Att vara lärare i fristående skola

En växande andel av Lärarnas Riksförbunds medlemmar har privat arbetsgivare. De flesta arbetar i fristående skolor, men förbundet har också medlemmar i utbildningsföretag, folkhögskolor och bildningsförbund. Med fristående skola avses verksamhet som enligt skollagen kräver tillstånd från Skolinspektionen.

Innehåll Värdet av medlemskapet 4 Värdet av kollektivavtal 6 Likheter och skillnader 7 Lojalitet och diskretion 8 Offentlighet 9 Informationsfrihet 10 Kommunförening eller särskild förening 11 Att bli ombud 13 Inflytande på arbetsplatsen 14 MBL, FML och LSA 14 Ledamot i bolagsstyrelse 15 Hur utses arbetstagarrepresentanterna? 19 Anställningsavtal på privata sektorn checklista 20 Kontakt 23 3

Värdet av medlemskapet Lärarnas Riksförbund arbetar för att skapa bästa möjliga villkor för dig inom den privata sektorn: Vi tecknar, genom Lärarnas Samverkansråd, kollektivavtal med de arbetsgivarorganisationer som finns för arbetsgivare som bedriver skolverksamhet. I några fall tecknar vi kollektivavtal direkt med enskilda arbetsgivare. Vi arbetar kontinuerligt för att teckna kollektivavtal med arbetsgivare som saknar sådant. Genom vår medlemsjour som du når på telefonnummer 0771-613 613 ger vi dig råd i löne- och anställningsfrågor. Du kan också e-posta dina frågor till medlemsjour@lr.se. 4

Vi företräder vid behov medlemmar i förhandlingar med arbetsgivaren. Vi deltar i debatten om skolan och påverkar politiska beslut som har betydelse för våra medlemmar. Som medlem i Lärarnas Riksförbund får du tillgång till förmånliga medlemsförsäkringar, medlemslån med mera. Vi erbjuder utbildning för uppdraget om du utses till ombud på arbetsplatsen. 5

Värdet av kollektivavtal Lärarnas Riksförbund verkar för att det ska finnas kollektivavtal hos alla arbetsgivare. Om kollektivavtal helt saknas hos en arbetsgivare gäller bara begränsade delar av de rättigheter som annars gäller för arbetstagarna och deras fackliga företrädare. I sådana fall har Lärarnas Riksförbund begränsade möjligheter att företräda medlemmarna gentemot arbetsgivaren. Ännu allvarligare är att varje anställd själv måste säkra att alla anställningsvillkor blir reglerade i det egna anställningsavtalet. Det gäller inte bara frågor som lön och arbetstid, utan även tjänstepension och de försäkringar som annars ingår i kollektivavtalet. Det är därför en viktig angelägenhet för förbundet att åstadkomma kollektivavtal på alla arbetsplatser där medlemmar finns. Om du är anställd hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal, bör du kontakta Lärarnas Riksförbund på orten för råd och stöd. Följ även checklistan längst bak i broschyren för att se till att de viktigaste villkoren skrivs in i ditt anställningsavtal. 6

Likheter och skillnader Det finns skillnader mellan att ha en privat arbetsgivare och att ha en kommunal (offentlig) arbetsgivare, men likheterna överväger. Det är samma statliga styrdokument som gäller för all skolverksamhet, oavsett om det är en privat eller en kommunal skola. De arbetsrättsliga reglerna gäller också i stort sett lika för privata och kommunala anställningar. Men innehållet i kollektivavtalen kan skilja sig en hel del mellan olika arbetsgivare. Det kan gälla arbetstid, semester- eller ferielön, uppsägningstider och andra regler som styr vardagen i arbetet. Det kan också gälla viktiga trygghetsfrågor som till exempel tjänstepension, omställningsförmåner vid arbetsbrist och försäkringsskyddet vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall. 7

