om året. Att använda tandborstmugg sparar 50 euro om året jämfört med att ha vattnet rinnande. Om du multiplicerar summan med antalet personer i ditt hushåll är inbesparingen betydande. Kontrollera dörrar och tätningar innan uppvärmningssäsongen. Om det känns dragigt där hemma är det ett tecken på att din plånbok blir lättare. Synvinklar på torv Hur är det möjligt att torven i offentligheten utpekas som den värsta förorenaren av vattendrag? Torvproduktionens andel av kväve- och fosforutsläppen till vattendrag är 0,5 0,7 procent. Jordbruket släpper ut 80 till 100 gånger mera. Beror torvens problematiska image främst på att andra kan göra sina utsläpp utan någon tillståndsprocess? Torvföretagen har förvisso även sig själva att skylla, eftersom de under årens lopp agerat nonchalant när det gäller övervakningen av utsläpp till vattendrag. Att följa rådande lagstiftning, kontinuerligt övervaka utsläpp och offentligt publicera mätresultat utgör självklara medborgerliga skyldigheter. Utsläppen går inte att minska genom att begränsa antalet nya torvtäkter. Vattendragens tillstånd kommer inte att förbättras förrän uppmärksamheten riktas mot de verkligt stora utsläppskällorna. Jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk, bosättning, industri och vattenreningsverk belastar vattendragen. Inom vattenskyddet behövs mer samarbete istället för motsatsförhållanden och skuldbeläggande av en enskild aktör. Långsam tillståndsprocess blir dyr Det finländska samhället är tvunget att inom de närmaste månaderna göra en bedömning om den framtida energiproduktionen. Även till inlandet kommer att transporteras kol för att hålla städerna varma. Den största orsaken till den ökade kol- och oljeförbrukningen kommande vinter är bristen på nya torvtäkter. Och vad händer om nästa sommar blir regnig? Vapo har under detta år, fram till augusti, fått lov att bryta torv på ett 527 hektar stort område, trots att det årliga behovet av ytterligare areal vore 5 000 hektar. I år har 5 115 hektar nya torvtäkter fastnat i beslutsprocessen. I ansökningskön för nya lov väntar i dag sammanlagt 14 700 hektar. Över hälften av dessa ansökningar behandlas antingen i Vasa förvaltningsdomstol eller i Högsta förvaltningsdomstolen. Det känns märkvärdigt att tillståndsprocessen nästan utan undantag kräver en rättsprocess. Speciellt i ett land som Finland där det finns relevant lagstiftning på området. Att tillståndsprocessen är ett problem framstår klart efter den regniga sommaren. Det är fjärrvärmeanvändarna som kommande vinter blir tvungna att betala räkningen. Hur kan tillståndsprocessen vara så ineffektiv? Finlands bytesbalans har blivit negativ för första gången på det här årtusendet. En central orsak till underskottet är den stora mängden importerad energi. Torven är ett finländskt alternativ som naturligt minskar behovet av importenergi. Torven är ett bra bränsle Många finländska städer är beroende av torv för uppvärmning. Kraftverken är tekniskt högklassiga och en del av dem ganska nya och energieffektiva, samtidigt som de står för en betydande del av elbehovet i Finland. Torven är ett bränsle av mycket jämn kvalitet. Förbränningen av torv ökar användningen av ved i kraftverken, eftersom torven har en positiv inverkan på förbränningsprocessen. Torvindustrin sysselsätter genom alla sina olika arbetsskeden tusentals finländare. Inom EU skulle torven sannolikt i tiderna ha dugit som ett förnybart bränsle. Stora utskottet i Finlands riksdag valde dock genom omröstning att klassificera den som icke förnybar: röstningen var jämn, men lotten avgjorde att torven inte är politiskt förnybar även om den biologiskt sett är det. Det känns konstigt att man i Norge inte talar om de utsläpp som orsakas av olja från Nordsjön på samma sätt som man talar om utsläppen från torv i Finland. En hållbar användningsgrad av torv skulle exempelvis vara den mängd som motsvarar torvens årliga återväxt. Samtidigt bör man avkräva alla aktörer som hanterar torv ett ovillkorligt ansvar att sköta om miljöfrågor. Med värme mot vintern Hannu Linna verkställande direktör nette 3/2012 3
I Petäjäskoski i Kemijoki finns ett av Kemijoki Oy:s 20 kraftverk. Text Anne Kytölä Foto Kaisa Sirén Petäjäskoski är Finlands effektivaste vattenkraftverk Nette besökte Rovaniemi för att se hur vatten blir till el i Finlands effektivaste vattenkraftverk i Petäjäskoski. Finlands elsystem skulle kollapsa utan vattenkraften. Med hjälp av vattenkraften kan förhållandet mellan produktion och konsumtion hållas i balans, säger kraftverkschef Janne Ala. Vid kraftverket i Petäjäskoski pågår en stor renovering under besöket, då en av de sju luckorna till regleringsdammen repareras. Driftsmästare Heikki Vuollo har på morgonen granskat hur arbetet fortskrider, men nu kommer han för att ta emot gästerna. Kraftverket har nio våningar, även om detta inte märks genast man stiger in genom dörren, våningarna går nämligen nedåt. Energin produceras många meter under gatunivån. Det är tack vare höjdskillnaden som den i vattnet bundna energin kan utvinnas. Vattnet från Kemijoki strömmar ned mot turbinens vingar och sätter den i rotation. Turbinen roterar med en hastighet om hundra varv i minuten. Turbinen driver en generator och därigenom omvandlas vattnets rörelseenergi till elektricitet. Vattenkraftverket i Petäjäskoski har tre generatorer. Vuollo är väl bekant med Petäjäskoski vattenkraftverk, han har nämligen skött om det En av de sju dammluckorna vid dammen i Petäjäskoski har grundrenoverats under sommaren. Före reparationen måste man först bygga en tillfällig damm. Luckans väggar granskas, sandblästras, repareras och målas. Det hydrauliska system som lyfter luckorna fick service på samma gång. och tre