Strategi för energieffektivisering

2011-03-30 Strategi för energieffektivisering 2010-2014 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 1 av 31

Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 2 av 31

Inledning Detta dokument, en strategi, siktar på att bli ett ledande dokument i arbetet med att göra kommunens verksamhet mer energieffektiv. Strategin utgör en del av kommunens arbete inom ramen för det statliga stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting som beskrivs närmare nedan. Strategins utgångspunkt är en nulägesanalys av betydande energiaspekter i kommunen, framför allt inom byggnader och transporter. Med stöd i nulägesanalysen formuleras mål och föreslås ett antal åtgärder i syfte att energieffektivisera energianvändningen i kommunens verksamhet. Syftet med arbetet är dubbelt; att uppnå verklig energieffektivisering i kommunens energianvändning som i sin tur leder till lägre kostnader och minskad miljöbelastning, att uppfylla de mål som Energimyndigheten ställt upp för sitt ekonomiska stöd som bland annat innebär nationell slutanvändningsstatistikinrapportering till EU. Programperioden för stödet är 2010-2014 men ambitionen är att energieffektiviseringsarbetet, som måste drivas på kontinuerligt och aldrig blir klart, kommer drivas aktivt under en mycket lång tid framöver. Detta dokument är ett änne inte en formellt beslutad strategi utan ett arbetsdokument med förslag på mål och åtgärder. Det är redovisat till Energimyndigheten 2011-03-31 efter som förordningen kräver det. Planen är nu att i nästa steg processa strategin inom kommunens alla olika delar samt att tillsätta en organisation för genomförandet. Bakgrund till det statliga stödet för energieffektivisering Enligt förordningen om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting (SFS 2009:1533), finns det möjlighet för kommuner att söka ett ekonomiskt bidrag till strategisk energieffektivisering av den egna verksamheten. Osby kommun har sökt och erhållit detta stöd som uppgår till 280 000 kr/år under perioden 2010-2014. Energimyndighetens föreskrifter (STEMFS 2010:5) om det statliga stödet beskriver villkoren för användning och rapportering. Kommunen ska under det första året upprätta en strategi för energieffektivisering, som ska innehålla en nulägesanalys av betydande energiaspekter i kommunens verksamhet, mål för 2014 och 2020 samt en handlingsplan med åtgärder. Av de åtgärder som anges i strategin för energieffektivisering, ska minst två åtgärder väljas ur förordning SFS 2009:893 om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Avsikten med det statliga stödet är att hjälpa den offentliga sektorn till att bli en föregångare inom energieffektivisering och användning av förnybar energi samt att skapa möjligheter för uppfyllande av EU:s energitjänstedirektiv som kräver statistik om slutanvändning av energi i medlemsländerna. Inrapportering och årlig uppföljning Enligt villkoren för det statliga stödet ska kommunens strategi för energieffektivisering inrapporteras till Energimyndigheten senast den 31/3 2011. Under den resterande delen av stödperioden ska en uppföljning av nulägesanalysen inrapporteras senast den 31/3 varje år. Övriga delar av kommunens strategi för energieffektivisering får uppdateras och vid behov revideras vid den årliga inrapporteringen av nuläget, när det bedöms lämpligt. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 3 av 31

Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund till det statliga stödet för energieffektivisering... 3 Inrapportering och årlig uppföljning... 3 Innehållsförteckning... 4 Kommunens organisation av arbetet med strategi för energieffektivisering... 5 Kommunens organisation... 6 Omfattning och avgränsning... 8 Energieffektivisering... 9 Fem energieffektiviseringssteg... 10 Effektivisera livsstil och teknik... 11 Varför energieffektivisera?... 12 Nuläge metod... 13 Nuläge Byggnader... 13 Nuläge Fordon och transporter... 18 Nuläge Övrig energianvändning... 20 Målsättningar och målstrukturer... 22 Vad är mål... 22 Målavgränsningar för detta arbete... 22 Övergripande mål.... 23 Projektmål... 25 Kommunövergripande effektmål... 26 Handlingsplan... 28 Kommunikation av energieffektiviseringsarbetet... 28 Åtgärder enligt förordning (2009:893)... 28 Övergripande åtgärder (1)... 29 Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader (2)... 29 Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter (3)... 30 Utbildnings- och informationsåtgärder (4)... 30 Åtgärder inom inköp och upphandling (5)... 31 Åtgärder inom övrig energianvändning (6)... 31 Bilagor... 31 Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 4 av 31

Kommunens organisation av arbetet med strategi för energieffektivisering I kommunen Kommunen har sedan flera år tillbaka arbetat aktivt med energieffektivisering. Det nya för perioden 2010-2014 är att man betraktar alla sektorers arbete med energieffektivisering i ett gemensamt sammanhang och med en större överblick. För detta ändamål föreslås följande organisation och grupper tills vidare. Beslutande organ för strategin är: Styrgrupp för projektet är: Arbetsgrupp för projektet är: Genomförande: Kommunfullmäktige Ägardirektiv till bolagen och bolagsstyrelser Representant från kommunledningskontoret (ordf) Annika Wijk Annika Wijk (projektledare tills vidare) Ingvar Wimhed Respektive verksamhets- och bolagschefer är ansvariga för genomförandet av sina respektive åtgärder och ska årligen rapportera till arbetsgruppen i erforderlig omfattning I samverkan I arbetet med att ta fram denna energistrategi med nuläge, mål och åtgärder har ett nära samarbete skett med Energikontoret Skåne, som är en del av Kommunförbundet i Skåne, där Anders Nylander och Johan Nyqvist främst varit ansvariga och genomfört delar av arbetet. Där utöver har Åsa Lindskog Tyréns AB varit engagerad i insamling och sammanställning av statistik mm. Genom Kommunförbundet Skåne bedrivs ett antal nätverk för kommunala fastighetschefer, tekniska chefer och VA-chefer där kommunen deltar. Det kommunala bostadsbolaget deltar i Skåneuppropet som är en ambitiös energieffektiviseringssatsning och ett nätverk inom SABO. Det finns även ett nätverk för Strategi för energieffektivisering i Skåne där de flesta kommuner och Region Skåne ingår. Nätverket drivs av Länsstyrelsen i Skåne och Energikontoret Skåne i samverkan. Man har för avsikt att regelbundet genomföra nätverksträffar, workshops och utbildningar under hela perioden 2010-2014 då det statliga stödet pågår. Kommunen har för avsikt att aktivt delta i denna samverkan. Alla dessa nätverk och aktiviteter i kombination med det praktiska arbetet i kommunen blir komponenter i arbete för strategisk kommunal energieffektivisering 2010-2014. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 5 av 31

