Miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län 2007 www.t.lst.se Publ. nr 2008:27
Miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län 2007 Länsstyrelsen i Örebro län Publikation nummer: 2008:27 Text: Layout: Fotografier: Kartor: Beställningsadress: Kontaktperson: Cecilia Journath Pettersson Cecilia Journath Pettersson Cecilia Journath Pettersson Kartor är framtagna av Cecilia Journath Pettersson. Copyright Lantmäteriet 2008. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 106-2004/188 T. Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro, tfn (vx): 019-19 30 00, www.t.lst.se Cecilia Journath Pettersson, Länsstyrelsen i Örebro län, tfn 019-19 39 59 Denna publikation bör citeras: Journath Pettersson C. 2008 Miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län, 2007. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr 2008:27
Innehållsförteckning Bakgrund...4 Resultat och diskussion...6 Brunnshyttebäcken...6 Falkabäcken...9 Hörksälven...12 Kvarnbäcken-Lerkesån...15 Lillån (från Multen)...18 Lillsjöbäcken...21 Smygarebäcken...24 Litteratur...27 3
Bakgrund Denna rapport är en sammanställning över resultaten av miljöövervakningen av flodpärlmussla som genomfördes under juni och september 2007. Under 2006 utformades och fastställdes ett delprogram för miljöövervakning av flodpärlmussla i Örebro län. Programmets syfte är främst att övervaka flodpärlmusslan på lokal och regional nivå samt att följa upp eventuella förändringar av musselbestånden. Övervakningen syftar till att följa förändring av populationsstorlek och täthet samt förändringar i ålders-/ storleksstrukturen i avgränsade bestånd av flodpärlmussla. Bestånden av musslor skall övervakas i samtliga 26 vatten som det i dag är känt hyser flodpärlmussla i Örebro län. Övervakning kommer att ske av fem eller sex vatten per år, vilket innebär att varje vatten kommer att besökas vart femte år. Dessutom genomförs elfiske och vattenkemi i 22 vatten samt bottenfauna i 15 av dessa vattendrag. (Länsstyrelsen, 2006a) Många av våra musselförande vatten är endast översiktligt inventerade med få provlokaler och vid ett enstaka tillfälle, vilket medför att vi inte har någon kunskap om hur trenden ser ut för våra musselbestånd. Detta är något som kommer att åtgärdas vid kommande övervakning. Antalet övervakningslokaler samt insamlandet av data följer standardiserad metod (Naturvårdsverket, 2005) för att möjliggöra framtida uppföljning av bestånden samt få jämförbarhet både mellan vattendrag och mellan län. Metoden går i korthet ut på att 10 till 15 övervakningslokaler slumpmässigt placeras ut i vattendraget. Inom varje lokal räknas alla musslor. Dessutom mäts 15 stycken slumpmässigt upplockade musslor i anslutning till varje övervakningslokal. Då musslans storlek speglar åldern ger detta en bra bild av musslornas åldersfördelning i vattendraget. Utöver detta görs en noggrann beskrivning av vattendraget och närområdet vid övervakningslokalerna. Resultaten används bl.a. till att uppskatta musselpopulationens storlek samt bedöma vattendragets skyddsvärde. Musselbestånden delas in i tre olika skyddsvärdesklasser: skyddsvärd, högt skyddsvärde och mycket högt skyddsvärde. I Tabell 1 framgår vilka fem vatten som ingick i övervakningen för 2007. 4
Tabell 1. Vattendrag som ingick i miljöövervakningen av flodpärlmussla 2007. Tabellen visar också vilka övriga undersökningar som genomförs i respektive vattendrag. Vattendrag Xk Yk Typ Fkvs Vs Nr Utfört Kvarnbäcken-Lerkesån 659628 145508 Ö,L,V,F,Bv 5 122 263 2002 Hörksälven 664911 144978 Ö,L,V,F,Bv 5 122 882 1993 Garphytteån, 657815 144991 Ö,L,V,F 5 121 37 2000 Falkabäcken Smygarebäcken 659778 145487 Ö,L,V,F,Bv 5 122 273 2004 Lillån från Multen 656025 143518 Ö,L,V,F 5 121 111 1998 Lillsjöbäcken 660406 146104 Ö,L,V,F.Bv 5 122 253 2002 Förklaring- tabellrubriker: Xk: Yk: Typ: Fkvs: Vs: Nr: Utfört: x-koordinat enligt rikets nät (ungefärlig mittkoordinat) y-koordinat enligt rikets nät (ungefärlig mittkoordinat) Undersökningstyp: Ö=Övervakning av stormusslor, L=Lokalbeskrivning V= Vattenkemi i vattendrag F = Provfiske i rinnande vatten Bv = Bottenfauna i vattendrag Frekvens, årsintervall Vattensystemnummer enligt SMHI. Sjö-/vattendragsnummer enligt Länsstyrelsens internnummer. År då senaste inventering av flodpärlmussla genomfördes. 5
