Lokal nr 3. Jordkull, Svalöv Belägenhet: Försöken ligger längs vägen mellan Duveke och Truedstorp (N-S koord: 6209500, Ö-V koord: 1326400, H.ö.h: 80 m). Marken är en frisk före detta jordsbruksmark bestående av moränlera. Översilning saknas och vegetationstypen är bredbladigt gräs. Ståndortsindex baserat på gran har uppskattats till H100=G32. Tillgänglighet: Bestånden ligger bakom gården Jordkull. Hänsyn till de boende uppskattas. Det finns en vändplats nordost om försöket som nås genom att åka till höger förbi husen. Där går det bra att parkera och vändplatsen rymmer tiotalet bilar. Trädslag: Vårtbjörk (Betula pendula) och hybridasp (Populus tremula x P. tremuloides) Markägare: Gustaf Tornerhjelm Tabell 1. Översikt över de olika försöken i Jordkull. Försök 3a 3b 3c 3d Trädslag Björk Björk Björk Hybridasp Anläggn. år 1992 1992 1992 2001 Syfte Avkommeprövning Demonstrationsförsök med olika kloner av björk Material, ursprung Design Avkommor (fröplantor) från de plusträd som ingår i fröplantagen i Asarum samt danska Nödebo. 19 sorter testas med 2 plantor/sort och parcell. Det finns 10 parceller som var och en består av 7x6 plantor i förbandet 2x2 m. 8 sticklingförökade kloner som slumpats ut bland 650 plusträdskloner samt en familj (fröplantor) från fröplantage Ekebo1. Totalt finns 24 parceller som var och en består av 11x11 plantor i förbandet 2x2 m av en och samma sort. Varje sort finns i 1-3 parceller. Produktionsförsök 6 familjer från fröplantagen Ekebo1 Totalt finns 18 parceller som var och en består av 15 x 15 plantor i förbandet 2x2 m av en och samma sort. Varje sort finns i 3 parceller. Areal 0,2 ha 1,2 ha 1,6 ha 0,7 ha Rotskottsföryngring Demonstrera effekterna av olika röjningsalternativ 2:a generationens hybridasp från 4 olika kloner 4 parceller om 42x42 m där varje parcell utgjordes av en klon vid planteringen av generation 1, år 1990. Skötsel: Björkförsöken (3a, 3b och 3c) År 1999/00 (9 år) gjordes en röjningsgallring från 2500 st ha -1 till ca 1500 st ha -1. År 2003/2004 (13 år) gjordes en gallring till ca 950 stammar ha -1 med sikte att få fram grova kvalitetsträd. Hybridaspförsöket (3d) I mars 2001 avverkades ett 11 år gammalt hybridaspförsök med 4 kloner som planterats i parceller om 42 x 42 m. År 2002/03 (2 år) delades varje parcell i tre ungefär lika stora delar med följande behandlingar: a) stråkröjning med 2 m breda gator och 1 m breda remsor b) korsröjning i tvåmeters gator både längs och tvärs varvid 1 1 m ytor med träd återstod c) ingen åtgärd. År 2005/06 (4 år) halverades respektive tredjedel där den ena halvan lämnades orörd och på den andra röjdes utvecklingsbara framtidsträd fram i ett ungefärligt förband om 3 3 m. 1
Produktion: Produktionsdata hösten 2006 (totalålder 16 år) för björkförsöken 3b och 3c finns i tabell 2 och Figur 1 nedan. Observera att samtliga sorter i försök 3b är kloner förutom Ekebo1 som utgörs av fröplantor och "Mixed" som är en blandning av alla sorter. Tabellen är sorterad efter total volym år 2006. Beståndsutvecklingen i hybridaspförsöket 3d mättes efter 2 år (2002) och 4 år (2004) och redovisas i tabell 3. Tabell 2. Tillväxt, produktion och gallringsuttag i de två björkförsöken 3b och 3c i Jordkull. Försök Material Ursprung Parcell nr