Kommunens organisation Eftersom kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser har man redan påbörjat arbetet med att se över sin energianvändning, tjänsteresor och transporter. Inom ramen för upphandling ställer man klimatkrav som kan minska kommunens egen klimatpåverkan avsevärt. Kommunen spelar också en viktig roll i informationsspridning och folkbildning samt arbetar med delaktighet från olika förvaltningar och organisationer. Kommunens organisation Kommunens organisation framgår av bilden nedan. Bolaget Industrihus har dock gått i konkurs och inga uppgifter från detta bolag finns presenterat i rapporten. Bolaget Östra Göinge Renhållning har ingen egen verksamhet inom Osby kommun då all verksamhet nu sköts via Hässleholm Miljö AB och därför presenteras inga uppgifter kring detta bolag här. Kommunens övriga bolag, Osbybostäder AB, Osby Nova AB samt Fjärrvärme i Osby AB presenteras kort nedan. Osbybostäder AB Osbybostäder AB är bildades år 1995 i samband med att Stiftelsen Osbybostäder överlät all sin verksamhet till bolaget. Antalet lägenheter var vid årsskiftet 2009/2010 625 stycken med en kontrakterad bostadslägenhetsyta på 39 039 m 2. Kontrakterad lokalyta var 10 321 m 2, av vilken 7 140 m 2 utgjordes av kommunnyttjade lokaler och resterande var kommersiella lokaler. Vägd area var totalt 49 471 m 2 och förhandlingsbar area 40 064 m 2. För närvarande pågår arbete med renoveringar och moderniseringar av det äldre fastighetsbeståndet. Omläggningar yttertak, utbyte fönster, utvändig målning och stambyten har påbörjats och kommer att fortsätta inom ramen för en långtidsplan. Ombyggnader till modern och handikapptillgänglig standard har analyserats och Osbybostäder AB har påbörjat åtgärder för enkelt avhjälpta hinder i sina offentliga lokaler och kommer att vara klara till årsskiftet 2010/2011. Energibesparande installationer har utförts under året på Loshultsvägen/Strykjärnet. Ett långsiktigt arbete med att minska driftkostnader samtidigt som bolaget minskar koldioxidutsläppen för att spara miljön för efterkommande generationer har hög prioritet. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 6 av 31

Fjärrvärme i Osby AB Bolaget bedriver en enligt miljöbalken tillståndspliktig verksamhet med SNI-kod 40-2. Verksamheten avser produktion av hetvatten från huvudcentralen Gullarpsverket till fjärrvärmesystemet i Osby tätort. Verksamhetens miljöpåverkan utgörs främst av utsläpp till luft. Produktionen sker företrädesvis genom eldning med skogsbränsle, medan olja används som spets och reservbränsle vid driftavbrott etc. Den tillståndspliktiga produktionen motsvarar 100 % av bolagets nettoomsättning. Fjärrvärme i Osby AB levererade totalt 45 068 MWh under år 2009. Den abonnerade effekten uppgick vid årets slut till 25 412 kw. Produktionskapaciteten på Gullarpsverket är totalt 26,2 MW och produktionskapacitet vid reserv-/spetscentralen vid Lindhem (2 stycken oljeeldade pannor) är 10,0 MW. Den totala produktionskapaciteten uppgår därmed till 36,2 MW. Elanvändningen i fjärrvärmeverket var 2009, 1 084 051 kwh. OsbyNova AB OsbyNovas är sedan 2003 ett kommunalt bolag med mål är att hjälpa regionens företagare och deras anställda att möjliggöra och förverkliga det livslånga lärandet. Osby Novas mål är att: Tillföra regionen ökad kompetens inom strategiskt viktiga områden Skapa ett väl etablerat och fungerande centrum för kompetensutveckling Skapa nätverk med universitet och högskolor Hjälpa företagen att skapa strategier för kompetensutveckling och kompetensförsörjning Skapa ökat intresse, större medvetenhet och ett högre ansvarstagande för det livslånga lärandet hos den enskilda individen Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 7 av 31

Omfattning och avgränsning Det strategiska arbetet för energieffektivisering ska omfatta betydande energiaspekter i kommunen enligt den förordning som styr Energimyndighetens ekonomiska stöd. För stringensen i omfattning och avgränsningar av innehåll i denna strategi gör vi några förtydliganden. Betydande energiaspekter För en kommun är betydande energiaspekter knutna till materialanvändning samt till transporters, byggnaders och verksamheters energianvändning. Förordningen och stödet fokuserar bara på energianvändningen i transporter och energianvändningen i byggnader samt energianvändning för övriga verksamheter så som gatubelysning etc. Materialanvändningen ingår därför ej i denna strategi. Avgränsning Strategin för energieffektivisering omfattar inte kommunen som geografiskt område utan bara kommunen som organisation. Därför är t.ex. åtgärderna främst riktade till anställda och inte mot kommunens medborgare etc. Ett undantag från detta är skolelever som kan omfattas av informationsoch utbildningsåtgärder då de i detta avseende är brukare i kommunens lokaler etc. Kollektivtrafiken omfattas inte av denna strategi med undantag av de resor som företas i tjänsten av kommunalt anställd personal. Skånetrafiken genom Region Skåne redovisar kollektivtrafiken. Sammanfattningsvis Detta innebär att köpt eller använd energi inom ägda och hyrda byggnader, ägda och leasade fordon, arbetsmaskiner och köpta rese- och transporttjänster samt energianvändning inom VA-verksamhet och gatubelysning ingår. Strategin syftar även till att förbättra och följa upp kommunens arbete med att efterfråga och ställa krav på energieffektiva produkter och tjänster vid upphandling och inköp. Även energiaspekter vid kommunal planering kan i begränsad omfattning ingå. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 8 av 31