Resultat och diskussion Brunnshyttebäcken 6
Brunnshyttebäcken rinner från Vasselsjön och har sitt utlopp i Brunnshytteviken i Lundsfjärden. Bäcken som är ca 1 500 m rinner genom ett varierat landskap bestående av skogsmark, granplanterad åker, myr och fuktiga ängsmarker. Hela bäcken är naturreservat sedan 1974. Förekomst av flodpärlmussla i Brunnshyttebäcken blev känt först 2006 i samband med utterinventering då tre musslor hittades. Återbesök gjordes sommaren 2007 för att få en uppfattning om beståndets utbredning. Flodpärlmusslor hittades då från utloppet och upp i halva bäcken. På grund av tidsbrist placerades inga övervakningslokaler ut och därför har heller ingen populationsuppskattning eller skyddsvärdesklassbedömning beräknats. Beståndet verkar vara tämligen glest men visar samtidigt på en relativt god föryngring då många små musslor observerades. På ett flertal platser plockades musslor slumpmässigt upp och mättes, totalt 77 stycken. Om de längdmätta musslorna utgör ett representativt urval av musselpopulationen, hyser Brunnshyttebäcken ett bestånd med 19,5 % musslor < 5 cm (se fig.1). I ett vattendrag som Brunnshyttebäcken som är relativt opåverkat och med en mycket hög öringtäthet borde man förvänta sig en högre täthet av musslor. En förklaring till den glesa populationen kan vara tidigare försurningsproblem. Vasselsjön och Kramptjärn (uppströms Vasselsjön) har sedan 1979 kontinuerligt kalkats för att upprätthålla god vattenkvalitet. Sedan 2003 sker kalkningen vart annat år i de båda sjöarna. Innan kalkningen startade var sjöarna försurade med ph-värden mellan 5,0-6,0 (Länsstyrelsen 2006b). Den föryngring vi ser idag kan eventuellt vara ett resultat av kalkningen och förhoppningsvis kommer tätheten av musslor att öka framöver. 30 25 20 15 10 5 0 0-4 10-14 20-24 % 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100-104 110-114 120-124 130-134 140-144 Längdklasser (mm) Figur 1. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=77) i Brunnshyttebäcken. 7
Övriga undersökningar I Brunnshyttebäcken genomförs kvalitativt elfiske årligen samt kvantitativt elfiske vart femte år och generellt anses tätheten av öring vara mycket hög. Ingen täthet av öring beräknades 2007 då elfisket som utfördes var kvalitativt men 139 öringar fångades på en yta av 300 m 2. Vattenkemin kontrollerades vid Vasselsjöns utlopp i september 2007 och ph-värdet var då 6,4 och alkaliniteten 0,10 mekv/l (Grahn, 2008). Bild 1. Brunnshyttebäcken blev naturreservat 1974 med syfte att skydda Brunnshytteöringen. Flodpärlmusslan upptäcktes så sent som 2006. 8
Falkabäcken 9
Falkabäcken rinner från Falkasjön ned via en damm sydväst om Hultasjön vidare till Garphyttan och bildar Garphytteån. Bäcken rinner främst genom skogsmark och den övre delen av bäcken är skyddad inom det kommunala naturreservatet Ånnaboda. Stora ingrepp har gjorts i Falkabäcken, bl. a. finns en vattentub från Falkasjön till en kraftstation vid Storstenshöjden. Bäcken är kulverterad och kraftigt fragmenterad av vägtrummor och skogsbruk. Schaktningar har förekommit i anslutning till vattendraget. Utbredningen av musslor sträcker sig från dammen väster om Hultasjön upp till kulverteringen, en sträcka på ca 700 m. Vid den senaste inventeringen 2007 placerades fem övervakningslokaler ut och populationen uppskattades till ca 900 individer med en medeltäthet på 0,45 musslor/m 2. Föryngring har konstaterats. Vid senaste inventeringen hittades 2,5 % musslor < 5cm (se fig.2), en kraftig minskning från tidigare inventering 2002 (Törnblom, opubl.) då 28,9 % musslor < 5 cm hittades. Denna utveckling kommer att följas upp i det fortsatta övervakningsarbetet. Falkabäcken hamnar idag i skyddsvärdesklass І med 7 poäng vilket innebär att bäcken är skyddsvärd (se tabell 1). Biotopförbättrande åtgärder i form av utläggning av sten samt lekbottnar genomfördes inom reservatet 2007. På sikt skulle vägtrumman vid skidanläggningen behöva bytas. 25 20 15 10 5 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100-104 110-114 120-124 130-134 140-144 % Längdklasser (mm) Figur 2. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=80) i Falkabäcken. 10