andra av Kemijoki Oy:s vattenkraftverk i 25 år. I själva verket är det delvis just driftsmästarens förtjänst att kraftverket i Petäjäskoski numera är Finlands effektivaste kraftverk. Dess maximala effekt är 182 MW. Driftspersonalen visste av erfarenhet att maskinerna kan köras på högre effekt än den nominella effekten. Saken undersöktes och utvecklades tillsammans med en inhemsk turbinleverantör, berättar kraftverkschef Janne Ala. Större flöde ger högre effekt Ett vattenkraftverks effekt bestäms av två faktorer: vattnets fallhöjd och den mängd vatten som strömmar genom kraftverket. Effekten blir alltså högre ju större vattenflödet är och desto högre vattnet kommer ifrån. I Finland har man satsat på vattenflödet eftersom, till skillnad från exempelvis Norge, fallhöjderna är blygsamma. Fallhöjden vid kraftverket i Petäjäskoski är 20,5 meter. Störst fallhöjd, 96 meter, har kraftverket i Jumisko i Kemijärvi. Vuollo berättar att kraftverkets effekt hade reducerats av kavitation eller hålrum i vattnet innan formen på turbinens blad justerades. Bubblor i vattnet är ett dåligt tecken. Undertrycket nöter på turbinbladen och energi går till spillo, förklarar Vuollo. Tack vare bladens nya utformning har turbinens verkningsgrad förbättrats och det flödar nu 300 kubikmeter mera vatten genom kraftverkets turbiner än före effekthöjningen. Kemijoki Oy har varit en föregångare när det gäller dylika effekthöjningar. Företaget inledde 1996 sitt effektökningsprogram med kraftverket i Petäjäskoski som byggts mellan åren 1953 1957. Det 15 år långa projektet avslutades förra året på samma plats. Efter den andra effekthöjningen är Petäjäskoski till effekten det största vattenkraftverket i Finland. Sammanlagt har effekthöjningarna hittills gett Kemijoki Oy:s 20 kraftverk 221 MW mer effekt, berättar Janne Ala. Vattnet var 1950-talets viktigaste energikälla Före Kemijoki Oy hann Pohjolan Voima bygga ett kraftverk i Isohaara i Kemijoki år 1946. Man behövde på den tiden bygga nya vattenkraftverk eftersom Finland hade förlorat cirka 30 procent av sin vattenkraft till Sovjetunionen genom kriget. Det behövdes mycket energi, bland annat för att landet skulle klara av att betala krigsskadestånden. På 1950- och 1960-talen stod vattenkraften för så mycket som 90 procent av elproduktionen i Finland. Sedan dess har vattenkraften minskat i betydelse och står i dag, beroende på vattennivåerna, för 10 20 procent av elproduktionen. Kemijoki Oy hade över 500 anställda ännu för 25 år sedan då Heikki Vuollo började. I dag har koncernen 261 personer anställda. Vid kraftverket i Petäjäskoski arbetar, förutom Vuollo, 13 personer. Kraftverkens funktioner är i stor utsträckning automatiserade och de styrs från Rovaniemi. Även feljouren har centraliserats till Rovaniemi. 4 nette 3/2012 nette 3/2012 5
Vid kraftverket i Petäjäskoski finns tre generatorer. >> Vasa Elektriskas vattenkraft 12. 1. 2. 3. 4. Den vattenkraft som Vasa Elektriska säljer är i huvudsak norsk och kommer från kraftverket i Mo i Rana med en fallhöjd på över 500 meter. I fjol sålde Vasa Elektriska 127,9 GWh norsk vattenkraft till sina kunder. Inhemsk vattenenergi införskaffar Vasa Elektriska via Pohjolan Voima, där EPV Energi Ab är delägare och som i sin tur delvis ägs av Vasa Elektriska. PVO:s helt eller delvis ägda vattenkraftverk finns i Tengeliönjoki i Övertorneå, i Kemi älv, i Ijo älv och i Kumo älv. I fjol kom 37,9 GWh vattenkraft från PVO. Vattenkraftens andel av Vasa Elektriskas totala elanskaffning har de senaste åren legat på lite under tio procent. De vattenkraftverk som producerar el för Vasa Elektriska är utmärkta på kartan. >> 1. Jolmankoski, Tengeliönjoki 2. Kaaranneskoski, Tengeliönjoki 3. Portimokoski, Tengeliönjoki 4. Jumisko, Kemi älv 5. Raasakka, Ijo älv 6. Maalismaa, Ijo älv 7. Kierikki, Ijo älv 8. Pahkakoski, Ijo älv 9. Haapakoski, Ijo älv 10. Harjavalta, Kumo älv 11. Melo, Kumo älv 12. Norsk vattenkraft Rana, Norge 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Genom förebyggande service strävar man efter att ständigt hålla kraftverket i sådant skick att störningar inte uppstår. Driftsmästare Heikki Vuollo och kraftverksskötare Virpi Hujber inspekterar turbinens skick. Vatten behövs som reglerkraft Vattenkraften är inte längre den baskraft den var på 1950- och 60-talen, men den spelar fortfarande en viktig roll. Utan vattenkraften skulle Finlands elsystem vara mycket sårbarare. Vattenkraft behövs hela tiden för att jämna ut variationer i förbrukningen, påpekar Janne Ala. I framtiden kommer vattenkraftens betydelse som reglerkraft bara att öka, då användningen av vind- och solenergi ökar. Insugningsöppning Dammbassäng Inloppskanal Vattenkraftverk Generator Turbin Petäjäskosken voimalaitoksessa on kolme generaattoria. Kraftverksskötare Virpi Hujber gör inställningar på turbinens högtryckshydraulik. Överföringsnät Älv Nedanstående ritning av O. Viljanen visar funktionsprincipen hos en enkel skvaltkvarn. (Källa: Saarenheimo 1974, 388) Flera tusen år gammal uppfinning Vattenkraften är näst efter vinden det äldsta sättet att producera energi. Människan har redan i årtusenden dragit nytta av kraften i forsar och vattenfall. Särskilt kineserna och egyptierna var föregångare med sina vattendrivna lyftanordningar. Vattenhjul har använts i tusentals år för mekaniskt arbete för jordbruk, kvarnar, sågar och tillverkning av textiler. Vattenkraften anses vara en av förklaringarna till den snabba industriella utvecklingen i Europa. Trots att man malde spannmål med vattenkraft redan under antiken i Tvåflodslandet, lyckades Europa bli en världsmakt tack vare sina många floder och den utbredda användningen av vattenkraft. Världens första kända vattenkvarn byggdes av greken