Energieffektivisering Energieffektivisering har positiva effekter på flera områden; varav minskad miljöpåverkan och lägre kostnader är de tydligaste. Många åtgärder som ger bättre energieffektivitet kan i byggnader också ge bättre inomhusklimat och ett systematiskt arbete med energieffektivisering hänger ofta tätt ihop med ett systematiskt arbete för övrig skötsel och underhåll av byggnader, kommunal teknik och fordon. Att lyckas med arbetet med energieffektivisering i fastigheter handlar om att förstå hur byggnadens energisystem fungerar ihop med verksamheten och hyresgästerna. Det är viktigt att arbetet med energieffektivisering omfattar hela byggnadens system och att det finns god samverkan mellan fastighetsägare och hyresgäst, särskilt när det gäller lokalbyggnader. Byggnadens energisystem måste också ses i ett större sammanhang så att man kan förstå hur förändringar i en byggnads energianvändning ger konsekvenser i det omgivande regionala och nationella energisystemet. När det gäller transporter är situationen liknande med miljöbelastning och ökande kostnader för bränsle och stora möjligheter till att arbeta med minskade transporter, energieffektivare fordon, sparsam körning och ruttoptimering mm. Ett fokus på bränslebyten till förnybara alternativ bör också vara en central fråga för det strategiska arbetet. I Skåne har biogas den största potentialen för goda förbättringar på kort och medellång sikt. När det gäller övrig energianvändning i kommunen tänker man främst på gatubelysning och VA-system. Här finns goda möjligheter till fossilbränslefri och förnybar energi genom t.ex. inköp av så kallad grön el eller motsvarande då det främst är el som används i denna sektor. När det gäller effektivisering är möjligheterna stora till tekniska förbättringar genom ny modern teknik som exempelvis LED-belysning och varvtalsstyrning av pumpar och motorer mm. Att energieffektivisera innebär att uppnå samma nyttighet, t.ex. uppvärmning av bostäder, med mindre mängd tillförd energi. Många åtgärder för energieffektivisering är ofta sådana att de utförs en gång på tjugo år (exempelvis byte av oljepanna till fjärrvärme), men ger effekt över lång tid. Andra åtgärder måste vi ständigt och dagligen vara observanta på, då de är kopplade till beteende, verksamheten och den löpande driften. Tillsammans med att vi gradvis förändrar vårt beteende till att bli mer energismart, har vi goda möjligheter att göra området energianvändning både mer kostnadseffektivt och klimatsmart. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 9 av 31

Fem energieffektiviseringssteg För att se effekterna av olika åtgärder och strategier behöver man utgå från ett systemperspektiv som tar hänsyn till effekter i alla dess led. Vi utgår här från två huvudprinciper. Det handlar om att minska energibehovet och att åstadkomma ett minskat fossilberoende och därmed minska koldioxidutsläpp genom att övergå till förnybara energislag. Energieffektiviseringens fem steg Med detta i åtanke kan energieffektiviseringsåtgärderna generellt delas in i fem olika grupper: 1. Enkla livsstilsförändringar, som oftast innebär att man inte gör avkall på bekvämlighet eller energitjänster men man gör dessa energieffektivare. Exempel på detta kan vara ändrat vädringsbeteende, att släcka belysning i rum där man inte vistas etc. När det gäller transporter kan sparsam körning vara ett exempel på åtgärd. Här har vi delat ansvar mellan brukaren och ägaren/fordonstillverkare. 2. Effektivare drift av fastigheter och dess installationer. Här trimmar man anläggningarna utifrån den befintliga teknik man har. Exempel på detta kan vara optimerade och kortare drifttider för ventilation, belysning och värme samt tätning kring dörrar och fönster. När det gäller transporter kan det vara rätt lufttryck i däcken och inget takräcke på i onödan. I huvudsak är ägaren ansvarig men samråd måste ske med brukaren. 3. Tekniska effektiviseringsåtgärder, små eller stora. Dessa är kopplade till fysiska investeringar som byte från glödlampa till lågenergilampa, insättning av tätningslister i dörrar och fönster etc. Större åtgärder kan vara tilläggsisolering av vindar eller ombyggnad av ventilationssystem för att kunna återvinna värme. Dessa har varit de populäraste området för åtgärder och ekonomiska stödsystem hittills, men har inte en större effektiviseringspotential än någon av de andra grupperna. När det gäller fordon är det tillverkarens ansvar och nu förtiden finns det objekt med effektivare motorer, stödsystem etc. I huvudsak är ägaren/tillverkaren ansvarig men samråd/samförstånd måste ske med brukaren/kunden. 4. Systemåtgärder och effekter. Dessa är de mest komplexa att analysera men har mycket stor effektiviseringspotential. Rätt hanterade kan de undvika inlåsningseffekter och kraftfullt bidra till ett uthålligare system genom strategiska val. Åtgärderna kan vara små eller stora men kräver systematik och tålmodighet. Exempelvis är valet av uppvärmningskälla i småhus avgörande för användningen av primärenergi i regionen. En halvering av primärenergitillförseln är möjlig genom valet av rätt nu tillgänglig teknik vid det ordinarie bytet av panna etc. Vid fel val har man en inlåsningseffekt på ca 25 år och ofta höga infrastrukturkostnader för samhället. För att fastighetsägarna ska kunna göra ett bra val behövs detaljerad precis information, ner på kvartersnivå om vilka typer av lösningar som kan rekommenderas ur ett systemperspektiv. När det gäller el bör förnybara alternativ användas. När det gäller fordon är bränslevalet det viktigaste och i Skåne bör biogas väljas. Ansvarig är fastighetsägaren/fordonstillverkare/inköpare. 5. Omfattande livsstilsförändringar. Dessa kommer troligtvis bli svåra att realisera genom direkta styrmedel, men vid ett genuint engagemang från medborgarna kan de fort ge resultat om kunskapen om dem har spridits. Exempel på åtgärder kan vara att bo på mindre yta och effektivisera lokalutnyttjandet både i tid och också i rum etc. När det gäller transporter är valet cykel och tåg att föredra framför bil och flyg etc. I huvudsak är brukaren ansvarig men samråd och dialog måste ske och fastighetsägaren och samhället bör kunna erbjuda möjligheterna till förändring genom kollektivtrafikprioriteringar och andra stödjande strukturer. Dessa punkter är generella och kan tillämpas både för byggnader, fordon och övrig energianvändning. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 10 av 31