Höjd Dia Volym 2006 Gallr -99 Gallr -03 Totalt 2006 dm mm m3sk/ha m3sk/ha m3sk/ha m3sk/ha m3sk/ha,år 3b T-län Svenskt plusträd valt i T-län 10 157 157 130 21 53 204 12.7 3b Ekebo1 Fröplantor från ett av plusträden i fröplantage Ekebo1 7,11,22 154 145 106 25 35 166 10.4 3b Lettl Lettiskt plusträd (Zankulsnawa) 1,16,23 154 139 103 23 34 160 10.0 3b Finl-2 Plusträd valt i Hermanstorp, Växjö 3,14 151 127 90 23 26 139 8.7 med finskt ursprung (fröpltg FP288) 3b Tysk-1 Tyskt plusträd (Lower Saxony) 4,13 142 139 87 14 34 136 8.5 3b Holl Holländskt plusträd (de Utrecht) 2,17,21 148 118 77 25 27 129 8.1 3b E-län Svenskt plusträd valt i E-län 8,19 145 115 76 16 19 111 6.9 3b Finl-1 Finskt plusträd 5,12 128 121 77 13 21 111 6.9 3b Mixed Blandning av alla sorter 6,18,20 131 131 69 8 16 93 5.8 3b Tysk-2 Tyskt plusträd (Rheinland-Pfalz) 9,15,24 128 119 62 11 18 91 5.7 3b Alla 143 130 85 18 27 129 8.1 3c Alla Fröplantor från sex olika plusträd i fröplantagen Ekebo1 1-18 136 130 83 22 21 126 7.9 m3sk/ha 250 200 150 100 V03 V99 V06 50 0 T-län Ekebo1 Lettl Finl-2 Tysk-1 Holland E-län Finl-1 Mixed Tysk-2 Alla Figur 1. Stående volym (V06) hösten 2006 (16 år) samt utgallrade volymer höstarna 1999 (V99: 9 år) och 2003 (V03: 13 år). Sorterad efter total volym. 2
Tabell 3. Tillväxtdata över hybridaspförsöket 3d efter 2 år (2002) och 4 år (2005) Behandl Antal skott Medeldiameter Medelhöjd Stående biomassa Uttag Tillväxt 2003 2005 2003 2005 2003 2005 2003 2005 2003 2001-05 (st/ha) (st/ha) (mm) (mm) (dm) (dm) (kgts/m 2 ) (kgts/m 2 ) (kgts/m 2 ) (kgts/m 2 /år 2 ) Oröjd 71333 55250 15,2 23,6 36,0 52,1 1,53 3,80 0 0,951 67250 24433 14,1 24,2 34,4 48,3 1,31 1,89 0,87 0,690 Korsröjd 89833 18400 14,4 23,6 34,9 47,0 1,64 1,28 1,46 0,684 Slutsatser: Mot bakgrund av att totalåldern endast är 16 år i björkförsöken (hösten 2006) har tillväxten varit mycket bra (medelhöjd 14 m, diameter 13 cm samt produktion runt 8 m 3 sk ha -1 år -1 ). Förväntad medelproduktion på denna typ av mark är ca 10 m 3 sk ha -1 år -1 under en ca 40-årig omloppstid. Vid första gallringen som gjordes vid 9 års ålder reducerades stamantalet från 2200 st ha -1 till ca 1500, vilket visade sig vara ett alltför litet uttag. En andra gallring var tvungen att genomföras endast 4 år senare (13 år) för att inte grönkronorna skulle reduceras alltför mycket. Vid den andra gallringen minskades stamantalet till ca 950 st ha -1. Nästa gallring kommer att utföras inom 1-3 år. Vill man snabbt ha fram grov björk görs endast en ytterligare gallring varvid stamantalet reduceras till ca 500 st ha -1. Ett alternativ som sannolikt leder till en längre omloppstid men högre medelproduktion är att gallra två gånger till. Av tabellen och diagrammet ovan framgår att det är stora skillnader mellan olika sorter. Men om vi exkluderar klonen från T-län som endast finns i en parcell (d.v.s. det saknas upprepningar) så är det endast Ekebo1 som skiljer sig statistiskt från Mixed och Tysk-2. Stamkvaliteten bedömdes innan första gallringen och då ansågs klonerna från Finl-2, Holland och T-län vara bra och Tysk-1, Tysk-2 samt Lettl vara dåliga. Efter två gallringar har skillnaderna i stamkvalitet mellan sorterna utjämnats men fortfarande kan man se skillnader. Försöket visar betydelsen av