Tabell 1. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Falkabäcken. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 0,9 1 Medeltäthet (ind/m2) 0,45 1 Utbredning (km) 0,7 1 Minsta funna mussla (mm) 36 3 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 2,5 1 Summa 7 7 poäng = Skyddsvärd Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske och kontroll av vattenkvalitet i Falkabäcken. Vid elfisket fångades åtta öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på fyra öringar/100 m 2. Beståndet i Falkabäcken kan anses som ordinärt. I samband med elfisket kontrolleras också vattenkvaliteten. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,09 mekv/l. (Grahn, 2008). 11
Hörksälven 12
Hörksälven avvattnar Norra Hörken och mynnar ut i sjön Björken vid Ställdalen. Älven har inventerats med avseende på flodpärlmussla vid ett flertal tillfällen men inga övervakningslokaler fanns utplacerade. Vid tidigare inventeringar har beståndet visat sig vara glest och ingen föryngring har kunnat konstateras (Broberg m.fl., 1993). Inventeringen 2007 visade fortfarande på en låg täthet av musslor men glädjande nog också en relativt hög andel små musslor. Hörksälven hyser idag ett bestånd med 16,2 % musslor < 5 cm (se fig.3) och populationen beräknas till ca 4000 musslor. Hörksälven var tidigare klassad som skyddsvärd (skyddsvärdesklass I) men hamnar idag i skyddsvärdesklass ІI med 12 poäng vilket innebär att älven har ett högt skyddsvärde (se tabell 2). Tio övervakningslokaler placerades ut mellan Lilla Kumlan och upp till korsningen av väg 792. Inventeringen visade att hela sträckan (drygt 3 km), är musselförande. Vid kommande miljöövervakning bör fler övervakningslokaler placeras ut uppströms kraftverken vid Kungsfors där det vid 2007 års inventering hittades ett skal av flodpärlmussla. Uppgifter finns också om förekomst av flodpärlmussla högre upp i systemet vilket berättigar vidare undersökningar. Hörksälven är tyvärr kraftigt påverkat av regleringar och rensningar. Vid inventeringstillfället var vattenståndet mycket lågt och vid ett flertal platser bestod älven av enstaka vattensamlingar där musslorna trängdes. Vattenregleringen bör ses över inom en snar framtid och man bör se till att få till stånd en vattendom som säkerställer ett tillräckligt vattenflöde året runt. 25 20 15 10 5 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100-104 110-114 120-124 130-134 140-144 % Längdklasser (mm) Figur 3. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=130) i Hörksälven. 13
Tabell 2. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Hörksälven. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 4,1 1 Medeltäthet (ind/m2) 0,13 1 Utbredning (km) 3,4 2 Minsta funna mussla (mm) 27 4 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 16,2 4 Summa 12 12 poäng = högt skyddsvärde Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Hörksälven. Vid elfisket fångades ingen öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,1 och alkaliniteten 0,20 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Hörksälven hyser en måttligt artrik fauna. Artrikedomen i kombination med att 10 föroreningskänsliga arter samt 2 mycket föroreningskänsliga arter påträffades, tyder på ett rent vatten. Dessutom hittades dagsländan Heptagenia sulphurea vilket indikerar att bottnarna inte är igensatta av slam eller dylikt. (Grahn, 2008) Bild 2. En nästan torrlagd sträcka av Hörksälven. 14
Kvarnbäcken-Lerkesån 15