Effektivisera livsstil och teknik Ingenjörsvetenskapsakademin och Energimyndigheten har i en rapport 1 visat att bygg- och installationssystemens energitekniska egenskaper ansvarar för drygt hälften av energianvändningen i en byggnad medan resten beror på brukarnas beteende, apparaternas standard och att den befintliga utrustningen faktiskt inte används som den är tänkt. Total energianvändning = den teknik vi använder x hur och hur mycket vi använder tekniken För ett visst behov eller nyttighet finns en variation i både den teknik vi använder och i hur och hur mycket vi använder den. Eftersom olika brukare nyttjar nyttigheten i olika omfattning och med olika teknisk utrustning varierar alltid användning ganska mycket. För t.ex. tjänsten en varm bostad i småhus är en variation på 2-6 ggr mellan olika hushåll vanlig. Byggnader är komplicerade system Byggnader är komplicerade delsystem i ett komplicerat energisystem. De är komplexa system vars primära funktion är att bo, arbeta och leva i samtidigt som de ska vara estetiskt tilltalande, energieffektiva, funktionella, robusta, beständiga, resurssnåla och ge brukarna ett behagligt och hälsosamt inneklimat. För att förstå var energin används i hus och hur användningen kan reduceras, måste alla byggnader undantagslöst betraktas som en helhet och ett system där de ingående delarna är beroende av och påverkar varandra: brukare byggnadsdelar installationer anpassningssystem ägare Viktiga utgångspunkter i ett hus är att: Människan i Sverige tillbringar i snitt 90 % av tiden inomhus i byggnader som är av kategorierna boende, skola, kontor, handel, vård, industri, etc. Dessutom är de flesta byggnader i drift även när vi inte är där. Byggnadsdelar, i det här fallet klimatskalet, är den del av byggnaden som bestämmer storleken på värmeförlusterna. Viktigt att tänka på är att klimatskalet kan vara förknippat med kulturhistoriskt värde och estetiska kvalitéer. Installationer ingår eftersom all energi som köps till en byggnad passerar något av systemen för värme, ventilation, tappvatten, avlopp, komfortkyla eller elapparater. Anpassningssystemets funktion är att koppla ihop människans krav på inomhusklimatet med den som ska levereras av installationerna. Den energirelaterade belastningen i ett hus varierar ständigt på grund av variationer i yttre klimat och på hur rummen används. Fastighetsägaren påverkar energianvändning genom sin attityd till både tekniska åtgärder och mjuka åtgärder, som t.ex. utbildning i energifrågor. En grundförutsättning för att besparingspotentialen ska kunna infrias och lämpliga åtgärder väljas är att energianvändningen på byggnadsnivå är känd, inte bara husets totala användning, utan också fördelning på olika energislag och på olika sektioner och fastighetsposter som uppvärmning, varmvatten, verksamhetsel och fastighetsel. Dess utom hänger byggnaden samman med ett energisystem utanför huset som har stor betydelse för den totala bruttoenergitillförseln (jmf Steg fem i föregående avsnitt) och måste därför också beaktas när man strävar efter verklig energieffektivisering. Nettovärmeenergibehovet för en byggnad är det som man egentligen är ute efter att hålla så lågt som möjligt. Detta är tyvärr en svårmätbar parameter. I stället jämförs ofta byggnader med hjälp av levererad energi, vilket blir missvisande om man jämför byggnader Solenergi med olika uppvärmningsform så som exempelvis oljepanna/el/värmepump. VP-energi Figur X, systemgränser från primärenergi till nettovärme, (källa CEC 2005) 1 Persson, A (2002). Energianvändning i bebyggelsen, Energiframsyn Sverige i Europa. IVA och Statens Energimyndighet. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 11 av 31

Varför energieffektivisera? Miljö och klimat Ett av de största miljöproblemen som vi står inför idag är de klimatförändringar som till största delen beror på människans utsläpp av växthusgaser i atmosfären. För att mildra effekterna av kommande klimatförändringar behöver utsläppen av växthusgaser därför snabbt minskas kraftigt, bland annat genom att minska uttag och förbränning av fossila bränslen. Det svenska energisystemet undantaget transportsektorn är jämfört med många andra länders fördelaktigt uppbyggt tack vare stor andel vattenkraft och väl utbyggd fjärrvärme. Användningen av fossila bränslen för att värma våra byggnader har därför kunnat minska kraftigt de senaste åren medan transportsektorn står och stampar. De svenska utsläppen av växthusgaser uppgår till 6,9 ton person och år om man räknar de utsläpp som sker här i Sverige. Om man räknar in utsläpp från produktion av varor i andra länder som vi importerar och konsumerar i Sverige så hamnar vi på ca 10 ton CO 2 - ekvivalenter per person och år. Den hållbara nivån som vi bör nå senast år 2050 är 1-2 ton per person och år 2. Den största delen av våra inhemska utsläpp kommer från energitillförseln och transportsektorn som framgår av diagrammet. Att minska dessa utsläpp kan handla om att byta energislag, men det är viktigt att samtidigt arbeta med energieffektivisering om de förnybara resurserna ska räcka till. Figur X, klimatpåverkande utsläpp CO 2 ekv (Källa Naturvårdsverket 2009) Kostnader Kostnader för uppvärmning, el, VA och avfall utgör en betydande del av totalkostnaden för att äga och förvalta fastigheter. Dessa kostnader hamnar i slutändan direkt eller indirekt hos hyresgäster eller verksamhetsutövare. Under senare år har kostnaderna för uppvärmning, el, VA och avfall stigit i en anmärkningsvärd takt vilket den årliga sammanställningen Nils Holgersson-rapporten 3 visar. Kostnadsfördelning av energi och kommunala tjänster visar att tre fjärdedelar är energirelaterade. Fjärrvärme; 139,9; 47% Nils Holgersson 2009 Totalkostnad 300,5 kr/kvm inkl moms Avfall; 19,3; 6% VA; 52,2; 17% El- och fjärrvärmepriset har stigit, elen mest med 60 % mer än konsumentprisindex (KPI) 1995-2010. 180 170 160 150 140 130 Index (1996=100) Avfall (vol 1900l/v) Avfall (vol 1200l/v) El (Total) TOTALT VA Fjärrvärme El; 89,0; 30% 120 110 KPI Kostnadsfördelning i genomsnittskommunen. (Källa: Nils Holgersson-studien 2009) 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Figur X Utveckling av relationen mellan undersökta nyttigheter och KPI (Källa Nils Holgersonstudien 2009) 2 Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat i forandring/konsumtion och klimat/vadkravs pa sikt/malet ar 2050 fran tio till tva ton/ 3 Läs mer på http://www.nilsholgersson.nu/ Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 12 av 31