Mitridates i floden Lycus i Mindre Asien, cirka år 80 e.kr. Världens största vattenhjul byggdes av romarna, i staden Hama i Syrien. Vattenhjulet var tillverkat i cederträ och hade en diameter på 40 meter. Frankrikes solkung Ludvig XIV lät bygga världens första vattenkraftverk. Anläggningen i Seine blev färdig år 1684 och bestod av 14 vattenhjul, vardera med en diameter på 8 meter. Anläggningen drev 235 pumpar som pumpade upp vattnet ur Seine till 162 meters höjd. Vattnet leddes i en akvedukt (en av exempelvis trä, sten eller tegel tillverkad vattenledning där vattnet rinner med gravitationens inverkan) till fontäner vid det kungliga palatset Versailles. De första vattenkvarnarna i Finland byggdes på 1300-talet. De äldsta dokumentuppgifterna är från 1352, då biskop Hemming fick kvarnrättigheter i Halistenkoski vid Aura å. På 1500-talet började vattenkraften, förutom till malning, även användas för att såga bräder. Följande århundrade smidde man i järn med vattenkraftens hjälp. Utvecklingen gick snabbt och i mitten av 1800-talet fanns det cirka fyratusen vattenkvarnar och drygt tvåhundra vattendrivna sågar i Finland. Den på 1800-talet uppfunna vattenturbinen togs i bruk för första gången i Finland i mitten av 1800-talen vid Finlaysons fabrik i Tammerfors. Staden var en föregångare även när vattenkraften började producera el. Finlands första, 240 kwh starka vattenkraftverk byggdes i Tammerforsen år 1891. I Finland finns numera totalt över 220 vattenkraftverk, vars sammanlagda effekt är cirka 3 100 MW. Vattenkraftverkets konstruktion Källor: Wikipedia, www.kemijoki.fi, www.energia.fi och www.ymparisto.fi 6 nette 3/2012 nette 3/2012 7
Text Anne Kytölä Foto Hannu Rintala Med stolpskor på fötterna till nya höjder Energiambassadören i Vasa Elektriskas tjänst På tisdag träffade Tuomas Vanhanen och Vasa Elektriskas vd Hannu Linna näringsminister Jyri Häkämies och riksdagsman Janne Sankelo i riksdagen. Vanhanen och Linna kom till Helsingfors med bud om Vasaregionens energikunnande. Foto Vasek Vasaregionens utvecklingsbolag Vasek Ab och 11 av regionens företag i energibranschen gav tillsammans teknologstuderande Tuomas Vanhanen från Tammerfors sommarjobb som Vasaregionens energiambassadör. Energiambassadören bekantade sig med regionens kunnande i energibranschen genom att arbeta en vecka i varje företag och därefter rapportera om sina erfarenheter via sociala medier. Tuomas Vanhanens arbetsvecka i koncernen Vasa Elektriska inleddes, på måndagen i vecka 32, med en lekfull tävling. Vanhanen och Ravera Oy:s verkställande direktör Mika Kuusisto klättrade, båda för första gången, upp i en elstolpe. Prestationerna bedömdes av Raveras montörerna Marko Hakamäki och Hans Stenback. De kontrollerade även männens utrustning innan tävlingen och gav goda råd om klättringen. Poäng delades inte ut för snabbhet utan för stil och för prestationen som helhet. Mika Kuusisto koncentrerade sig tyst på att placera sina stolpskor, medan energiambassadören log, poserade och kommenterade hela tiden sin framfart. Energiambassadören har åter igen uppnått en av höjdpunkterna i sin karriär, skämtade Vanhanen från toppen av stolpen. Att ta sig ner var besvärligare och nu meddelade även Vanhanen att han inte längre kände sig så kaxig. På fredag berättade Olli Arola, Ulla Hissa, Pekka Niemelä och Jyrki Rajala för energiambassadören om Vasa Elektriskas elhandelsverksamhet. Montörerna var diplomatiska i sin bedömning: Båda skulle kunna bli duktiga linjemontörer med en smula träning, funderade Hakamäki och Stenback. På ministerbesök På tisdag agerade energiambassadören ambassadör i ordets egentliga bemärkelse. Tillsammans med verkställande direktör Hannu Linna besökte han nämligen riksdagen för att framföra hälsningar från Vasas energikluster till näringsminister Jyri Häkmies och riksdagsman Janne Sankelo. Mottagandet var riktigt positivt och det verkade som att ryktet om energiklustret i Vasa redan nått Helsingfors, berättade Vanhanen. På onsdag upplyste Hannu Linna energiambassadören om Vasa Elektriskas affärsmodell. På torsdag förevisade Vaskiluodon Voima Oy:s verkställande direktör Mauri Blomberg kraftverket i Vasklot samt världens största förgasningsanläggning för biomassa som byggs alldeles bredvid. Tack vare förgasningsanläggningen kan cirka en tredjedel av det stenkol som bränns vid kraft- På torsdag bekantade sig energiambassadören med EPV Oy:s verksamhet och med den förgasningsanläggning som byggs. Läs mer: www.energyvaasa.fi/lahettilas, www.facebook.com/energyvaasa. verket i Vasklot ersättas med inhemska biobränslen. Förgasningsanläggningen har en förbränningseffekt på 140 MW och är planerad att tas i bruk i december. Därefter visade Juha-Matti Karvala Vanhanen hur Vasa Elektriskas eget reservkraftverk på Brändö fungerar. Jag har faktiskt aldrig tidigare fått se hur värmen produceras, trots att jag arbetat två somrar på fjärrvärmesidan vid elverket i Tammerfors, sa Vanhanen. I Vasa produceras fjärrvärmen energieffektivt via samproduktion av el och värme. Fjärrvärmen är alltså i själva verket en biprodukt som uppstår vid elproduktionen. Sin sista arbetsdag spenderade Vanhanen på Vasa Elektriskas elhandelsenhet. Direktören för enheten Olli Arola, förman för privatförsäljningsteamet Ulla Hissa, försäljningschef Pekka Niemelä och projektchef Jyrki Rajala förkovrade energiambassadören i elhandelns verksamhetsprinciper. Elhandel var ett helt nytt och okänt område för mig, berättade Vanhanen. Den kloke ser framåt Vasa Elektriskas verkställande direktör Hannu Linna gjorde ett träffsäkert ställningstagande i förra numret av den här tidningen. Det är säkert sant att en vanlig konsument inte nödvändigtvis noterar något annat än priset på sin