Det går inte att säga att anställningsförmånerna generellt är bättre eller sämre vid en privat anställning jämfört med en kommunal. Var och en måste själv ta reda på hur anställningsvillkoren ser ut och jämföra. Bättre pensionsvillkor kan vara viktigast för en individ, medan förmånliga ledighetsvillkor är avgörande för en annan. Det finns även skillnader i anställningsvillkoren mellan olika privata arbetsgivare. Om du byter arbete från en fristående skola till en annan, så har du samma behov av att granska anställningsvillkoren som om du byter mellan privat och kommunal arbetsgivare. Lojalitet och diskretion I alla anställningar ingår ömsesidiga förpliktelser att vara lojal mot sin avtalsmotpart. Det förutsätts att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren agerar så att man gynnar sin motparts intressen. I privata anställningar betonas i allmänhet kraven på lojalitet mera tydligt än i offentliga anställningar. I lojalitetsplikten ligger att man ska utföra sina arbetsuppgifter efter bästa förmåga och rätta sig efter de regler och instruktioner som arbetsgivaren beslutar om. Man får inte medvetet göra något som skadar 8

arbetsgivarens intressen, till exempel ägna sig åt konkurrerande verksamhet. I privat anställning får man inte heller sprida uppgifter som kan skada arbetsgivaren, man ska iaktta diskretion. Offentlighet Enligt svensk grundlag ska alla medborgare ha fri insyn i angelägenheter som gäller det allmänna, om inte uppgifterna är skyddade av bestämmelser i sekretesslagen. Uttrycket det allmänna avser verksamhet 9

hos staten, kommuner, landsting och regioner. Det är mycket viktigt att alla med privat anställning känner till att denna offentlighetsprincip inte alls gäller verksamheten hos privata arbetsgivare. Informationsfrihet Svensk grundlag garanterar bland annat yttrande- och informationsfrihet. Dessa friheter innebär att ingen som nyttjar dem riskerar några åtgärder från det allmänna. Även de som är anställda av det allmänna omfattas av friheterna. Däremot finns ingen motsvarande informationsfrihet för privat anställda i förhållande till arbetsgivaren. Den som till exempel nyttjar sin yttrandefrihet på ett sätt som skadar arbetsgivaren, kan mycket väl drabbas av åtgärder som en följd av detta. Om man brutit mot sin lojalitetsplikt genom sina yttranden, kan man bli uppsagd eller avskedad från sin anställning. Den som är privatanställd har inte heller självklart rätt att vända sig till media för att berätta om (miss)förhållanden hos arbetsgivaren. Om man väl har gjort det, finns inget förbud för arbetsgivaren att ta reda 10

på vem som läckt, som fallet är hos offentliga arbetsgivare. Innan man vänder sig till media, krävs åtminstone att man har försökt ta upp frågan med sin arbetsgivare. Kommunförening eller särskild förening Från och med 2013 är det möjligt för Lärarnas Riksförbunds medlemmar, anställda av ett landsting, en statlig myndighet, ett gymnasieförbund eller en privat utbildningsanordnare, att bilda en särskild förening. Denna förening får samma mandat och ställning som en kommunförening, när det gäller medlemmarnas förhållande till arbetsgivaren. Föreningsombuden får också samma ställning mot arbetsgivaren, som kommunombuden har gentemot andra arbetsgivare. Medlemmarna i en särskild förening bibehåller medlemskapet i sina respektive kommunföreningar och deltar på samma villkor som andra i kommunföreningens och distriktets föreningsverksamhet. Lärarnas Riksförbund verkar för att särskilda föreningar bildas hos så många arbetsgivare som möjligt, där förutsättningar och intresse bland medlemmarna finns. 11