Nuläge metod Hur statistik kunnat samlas in, svårigheter och möjligheter etc Uppgifterna som presenteras i rapporten kommer från flera olika källor varav de främst är: - Intervjuer med kommunens personal - Kommunens egna undersökningar och egen statistik - Uppgifter från fastighetssystemet E4 - Årsredovisningar för de kommunala bolagen och Osby kommun - Klimatstrategi Svårighetsgraden för att samla in uppgifter och statistik har varierat mellan olika områden och har varit beroende av vilka system kommunens förvaltningar respektive bolag har för att sammanställa uppgifterna. Under 2009 infördes systemet E4 för fastighetsstatistik. Detta har underlättat insamling av uppgifter kring fastigheterna. Eftersom systemet inte användes fullt ut förrän 2010 har dock vissa justeringar fått göras. I samband med insamling av statistik framkom det att samtliga fakturor för el för 2010 reglerades i samband med byte av leverantör. Den tidigare leverantören hade inte läst av elmätarna sedan 2005 och av denna anledning blev slutfakturorna oväntat höga. Det är därför inte möjligt att jämföra kostnadsbilden för 2009 och 2010. Generellt finns möjlighet att förbättra statistiken på samtliga undersökta områden. En svårighet i detta såväl i den nu gjorda insamlingen är kommunens begränsade personella resurser. Nuläge Byggnader Fastigheterna i Osby kommun sköts av Osbybostäder respektive kommunens fastighetsförvaltning. En sammanslagning av fastighetskontor och Osbybostäder AB kan bli aktuell under 2011. Förhoppningarna är att en sammanslagning skulle innebära besparingar på sikt samt underlätta det dagliga arbetet. Osbybostäder AB Osbybostäders fastighetsbestånd var vid årsskiftet 2009/2010 625 stycken lägenheter med en kontrakterad bostadslägenhetsyta på 39 039 m 2 kvm. Kontrakterad lokalyta var 10 32 m 2, av vilken 7 140 m 2 utgjordes av kommunnyttjade lokaler och resterande var kommersiella lokaler. Vägd area var totalt 49 471 m 2 och förhandlingsbar area 40 064 m 2. Kommunfastigheter Kommunfastigheter äger totalt 51 stycken fastigheter varav samtliga är registrerade i databasen E4. Den sammanlagda ytan för dessa fastigheter, uttryckt i A temp är knappt 84 000 m 2. Kommunen hyr ett fåtal mindre lokaler. Det har inte varit möjligt att få fram uppgifter kring dessa hittills inom ramen för projektet. Om kommunens fastigheter respektive fastigheterna i Osbybostäder AB Energideklarationer för såväl kommunens fastigheter som Osbybostäder AB är genomförda för samtliga fastigheter. Uppgifter kring kommunens fastigheter kan i vissa fall vara svåra att separera per fastighet på grund av att en mätare servar flera byggnader/fastigheter. Detsamma gäller för Osbybostäders fastigheter. Kommunen ställer överlag krav på energiprestanda vid all upphandling av ny- och ombyggnation av fastigheter. Krav på energiprestanda ställs även på utrustning. Kraven ställs i relation till kostnaden, som för befintliga byggnader i vissa fall kan bli orimligt höga. Ingen skriftlig policy finns men arbetssättet är väl förankrat hos såväl kommunens fastighetskontor som hos det kommunala bostadsbolaget Osbybostäder. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 13 av 31

I kommunen pågår/planeras ett flertal åtgärder för att förbättra och förändra fastighetsbeståndet, både gällande kommunfastigheterna och Osbybostäder. Exempelvis: Nya styrsystem håller på att installeras där det hittills saknats. Arbete har planterats för att få bort den kvarvarande oljan för uppvärmning (olja kommer att vara kvar för spetslast samt som reserv vid driftstopp). Detta görs genom att kommunen ställer krav på förnybar värme i upphandlingen. Kommunen planerar att köpa in värmen som en hel-entreprenad för att helt ta bort behov av egen arbetsinsats. Detta gäller både kommunens och Osbybostäders fastigheter i Lönsboda, Killeberg och Visseltofta. En genomgång av kommunens samtliga fastigheter pågår där alla fastighetsskötare utbildas parallellt med att en konsult går igenom fastigheterna tillsammans med respektive fastighetsskötare. I genomgången görs åtgärder som är möjliga att genomföras omgående samt lämpliga framtida åtgärder föreslås. Nybyggnation av fyra nya radhuslägenheter påbörjades i november 2009 på Bergfasttomten i Lönsboda och kommer att stå klara till sommaren 2010. En planering för nybygget i centrala Osby, Bergmanska tomten vid vattentornet pågår. I Killeberg kommer Osbybostäder AB under 2010 att uppföra ett parhus på tomten bredvid affären/banken med option på ytterligare ett hus om intressenter finns. Följande åtgärder har nyligen genomförts: Bergvärme har installerats på Killebergsskolan, vilket har minskat oljebehovet med cirka 80 %. I Lönsboda har bergvärmepump installerats på fastigheten Strykjärnet. I Lönsboda har utbyte av en värmepump gjorts på Korgmakaren. I Osby har takbyte gjorts på Gjutaren 12. I Lönsboda har fönster- och dörrbyten genomförts på Strykjärnet. Installation av luftvärmepump har genomförts på Örkenedskolan. Tilläggsisolering har genomförts av Ekbackeskolans tak. I kommunen har också ett antal åtgärder genomförts på simhallen: Byte av värmeväxlaraggregat Ny isolering av tak, Fönsterbyte Installation av värmepump Generellt gäller för såväl fastighetskontoret som för Osbybostäder AB att fokus med stor prioritet fortsatt ska vara på driftoptimering och energibesparingar där även miljöfaktorer ska tas i beaktande. Uppgifter om energianvändning i kommunens fastigheter respektive Osbybostäder AB Kommunen hyr ett antal mindre lokaler men har inte kunnat få fram uppgifter gälande energianvändning etc. för dessa. De anses dock vara försumbara jämfört med kommunens övriga fastigheter. Uppgifterna från såväl kommunens fastigheter som för Osbybostäder är främst hämtade från datasystemet E4. Kompletterande uppgifter har hämtats från kommunens ekonomisystem. Eftersom systemet började användas vid olika tillfällen gällande kommunens fastigheter har uppgifter från några av fastigheterna från 2009 uppskattats med hjälp av uppgifter från 2010. Några fastigheter är borttagna från redovisningen av olika skäl. Detta gäller fastigheterna Kryllan, som såldes 2010 och Redaren som köptes 2011 och kommer att hyras ut privat med egna abonnemang. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 14 av 31

Energianvändningen i Osby kommuns egna fastigheter för 2009 framgår av följande tabell. Total energikostnad för kommunfastigheter för 2009 var 14 030 000 kr. Kommunfastigheter, Total köpt energi 2009 [kwh] Energislag Olja Fjärrvärme El uppvärmning El övrigt kwh 2 246 700 7 738 900 269 200 6 489 600 kwh/m 2 A temp 27 92 3 77 Energianvändningen i bostäderna för 2009 framgår av följande tabell. Total energikostnad för Osbybostäders fastigheter för 2009 var 7 505 500 kr. Osbybostäder AB, Total köpt energi 2009 [kwh] Energislag Olja Fjärrvärme El uppvärmning El övrigt kwh 1 581 600 5 018 600 652 800 1 938 600 kwh/m 2 A temp 26 84 11 32 Energianvändningen per fastighet presenteras i nedanstående diagram för kommunens fastigheter respektive för Osbybostäder AB. Även den totala energianvändningen uppdelat på energislag presenteras. Diagram. Kommunens fastigheter energianvändning i kwh/m 2 per fastighet, 2009. Gränsen 400 kwh/m 2 i diagrammet medför att fyra byggnaderöverstiger värdet och anges som noll. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 15 av 31

