Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett faktastöd. Talmanus finner du i PowerPoint-presentationens anteckningssidor. Merparten av det material som du finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket, Finansinspektionen och Kronofogden. Har du frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig av materialet, tveka inte att kontakta mig. Mycket nöje. Katrin Rundström, Projektledare Ekonomismart Sida 1 av 9
Vart tar pengarna vägen? Det är alltid bra att ha koll på vart pengarna tar vägen, men om de ekonomiska förutsättningarna förändras (som till exempel vid arbetslöshet, studier, familjebildning, separation eller sjukdom) är det extra viktigt att gå igenom sin ekonomi. Årsöversikt och fasta kostnader Fasta kostnader är allt en person betalar i form av räkningar och avgifter. Det vill säga hyra, räntor på eventuella lån, mobilabonnemang, försäkringar, bilskatt med mera. För att få koll på vart pengarna tar vägen är det bra att ta reda på när räkningarna för de fasta utgifterna kommer. Med en årsöversikt ges en överblick över hur räkningarna är fördelade över året. Ofta är de inte jämt fördelade och därför kan det vara bra att ha lite extra sparat till de månader när flera räkningar kommer. För att undvika toppar kan det vara bra att försöka slå ut de räkningar som kommer årseller kvartalsvis så att de istället kommer månadsvis. Om man tar kontakt med företagen så brukar det gå att lösa. Ett annat sätt att kapa topparna och få kontroll över ekonomin är att ha ett separat betalkonto. Alla inkomster kommer in på lönekontot. En lagom stor del förs sedan över varje månad till ett separat betalkonto, kopplat till postgiro eller internetbetalningar. Man sätter in samma summa varje månad (ett genomsnitt, det vill säga summan av årets alla räkningar delat med tolv). Från det separata betalkontot betalas sedan de löpande räkningarna. Den första månaden som man startar ett separat betalkonto måste man sätta in mer pengar så att det finns täckning de månader då det blir fler eller högre räkningar. Vissa månader kommer det att finnas pengar kvar på kontot efter att alla räkningar är betalda och då är det viktigt att inte ta av dessa, de ska finnas kvar för de månader när räkningarna är högre. Rörliga kostnader När man har fått koll på alla fasta kostnader, till exempel genom en årsöversikt, är nästa steg att få koll på de rörliga kostnaderna, såsom mat, kläder, bensin, nöjen, frisören, tvättmedel och cigaretter. Det finns olika metoder att använda sig av för att få koll på de rörliga kostnaderna. Några av dessa är: Kassabok; där skrivs samtliga inköp upp under en period, exempelvis tre månader, för att få en mera rättvisande bild över alla olika inköp. När man skrivit upp alla inköp under tre månader delas köpen in i olika kostnadsposter såsom mat, nöjen, hygien etcetera och delar med tre. Detta för att få ett genomsnitt per månad. Nu har man fått en bra bild av vad man lägger på mat, nöjen och hygien varje månad. Sida 2 av 9
Spara kvitton; bör ske under en period om tre månader för att få en bra överblick över de olika inköpen fördelat på kostnadsposter. Det är samma princip som för kassabok. Man delar in i olika kostnadsposter och delar med tre. Kontoutdrag; man går igenom de kontoutdrag som finns på ens Internetbank eller som banken skickat hem för att kartlägga kostnaderna. Detta ger dock inte en lika precis bild av vad man köper såsom kassabok och kvitton gör. Kuvertmetoden; när räkningarna är betalda tas resterande pengar ut från kontot, kontanterna läggs i kuvert, ett för varje vecka. Första dagen på en ny vecka öppnas ett nytt kuvert och pengarna används sedan för veckans köp. Metoden syftar till att kapa topparna inom varje månad för att få en jämn