elräkning eftersom det är för honom eller henne det viktigaste. Vasa Elektriskas uppgift är att garantera sina kunder förmånlig och driftsäker elförsörjning. Inom det egna nätområdet kan man genom investeringar i infrastrukturen i viss mån påverka elens kvalitet och distributionssäkerhet. När allting fungerar märks de i elnätet investerade pengarna egentligen inte av, men genom att föra statistik över minskade problem och att informera om detta är ett bra sätt att få in i befintliga och potentiella kunders medvetanden vikten av dessa investeringar. För tydlighetens skull: förmånligt pris är alltså inte det enda som betyder något, även kvaliteten spelar en betydande roll. Det här kommer man ofta inte ihåg, förrän det blir trubbel med kvaliteten. Här kan det lokala elöverföringsbolaget påverka. Det finns dock en tredje aspekt, som får allt högre prioritet i beslutsfattandet. Dagens inriktning går mot förnybar energi. Det gör inte nödvändigtvis skenet från en glödlampa i slutändan av elledningen ett dugg bättre. Det får inte den finländska sommarhimlen att bli klarare än med de gamla metoderna. Att bedöma luftkvaliteten och hela planetens välstånd hemma från gården är svårt. Förutom den något svårbegripliga klimatpolitiken finns det många andra orsaker att satsa på förnybar energi. Finlands regering har beslutat att förbättra landets bytesbalans genom att i större grad utnyttja inhemska energikällor. Det för förresten med sig en intressant balansakt bland annat för torvens del. I ena vågskålen ligger att torven är inhemsk i den andra de lokala miljövärdena och klimatmålen. Att välja vad som ska betonas mest blir oundvikligen ett subjektivt val, vad jag vet har ingen kunnat bidra med någon kalkylmodell för att beräkna den sammanlagda nyttan och skadan. Natur- och klimatvärden kan dock inte åsidosättas för den nationella samhällsnyttan. Det är kortsynt att titta enbart på priset, när valens efterverkningar kommer först efter flera decennier. Jag är speciellt glad över bland annat förgasningsprojektet för träflis på Vasklot. Biobränslen kommer att utgöra en allt viktigare del av Finlands energihushållning. Energiambassadör Tuomas Vanhanen och Raveras vd Mika Kuusisto Tuomas Vanhanen, teknikstuderande 8 nette 3/2012 fick klättra upp i stolpen med minsta nette 3/2012 9 möjliga utrustning. Montörerna har vanligtvis med sig cirka tjugo kilo utrustning.
Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Energiskt sommararbete Annika Koponen hemma från Jakobstad och flyttade till Vasa för ett par år sedan. Vasa Elektriska gav i somras 14 ungdomar sommarjobb i koncernens bolag. Vi träffade fyra av dem som alla arbetar i ett elbolag för första gången. 1. Var i koncernen Vasa Elektriska arbetar du? Vad gör du? 2. Vad tycker du om ditt jobb? Vad är det bästa med det? Har det dåliga sidor? 3. Hur är Vasa Elektriska som arbetsgivare? Hurudana arbetskamrater har du? 4. Har du lärt dig nåt nytt i sommar? 5. Vilket är ditt framtida drömjobb? Var är du om exempelvis fem år? 19-åriga Annika Koponen från Esbo flyttade till Vasa förra hösten för att inleda sina tradenomstudier vid Vasa yrkeshögskola. 1. Jag arbetar på elförsäljningsenheten och arbetar med allt som har med elförsäljningen att göra. Mina kunder är privatpersoner bosatta utanför nätområdet. Jag sköter till exempel om att det avtal som kunden gör via internet träder i kraft. Jag svarar även på kundsamtal. 2. Jag tycker om allt i mitt arbete! Tidigare har jag arbetat på bank och i varuhus. men det här är så annorlunda att jag njuter av precis allt. Eftersom det här är allt nytt för mig lär jag mig någonting varje dag och det är roligt. Jag har inte märkt några dåliga sidor med mitt arbete, men terminologin var svår i början. 3. Jag har trivts utmärkt. Jag tycker speciellt om att man kan komma till jobbet redan tidigt på morgonen, eftersom jag alltid stiger upp klockan fem och tar en joggingtur. Arbetskamraterna är trevliga och underbart hjälpsamma. De orkar svara på mina frågor och förklara samma saker om och om igen. 4. Allting som har med el att göra har varit nytt för mig. 5. Förmodligen är jag i handelsbranschen, för jag är även studentmerkonom. Det vore roligt att kunna kombinera mitt kommande yrke med rörelse och motion, men jag vet ännu inte hur. Heino Järvelä 18-åriga Heino Järvelä är abiturient från Vasa. Han inledde i augusti sitt tredje år vid Vaasan lyseon lukio. 1. Jag arbetar på fjärrvärmeenheten och har bland annat sått gräsfrön runt om i Vasa och i Smedsby på ställen där det dragits fjärrvärme. Jag sköter även om gräsklippningen vid kraftverket och hjälper till att köra ut material till montörerna med paketbil. 2. Det är trevligt, när man inte behöver vara på ett och samma ställe hela tiden. Ibland är man morgontrött då arbetsdagen börjar klockan 7. 3. Det är bra stämning på arbetet och jag har kul tillsammans med arbetskompisarna. Man blev lätt hemmastadd i arbetet. 4. Det enda jag visste om fjärrvärme tidigare var i stort sett att den tillverkas på Vasklot. Nu vet jag även hur värmen produceras. 5. Efter gymnasiet ska jag söka till teknikbranschen och hoppas på en studieplats i Vasa. Vi får se vart jag hamnar när jag är klar med studierna och ska söka arbete. 1. Jag arbetar i Vasa Elektriskas kundtjänst. Till en början skötte jag om flyttningsanmälningar som kunderna skickat per e-post. Sedan började jag även ta emot kundsamtal och fick lära mig allt som berör kundbetjäning, till exempel fakturering. 