Energianvändning i kommunfastigheter [MWh/år] 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 2009 2010 3000 2000 1000 0 Fjärrvärme Elvärme Olja El övr Diagram. Kommunens fastigheter, energianvändning i MWh per 2009 resp 2010 uppdelat per energislag. Diagram. Osbybostäders energianvändning i kwh/m 2 per fastighet, 2009. Fastigheterna där värden saknas presenteras i början av diagrammet. OBSERVERA att: - Smeden 20 förser även Polisen och Smeden 15 med fjärrvärme, av denna anledning saknas värde för Smeden 15 samt värdet för Polisen anger enbart övrig el. - Killeberg Hemgården förser även Killeberg 4:9, 4:12 med oljevärme, värdet för Killeberg 4:9, 4:12 anger enbart övrig el. - Lönsboda Bergfast och Trapphuset har gemensam mätning samtidigt som Bergfast har en undermätare som omvandlar oljan till fjärrvärme men denna förbrukning redovisas ändå som olja vilket innebär dubbelmätning. Fastigheternas totala energianvändning för värme borde justeras motsvarande den indikerade fjärrvärmeförbrukningen. Detta är dock inte gjorts eftersom databasen anger detta värde. En eventuell justering får göras i kommande års statistik. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 16 av 31

Energianvändning Osbybostäder [MWh/år] 6000 5000 4000 3000 2009 2010 2000 1000 0 Fjärrvärme Elvärme Olja El övr Diagram. Osbybostäders, energianvändning i MWh per 2009 resp 2010 uppdelat per energislag. I nedanstående diagram visas bränslemixen för kommunens fjärrvärmeproduktion. Diagram. Cirkeldiagram över fjärrvärmemixen. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 17 av 31

Nuläge Fordon och transporter Inledning Transporter utgör en stor del av klimatpåverkande utsläpp i Osby kommun. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunen kan i sina olika roller och nära kontakt med medborgare och näringsidkare arbeta för mer miljövänliga transporter samt utveckla andra effektiva styrmedel. Kommunens resepolicy Målsättningen med resepolicyn är att minska resornas negativa påverkan på den yttre miljön samt att minska kostnaderna för resorna. Det kan ske genom att ersätta fysiska möten med distanskommunikation, samåka, samordna möten/ärenden samt genom att minska användandet av bil till förmån för cykel och kollektivtrafik. Kommunens medarbetare uppmanas till ett antal olika åtgärder för att följa policyn. Policyn presenteras i sin helhet som bilaga. Statistik Sammanställningen över fordon och transporter i Osby kommun bygger på en undersökning som gjordes 2008, då samtliga förvaltningar och bolag tillfrågades om fordonsparken. En god svarsfrekvens erhölls gällande transporter med kommunens bilar. Svarsfrekvensen var sämre avseende privatkörning i tjänsten. Resultaten presenteras i tabellen nedan. Motsvarande undersökning har inte varit möjligt inom ramen för detta projekt men 2008 års resultat anses som tillräckligt representativt för 2009. Undantaget är att 10 stycken bilar inom Socialförvaltningen byttes till miljöbilar under 2009, totalantalet bilar har dock inte förändrats. Utbytet fortsatte under 2010 då 15 stycken av bilarna byttes till miljöbilar. Enligt sammanställningen som presenteras i Osby kommuns klimatstrategi äger kommunen totalt cirka 150 fordon. Av dessa är cirka 70 stycken bilar och resten är olika typer av arbetsfordon, bussar med mera. Det totala antalet personbilar inom Osby kommun, enligt 2008 års undersökning, var 78 stycken, uppdelade på 60 bensinbilar och 18 dieselbilar. 44 stycken av bilarna var leasade och resten ägda. Inga bilar var miljöbilar år 2008, se tabell nedan. Resultatet överensstämmer inte med uppgifter från rapporten Fordonsanalys Miljö Skåne som gjordes 2009. Enligt rapporten hade Osby kommun 69 stycken personbilar, 58 bensinbilar och 11 dieselbilar, varav inga var miljöbilar. Totalt användes drygt 68 000 liter bensin och drygt 22 000 liter diesel till knappt 1,13 miljon kilometers körning med kommunens ägda eller leasade bilar, se tabell nedan. Uppdelning av den totala körning på leasade respektive ägda fordon har inte uppgetts i undersökningen så denna har därför beräknats utifrån fördelningen av antalet bilar som är leasade respektive ägda. Detta resulterar i drygt 637 000 km med leasade fordon och knappt 493 000 km med ägda fordon. Enligt undersökningen användes drygt 4 000 liter bensin och drygt 100 liter diesel till knappt cirka 56 000 kilometers privat körning i tjänsten. Det bör observeras att flertalet av förvaltningarna inte har rapporterat privatkörning. Om detta beror på ett missförstånd, brist på information eller att ingen privatkörning skett är okänt. En korrekt uppgift finns dock för 2009, vilken motsvarar totalt knappt 270 000 km privatkörning i tjänsten. Uppdelningen per förvaltning presenteras i tabell nedan. Motsvarande uppgift för 2007 var cirka 325 700 km vilket visar att den privata körningen minskat. För att få fram vissa uppgifter har beräkningar och antagen gjorts. I dessa beräkningar har ett bensinpris på 11 kr/l, en körsträcka på 12,5 km/l samt en kostnad för körersättning för privatkörning på 36 kr/mil använts. Vidare har det antagits bensinförbrukning vid privatkörning där inget bränsle uppgetts. Ett annat observandum är att nämndernas körning inte är medräknad i den totala körningen. Denna är dock i samma storleksordning som förvaltningarnas gemensamma körning. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 18 av 31