fördelning vecka till vecka. Budget ett hjälpmedel eller varför inte ens bästa vän? En budget ger överblick över inkomster och utgifter och kan bli ett viktigt hjälpmedel om en person vill förändra något i sin ekonomi. Budgeten är ett prioriteringsverktyg. Att göra en budget innebär att personen eller hushållet skriver upp alla sina inkomster och utgifter. Genom att jämföra hushållets utgifter med Konsumentverkets beräkningar, till exempel Koll på pengarna, kan man få en uppfattning om man spenderar mycket eller lite pengar på olika saker. En budget hjälper en att prioritera och med den kan man skära bort onödiga utgifter så att man får råd med annat som man hellre vill ha eller göra. Med Konsumentverkets budgetkalkyl, som man hittar på www.konsumentverket.se, kan en person testa att göra sin egen budget. De flesta vet hur man gör en budget men det är ändå vanligt att man glömmer att ta med alla inkomster och utgifter eller att man underskattar sina utgifter. Budgeten blir då inte realistisk och fyller inte funktionen av att vara ett hjälpmedel och en prioritering. Efter att man har gjort en budget är det viktigt att följa upp och se om det stämmer eller om det är något som behöver justeras. Riksnorm för försörjningsstöd 2015 Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka. Riksnormen grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar. Normen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna. Gemensamma hushållskostnader inom norm 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers Förbrukningsvaror 110 130 230 260 320 370 420 Dagstidn., tele, TV-avgift 820 910 1 080 1 230 1 390 1 580 1 700 Summa gemens. kostn. 930 1 040 1 310 1 490 1 710 1 950 2 120 Sida 3 av 9
Persoliga kostnader inom norm Hemmavarande barn och skolungdom 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år Livsmedel med lunch 800 910 1020 1 160 1 340 1 530 1 810 1 830 dito utan lunch 670 730 840 910 Kläder/skor 300 400 400 430 480 580 580 600 Fritid/lek 40 130 130 250 410 470 500 500 Hygien (personlig) 540 480 120 80 120 200 300 290 Barn- o ungd.förs. 60 60 60 60 60 60 60 60 Summa pers. kostn. 1 740 1 980 1 730 1 980 2 410 2 840 3 250 3 280 Dito utan lunch 1 610 1 800 1 550 1 730 Ensamstående vuxen Sammanboende Livsmedel 1 730 2 820 Kläder/skor 550 1 090 Fritid/lek 400 810 Hygien (personlig) 270 600 Summa pers. kostn. 2 950 5 320 Riksnormen tar hänsyn till: hur många personer som finns i hushållet, ålder på barn och skolungdomar, om barn och skolungdomar äter lunch hemma, om vuxna är ensamstående eller sambor. Riksnormen innehåller kostnader för: livsmedel kläder och skor fritid och lek hygien barn- och ungdomsförsäkring förbrukningsvaror dagstidning telefon TV-avgift Sida 4 av 9
Spartips Bilen Att köpa en bil är oftast ingen investering utan bör ses som en utgift. Men det kan vara så att en person måste ha en bil på grund av sitt arbete eller platsen där denne bor. Det finns olika saker man kan tänka på när man väljer bil: Kostnaden för en bil varierar mycket beroende på bilens ålder och storlek. Värdeminskningen drabbar nyare bilar hårdare än äldre. Å andra sidan är oftast driftkostnaderna högre för äldre bilar än för nya. Titta efter bilar med låg servicekostnad och låg bränsleförbrukning. Större bilar drar i allmänhet mer bränsle än mindre. Genomsnittsbilisten sparar cirka 800 kronor per år om bilen förbrukar fem centiliter mindre per mil. Ett bilpris är oftast förhandlingsbart. Ska man köpa en ny bil bör man kontakta olika bilhandlare och jämföra priser och pruta på det pris som bilhandlaren ger. Kanske kan man få med något extra i det pris som anges. Utgående modeller eller demobilar säljs ofta billigare. Tänker en person låna pengar till bilen är det bra att utvärdera de olika