2. Arbetet är riktigt trevligt. Jag är en väldigt social person och tycker därför om att ha med människor att göra. Det har varit mycket att lära sig. När man ska reda ut komplicerade saker hjälper det med att ha en positiv attityd och att hålla sig lugn. 3. Det bästa med jobbet är arbets- kamraterna! Tack vare dem är det roligt att gå till jobbet. Vasa Elektriska har också varit flexibel med arbetstiderna, då jag behövt ledig tid. 4. Visste jag innan ens vad en kilowattimme är? Nu vet jag mycket mer om el och elförbrukning och jag har exempelvis lärt mig förstå min egen elräkning mycket bättre. 5. Att arbeta med kundbetjäning ger bra arbetserfarenheter, men jag ser mig inte som en kontorsarbetare i framtiden. Om ett år ska jag åka som utbytesstuderande till Kanada. Efter min kandidatexamen ska jag söka till polisskolan, för polisyrket har alltid varit min största dröm. Leevi Suvisalmi 18-åriga Leevi Suvisalmi bor i Kurikka och studerar el- och automationsteknik för tredje året vid Sedu i Kurikka. 1. Jag arbetar på Raveras verksamhetsställe i Kurikka. I början av sommaren gjorde vi lagerinventering. Sedan har jag gjort jordningsmätningar på transformatorer och frånskiljare tillsammans med en annan sommarjobbare, Santeri Kapri. Vi för mätningsdagbok och ritar jordningsdiagram för Fortums bruk. Antalet mätningsobjekt är 187. Jag deltar i alla arbeten som en studerande kan utföra, till exempel byggarbete vid transformatorer och att montera fördelningsskåp. För många arbeten krävs arbetssäkerhetskort, vilket jag ännu inte har. 2. Det fina med arbetet är att ingen jagar dig med blåslampa. Man får arbeta i lugn och ro. Det tyngsta har väl varit att mätningsarbetet involverar en hel del promenerande. 3. Arbetsmiljön är mycket trevlig. 4. Materialkunskaperna växte en hel del i samband med inventeringen. Jag utgår från att jag har nytta av det i utbildningen och i arbetslivet. 5. Jag är kanske linjemontör eller så gör jag fastighetsinstallationer. Det får tiden utvisa. Jenna Bast 21-åriga Jenna Bast studerar skap vid Åbo Akademi i Vasa. Hon statskun- är 10 nette 3/2012 nette 3/2012 11
Text och foto Hannu Rintala Helli Hyytiläinen från Kuhmo tävlade i lingonplockarklassen. Världsmästerskapen i lingonplockning avgjordes i Suomussalmi I år hölls VM i bärplockning för 15:e gången i Suomussalmi. Tävlingen marknadsfördes som lekfull men redan på morgonen rådde det en känsla av landskamp mellan Finland och Ryssland på Suomussalmi torg. Arrangör var Suomussalmi kommun och Arktiska Aromer r.f. Längs riksväg fem, nästan halvvägs mellan Kajana och Kuusamo, finns Suomussalmi kommun med sina 9 000 innevånare. På kommunens webbplats berättar man att där fanns bosättning redan för 10 000 år sedan, då Helsingfors och Åbo ännu låg under vatten. Suomussalmis historia har påverkats märkbart av läget som granne till Ryssland. Grannens betydelse för näringslivet märks exempelvis på att kommunens gratistidning även ges ut på ryska. Internationell tävlingsstämning Över 100 deltagare från Finland och Ryssland deltog i lingonplockningstävlingen i Suomussalmi. Japan representerades av utbytesstudenter som studerar i Finland och Daisuke Miyagawa, en av tre våghalsiga japanska Duudsons som åker världen runt för att delta i olika lokala tävlingar. Miyagawa som rusade ut i skogen tillsammans med sitt filmteam deltog i klassen för män med lingonplockare. Trots att han hade tränat dagen innan blev han sist i sin klass. Och då hade han ändå skrapat ihop nästan 12 kilo på en timme! Tävlingsklasserna var fem till antalet: plockning för barn och för vuxna, handplockning för tremannalag och individuella lingonplockarklasser för män och för kvinnor. Tävlingsområdet hade inte avslöjats på förhand, utan deltagarna kördes med buss cirka 15 kilometer från torget i Suomussalmi. Plockningstiden var en timme. I barnklassen deltog laget Makeet-Marjat, det vill säga Ella-Sisko Veteläinen, Lotta Korja och Milla Veteläinen. Ett hagelgevärsskott var signalen för plockarna att sätta igång och de rusade ut i skogen likt en skenande skock renar. Efter en timmes plockning hade de tävlande sammanlagt plockat otroliga 620,8 kilo lingon, trots att skogen inte precis var röd utav lingon. Ryssland plockade bäst för hand I den hetaste tävlingsklassen, lagtävlingen, drog ett ryskt tremannalag det längsta strået med resultatet 34,25 kilo. Det bästa finländska laget, tillika fjolårets vinnare, fick nöja sig med knappt ett kilo mindre. Kanske fick finländarna något att ta revansch för nästa år. I damklassen för plockning med lingonplockare gick segern i sedvanlig ordning till Eeva Romppainen från Suomussalmi. Hon har vunnit tävlingen många gånger tidigare. Denna gång fick hon med sig 14,75 kilo lingon ur skogen. Det fanns mindre bär i skogen än i fjol, och jag gjorde en taktisk miss då jag sprang över till fel sida av vägen alldeles i utkanten av plockningsområdet. Där var det dåligt med bär. En maratonlöpares kondition kombinerat med åratal av träning gav seger ändå. När jag är en hel arbetsdag i skogen plockar jag över 100 kilo, berättar Eeva Romppainen om hemligheten bakom hennes seger. Förstagångsdeltagare Laget Makeet-Marjat, det vill säga Milla och Ella-Sisko Veteläinen samt Lotta Korja, tävlade för första gången i bärplockningsklassen för barn. Flickorna har inte tränat enkom för tävlingen, men bärplockning är en bekant sysselsättning för dem. Vi har ingen överlagd taktik eller målsättning på förhand, men en pallplats skulle vara helt roligt. Vi kommer säkert att se efter om det finns bär genast vid startområdet, istället för att rusa efter alla andra. Vi tänker dock öppna för fullt, planerade laget innan startskottet. Flickornas tävlingsprestation var mycket fartfull att följa. Från startområdet hoppade de över ett dike ut i skogen där de genast började att plocka. De höll sig till nästan samma ställe i hela tävlingen. Lotta inledde plockandet med bärplockare men gick efter en halvtimme över till att