Körning per förvaltning/bolag, 2008 Liten Mellan Stor ej spec Total Bensin Diesel Leasad Ägd Bensin (l) Diesel (l) Körning (km/år) Kostnad (kr/år) Socialförvaltningen 15 22 0 4 41 41 0 41 0 46 625 582 813 641 094 Fastighetskontoret och Osbybostäder 2 3 5 2 3 3 2 2 724 1 479 52 538 57 791 Gatukontoret 7 3 5 15 11 4 15 14 800 4 100 236 250 259 875 Miljö och bygg 1 1 1 1 444 8 130 6 105 Räddningstjänsten 2 2 2 2 2 000 6 550 106 875 117 563 Kommunledningskontoret 1 1 1 0 0 Utbildningsförvaltningen 1 10 11 2 9 11 1 580 8 800 129 750 142 725 Fjärrvärme AB 2 2 2 2 1 100 13 750 15 125 delsumma 60 18 44 33 68 173 22 029 1 130 105 1 240 278 Körning med privatbil Fastighetskontoret och Osbybostäder 1 155 147 16 974 40 538 Miljö och bygg 128 1 600 57 968 Utbildningsförvaltningen 2 996 37 450 135 681 Ekonomikontoret 22 272 9 872 delsumma OBS! Uppgifterna på privat körning är för låga 4 301 147 56 297 244 059 SUMMA 78 72 474 22 176 1 183 822 1 487 174 Tabell. Sammanfattning av undersökning som genomfördes 2008. Observera att uppgifterna avseende privatkörning inte är fullständiga(se kommentar ovan i texten). Bilersättning per förvaltning (km/år) 2009 Kommunledningskontoret 29 069 Räddningstjänsten 9 452 Gatuförvaltningen 8 050 Fastighetsförvaltningen 21 781 Utbildningsförvaltningen 125 144 Socialförvaltningen 35 681 Miljö- och byggförvaltningen 1 053 Förtroendevalda 36 897 Arbetsmarknadsåtgärder 294 SUMMA 269 430 Tabell. Sammanställning över privat körning i tjänsten, uppdelad på förvaltningarna. Beslut har tagits om att nya bilar ska vara miljöklassade bilar och vägledning till inköp finns i kommunens klimatstrategi. Eftersom biogasmack saknas i kommunen kan dock inte biogasbilar användas. I kommunen pågår ett projekt kring sparsam körning för personalen. Projektet är inne på 3:e året och sista året. Varje år har 20 personer av de som kör mest i tjänsten utbildas. Kommunen har en gemensam resepolicy där användning av cykel och kollektivtrafik rekommenderas. Policyn presenteras under del 10 nedan samt i sin helhet som en bilaga. Övriga resor i tjänsten Med tåg När det gäller tågresor som genomförs av kommunens personal kan ingen uppskattning av antalet kilometer göras eftersom flertalet av resorna sker med Skånetrafikens periodkort, jojo-kort, som ger fritt resande under en månads tid alternativt resor för en i förväg betald summa pengar. Kortet gäller även för bussresor. Kostnaden för tågresor uppgick 2007 till 287 000 kronor. Vilket innebar att 27 % av kommunens resor gjordes med tåg. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 19 av 31

Med flyg Totalt har alla anställda i Osby kommun flugit 82 000 km, uppdelat per anställd motsvarar detta 93 km. Köpta transporttjänster Kommunen handlar inte upp frakt i samband med upphandling av varor. Av denna anledning finns inga uppgifter kring transporter av varor. Kommunen ställer heller inget krav på biobränslen i avtalet gällande skolskjutsar. Det kommer inte heller krävas den nya upphandlingen. En anledning till detta är den bristfälliga tillgången på biogas i närheten och att E85 inte är aktuellt för bussar. Kommunens färdtjänst sköts helt av Skånetrafiken Nuläge Övrig energianvändning VA-verksamheten VA-verksamheten i Osby kommun består av: - Osby avloppsreningsverk, Osby vattenverk samt Osby vattenreservoar. Till dessa hör 19 stycken pumpstationer eller pumphus - Lönsboda avloppsreningsverk, Lönsboda vattenverk samt Lönsboda vattentorn. Till dessa hör 3 stycken pumpstationer eller pumphus - Killeberg vattenverk med en pumpstation - Hököns vattenverk - Vattenborra reningsverk respektive vattenverk Samt ett antal mindre vattenverk med tillhörande pumpstationer. Den totala energianvändningen för samtliga dessa var 1 870 MWh. All el som används inom kommunen är miljömärkt. Gatubelysning Eftersom ingen separat mätning gör för elförbrukning för parkbelysning respektive övrig belysning är de presenterade värdena uppskattningar utifrån den totala elförbrukningen som i timmar mätt är 4 070 timmar. Utifrån denna uppskattning är elförbrukningen uppdelad enligt: - Gatubelysning 1 169 990 KWh/år - Parkbelysning 11 000 KWh/år - Övrig belysning 5 500 KWh/ år Ny gatubelysning har installerats i Lönsboda. Nuläge Inköp/Upphandling/Anskaffning Ingen central upphandling görs i kommunen utan varje förvaltning respektive bolag ansvarar för sina egna upphandlingar. Kommunen använder Miljöstyrningsrådets miljökriterier vid upphandling. Kommunen ställer inte separata krav på frakt vid inköp av varor eller på sparsam körning. Hela kommunen använde 100 % grön 2009. Med start 2011-01-01 används 100 % bra miljöval-märkt el. Beslut har tagits om att nya bilar ska vara miljöklassade bilar och vägledning till inköp finns i kommunens klimatstrategi. Eftersom biogasmack saknas i kommunen kan dock inte biogasbilar användas. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 20 av 31

Planering och nybyggnadsprojekt Kommunen anger i klimatstrategin att samhällsplanering spelar en viktig roll om kommunen ska nå miljömålen och hejda växthuseffekten. Översikts- och detaljplaner har en viktig funktion vad det gäller energianvändning t.ex. vad det gäller lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 21 av 31