Kvarnbäcken-Lerkesån avvattnar Rammsjön via Kvarndammen och Lilla Rammsjön och mynnar slutligen ut i Norasjön. Delar av vattendraget utgör naturreservatet Kvarnbäcken-Lerkesån som sträcker sig från Kvarndammen och ner till Pershyttan. I stort sett samma område utgör även Natura 2000-området Kvarnbäcken-Lerkesån. Kvarnbäcken har tidigare inventerats vid fyra tillfällen, 1986, 1992, 1996, och 2002 (Åslund, 1986, Åslund, m.fl., 1992, Uske m.fl., 1996, Törnblom, 2002,opubl.) Inventeringen som genomfördes 2002 utfördes enligt Naturvårdverkets miljöövervakningsmetod då femton provlokaler placerades ut. Samtliga övervakningslokaler återfanns vid 2007 års inventering. Populationen uppskattas till 59 000 individer, en ökning från tidigare års inventeringar då populationen uppskattades till 38 000 individer. Vid inventeringen 2007 hittades endast 0,9 % musslor < 5 cm (se fig.4), en kraftig minskning från 2002 års inventering då 14,8 % musslor < 5 cm påträffades. Minskningen är oroande och dessutom hittades ett flertal skal av relativt unga musslor. Denna utveckling kommer att följas upp i det fortsatta övervakningsarbetet. Kvarnbäcken- Lerkesån hamnar i skyddsvärdesklass II med 13 poäng och anses ha ett högt skyddsvärde (se tabell 3). Kvarnbäcken-Lerkesån ingår i Lifeprojektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige och under 2007 har ett flertal biotopförbättrande åtgärder inom projektet genomförts i ån. Bland annat har lekbottnar anlagts och flera vandringshinder har åtgärdats som underlättar öringens vandring i vattendraget (Hjälte, 2008). Fler åtgärder är planerade att genomföras under 2008 då bl. a. dammen vid Kvarndammens utlopp kommer att åtgärdas för att säkerställa ett gynnsamt vattenflöde nedströms under hela året. Förhoppningsvis bidrar dessa åtgärder till en förbättrad föryngring framöver. 12 10 8 6 4 2 0 0-4 10-14 20-24 % 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100-104 110-114 120-124 130-134 140-144 Längdklasser (mm) Figur 4. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=225) i Kvarnbäcken-Lerkesån. 16
Tabell 3. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Kvarnbäcken-Lerkesån. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 59,1 4 Medeltäthet (ind/m2) 7,09 4 Utbredning (km) 3,5 2 Minsta funna mussla (mm) 44 2 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 0,9 1 Summa 13 13 poäng = högt skyddsvärde Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Lerkesån. Vid elfisket fångades 51 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 36 öringar/100 m 2. Lerkesån anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,7 och alkaliniteten 0,12 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Lerkesån hyser en artrik fauna. Den höga artrikedomen i kombination med att 11 föroreningskänsliga arter påträffades, tyder på ett rent vatten. (Grahn, 2008) 17
Lillån (från Multen) 18
Lillån rinner från Multen, genom Mullhyttan och har sitt utlopp i Svartån. Övre delen av ån omges främst av skog med inslag av jordbruksmark medan omgivningarna i den nedre delen av vattendraget utgörs av bebyggelse. Flodpärlmusslornas utbredning sträcker sig från Kvarndammen upp till ca 400 m från Multens utlopp. Vattendraget inventerades senast 2000 enligt Naturvårdsverkets miljöövervakningsmetod då femton provlokaler placerades ut (Törnblom, 2000 opubl.). Vid 2007 års övervakning återbesöktes samtliga lokaler och populationen uppskattades till ca 5 000 individer med 13 % musslor < 5 cm (se fig. 5) vilket är en ökning från tidigare inventering då populationen uppskattades till ca 3 000 individer med 9 % musslor < 5 cm. Dessutom hittades små musslor högre upp i vattendraget än vid den tidigare inventeringen. Lillån hamnar i skyddsvärdesklass II med 11 poäng och anses ha ett högt skyddsvärde (se tabell 4). 25 20 15 10 5 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100-104 110-114 120-124 130-134 140-144 % Längdklasser (mm) Figur 5. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=213) i Lillån. 19
