tentaplugg.nu av studenter för studenter

Relevanta dokument
tentaplugg.nu av studenter för studenter

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Atomen och periodiska systemet

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

2. Starka bindningar

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

tentaplugg.nu av studenter för studenter

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet

( ) Räkneövning 3 röntgen. ( ) = Â f j exp -ir j G hkl

Oxidationstal. Niklas Dahrén

TENTAMEN. L y c k a t i l l!! Gunnar, Michal och Jeanni

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Grundläggande Kemi 1

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

tentaplugg.nu av studenter för studenter

0. Lite om ämnet och kursen

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

NO: KEMI. Årskurs

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

TENTAMEN KEM 011, DEL A och B

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

tentaplugg.nu av studenter för studenter

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum Övrig kommentar

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Materia Sammanfattning. Materia

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.

1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur


Det mesta är blandningar

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik Curt Nyberg, Igor Zoric

IM2601 Fasta tillståndets fysik

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

tentaplugg.nu av studenter för studenter

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Transkript:

tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng N/A Övrig kommentar

Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap sförslag till tentamen: Geologi. Moment 1: Kristallografi Totala antalet uppgifter: Ämneskod: O0039K Maxpoäng: 27 Tentamensdatum: 12 05 29 Jourhavande lärare: Lars Gunneriusson krivtid: 9:00 13:00 Telefon: 0920 491832 6 Betygsskala: U 3 4 5 För betyg 3 (godkänt) krävs 50 % av den totala poängsumman För betyg 4 krävs 70 % och för betyg 5 90 % av totala poängsumman Tillåtna hjälpmedel: Räknare Kemiska data 1

Utförliga och väl motiverade lösningar krävs för full poäng 1 2p Varför är ämnen som huvudsakligen hålls samman av jonbindningar sköra? En jonkristall är uppbyggd av elektriskt laddade partiklar, joner. Om ett plan i kristallen utsätts för en skjuvkraft, så kommer partiklarna att förskjutas så att joner med samma laddning kommer närmare varandra. De kommer därigenom att repellera varandra och detta gör att kristallen spricker. 2 4p Beskriv ungefär var följande ämnen bör befinna sig i bindningstetraedern. Ange också minst en typisk egenskap för ämnet: a) Na 2 O 4 b) CuAl 2 c) kubisk BN (wurtzitstruktur) d) C 20 H 22 (ej förgrenad kolkedja) a) En jonförening Lättlösligt i polära lösningsmedel som vatten b) En metallisk legering Elektrisk ledare (smidbarhet?) c) Nätverkskristall Hård, svårlöslig i både polära och opolära lösningsmedel d) Molekylkristall Mjuk, lättsmält. Löslig i opolära lösningsmedel. Alla kommer att befinna sig nära respektive hörn i tetraedern 2

3 2p Bland grundämnena, framförallt då metallerna, är ccp, hcp och därefter bcc mycket vanligt. Däremot är sc mycket ovanligt. Förklara ordningen och förekomsten! ccp och hcp är tätpackningar, därefter kommer bcc som är nästan lika tät. sc däremot är betydligt glesare och ger därför mindre stabila bindningar mellan atomerna. 4 6p a) Bilden nedan visar enhetscellen för perovskit. Vilken är perovskits kemiska formel? (2p) b) De så kallade högtemperaturs - supraledare (sisådär 150 C) som upptäckts de sista 10 15 åren, är av typen keramer med perovskitliknande struktur: I bilderna ovan så ser man att ett antal syren saknas i den verkliga enhetscellen för en viss supraledare (b). Vilken är dess kemiska formel? (2p) 3

c) Vilket genomsnittligt oxidationstal har kopparatomerna? Yttrium har +III (ädelgasjon), barium +II och syre II. Vilka oxidationstal borde då de enskilda kopparatomerna ha? De vanliga oxidationstalen hos koppar är +I och +II. (2p) a) 8 1/8 Ca + 1 Ti + 6 1/2 O = CaTiO 3 b) Y: 1*1 =1; Ba: 2*1 = 2; Cu: 8*1/8+8*1/4 = 3 O: 12*1/4 +8*½ = 3 +4 = 7 Ba 2 Cu 3 YO 7 c) 2+2+3+2*(-7)+3x = 0 => 3x = 7 och x = 7/3 2.3333 En tänkbar laddningsfördelning är att 2 kopparatomer har ox.talet +2, medan den tredje har det mycket ovanliga ox.talet +3. 5 8p Blyglans, Pb(s), kristalliserar med natriumkloridstruktur, dvs, anjonerna är kubiskt tätpackade, med katjonerna i oktaederhålen. Kortaste avståndet mellan centrum av en Pb 2+ och en 2- atom är 0.2962 nm. a) Vad är enhetscellens kantlängd? (2p) b) Vad är avståndet mellan två närliggande Pb 2+ joner? (2p) c) Vilken är densiteten hos Pb? (4p) a) 2*0.2962 Å = 0.5924 nm b) Kortaste avståndet mellan två närliggande atomer är hypotenusan i en rätvinklig triangel: 0.2962 nm Pb Pb Pb En sida av den kubiska enhetscellen: Pb h 2 = 0.2962 2 + 0.2962 2 h = 0.41889 Avståndet är 0.419 nm 4

c) 2- är kubiskt tätpackade, dvs. 4 joner per enhetsscell. Dessutom finns 4 katjoner totalt i oktaederhål. Alltså 4 Pb/enhetscell. Enhetscellens volym: kantlängden 3 = (0.5924 10-9 m) 3 (= 2.0790 10-28 m 3.) Massan hos 4 Pb: 4 M(Pb)/N A = 4 239.26 g mol -1 /(6.022 10 23 mol -1 ) = 4 239.26 /6.022 10 23 g Densitet = massa/volym = (4 239.26 /6.022 10 23 g)/ (0.5924 10-9 m) 3 = 7.64 10 6 g m -3 = 7.64 10 3 kg m -3. 6 5p Beryll (Be 3 Al 2 i 6 O 6 ) är ett exempel på hur ädelstenar får sin färg genom utbyte av atomer eller joner. I t.ex. smaragd är en del aluminiumjoner utbytta mot krom(iii)joner, vilket ger den gröna färgen. a) ubstitution a) Vad kallas den här typen av utbyte av atomer? (2p) b) Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att ett mer omfattande utbyte ska vara möjligt i ett ämne? (3p) b) Ungefär samma storlek på jonerna/atomerna Ungefär samma elektronegativitet Likadan eller liknande kristallstruktur för ändpunktssammansättningarna 5