Hur undviker man sporer i ensilaget

Relevanta dokument
Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos

Vit eller svart plansiloplast?

Hygienisk kvalitet i ensilage

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Foderproduktion och kvalitetsfel

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Feedtech F400 Produktinformation

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Tolkning av foderanalys BLGG

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor

Vallmaskinsystem. Christer Johansson

Teknisk data: Bredd: 2,90m (max rullbredd 2,70m) Maxlast: 2 ton Färg: blå (RAL 5015)

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan

Ensilering av vallfoder

Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 2004

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Effektivare foderkonservering. Handbok för optimal foderkvalitet

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk

Åtgärder för att minimera förekomsten av klostridiesporer i mjölk

Slutrapport för projekt V Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Sammanfattning Bakgrund

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Tolkning av foderanalys BLGG

Vägen till lönsam lammproduktion

Dokumentation av ensilering med fokus på clostridieporer i mjölk

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Krossensilering av spannmål, ärter mm. Hämtfil, Svensk Mjölks Rådgivarsajt,

Effekt av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagekvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor

RaniPackaging Solutions

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

PLANSILOR UPP TILL 25 TONS PACKNINGSMASKIN

Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder

Rapport. Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat, kaliumsorbat och natriumnitrit

Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor

Förluster i olika ensileringssystem

Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Slutrapport. Projekt nr V Täthet av rundbalar för ensilage

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Plansilor för upp till 25 tons packningsmaskin

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING

Bra ensilage lätt eller svårt

Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?

Vallfoder som enda foder till får

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT

Ensilagekvaliteten kan påverkas redan av det sätt gräset faller för slåttermaskinen. Foto: Harry Eriksson

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ OLIKA PLASTNINGS PRINCIPER, CROSS PAC KONTRA KONVENTIONELL PLASTNING

Kvävebalanser på mjölkgårdar

En enkätundersökning om paketkonservering av vallfoder i Sverige

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

axplock Höga markpriser gör nyodling intressant Sid 6-7 Råvarupriserna fortsätter att stiga Sid 5

Ompressning av inplastat vallfoder från rundbal till småbal

HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Examensarbete inom Lantmästarprogrammet TÄCKNING AV PLANSILO COVERING OF BUNKER SILO. Peter Johansson. Examinator: Torsten Hörndahl

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Ensilering av grovfoder Del I- Minskade förluster

VAD ORSAKAR HÖGA AMMONIUMVÄRDEN I ENSILAGE?

Foderkonservering i slang

Economic Benefit Tool. Balat ensilage. är ett bra alternativ med tanke på miljön och kostnaderna. Economic Benefit Tool

Grovfoderavtal konventionell produktion

Slutrapport Projekt nr V TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II

TREJON INPLASTARE INSTRUKTIONSBOK

Provtagning och analys av foder

Lupiner, ett nytt proteinfoder för mjölkkor? Odling & konservering

Läglighetskostnader vid skörd av vall

HUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING?

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Maskiner och metoder i vallodling

- skörden blir bara bättre!

JÄMFÖRELSE AV FYRA RUNDBALS- PRESSARS PACKNINGSFÖRMÅGA SOM FUNKTION AV GRÖDANS TORRSUBSTANSHALT

Transkript:

Hur undviker man sporer i ensilaget Thomas Pauly SLU, Institution för husdjurens utfodring & vård, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala Bankeryd, 9 feb. 2006

Klostridier bakterie aktiv förökar sig i anaerob miljö lätt bekämpat spor inaktiv överleva i aerob miljö svår bekämpat Klostridier lever på socker, mjölksyra eller protein Klostridier giller värme, låg TS och hög ph T. Pauly, SLU 2

Förökning av klostridier i ensilage Symtom: Sporer, smörsyra, ammoniak, aminer TS-intag, ME-förlust Risker: Blöta ensilage upp till 35-45%TS långstråigt foder (balar!) förorenat + sockerfattigt vallfoder extensivt odlat vallfoder (nitrat ) T. Pauly, SLU 3