att testa plusträden i samma miljö. Alla klonerna i försök 3b har valts ut som plusträd d.v.s. de har jämfört med omgivande träd i det bestånd där de växt haft goda tillväxtoch stamkvalitetsegenskaper, även exempelvis "Tysk-2". Plusträden behöver dock inte vara genetiskt bra utan kan ha gynnats av miljön (klimat, skötsel, mikrobonitet). Genetiska skillnader kommer fram i Skogforsks fältförsök där plusträden testas under likartade betingelser. De ingående klonerna i försök 3b är slumpmässigt utvalda bland de totalt 650 plusträdskloner som testas för användning i södra Sverige. Totalt har 22 fältförsök anlagts för tester av dessa plusträd och via mätningar har vi nu valt ut de 30-tal plusträd som vi skall gå vidare med i en intensivare förädlingspopulation. Ingen av de kloner som finns med i försök 3b ingår bland dessa, m.a.o. finns en stor potential för att få betydligt bättre björkar än de som växer här. Materialet i försök 3c utgörs av fröplantor med ursprung från enskilda plusträdskloner som ingått i fröplantagen Ekebo 1. Det finns inga statistiska skillnader i tillväxt mellan de 6 olika sorterna i försöket. Hybridaspförsöket (3d) visar på ett kraftigt rotskottuppslag med stark höjdtillväxt efter avverkning. Med tanke på att första generationens bestånd var ett något ojämnt ungt bestånd (11 år gammalt) är det högst sannolikt att man vid avverkning av normala hybridaspbestånd får ett rotskottuppslag som man kan bygga nästa generation på. En viktig aspekt i sammanhanget är att hygget rensas på avverkningsrester så att rotskotten förmår komma upp. Försöket visar att rotskotten kan bli många, 70 000 till 90 000 ha -1, och att tillväxten är mycket hög redan inledningsvis. I det oröjda alternativet fanns 38 ton TS ha -1 efter 4 års tillväxt, vilket innebär en tillväxt på 9,5 ton TS per år och i nivå med vad Salix-odlingar presterar. I fallet med hybridasp har man emellertid möjlighet att själv välja fortsatt skötselinriktning, från ren biobränsleproduktion till produktion av traditionellt gagnvirke, dvs. massaved och timmer. Man kan också tänka sig en kombination där man via stråkröjning tar ut en stor andel biobränslen i samband med röjning varefter 3
man går vidare och sköter beståndet på traditionellt sätt, med möjligheten att också ta ut grot i senare skeden. Kartor: Nedan följer en serie kartor som hjälper dig att hitta och orientera dig i försöken. 4
5
Försök nr 3a-3d, Jordkull Björk och hybridasp N ingång X skylt P vid vändplats 3d ingång 3c 3b 3a X skylt 6
Försök nr 3a och 3b, Jordkull, Björk Parcellnummer finns angivet på aluminiumstolpe i parcellens nedre vänstra hörn 10 9 7 6 8 5 4 3 2 1 3a 3b Holl Ekebo1 Lettl Tysk-2 21 22 23 24 22m Lettl Holl Mixed E-län Mixed 16 17 18 19 20 Ekebo1 Finl-1 Tysk-1 Finl-1 Tysk-2 11 12 13 14 15 Mixed Ekebo1 E-län Tysk-2 T-län 6 7 8 9 10 Lettl Holl Finl-2 Tysk-1 Finl-1 1 2 3 4 5 N 7
Försök nr 3c, Jordkull Björk Ekebo 1 Parcellnummer finns angivet på aluminiumstolpe i parcellens nedre vänstra hörn 30 m 6 N 16 17 18 15 14 12 13 11 10 9 7 8 1 2 3 4 5 8
Försök nr 3d, Jordkull, Hybridasp - Korsröjd Oröjd - Korsröjd Oröjd - Korsröjd - - Oröjd - Korsröjd - Oröjd Oröjd Korsröjd - Oröjd - - Korsröjd Korsröd Oröjd N Poppel Korsröjd - Oröjd - (ej skött) 42 m 9