Tabell 4. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Lillån. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 5,2 2 Medeltäthet (ind/m2) 0,62 1 Utbredning (km) 2,3 2 Minsta funna mussla (mm) 35,5 3 Andel musslor funna < 2cm (%) 0 0 Andel musslor funna < 5cm (%) 12,7 3 Summa 11 poäng = Högt skyddsvärde 11 Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske och kontroll av vattenkvalitet i Lillån. Vid elfisket fångades 6 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 2 öringar /100 m 2. Lillån anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var phvärdet 7,0 och alkaliniteten 0,16 mekv/l. (Grahn, 2008) 20
Lillsjöbäcken 21
Lillsjöbäcken Järlhyttebäcken avvattnar Storsjön och den mindre Lillsjön. Söder om Järlhyttan byter bäcken namn till Järlhyttebäcken som har sitt utlopp i Järleån. Efter Lillsjön till strax nedströms Järlhyttan utgör bäcken naturreservatet Lillsjöbäcken som även är upptaget i Natura 2000. Lillsjöbäcken är en av Örebro läns finaste lokaler för flodpärlmussla och utbredningen av musslor sträcker sig från Järlehyttan upp till Storsjön. Populationen uppskattades vid senaste inventeringen 2007 till ca 150 000 individer med en medeltäthet på 22,1 musslor/m 2. Föryngring har konstaterats. Vid senaste inventeringen hittades 8,9 % musslor < 5cm (se fig.6), en kraftig minskning från tidigare inventering 2003 då 29,5 % musslor < 5 cm hittades. Minskningen ska givetvis tas på allvar och kommer följas upp i det fortsatta övervakningsarbetet men är sannolikt något missvisande. Många små musslor observerades utan att ingå i det längdmätta urvalet, varför urvalet vid flera tillfällen inte var representativt för längdfördelningen. Dessutom återfanns inte tre av miljöövervakningslokalerna från 2002, varav en av dessa då utgjorde den bästa föryngringslokalen. Lillsjöbäcken hamnar i skydds-värdesklass III med 21 poäng och anses ha ett mycket högt skyddsvärde (se tabell 5). Lillsjöbäcken ingår i WWFs LIFE-projekt Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige. Inom projektet har flera biotopvårdsåtgärder genomförts inom Natura-2000 området i Lillsjöbäcken (Nydén, 2005). Bland annat har flera lekbottnar anlagts och vandringshinder åtgärdats. Dammen vid Storsjöns utlopp har byggts om så att ett gynnsamt vattenflöde garanterats nedströms under hela året. Ytterligare åtgärder genomfördes 2007 då ett omlöp anlagts vid Yxedammen och fler lekbottnar skapats utanför reservatet. Dessutom kommer flera trummor som idag utgör vandringshinder att åtgärdas under 2008. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 % 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100-104 110-114 120-124 130-134 140-144 Längdklasser (mm) Figur 6. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=169) i Lillsjöbäcken. 22
Tabell 5. Översikt över resultaten från 2007 års miljöövervakning. Tabellen visar också antal poäng samt skyddvärdesklass för Lillsjöbäcken. Poäng Pop.storlek (1000-tals musslor) 154,3 5 Medeltäthet (ind/m2) 22,17 6 Utbredning (km) 3,6 2 Minsta funna mussla (mm) 19 5 Andel musslor funna < 2cm (%) 0,6 1 Andel musslor funna < 5cm (%) 8,9 2 Summa 21 21 poäng = Mycket högt skyddsvärde Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Lillsjöbäcken. Vid elfisket fångades 31 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 19 öringar/100 m 2. Lillsjöbäcken anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,20 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Lillsjöbäcken hyser en artrik fauna. Den höga artrikedomen i kombination med att 11 föroreningskänsliga arter samt 3 mycket föroreningskänsliga arter påträffades, tyder på ett rent vatten. I bottenfaunaproverna påträffades nattsländorna Philopotamus montanus, Ceratopsyche silfvenii och märlkräftan Rivulogammarus lacustris vilket indikerar att Lillsjöbäcken är ett vattendrag med höga naturvärden. (Grahn, 2008) Bild 3. I de nedre delarna av Lillsjöbäckens naturreservat finns gott om död ved i anslutning till vattendraget. 23
Smygarebäcken 24