Åtgärder mot klostridier 1. Undvik föroreningar i grönmassan jord: 8-10cm stubb, ställ in vallmaskiner rätt, bekämpa sork+viltsvin, rena däck i silon gödsel: ingen fastg., flytg. efter skörd, vält undvik att få småvilt + ölburkar i ensilaget ruttet ensilage: rengör silon T. Pauly, SLU 4

Åtgärder mot klostridier 2. Förtorkning hämmar klostridier (35-55%TS) ju torrare ensilage desto mindre sporrisk blötaste partier i ensilaget bestämmer risken därför: bred sträng + vänd/lufta strängar bredspridning: o.k. vid molnigt väder risk för för höga TS-halter risk för jordinblandning T. Pauly, SLU 5

Åtgärder mot klostridier 3. Exakthackning bättre än lastarvagn hacken frigör växtsaft som ger MSB snabb start om MSB utvecklas snabbt hämmas klostridier hacken blandar fodret bra = mindre risk för sporutveckling i blöta partier (jämnare TS-halt) långstråigt foder (balar) = svårt att blanda = stor risk för klostridietillväxt T. Pauly, SLU 6

Åtgärder mot klostridier 4. Snabb inläggning + tät täckning/förpackning hämmar klostridier och gynnar MSB ju mindre luftläckage i silon/balen desto:... mindre risk för svampar eller klostridier... mindre näring förloras (socker, protein)... längre håller sig ensilaget efter öppnandet Test, snabb inläggning: Känn med handen: grönmassan får inte bli varm Test, tät plansilo: gashuva bildas under plasten inget brunt skikt under plasten T. Pauly, SLU 7

USA-rekommendation för packning i plansilo (Traktor = Inl.kapacitet x 0,363) Traktorvikt (ton) 12 10 8 6 4 2 0 5 10 15 20 25 30 Inläggningskapacitet (ton/timme) Ruppel (1997) T. Pauly, SLU 8

Täckning av plansilon grussäckar skyddsväv täckplast tunn specialplast avrundning sidoplast Trioplast: Triotech Täckmaterial: Böck AG, DE-83308 Trostberg www.boeck.de/de/ag/siloabdeckung.cfm?conid=11 T. Pauly, SLU 9

Åtgärder mot klostridier 5. Extensivt odlat vallfoder Eko: ingen N-gödning eller naturbete ger låga nitrathalter i grönmassan, därmed större risk för sporutveckling 6. Ensileringsmedel mot klostridier Syror = myrsyra, Promyr, Proens, benzoat Nitrit, hexamin, benzoat = Kofasil Ultra MS-bakterier + benzoat = Lactisil 200NB T. Pauly, SLU 10

Hur verkar ensileringsmedlen? Syror som myrsyra, Promyr, Proens: ph-sänkning hämmar klostridier Syror som bensoesyra/bensoat: har specifik effekt mot klostridier i låga koncentrationer Nitratomvandling i ensilaget: nitrat nitrit NO x ammoniak endast nitrit + nitrösa gaser effektiva mot klostr. i riktigt dåligt ensilage snabb omvandling från nitrit till ammoniak = endast kort tid skydd mot klostr. MS-bakterier verkar genom ph-sänkning Lactisil 200NB innehåller både Na-bensoat + klostrhämmande bakterier T. Pauly, SLU 11

Rundbalsensilering - 1 Skörda tidigt = späd gröda = hårda balar! - undvik jordinblandning Kraftig förtorkning: ca 50%TS - ingen klostridietillväxt ifall jämn TS-halt - sänker förpackningskostnader (färre balar/tonts) - ger lättare balar som bättre behåller formen och som deformeras/skadas mindre av klämgaffeln Testa inplastaren innan skörd - kolla funktionen: överlappning + försträckning ok? Ju varmare väder desto snabbare inplastning - max. 2 timmar från pressning till inplastning T. Pauly, SLU 12

Rundbalsensilering - 2 Plasta in med minst 6-8 lager sträckfilm - ju grövre material + ju längre lagringstid desto fler lager - alternativ: 4 lager på fält + senare 4 lager på gården Hantera inplastade balarna mycket försiktigt - säkrast att plasta balarna hemma bredvid lagringsplatsen - mycket lätt att få hål i balarna = ME-förlust + mögel - mindre hål mycket svåra att upptäcka (täthetmätning!) Lagrar balarna hemma på förberedd plats - ogräsfri sandbädd, ger inget skydd åt skadedjur - lagrar ej mot vägg om problem med möss + råttor - lagrar med platta sidan neråt (som stående tunnor) T. Pauly, SLU 13