plocka för hand, eftersom hon tydligen fick mer skräp än bär i hinken. Milla ändrade teknik mot slutet och plockade lingon liggande på magen. Tjejen dök från tuva till tuva som en bobollsspelare till boet. Speakern gav mellanrapport om att något lag redan hade fyra hinkar fulla. Hur i hela världen har de kunnat plocka så fort, undrar flickorna. Efter en timme kan laget Makeet-Marjat lyfta upp 4,65 kilo lingon på vågen. Någon seger blev det inte denna gång, men resultatet för familjen blev nästan en hel hink lingon och tre par byxor som var röda av lingon ända upp till knäna. I klassen för plockning med lingonplockare vann Eva Romppainen med resultatet 14,75 kilo. För plockartraditionen vidare VM i bärplockning arrangeras av Arktiska Aromer r.f. Den år 1993 grundade föreningens mål är att upprätthålla traditionerna kring tillvaratagandet av skogsbär, svamp och örter i Finland. De främjar bruket av naturprodukter i hemmen, restaurangbranschen och industrin samt förmedlar information om forskning i branschen. Vi fokuserar mycket på barn och ungdomar, eftersom vi på den vägen kan överföra traditionen att tillvarata och använda bär till kommande generationer, berättar föreningens verksamhetsledare Simo Moisio. I år har till exempel över 500 grundskolor deltagit i bärkampanjen Luokasta Luontoon. I projektet deltog även över 400 daghem och drygt 300 daghem. 12 nette 3/2012 nette 3/2012 13
TESTI Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Produktbilder från tillverkare och importörer Elassisterade cyklar i test Elmotorn ger cykeln en extra kick. I sadeln känns det som om man susar fram i medvind hela tiden. Ari Korpilahti visade testgruppen hur man startar cyklarna. Den går bra, men Katja Luomaranta tänker inte byta till elcykel. Katja Luomaranta, Heidi Palo och Heikki Räsänen brukar cykla till sina jobb på Vasa Elektriska. Heidi och Heikki cyklar året runt, Katja byter till bil när vägarna fryser. Damerna kör med växelcyklar medan Heikki förlitar sig på en över tio år gammal cykel utan växlar. Växlarna fryser bara fast när det är köldgrader. Det enda min cykel behöver på vintern är dubbdäck på framhjulet, resonerar Heikki. Den cyklande testgruppen provar tre elcyklar, som vi får låna från sportaffären MySports. Den förmånligaste modellen är danska Promovec Wave. Cykeln kostar strax under tusen euro och är enligt MySports ägare Dan Häggblom den av butikens fyra elcykelmodeller som säljs mest. Efterfrågan på elassisterade cyklar är förvisso inte speciellt stor. Det säljs cirka 15 stycken i året. Det verkar som att finländare anser att man kan köra med elcykel enbart om man har någon fysisk åkomma. I övriga Europa säljer man till och med fler elcyklar än vanliga cyklar, säger Häggblom. Förutom den danska cykeln ingår två cyklar från Tunturi i testet, Tunturi Forte Tango och Tunturi Forte Supreme. Tango är fjolårets modell och kostar 1 995 euro hos MySports. Supreme representerar elcyklarnas lyxklass och priset är därefter: 2 499 euro. Av Supreme modellen testar vi en herrcykel medan testets övriga cyklar är dammodeller. Lagen sätter gränserna Elcyklar som säljs i Finland får ha elmotor med en effekt på högst 250 W och den högsta tilllåtna assistanshastighet är 25 kilometer i timmen. Om motorn är kraftfullare eller hastigheten högre klassas fordonet enligt finländsk lag som motorfordon. Samtliga testcyklar har samma motoreffekt, den högsta tillåtna 250 W. Tunturi Tango och Cyklarna provkördes även med 30 kilo extralast. Promovec är utrustade med navmotor i framhjulet. På Supreme sitter motorn mellan pedalerna, i vevpartiet. Navmotorns kraft överförs direkt på hjulaxeln medan den med mittmotor överförs till bakhjulet via kedjan. Skillnaden motorerna emellan märks främst på att det är mera kick i Supemes Boschmotor. Cykeln startar rivigare än de andra, säger MySports serviceansvarige Ari Korpilahti. Supreme har 8 växlar, Promovec 7 och Tunturi Tango 3. Lårmuskler behövs alltjämt Korpilahti börjar med att visa testarna hur man startar cyklarna. Elmotorn är ingalunda ämnad att användas hela tiden: den kan kopplas på och av enligt behov under färdens gång. Korpilahti ger rådet att förlita sig på elkraften i uppförsbackar och exempelvis i hård motvind. Motorn frånkopplas automatiskt när cykeln kommer upp i 25 kilometer i timmen. Efter det krävs det lårmuskler, säger Korpilahti. En elcykel går alltså med el bara en del av tiden i övrigt kan den köras som en vanlig cykel. Det lönar sig inte att använda elmotorn i onödan. Tillverkarna lovar att Promovec och Tunturi Tangos laddningsbara batterier ska räcka i 70 och Supremes till och med i 145 kilometer. Uppgifterna är dock enbart riktgivande, den verkliga kapaciteten beror i hög grad på användaren. Batteriet räcker längre om cyklisten är lätt och trampar flitigt. Om lasten är tung och elmotorn går nästan hela tiden räcker batteriet kanske inte till de utlovade kilometerantalen. Temperaturen inverkar också på resultatet. I kallt väder blir batteriet snabbare urladdat än på sommaren, påminner Korpilahti. Elassistansen tycker inte om minusgrader. Till exempel Tunturi rekommenderar på sin webbsida att elassistansen används i högst fem graders kyla. Vid minusgrader bör batteriet alltid förvaras inomhus. Lätt att ladda Innan den första åkturen rekommenderas det att batteriet laddas i minst åtta timmar. Testcyklarna har laddats över natten. Det enklaste är att sätta elcykelns batteri på laddning över natten, så är cykeln klar att användas på morgonen, tipsar Dan Häggblom. Testgruppen prövar på att plocka bort och sätta i batterierna. Batterierna är rektangulära, platta lådor placerade mellan bakhjulet och pakethållaren. De kan dras ut genom att vrida om startnyckeln. Enkelt, konstaterar testarna. Och det är lika lätt att sätta tillbaka batterierna. Den danska cykelns batteri kan även laddas utan att ta loss det från cykeln. Accelererar i uppförsbacke Men hur är det med själva körupplevelsen? Testarna trampar sig upp för en flack, men lång uppförsbacke. En uppförsbacke känns inte längre som en uppförsbacke när elen ger 14 nette 3/2012 extra skjuts. nette 3/2012 15