finansieringsalternativens totalkostnader. Priset på begagnade bilar kan variera kraftigt. Att köpa privat blir oftast billigare än hos bilhandlaren. Nackdelen är att Konsumentköplagen då inte gäller. Därför bör man vara noggrann med att testa bilen före köpet. Köper man från en handlare ska konsumenten kräva att få en varudeklaration. Kanske kan man spara till hela eller en del av summan som bilen kostar. Det blir alltid dyrare om man köper något på kredit eller tar ett lån. Man kan också minska kostnader kopplade till bilen genom att: Snålköra, något som sparar på både miljön och pengarna. Att köra fort är dyrt. Snabba accelerationer och häftiga inbromsningar drar bränsle och sliter på bil och däck. Billigast och bäst för miljön är att köra på högsta möjliga växel, om möjligt hoppa över tvåan och fyran när man växlar upp. Använd motorvärmare i 1,5 timmar vid -15 grader och i 1 timme vid nollgradigt. Då slipper man kallstarter. Kontrollera också lufttrycket i däcken regelbundet, för lågt lufttryck gör att bilen drar mer bränsle än nödvändigt. Montera även bort takräcke/ takbox och lasta ur onödig last. Vårda bilen ömt. Sköter man om sin bil och är noga med underhållet kan det påverka värdeminskningen. Bilen blir också mer driftsäker. Sida 5 av 9
Följ tillverkarens servicerekommendationer för den så kallade avgasgarantin. Tillverkaren ger då garanti för de avgasrenande detaljerna under fem år eller 10 000 mil. Genom att tvätta bilen själv kan (du) tusenlappar sparas. Välj miljömärkta bilvårdsprodukter så minskar belastningen på miljön. Reparera trafiksäkerhetsfel innan besiktning av bilen både för säkerheten och för att slippa ombesiktning. Trafikförsäkringen Trafikförsäkring är obligatorisk för alla bilar, men därutöver kan man välja det försäkringsskydd man vill ha. Omfattningen av olika försäkringar varierar mellan olika bolag och det kan vara stora skillnader i exempelvis premie. Även om en bilmodell är billigast att försäkra hos ett visst bolag är det inte säkert att samma bolag har lägst premier för andra modeller. Kontrollera också att korrekta uppgifter lämnas till försäkringsbolaget. Om man anger att man kör 500 mil för mycket per år blir försäkringen flera hundra kronor dyrare. Det är lika viktigt att inte ange för låg körsträcka, då kan man få reducerad ersättning vid en olycka. Mat Kostnaden för mat är en stor utgift i en budget. Det kan vara svårt att veta hur mycket som är rimligt att lägga på mat under en månad. Som exempel kan sägas att om man lägger 1 000 kronor i månaden på mat motsvarar det ca 33 kronor per dag. Det innebär att man äter för 11 kronor till frukost, 11 kronor till lunch och 11 kronor till middag. 33 kronor ska räcka till alla dessa mål, en summa som motsvarar vad en kaffe kostar om man tar en fika på stan. Det är alltså inte realistiskt att tro att man kan lägga 1 000 kronor på mat i månaden under en längre period. För att få en näringsrik och varierad kost rekommenderar Konsumentverket att en man lägger 2420 kronor på mat per månad och en kvinna 1840 kronor. Äter man lunch ute får man lägga till ytterligare minst 1 000 kronor. 1 000 kronor i månaden blir 12 000 på ett år. Det räcker till en bra semesterresa. Man kan minska matkostander genom att: Undvika dyra krogbesök Jämföra priser Veckohandla tänk på att inte köpa för mycket så att man måste slänga Tillaga, planera och förvara maten så att man slipper slänga Förändra ens konsumtion mindre kött Laga från grunden undvik halvfabrikat Köpa efter säsong Skilja på bäst före datum och sista förbrukningsdag, använd lukt och smak! Laga fler portioner och göra matlådor Inte handla hungrig Sida 6 av 9