Att bli ombud Lärarnas Riksförbunds medlemmar på en arbetsplats kan utse lokalombud. Den som är lokalombud får regelbundet information från arbetsgivaren och från förbundet, för att kunna föra medlemmarnas talan. Den som är lokalombud har, liksom andra med fackliga förtroendeuppdrag, särskilda rättigheter enligt lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML). Man har till exempel rätt till ledighet från arbetet i skälig omfattning för att kunna utföra sitt uppdrag. Om du är intresserad av att bli lokalombud, kan du ta kontakt med Lärarnas Riksförbunds kommunförening/särskilda förening. Kontaktuppgifter finns på Lärarnas Riksförbunds webbplats www.lr.se/ Kontakta oss. Om du inte har möjlighet själv, så uppmuntra gärna en kollega att bli lokalombud. Som lokalombud får du givetvis stöd, råd och utbildning från Lärarnas Riksförbund. Det är dessutom lokalombuden som är medlemmarnas kanal för information och påverkan inom Lärarnas Riksförbunds organisation. 13

Inflytande på arbetsplatsen I slutet av 1960-talet växte de fackliga kraven på ökat inflytande i arbetslivet. Kraven kom att hanteras politiskt och ett antal nya lagar antogs av riksdagen. Bland lagarna finns lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), lag om anställningsskydd (LAS), lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) och det som har utvecklats till lag om styrelserepresentation för de privatanställda (LSA). MBL, FML och LSA MBL utgår från att arbetsgivaren och de anställda är motparter. Lagen reglerar hur information och förhandlingar ska hanteras mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen. 14

LSA ger arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal i förhållande till ett företag, rätt att inrätta styrelserepresentation. Rätten gäller till exempel för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Företaget måste ha minst 25 anställda. Alla som utses till arbetstagarrepresentanter omfattas av förtroendemannalagen. Det betyder att man har rätt att förbereda och delta i styrelsemöten på betald arbetstid. Man har även rätt att delta i för uppdraget nödvändig facklig utbildning med bibehållna anställningsförmåner. Dock måste arbetstagarrepresentanter noga skilja på uppdraget som facklig förtroendeman och som styrelseledamot. I den senare rollen är man i praktiken arbetsgivare. De krav som 11 och 19 MBL ställer på arbetsgivaren begränsas på intet sätt av att vi har utsett ledamöter/suppleanter att arbeta i en bolagsstyrelse. MBL-förhandlingar eller samverkan ska genomföras på sedvanligt sätt i rätt forum. Ledamot i bolagsstyrelse Lagen utgår från att alla styrelseledamöter arbetar för företagets bästa. I en styrelse finns representanter för ägarna utsedda av bolagsstämman 15

och för de anställda utsedda av facket. Ägarrepresentanterna får ett styrelsearvode medan de anställda arbetar med bibehållna löneförmåner. Det är relativt vanligt att arbetstagarnas representant/er erhåller ett så kallat inläsningsarvode utöver lönen. Det finns fyra bolagsorgan: bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisorer. Styrelsen har det yttersta ansvaret för företagets verksamhet och häri ligger att löpande bevaka företagets ekonomiska utveckling och strategiska arbete. Styrelsen ska även upprätta en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete. Alla styrelseledamöter har samma rättigheter, skyldigheter och juridiska ansvar. Man har fullt ansvar för alla beslut man deltagit i. Den enda möjlighet man har att undgå ansvar, är att reservera sig mot ett beslut och att få det, med motivering, till protokollet. Den skarpaste markering en ledamot kan göra, är att avgå. Det finns några för arbetstagarrepresentanterna särskiljande bestämmelser. Jäv Inga styrelseledamöter får delta i diskussioner eller beslut i frågor där de har ett eget intresse som kan strida mot bolagets intressen. LSA anger särskilt tre områden där arbetstagarnas representanter anses jäviga. Det är frågor som rör kollektivavtal, stridsåtgärder 16

