Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik
Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt ) Energiskatt Koldioxidskatt Avgifter NOx-avgift minus återbetalning Utsläppsrätter för koldioxid Elcertifikat för träavfall (intäkt)
Avfallsförbränningsskattens konstruktion Gäller hushållsavfall Det fossila kolinnehållet i hushållsavfallet Beräknas schablonmässigt till 12,6 % av hushållsavfallets vikt Denna del beskattas med koldioxid- och energiskatt Skatten uppgick till 226 miljoner kronor 2007 Skattenedsättning i kraftvärmeproduktionen För värme som levererats till tillverkningsindustrin sker återbetalningar BRAS Infördes 2006 Ingår i Lagen om skatt på Energi (LSE) Gäller hushållsavfall LSE 2 kap 4a Skattenedsättning enligt kap 6a för Värmeproduktion Kraftvärmeprod. (Förbrukning av råtallolja)
Avfallsförbränningsskattens belopp Energiskatt Koldioxidskatt Elprisets delar Hushållsavfall 20 kr/ton bränsle 508 kr/ton bränsle Moms Spotpris 2009 Värmeproduktion Hushållsavfall värmevärde 11 MJ/kg Värmeprod i KVV 24 öre/kwh 3-19 öre/kwh Skatten reduceras 19-79% beroende på elverkningsgrad Energi- & koldioxidskatt Ca 30 öre/kwh Elcertifikat Utsläppsrätter
Avfallsförbränningsskattens effekt Effekter enligt ASKA-utredningen Hushållsavfall går till kraftvärmeverk Skattefritt avfall går till andra värmeverk De nyare kraftvärmepannorna skulle ofta utnyttjas mer optimalt med en annan tilldelning av verksamhetsavfall En ytterligare konsekvens är att elproduktionen vid kraftvärmeanläggningarna blir något lägre än vad som hade behövt vara fallet Avfallsförbränningsskatten slopas 1 oktober 2010 LSE 2 kap 4a ASKA-utredningens rapport: Skatt i retur SOU 2009:12
Utsläppsrätter för koldioxid Ett marknadspris på utsläpp av koldioxid Ca 15-20 /ton koldioxid Vilket ger ca 10 öre/kwh på elpriset Elproduktion från kraftvärme påverkas, för alla fossila bränslen men: Anläggningar som förbränner hushållsavfall omfattas inte av handelssystemet. Om värmepannan eller kraftvärmepannan på en anläggning har tillstånd att elda avfall omfattas den inte av handelssystemet. Det gäller oavsett vad som sedan verkligen eldas i pannan - avfall eller inte Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Förordning (2004:1205) om handel med utsläppsrätter Undantag för Avfall: 14 Förordningen www.utslappshandel.se
Kväveoxidavgiften Omfattar pannor, gasturbiner och stationära förbränningsanläggningar på minst 25 GWh/år Återbetalas i proportion till respektive anläggnings energiproduktion Vilket innebär att endast de med störst utsläpp per producerad nyttiggjord energi blir nettobetalare Ger utrymme för utsläppsminskande åtgärder som även kan leda till ökad elproduktion T.ex. trimning av pannan, rökgasåterföring eller SNCRrening NOx-utsläppen NOx-utsläppen har minskat med 2 500 ton till 13 763 ton Specifika NOx-utsläppen har minskat med ca 50 % till 0,203 kg NOx/MWh nyttiggjord energi Avgiften är 50 kr/kg NOx Tillgodoföring år 2008: 9,96 kr/mwh Specifikt utsläpp per enhet nyttiggjord energi genomsnitt år 2008: 0,203 kg NOx/MWh nyttig energi, eller 53 mg NOx /MJ tillförd energi Lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion www.naturvardsverket.se/ nox
Kväveoxidavgiften
Elforsks syn på framtida elproduktion ur avfall Prognoser till 2030 från pannleverantörer och kraftföretag Ökade energibehov, ökade energikostnader och radikalt ändrade miljömål Leder till produktionsanläggningar med två egenskaper; Högre verkningsgrader och lägre utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser Det värmeunderlag som föreligger i olika delar av landet kommer med stor sannolikhet att utnyttjas för elproduktion Förmodligen kommer även en måttlig ökning av elverkningsgraderna att ske för både bio- och avfallseldade anläggningar. Källa Elforsk Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Elforsk rapport 08:77