Målsättningar och målstrukturer Vad är mål I allt förändringsarbete är det nyttigt och nödvändigt att formulera mål för verksamheten. När det gäller energieffektivisering finns det många olika målsättningar att förhålla sig till på olika nivåer, från globala till lokala och vidare ner på bolags- och fastighetsnivå. För att mål ska fungera väl bör de vara precisa, mätbara, möjligt att jobba emot och motiverande på de olika nivåerna. Man kan inte bara kopiera ett EU mål och sätta samma typ av mål för exempelvis ett bostadsbolag. Precist, Mätbart, När det gäller energieffektivisering finns det goda möjligheter att mäta med god noggrannhet på fastighetsnivå men på kommun och nationsnivå är det däremot mycket svårt. En målsättning som är välformulerad avseende vad som skall mätas och hur det skall mätas, kan bli ett mål som är både precist och mätbart. Möjligt att jobba emot, Det finns många studier och bedömningar som visar att det finns en stor potential till energieffektivisering inom det svenska byggnadsbeståndet. Det har dock många gånger visat sig svårt att praktiskt genomföra och verifiera genomförda effektiviseringar, främst på aggregerade nivåer. En viktig faktor för att ett mål ska vara möjligt att jobba emot är huruvida man inom organisationen har rådighet över frågan samt besitter nödvändiga verktyg och resurser för att jobba mot målen. Motiverande I ett större perspektiv är energieffektivisering mer ett medel än ett mål, eftersom det handlar om att minska den skadliga påverkan på miljö och klimat som energianvändningen ger upphov till. Känslan av att man bidrar till ett bättre samhälle och en bättre värld och den laganda som kan uppstå när man jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål är också viktiga bitar när det gäller en målsättnings motiverande funktion. För exempelvis fastighetsbolag är de ekonomiska incitamenten att sänka sin energianvändning uppenbara. Energikostnader är normalt sett en stor del av den totala kostnaden för att förvalta fastigheter. Ett långsiktigt tänkande ger också möjlighet att motivera investeringar som sänker energianvändningen på sikt även om det kan verka som en dyr investering i dagsläget. Målavgränsningar för detta arbete Utsläppen av växthusgaser måste på global nivå minskas drastiskt. I dag släpper varje svensk ut 10 ton CO 2ekv per person och år och nivån 2 ton CO 2ekv per person och år i ett livscykelanalysperspektiv, (LCA-perspektiv 4 ) till år 2050 är ett rimligt och viktigt långsiktigt riktmärke. Utsläppen av växthusgaser kan mätas och beräknas på flera olika sätt och är därför inte alltid jämförbara med varandra. Det finns två fundamentalt olika metoder som används och vi rekommenderar följande uppdelning: Skåne som ett geografiskt område kan använda klimatrapporteringsmodellen som ansluter till Kyotoprotokollets beräknings- och rapporteringsmodeller som fokuserar på punktutsläppen inom Skånes geografiska område. Kommunen som ett geografiskt område bör inte använda klimatrapporteringsmodellen då området vanligtvis blir för litet och redovisningen därför irrelevant. Alla verksamheter, organisationer, företag och privatpersoner bör använda LCA (livscykelanalysperspektivet) för sin verksamhet och klimatpåverkan. Den inkluderar utsläppen i andra länder från de produkter vi använder här. När det gäller detta arbetet, Strategisk energieffektivisering i kommuner och landsting, och det arbete som görs fokuserar vi på energieffektivisering men berör även växthusgasutsläpp när det är relevant vad gäller mål och åtgärder. 4 LCA betyder livscykelanalys och innefattar export och import av utsläpp kopplat till konsumtion och produktion Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 22 av 31

Övergripande mål. Globala mål Förenta nationernas klimatkonvention trädde i kraft 1994. Den är mest känd som United Nations Framework Convention on Climate Change, förkortat UNFCCC. Den är ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen i Brasilien 1992. Fördraget trädde i kraft 1994 och har syftet att "stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt". Klimatkonventionen innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp, men ligger till grund för det lagligt bindande protokollet, Kyotoprotokollet. Årligen sker förhandlingar, närmast oss i Köpenhamn 2009 (COP15). Konferensernas huvudmål är att delegaterna ska enas om åtgärder som kan bromsa den globala uppvärmningen. Konferensen i Köpenhamn var den femtonde konferensen mellan parterna bakom FN:s klimatkonvention och det femte mötet för parterna bakom Kyotoprotokollet (COP/MOP 5). Enligt de riktlinjer som sattes upp under klimatkonferensen i Bali (COP13) 2007 skulle Köpenhamnsmötet huvudmål vara att komma överens om vad som ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2012. I december 2010 ägde COP 16 rum i Cancun i Mexiko. Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse, sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan, därav namnet. Avtalet, som trädde i kraft den 16 februari 2005, har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Kyotoprotokollet innebär bland annat att EU-medlemsländerna ska minska sina utsläpp med 8 procent och Japan med 6 procent. EU-medlemsländerna har sedan förhandlat inbördes och fått olika enskilda kvoter. Det gäller främst sex växthusgaser som ska begränsas av Kyotoprotokollet. Alla dessa skulle sänkas till 5,2 % under 1990 års utsläpp, Sverige är ett av de länder som har lyckats med detta mål. Avtalet tillåter dessutom en handel med utsläppsrätter, och det handlar mest om att få ner utsläppen till en viss nivå, det spelar inte så stor roll vilket land det är i. Därför finns det ett system som gör att länder, som har svårt att sänka sina utsläpp, kan betala projekt i andra länder, där man lyckas sänka sina utsläpp. De flesta länder, som skrivit under Kyotoavtalet, har också lyckats sänka sina utsläpp, men ofta inte i tillräcklig utsträckning. En del länder som Spanien har dock ökat sina utsläpp, i det här fallet med 50 %. För att avtalet skulle träda i kraft, krävdes det att minst 55 länder som tillsammans svarade för 55 procent av 1990 års utsläpp officiellt ratificerade det, det vill säga godkänner avtalet i respektive lands parlament. De globala målen är att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. De mäts som CO 2 ekvivalenter av de sex växthusgaserna. De följs upp av FN som punktutsläpp (ingen hänsyn till export/import) med systemgräns respektive nation. EU-mål Svensk energi- och klimatpolitik påverkas i allt större utsträckning av beslut på EU nivå. Ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet är de ledord som används. Förnybartdirektivet och handelsdirektivet är exempel på direktiv som påverkar Sveriges politik. EU:s energipolitik vilar på tre pelare; konkurrenskraft, miljömässig hållbarhet och försörjningstrygghet. Den första så kallade Strategiska energiöversynen, SER, som presenterades i januari 2007, lade grunden för den nuvarande inriktningen på EU:s energipolitik. Där beslutades EU:s 20/20/20-mål till år 2020 och en handlingsplan för åren 2007-2009 antogs. Den andra Strategiska energiöversynen presenterades i november 2008 och fokuserade på försörjningstrygghet och energieffektivisering. I juni 2010 antog Europeiska rådet en ny strategi för EU som syftar till att främja sysselsättning och smart och hållbar tillväxt. Energi, resurseffektivitet och innovationer är nyckelområden i den nya strategin och de sedan tidigare uppsatta 20/20/20-målen står fast. Den europeiska energipolitiken mål i korthet. 20 % energieffektivisering; 20 % förnybar energi; 20 % minskade utsläpp av växthusgaser Basår är 1990 och målår är 2020, mätmetodiken för framförallt effektiviseringsmålet är oklar. Strategi för energieffektivisering i Osby kommun 2010-2014 Sida 23 av 31