Baka sitt egna bröd Prylar och kläder Vi har gått från ett slit och slängsamhälle till ett köp och slängsamhälle. När vi gör oss av med saker är det oftast inte för att de har gått sönder och inte går att använda längre, utan snarare för att vi tröttnat på dem och vill ha något nytt. För att spara pengar på prylar eller kläder kan man: Satsa på att köpa en del av möbler, annan inredning och kläder begagnat. Leta i secondhand-butiker, på nätet och gå på auktioner. Dessutom kan du göra tvärt om lämna in eller sälja dina saker och få en slant för dem istället för att slänga dem. Nya prylar och kläder speciellt plastleksaker innehåller många farliga gifter som vi sällan känner till. Köper vi begagnade leksaker till våra barn (och oss själva) är det alltså bättre för deras hälsa. Byta med varandra. Bokbytardagar eller klädesbytardagar med vänner, familj eller kollegor. Slow fashion, Slow design betyder att saker designas och tillverkas på ett sätt som baseras på kvalitet och med en medvetenhet om hur arbetare, naturen och samhället påverkas av produktionen och konsumtionen. Sakerna håller längre och blir mindre trendkänsliga så att de inte behöver bytas ut lika ofta. Försöka undvika att impulshandla. Ett sätt är att ha ett ha skoj-konto där man sätter in de pengar man får spendera utan att tänka till. När de pengarna är slut finns det inget utrymme att impulshandla. Vara aktiv och jämför priser. Genom att ha koll på olika abonnemang, som för mobilen, bredbandet och elen kan pengar sparas. Det är bra att ta reda på vad som gäller innan man handlar. Om ett erbjudande verkar vara alltför bra för att vara sant då är risken stor att det just är på det sättet. Det är viktigt att läsa villkoren och det finstilta noggrant och fundera ett varv extra innan man bestämmer sig. Fundera över gymkort och busskort, tränar man på onödigt dyra ställen? Hur ofta kommer man egentligen iväg? Gå eller cykla kan kanske ibland vara ett alternativ till att åka buss? Besöka statsbiblioteken, där finns böcker, filmer, spel och serier att låna gratis eller till en mycket låg kostnad. Där finns även tidningar och datorer att använda. Ladda ner från nätet, där finns mycket som är gratis och lagligt. Starta en studiecirkel och få ett litet ekonomiskt stöd. Sida 7 av 9
Kollektiv konsumtion Ett väldigt trendigt och trevligt sätt att spara pengar är att dela på kostnaderna med andra. Nya trendspaningar visar att unga idag inte sätter lika stort värde i att äga saker. I ett samhälle där vi värdesätter personliga egenskaper mer blir tillgång till saker och tjänster istället mer relevant, och det speglar av sig på olika sätt i samhället. Bilpooler är ett sätt, men det kan gälla allt ifrån att dela på kostnader genom att byta eller låna av varandra eller genom att äga tillsammans. Flexidrive (hyr ut din bil när du inte behöver den, allt administreras via internetsidan) Skjutsgruppen (samåkning via nätet) Airbnb (hyr varandras hem, hela världen) Couchsurfing (sov gratis på en soffa, hela världen) Coffice (dela kontor med andra på ett kafé) ToolPool (låna verktyg av butiken, de tjänar istället sina pengar på att sälja skruv och spik) SnapGoods (låna grejer av varandra) Klädoteket (som bibliotek fast för kläder) My ex-boyfriends jewelry (nätsida för att sälja gåvor från sitt ex) Tjänster som Spotify och Netflix utvecklas hela tiden. De gör det möjligt för oss att konsumera utan att nödvändigtvis äga det själv. Sparande Det finns många sätt att spara och olika möjligheter att få sparkapitalet att växa. Imorgon känns det bra att man var smart och sparade idag. De flesta har behov av ett sparande för både kortsiktiga och långsiktiga mål. Många rådgivare rekommenderar att man sparar 10 procent av lönen efter skatt. Sparandet ska ses som en fast utgift som man anpassar efter hur mycket man har råd med. Man sätter av mer när