Rundbal Inverkan av balens TS-halt på densitet, plaståtgång och plastkostnad TS-halt. 30% 50% Balvikt 1,2 x 1,2 m (kg) 700 590 TS per bal (kgts) 210 295 Balens värde (1,10:-/kgTS) 231:- 325:- Antal balar / ton TS 4,8 3,4 Plastkostnad/tTS, 6 lager 114:- 81:- Plastkostnad/tTS, 8 lager 152:- 108:- Plastkostnad: 6 lager T. Pauly, = 1,10kg SLU = 24 kr/bal 14 8 lager = 1,45kg = 32 kr/bal

Hur välja ensileringsmedel? Stort urval - hur välja? 1. Vilka problem brukar du råka ut för? Olika medel hjälper mot olika problem! Det finns inga allround-medel! 2.Välj medel efter vilket problem du förväntar dig! Välj målinriktat! Snart oberoende test av ensileringsmedel i SE och DK enligt tyska DLG-provning. T. Pauly, SLU 15

Val av ensileringsmedel A. Blöta+långstråiga grödor klostridiesporer Åtgärdas främst genom förtorkning + sporhämmande medel som t.ex. : - Kofasil Ultra, speciellt i långstråigt foder - Lactisil 200NB eller Feedtech F22 - Promyr (<45%TS) - Eko: Proens (<45%TS), myrsyra (<30%TS) Samensilering (kross + färsk grönmassa) ca. 100-180kg kross/t grönmassa, lättast i torn (JTI-meddelande nr.435, 1992, 40 s.) T. Pauly, SLU 16

Val av ensileringsmedel B. Torra grödor jäst- & mögelsvamp (>35%TS) varmgång (jäst) Åtgärdas främst genom täta silor + svamphämmande medel som t.ex. : - BioCool, Bonsilage Plus (L. buchneri) - Lactisil 200NB eller Feedtech F22 (benzoat) - Kofasil Ultra (benzoat + propionat) Melass endast meningsfull till förtorkade + sockerfattiga grödor (ren klöver/lusern); innehåll: 44% socker, 25% vatten; enligt KRAV max. 40 kg/t; speciell utrustning krävs. T. Pauly, SLU 17

Komihågomensileringsmedel Ensileringsmedel kan inte förvandla förvuxet eller förorenat foder till bra ensilage. Om man slarvar under ensileringen, kan man gå miste om ensileringsmedlets verkan. Vid underdosering försvagas eller uteblir ensileringsmedlets verkan (dyrt!) för att kunna kontrollera doseringen måste man kunna väga lassen eller balarna dos = förbrukat medel (kg) : vikt grönmassa (t) T. Pauly, SLU 18

Ensileringsprocessen Mjölksyrabakterierna (MSB) gör ensileringsjobbet och bör därför gynnas: Ingen tillförsel av oönskade organismer genom ruttet ensilage, gödsel- eller jord-klumpar Förtorka alltid = minska risken för sockerbrist och hämmar klostridier Exakthackning frigör växtsaft = gynnar MSB! Snabb inläggning + noggrann packning sparar socker, minskar andningsförluster i grödan och ger MSB snabbare start Tät förslutning under hela lagringstiden helt avgörande för låga förluster, bra hygienisk kvalitet + bra lagringsstabilitet. Luftläckage hämmar MSB och gynnar både svampar och klostridiesporer. T. Pauly, SLU 19

Porositet av ensilage vid olika TS och densitet ( porvolym = silovolym - vattenvolym - TS-volym ) Ensilage Fördelning: TS Vikt Densitet TS Vatten Porer (%) (kg/m 3 ) (kgts/m 3 ) (% av silovolym) låg: 20 500 100 7% 40% 53% 35 400 140 10% 26% 64% 50 360 180 12% 18% 70% hög: 20 800 160 11% 64% 25% 35 570 200 14% 37% 49% 50 480 240 17% 24% 59% T. Pauly, SLU 20