Materialåtervinna, energiutvinna eller deponera avfall Materialåtervinning Ökad materialåtervinning blir dyrare (2007: ca 37 % av hushållsavfall) Deponering generellt förbjuden och dyrare Energiutvinning Förbränning (2007: ca 46 % av behandlat hushållsavfall) Biologisk behandling (2007: ca 12 %) Förbränning i KVV Samtidig elproduktion (2007: ca 11 % av all energiutvinning var elproduktion) Förbränning med enbart värmeproduktion dyrare
Produktionskostnad vid avfallsförbränning Stora kostnader Anläggningskostnader Drift & underhåll Intäkter Bränsle (mottagningsavgift) Pris på producerad fjv Pris på producerad el öre/kwh el 300 200 100 0-100 BKVV30 BKVV 30, AKVV30, AKVV3 [MW el] AKVV30 AKVV3 ELPRODUKTIONS- KOSTNAD Skatter Utsläppsrätter Kapitalkostnad Drift- och underhållskostnad Bränsle/ mottagningsavgift Elcertifikat Fjärrvärmepris -200 Källa Elforsk
Mottagningsavgift på hushållsavfall Förbränning Mottagningsavgift ca 550-1100 kr/ton motsvarar: Driftskostnader (förbränningsskatt) Arbetskostnader Kapitalkostnader för anläggningen Ev. vinster Deponiavgift för avfall från processen (20-30 %) Deponering Mottagningsavgift ca 700-1200 kr/ton motsvarar: Behandlingskostnad Deponiskatt Deponiskatt på hushållsavfall lagen [1999:673] om skatt på avfall 435 kronor per ton Deponiförbud på utsorterat brännbart avfall Deponiförbud på organiskt avfall Förbudet mot deponering är inte absolut, utan dispens kan i enskilda fall medges av länsstyrelsen.
Nytt avfallsdirektiv Avfallshierarkin införs Främja återanvändning och materialåtervinning Mål på materialåtervinning 50 % papper, metall, plast & glas 70 % byggnads- & rivningsavfall Återvinning/bortskaffande förtydligas Tröskelvärde för energieffektivitet Nytt EU-direktiv Ramdirektivet om avfall 2008/98/EG Ändringarna i svenska miljöbalken träder i kraft den 1 augusti 2010 Energieffektivitet Minst 0,65 Uppfylls av samtliga svenska anläggningar Underlättar införsel av avfall
EU:s Klimatpaketet 20 % minskade växthusgasutsläpp till 2020 Sveriges beting innebär en minskning av utsläppen med 17 % 20% producerad förnybar energi till 2020 Sverige: 49 % 20 % energieffektivisering till 2020
Sammanfattning Elpriset Marknaden för el integreras med Europas energisystem Utsläppsrätter har skapat ett pris inom EU på CO2-utsläpp från fossila bränslen Slopad avfallsförbränningsskatt 2010 ändrad bränslemix Nya ramdirektivet om avfall införs mer materialåtervinning i Europa
Tack! Fredrik Zetterlund Konsult Energi- & Processteknik Ragn-Sells Miljökonsult AB Box 744, 191 27 Sollentuna Besöksadress Hammarbacken 6A 6tr Telefon 08-623 42 14 SMS 070-927 49 78 E-post fredrik.zetterlund@ragnsells.se Hemsida www.ragnsellsmiljokonsult.se
Energieffektivitet (DIREKTIV 2008/98/EG Bilaga 2) Detta omfattar förbränningsanläggningar avsedda för kommunalt fast avfall vilkas energieffektivitet uppgår till minst 0,60 för anläggningar som tagits i drift och tilldelats tillstånd enligt gällande gemenskapslagstiftning före den 1 januari 2009, 0,65 för anläggningar som fått tillstånd efter den 31 december 2008, enligt följande formel: Energieffektivitet = (Ep (Ef + Ei)) / (0,97 (Ew + Ef)) där följande gäller: Ep är den energi som årligen produceras i form av värme eller elektricitet. Den beräknas genom att energin i form av elektricitet multipliceras med 2,6 och värme som produceras för kommersiella ändamål multipliceras med 1,1 (GJ/år). Ef är den årliga energitillförseln till systemet från sådana bränslen som bidrar till produktionen av ånga (GJ/år). Ew är den energi som kan utvinnas från det behandlade avfallet under ett år beräknad utifrån avfallets nettovärmevärde (GJ/år). Ei är den energi som importeras under ett år, bortsett från Ew och Ef (GJ/år). 0,97 är en faktor som motsvarar energiförlusterna på grund av bottenaska och strålning. Denna formel ska tillämpas i enlighet med referensdokumentet om bästa tillgängliga teknik vid förbränning av avfall.