och övriga frågor där den fackliga organisationen har ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets. Suppleanter Arbetstagarnas representanter har samma ställning som ledamöterna. De har en unik, laglig rätt att delta i och yttra sig på styrelsemöten, även om den ordinarie ledamoten är närvarande. Enligt MBL kan arbetsgivaren förhandla fram tystnadsplikt rörande viss information. LSA och aktiebolagslagen, ABL, saknar regler om tystnadsplikt. För dem som arbetar i en bolagsstyrelse gäller vårdnadsplikt. Den innebär att alla ledamöter är skyldiga att vårda, det vill säga skydda och förvalta företagets affärshemligheter, kapital och tillgångar på bästa sätt. Om någon i styrelsen hanterar information vårdslöst och företaget skadas kan ledamoten krävas på skadestånd. Som bolagsstyrelseledamot har man ett stort ansvar och många komplicerade frågor att ta ställning till. Det är därför viktigt att man har så goda förutsättningar som möjligt för att utföra ett gott arbete. Därför bör varje ny arbetstagarrepresentant genomgå PTKs utbildning för styrelseledamöter. 17

Hur utses arbetstagarrepresentanterna? Enligt lagen utser lokal arbetstagarorganisation de fackliga representanterna i bolagsstyrelsen. Enligt stadgan för Lärarnas Riksförbund är detta kommunföreningen/särskilda föreningen. Större företag har i allmänhet verksamhet i flera kommuner. Kontakta Lärarnas Riksförbunds centrala kansli på telefonnummer 08-613 27 00 om praktiska problem uppstår med anledning av detta. 19

Anställningsavtal checklista Parter Vem är arbetsgivare och vem är arbetstagare? Ange fullständiga namn, organisations- och personnummer. Anställningsform Är din anställning på prov, tidsbegränsad eller tills vidare (fast anställning)? Är det en ferielöneanställning eller en semesterlöneanställning? Lagen om anställningsskydd anger att en provanställning ska utgöras av en i förväg fastställd och överenskommen prövotid om maximalt sex månader. Om anställningen inte sägs upp inom prövotiden övergår denna till en tillsvidareanställning. Längre provanställningstid kan endast överenskommas om det finns stöd för detta i kollektivavtalet som gäller för arbetsplatsen. Placering På vilken ort och arbetsplats ska du arbeta? Befattning Vilken är din befattning? Vilka är dina arbetsuppgifter? Det bör finnas en befattningsbeskrivning. Tillträdesdag När börjar du din anställning? Sysselsättningsgrad och arbetstid Vilken är din sysselsättningsgrad heltid/deltid? Vid deltid ska omfattningen anges, helst som procent av heltid. Vilken är din arbetstid årsarbetstid/veckoarbetstid? Hur är fördelning av arbetstiden mellan undervisning, gemensamt lärararbete, möten/konferenser, reglerad tid och förtroendearbetstid? Finns det några lediga klämdagar eller helger? Har det tecknats något lokalt arbetstidsavtal? Lön Vilken är din fasta kontanta månadslön? Finns det några tillägg? När sker nästa lönerevision? Lönen utbetalas vanligen månatligen i efterskott. Vid anställning i bemanningsföretag ta särskilt upp löneutbetalningsrutiner. Lönen är individuell och differentierad och ska vara färdigförhandlad innan anställningen påbörjas. Ta före förhandlingen kontakt med Lärarnas Riksförbunds lokalombud på arbetsplatsen och/eller kommunföreningen/särskilda föreningen för att få veta vilken den marknadsmässiga lönenivån är för den aktuella tjänsten. Ta del av lönestatistik på www.lr.se och råd inför lönesamtal i Lärarnas Riksförbunds broschyr Lönesamtalet. 20