En alldeles fantastisk cykel, tjuter Heidi när hon kommer tillbaka på testets lyxcykel, Tunturi Forte Supreme. Den kom upp i 25 kilometer i timmen fortare än testets andra cyklar. För cyklisten känns det nästan som om man inte behöver anstränga sig alls. Att cykla i uppförsbacke är även enligt Katja och Heikki barnlek med samtliga testets cyklar. En elcykel är annorlunda än en vanlig; farten bara ökar i uppförsbacken, säger Heikki. Man behöver inte ens använda elmotorns fulla effekt. Testarna drar slutsatsen att en elcykel garanterat är till stor glädje för den som har många branta uppförsbackar längs sin rutt. På den österbottniska slätten är det glest mellan backarna, men längs kusten blåser det istället desto mera. Visst skulle man ha glädje av en sån här även när man trampar hemåt i regnväder och hård motvind, lastad med tunga matkassar, funderar testgruppen. Tilläggslast inget hinder Eftersom Heidi även brukar cykla med sina barn, kopplar vi en släpvagn till Promovec. Heidis barn sover dagsömn under testets gång, så vagnen lastas med 30 kilo vikter. Även de andra testar om släpvagnen reducerar hastigheten. Batteriet sitter under pakethållaren. Laddningsnivån kan avläsas från displayen på styrstången. På Tunturi visas laddningsnivån dessutom via en indikeringslampa på själva batteriet. Det tycker jag inte. Faktum är att jag glömde bort hela vagnen, säger Katja Luomaranta. Fast utan tilläggslasten kommer cykeln fortare upp i 25 kilometer i timmen. Släpvagnen har även den effekten att elmotorn för mer oväsen, när belastningen ökar. Även utan extra last är Promovec mer högljudd än Tunturi-cyklarna. Speciellt Supreme är mycket tystgående. Priset bromsar köplusten Några dåliga sidor hos cyklarna kan testarna inte komma på, om man bortser från priset vill säga. Till och med testets billigaste cykel kostar dubbelt så mycket som en motsvarande växelcykel utan elmotor. Elmotorn är väl skyddad från smuts och fukt. På Tunturi Forte Supreme sitter motorn mellan pedalerna, på de övriga cyklarna i framnavet. Jag skulle nog kunna tänka mig att köpa en elcykel, om jag hade lika lång väg till jobbet som Katja, funderar Heidi. Katja bor 11 kilometer från sitt arbete, men hon behöver förvisso bara cykla ena vägen. Om Katja cyklat till arbete på morgonen, tar hennes man cykeln hem på eftermiddagen. Den bilburna föräldern för barnen till skötaren eller hämtar hem dem på eftermiddagen. Arrangemanget både förkortar barnens behov av dagvård och ger bägge föräldrarna en chans att motionera. Jag byter inte till elcykel, jag tycker om att motionera, säger Katja. Även Heikki tänker fortsätta åretruntkörandet med sin välbeprövade gamla cykel. Text Anne Kytölä Foto Ann-Sofi Berg Priset motiverade byte till e-faktura I juninumret av Nette utlovades att en av Vasa Elektriskas kunder som bytte till e-faktura skulle bli lycklig vinnare till en ipad 2. När Vasabon Raimo Huhta såg annonsen beslöt han att vinsten skulle bli hans. Det lönar sig att byta till e-faktura, säger en glad Raimo Huhta med sin splitternya ipad i handen. Tunturi Forte Tango Växlar: 3 (Shimano Nexus) Elassistans: navmotor Protanium Batteri: 10 Ah/24 V Li-ion Ramstorlek: 51 cm Bromsar: fotbroms, handbroms fram Belysning: batteridriven led-framlampa, led-baklampa integrerad med huvudbatteriet Totalvikt: 22 kg Av tillverkaren angiven körsträcka: 70 km Pris: 1 195 euro Testgruppens kommentarer: Elassistansen kan snabbt kopplas av och på. Enkel teknik lätt att använda. Harmligt att displayen inte visar hur fort man kör. Tunturi Forte Supreme Växlar: 8 (Shimano Nexus) Elassistans: Bosch-mittmotor Batteri: 8 Ah/36 V Li-ion Ramstorlek: 52 och 56 cm (herrcykel), 48 och 52 cm (damcykel) Bromsar: Shimano handbromsar Belysning: navdynamo, fram- och bakljus Totalvikt: 24,9 kg Av tillverkaren angiven körsträcka: 145 km Pris: 2 499 euro Övrigt: Bosch elsystem reagerar på cyklistens rörelser och anpassar motorns effekt enligt hur fort man trampar. Testgruppens kommentarer: Accelererar snabbast. För en ovan cyklist kan den vara lite för ettrig. Tystgående. Dyr. Promovec Wave Växlar: 7 (Shimano Nexus) Elassistans: navmotor, 6 effektlägen Batteri: Panasonic 7 Ah/36 V Li-ion Ramstorlek: 50 cm Bromsar: fotbroms Totalvikt: 20,8 kg Av tillverkaren angiven körsträcka: 70 km Pris: 999 euro Övrigt: Behändigt snabblås på styrstången, med vars hjälp stångens höjd och vinkel kan justeras. Testgruppens kommentarer: Högljudd. Man måste trycka sex gånger på effektreglaget för att uppnå maxeffekten. Testets förmånligaste cykel. Och så blev det också: han hade tur i lotteriet och fick som lycklig vinnare ta emot ipaden i början av september. Jag tänkte att den här skulle göra det lätt att använda nätet då jag är ute med husbilen, berättar Huhta. Huhta hade inte fått sitt direktdebiteringsavtal bytt till e-faktura, trots att även banken skickat uppmuntrande brev i ärendet. Det var löftet om ett fint pris fick honom att göra slag i saken. Det var väldigt enkelt, det behövdes bara ett par klick. Jag byter säkert resten av mina räkningar till e-fakturor inom kort, planerar Huhta. Konstigt att du har varit så gammaldags med det här, trots att du annars är så van datoranvändare, förundras Huhtas vän Marjatta Hyle. Huhta och Hyle blev bekanta med varandra just via internet för drygt tio år sedan. Hyle