lönen stiger och mindre om den sjunker. Det är bra att försök få sparandet att sköta sig självt. Att lägga in automatiska överföringar från lönekontot är snabbt och enkelt gjort. Buffertsparande Ett bra första steg är att spara till en buffert för oförutsedda kostnader. Två månadslöner är ett lämpligt riktmärke. Det är viktigt att ha en buffert för utgifter som kommer oväntat. Att ha en buffert är ett sätt att leva billigare eftersom man har pengar att betala med när utgifterna kommer istället för att man tvingas låna till utgifterna. Finns en buffert kan man också passa på att köpa något som man behöver när det är rea. Att köpa kontant, i stället för att hyra eller köpa på kredit och avbetalning, är i princip alltid billigare. Hur stor buffert man behöver beror på hur man lever och bor, samt hur ens liv ser ut och vad man prioriterar. Den som exempelvis bor i hus behöver vanligtvis en större buffert än den som bor i lägenhet. De pengar man lägger in i sin buffert bör vara lättillgängliga, det vill säga att man lätt ska ha tillgång till pengarna och inte binda upp dem i inversteringar, värdepapper eller aktier. Ett bra sätt att buffertspara är att ha pengarna på ett sparkonto i en bank. Bankerna har olika typer av Sida 8 av 9
sparkonton som har olika ränta, avgifter och villkor. Det är bra att jämföra olika bankers villkor och välj ett konto som passar ens behov. Målsparande Vid sidan av buffertsparandet kan man också målspara. Det är lättare att spara om man har ett konkret inspirerande mål att sträva mot, kanske kan det vara en cykel, en resa, en soffa, en bil eller kontantinsatsen till ett hus. Man kan naturligtvis också spara utan att ha ett tydligt mål i sikte och efterhand komma fram till vad man ska använda pengarna till. Målsparar man på lite längre sikt, exempelvis till handpenningen på ett hus, kan man fundera på att placera pengarna i aktier eller i ett fondsparande. Historiskt sett är aktier den placering som har gett bäst avkastning. När man sparar i aktier kan man välja vilken nivå man vill ha på risken i sitt sparande. Aktiesparande innebär alltid en risk och det finns inga garantier för att man inte förlorar pengarna. Obligationer, som innebär att man lånar ut pengar till den som ger ut obligationen och sedan får ränta på pengarna, är ett annat sätt att spara långsiktigt. Glöm inte att det är lika viktigt att veta vilka årsavgifter som finns kopplat till ett långsiktigt sparande såväl som avkastning. 1.5 procent i avgift låter inte så mycket men på 40 år har avgiften ätit upp 40 procent av kapitalet. Privat pensionssparande Det svenska pensionssystemet består av flera olika delar. Den minsta delen utgörs av det privata pensionssparandet, alltså de pengar som man själv väljer att sätta undan till den framtida pensionen. De flesta har störst utrymme att spara privat till pensionen i medelåldern, efter att barnen flyttat hemifrån och man har arbetat under många år. Vissa väljer att börja pensionsspara tidigt. Fördelen är att man bara behöver spara ett par hundralappar i månaden för att ens framtida pension ska öka, man kommer ju att spara under många år. Väljer man att pensionsspara tidigt, tänk då på att även här välja fonder som har låga årsavgifter, annars riskerar en stor del av dina sparade pengar att ätas upp av bankernas och fondbolagens avgifter. Men att börja pensionsspara när man är ung är inte alltid nödvändigt. Som ung behöver man ofta pengarna till annat, såsom bostad, möbler, barn och en buffert för oförutsedda utgifter. Många vill också köpa ett eget hus eller lägenhet och måste då spara till kontantinsatsen. Pensionssparande är ett bundet sparande till dess att man går i pension, man kan inte röra pengarna innan dess även om behovet finns. Sida 9 av 9