på privata sektorn Övertidsersättning Du har rätt till övertidsersättning/mertidsersättning vid arbete utöver ordinarie arbetstid. Vilken ersättning utgår vid övertid respektive mertid? Semester/Ferier Är det en anställning med ferier eller semester? Sker ett intjänande av ferier och i så fall enligt vilken beräkningsgrund? Även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal, utgår semester enligt Semesterlagen med 25 semesterdagar per semesterår. Intjänandet av semester sker antingen enligt semesterlagen den 1 april till 31 mars, eller annan period enligt kollektivavtal. Klargör hur och när förläggningen av semester sker. Kompetensutveckling Hur ser arbetsgivaren på kompetensutveckling? Hur mycket tid är avsatt för kompetensutveckling och vilken ersättning får du vid utbildning i det fall den ligger utanför ordinarie arbetstid? Försäkringar Vilka försäkringar ingår i gällande kollektivavtal eller bekostas av arbetsgivaren? Normalt tecknar arbetsgivaren liv-, sjuk- och arbetsskadeförsäkring för sina anställda. Pensionsförmåner Arbetsgivaren ska ansluta dig till en godkänd pensionsplan, till exempel ITP-, KTP- eller KFS-planen. Privat pensionsförsäkring eller pensionssparande är också möjligt, men intjänad pensionstid kan då gå förlorad vid byte av anställning. Företagshälsovård och friskvård Är arbetsgivaren ansluten till någon företagshälsovård? Har arbetsgivaren någon fri eller subventionerad motionsform? Tjänsteresor Vilka resekostnader ersätts av arbetsgivaren? Utgår bilersättning för dina eventuella tjänsteresor inom Sverige? Kommer du att resa med elever i Sverige och utlandet? Vilka försäkringar och villkor gäller vid dessa resor? Övriga anställningsvillkor Kontrollera att arbetsgivaren har kollektivavtal. Om så är fallet regleras sjuklön, tjänstledighet, uppsägningstid, arbetstid, försäkringar med mera för dig genom kollektivavtalet. Saknar arbetsgivaren kollektivavtal bör du i första hand försöka förmå denne att begära inträde i en central arbetsgivarorganisa- 21

tion. I annat fall bör ditt anställningskontrakt reglera allt det som annars regleras av kollektivavtal. Enklaste sättet att reglera anställningsvillkoren för din tjänst är att du i ditt anställningsavtal hänvisar till ett lämpligt kollektivavtal som gäller för lärare inom den privata sektorn. Exempel på text i anställningsavtal där kollektivavtal saknas: I övrigt tillämpas vid varje tidpunkt gällande avtal om anställningsvillkor med mera mellan Lärarnas Riksförbund och (tillämpligt arbetsgivarförbund). Tillämpligt arbetsgivarförbund är det arbetsgivarförbund som arbetsgivaren skulle kunnat ansluta sig till om han valt att organisera sig. Exempel på arbetsgivarförbund är ALMEGA Tjänsteföretagen, Arbetsgivaralliansen, Folkbildningsförbundet, KFS, KFO och Pacta. Hänvisningen innebär att kollektivavtalet ni angivit blir till sitt innehåll gällande mellan dig och arbetsgivaren. Däremot innebär det inte att Trygghetsavtalet som är kopplat till det angivna avtalet blir automatiskt tillämpligt. Arbetsgivaren måste särskilt ansluta sig till ett Trygghetsråd (exempelvis TRR och TRS). 6 c Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta ska arbetsgivaren lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet. Om anställningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte skyldig att lämna sådan information. Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter: 1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplatsen. 2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel. 3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den är en provanställning samt a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller, b)vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser, c) vid provanställning: prövotidens längd. 4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen ska betalas ut. 5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka. 6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall. De uppgifter som avses i andra stycket 3 a, 3 b i fråga om förutsättningarna för anställningens upphörande, 4 och 5 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Lag (2006:440). 22

Kontakt Om du har fackliga frågor kan du vända dig till Lärarnas Riksförbunds kommunförening/särskilda förening i din kommun eller till Medlemsjouren som du når på telefonnummer 0771-613 613.

form: kreatörreklam.se tryck: modintryckoffset 2012-10 upplaga: 5 000 ex Lärarnas Riksförbund det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra nästan 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. lärarnas riksförbund Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Växel 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se