Smygarebäcken rinner från Dammsjön genom Pershyttan och mynnar ut i Åsbosjön. Större delen av vattendraget ingår i kulturreservatet Pershyttan. Smygarebäcken inventerades senast 2004 då endast ett fåtal, gamla musslor påträffades( Holst. & Tapper 2005). Misstanke fanns om att de var inplanterade då de musslor som hittades var så få samt av liknande storlek. Vid inventeringen 2007 genomfördes endast ett besök för att fastställa att de musslor som tidigare påträffats fanns kvar. Istället hittades fler musslor samt musslor < 5 cm. Några musslor plockades upp och mättes, den minsta musslan som påträffades var 31,5 mm. Utgör de längdmätta musslorna (n=57) ett representativt urval av populationen är andelen musslor < 5 cm 12,3 % (se fig.7). Inga övervakningslokaler placerades ut på grund av tidsbrist, något som kommer att åtgärdas inom de närmaste åren. Ingen populationsuppskattning eller skyddsvärdesklassbedömning har gjorts men uppskattningsvis observerades ca 400 musslor på en sträcka av 500 m. Vid kommande övervakning kommer övervakningslokaler placeras ut uppströms nuvarande känd utbredning, då uppgifter inkommit om att flodpärlmussla finns högre upp i systemet. 35 30 25 20 15 10 5 0 0-4 10-14 20-24 30-34 % 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100-104 110-114 120-124 130-134 140-144 Längdklasser (mm) Figur 7. Diagram över flodpärlmusslornas procentuella längdfördelning (n=57) i Smygarebäcken. 25
Bild 4. Smygarebäcken rinner till stor del genom tomtmark. Övriga undersökningar Under 2007 genomfördes också elfiske, kontroll av vattenkvalitet samt bottenfaunaprovtagningar i Smygarebäcken. Vid elfisket fångades 44 öringar vilket ger en skattad besättningstäthet på 18 öringar/100 m 2. Smygarebäcken anses ha en ordinär förekomst av öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,0 och alkaliniteten 0,17 mekv/l. Bottenfaunaprovtagningarna visar att Smygarebäcken hyser en måttligt artfattig fauna. Trots den artfattiga faunan indikerar provtagningen ett rent vatten då 11 föroreningskänsliga arter samt 3 mycket föroreningskänsliga arter påträffades. (Grahn, 2008) 26
Litteratur Broberg m.fl., 1993. Musslelinventeringsrapport. Uppdragsutbildningen-Lindesberg, 1993. Grahn, P./Red. 2008 Biologisk undersökning av 14 sjöar och 39 vattendrag i Örebro län 2007, Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr 2008:21 Holst, I. & Tapper, J. 2005 Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i Örebro län 2004. Resultat från en översiktlig kartering efter nya vatten med förekomst av flodpärlmussla. Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr 2005:3 Hjälte, U. 2008 Redovisning av biotopvårdsåtgärder i Lärkesån/Kvarnbäcken, Närke 2007 Länsstyrelsen i Örebro län, opublicerad Länsstyrelsen i Örebro län, 2006 a. Delprogram: Miljöövervakning av flodpärlmussla, Margaritifera margaritifera, 2006-2011 (Opubl). Länsstyrelsen i Örebro län, 2006 b. Skötselplan för naturreservatet Brunnshyttebäcken. Fastställd 18 december 2006 Naturvårdsverket, 2005. Övervakning av stormusslor. Handbok för miljöövervakning. Version 1:1: 2004-09-28 Nydén, T., 2005. Lillsjöbäcken, redovisning av biotopvårdåtgärder 2005. Länsstyrelsen i Örebro län. Törnblom, J., 1998 En flodpärlmusselstudie i Lillån. Inventering av flodpärlmussla Margaretifera margaretifera samt inventering av förekommande öringpopulation. Lekebergs kommun, opublicerad. Törnblom, J., 2002 Inventering av Falkabäcken, Kvarnbäcken-Lerkesån, opublicerat material. Uske, P-E., m.fl., 1994. Inventering av Flodpärlmusslor. (Margaritifera Margaritifera) i Örebro län. Uppdragsutbildningen Lindesberg. Miljökurs-94, 1994. Uske, P-E., m.fl., 1996. Inventering av Flodpärlmusslor i Örebro län 1996. - Arbetslivscentrum- Lindesberg. Åslund, P., m.fl., 1992. Margaritifiera margaritifera i norra Örebro län. Arbetslivscentrum Lindesberg, Miljökurs 1992. Åslund, P. Flodpärlmusslan i Örebro län 1986. Rapport från undersökning av kända mussellokaler i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. 27
Postadress Besök Fax Internet E-post Tfn växel 701 86 Stortorget 22 019-19 30 10 www.t.lst.se lansstyrelsen@t.lst.se 019-19 30 00