berättar att hon gick över till e-fakturering redan för länge sedan. Man vill väl på något sätt följa med sin skickas betalningen automatiskt från kundens konto på förfallodagen, precis som vid direktdebitering. Om kontot inte har tillräcklig täckning på förfallodagen görs ingen betalning. Betalaren måste då sköta om att räkningen blir betald på annat sätt. Att ändra förfallodag eller debiteringskonto måste ske i banken. Vilka åtgärder kräver ändringen av våra kunder? Övergången till de nya tjänsterna förutsätter inga åtgärder från konsumenten. Faktureraren och banken sköter om ändringarna. Antalet e-fakturor ökar Faktureringschef Kirsti Achrén på Vasa Elektriska berättar att antalet privatkunder med e-faktureringsavtal har växt med 28 procent sedan årsskiftet. I slutet av augusti i år skickades 15 procent av fakturorna elektroniskt till kunderna. I september närmar sig andelen redan 20 Direktdebitering tas ur bruk Den inhemska direktdebiteringen tas ur bruk 31.1.2014. Förändringen är en del av Finlands övergång till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA). För nätbanksanvändare ersätts direktdebitering med e-faktura, för kunder utan nätbank ersätts direktdebitering med direktbetalning. Ur kundens synvinkel påminner direktbetalning mycket om nuvarande direktdebitering. E-fakturan erbjuder å sin sida mer flexibilitet än direktdebitering. Den elektroniska e-fakturan skickas direkt dit där den betalas, alltså till nätbanken. Betalaren väljer hur räkningarna ska betalas från kontot. Det finns tre alternativ: räkningen betalas automatiskt från kontot utan bekräftelse, räkningen betalas automatiskt upp till en av användaren satt övre gräns eller enligt den striktaste regeln betalas räkningen endast efter att betalaren har godkänt den. Vid direktbetalning skickas fakturans uppgifter även till kunden på papper eller på an- tid, skrattar Hyle. nat överenskommet sätt. Vid direktbetalning procent, säger Achrén. 16 nette 3/2012 nette 3/2012 17 *Priser från MySports i Vasa, augusti 2012. Vasa Elektriska tackar MySports för lånet av testcyklarna.
I KORTHET Korsord Priset på elenergi 7 % billigare t.o.m. 31.12.2012. Den 1 juni sänktes energipriserna i Vasa Elektriskas elavtal som är i kraft tillsvidare med i genomsnitt 7 %. De rabatterade priserna gäller t.o.m. 31.12.2012. Kunden behöver inte vidta några åtgärder utan rabatten avdras automatiskt från fakturan. Priset på elenergi och rabatterade priser (högst 63 A huvudsäkring). Rabatten gäller inte grundavgifterna. Normalpriset på elenergi cent/kwh Priset på elenergi cent/kwh 1.6-31.12.2012 Allmän el 6,50 6,05 Nattel dagenergi 6,35 5,90 nattenergi 5,45 5,08 Säsongel vinterdag 7,15 6,65 övrig tid 5,50 5,12 Elektricitetens ursprung För elektriciteten som Vasa Elektriska Ab sålt har vid produktionen år 2011 använts: Westenergy producerar redan värme och el Förnybara energikällor 20,4 % - vatten- och vindel - träbränslen - förnybara avfallsbränslen Kärnkraft 38,3 % Fossila energikällor 41,3 % - naturgas - stenkol - torv - olja Som en följd av användningen av fossila bränslen vid elanskaffningen år 2011 var det specifika värdet på koldioxidutsläppet 309 g/kwh. Vid vår elproduktion uppstod 1,0 mg/kwh förbrukat kärnbränsle. Totalt 27,3 % av den elektricitet som Vasa Elektriska sålt har anskaffats från elbörsen och 0,0 % utanför EES området. Elektriciteten som sålts till våra vindelkunder har producerats av Korsnäs och Ajos Vindkraftspark. Av elen som producerats med förnybara energikällor har 2,4 procentenheter sålts som miljövänlig el. Westenergys avfallskraftverk i Korsholm producerar nu både fjärrvärme och el. Fjärrvärmeproduktionen inleddes i början av augusti och elproduktionen i slutet av augusti. Generatorn har en eleffekt på 13 MW. Anläggningen producerar årligen el för 7 000 hushålls behov. Fjärrvärmeproduktionen täcker å sin sida en tredjedel av Vasas årliga fjärrvärmebehov. I decembernumret kommer Nettes läsare att få se hur Westenergys avfallskraftverk ser ut och hur soporna omvandlas till värme och el. Utnämningar Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Anssi Koskiniemi från Kurikka har utnämnts till elmöntör på Oy RAVERA Ab Georg Gullström från Närpes har utnämnts till elmöntör på Oy RAVERA Ab Philip Norrvik från Kristinestad har utnämnts till elmöntör på Oy RAVERA Ab Mikko Huhtasaari från Jalasjärvi har utnämnts till elmöntör på Oy RAVERA Ab Robert West från Närpes har utnämnts till projektansvarig på Oy RAVERA Ab Skicka ditt svar före 31.10.2012 under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa eller som e-postbilaga till: nette@vaasansahko.fi Bland korsordlösarna lottas 2 st inom/utomhustermometrar med klocka. Vinnare av föregående Nette-korsord: Gösta Mattas, Jungsund Birgitta Aspholm, Pörtom Rätt lösning på föregående korsord. 18 nette 3/2012 nette 3/2012 19
volution! Byt till e-faktura E-fakturan är ett tryggt, bekvämt och förmånligt betalningssätt. För att betala en e-faktura räcker det med ett godkännande klick i din egen nätbank innan förfallodagen. Du slipper hantera blanketter och mata in långa referensnummer! Ett avtal för e-fakturor gör du behändigt i din nätbank. Allt du behöver är ditt kundnummer och faktureringsavtalsnummer hos Vasa Elektriska. Dessa hittar du överst på fakturablanketten. Anders Svensson 1. Hitta ditt kund- och faktureringsavtalsnummer på fakturan. 2. Slut avtal om e-fakturor från Vasa Elektriska Ab med din nätbank. 3. Banken vidarebefordrar uppgifterna till Vasa Elektriska. 4. Vasa Elektriska skickar din e-faktura till banken. 5. Fakturan blir synlig i din nätbank. 6. När du godkänt fakturan betalas den automatiskt till Vasa Elektriska på förfallodagen. 7. Fakturan arkiveras i nätbanken.