Brattmyrliden vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan 2011-12-07
2(122)
INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 7 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 8 1 INLEDNING... 10 1.1 Bakgrund... 10 1.2 Tillståndsprocessen... 11 1.3 Omfattning... 11 1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraften... 12 1.5 Samråd... 13 2 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR... 16 2.1 Allmän beskrivning av området... 16 2.2 Vindförhållanden... 18 2.3 Riksintresse vindbruk... 18 2.4 Planer och program... 19 2.5 Naturmiljö... 30 2.6 Fauna... 37 2.7 Kulturmiljö... 40 2.8 Landskapsbild... 42 2.9 Rekreation och friluftsliv... 45 2.10 Rennäring... 47 2.11 Övriga intressen... 50 2.12 Areella näringar... 52 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 54 3.1 Lokalisering... 54 3.2 Upprättande av parklayout... 54 3.3 Exemplifierad huvudlayout... 56 3.4 Slutlig layout... 59 3.5 Beräknad produktion... 59 3.6 Torn och fundament... 59 3.7 Elanslutning... 60 3.8 Väganslutningar och montageytor... 61 3.9 Materialförsörjning... 64 3.10 Kemikalier och avfall... 65 3(122)
3.11 Tidplan... 65 4 ALTERNATIV... 66 4.1 Alternativ lokalisering... 66 4.2 Huvudalternativet... 68 4.3 Nollalternativet... 68 4.4 Alternativa utformningar inom området... 69 5 MILJÖKONSEKVENSER... 72 5.1 Mark och vatten... 72 5.2 Planer och program... 74 5.3 Naturmiljö... 76 5.4 Fauna... 78 5.5 Kulturmiljö... 81 5.6 Landskapsbild... 82 5.7 Rekreation och friluftsliv... 85 5.8 Rennäring... 86 5.9 Övriga intressen... 93 5.10 Areella näringar... 93 5.11 Hälsa och säkerhet... 94 5.12 Kumulativa effekter... 108 5.13 Påverkan under byggskedet... 108 5.14 Avveckling efter drifttiden... 110 6 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 111 6.1 Miljökvalitetsnormerna... 111 6.2 Nationella miljömål... 112 6.3 Regionala miljömål... 113 6.4 Lokala miljömål... 114 7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL... 116 8 SAMLAD BEDÖMNING... 117 9 REFERENSER... 120 4(122)
Bilagor till MKB: Bilaga 1: Samrådsredogörelse Bilaga 2a: Exemplifierad huvudlayout, A3 Bilaga 2b: Exemplifierad alternativ layout, A3 Bilaga 3: Naturvärdesinventering, Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 4: Fågelutredning, Enetjärn Natur AB Bilaga 5: Smålomsinventering, Enetjärn Natur AB Bilaga 6: Inventering av kungsörn vid Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden, Davroc konsult Bilaga 7: Fladdermusbedömning, Pelagia Miljökonsult AB Bilaga 8: Kulturmiljöanalys, steg 1, Eldrun arkeologi och landskap Bilaga 9: Rennäringsutredning, Enetjärn Natur AB Bilaga 10: Fotomontage, WSP Bilaga 11a: Bilaga 11b Ljudberäkning exemplifierad huvudparklayout Ljudberäkning exemplifierad alternativ parklayout Bilaga 12a: Bilaga 12b: Skuggberäkning exemplifierad huvudparklayout Skuggberäkning exemplifierad alternativ parklayout Figurförteckning Figur 1. Översiktskarta med projektområdet.... 17 Figur 2: Riksintresse för vindbruk samt aktuellt projektområde... 19 Figur 3: Markanvändning i Örnsköldsviks kommun. Aktuellt projektområde ligger inom röd markering.... 20 Figur 4:Av Örnsköldsviks kommun utpekade ekologiskt känsliga områden, kulturobjekt samt områden av allmänt intresse kring föreslaget projektområdet.... 22 Figur 5: Utpekat vindkraftsområde 7 Brattmyrliden i Örnsköldsviks kommun tillägg till översiktsplan 2007 gällande vindkraft.aktuellt projektområde sammanfaller till stor del med vindkraftområde nr 7.... 25 Figur 6: Gröna områden visar naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram... 27 Figur 7: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun 2011. Kartorna visar de LIS-områden som ligger inom 5 km från aktuellt projektområde. Dess lokalisering är inte skalenlig.... 30 Figur 8. Områden av riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden samt aktuellt projektområde.... 31 Figur 9: Områden med höga naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering (Pelagia Miljökonsult AB, 2011).... 35 Figur 10: Strandskyddade områden... 37 Figur 11: Häckningsplats smålom med föreslagen hänsynszon för flygväg.... 39 Figur 12: Områden/objekt med kulturhistoriskt värde enligt genomförd kutlurmiljöanalys, steg 1.... 42 Figur 13: Översiktskarta med markanvändning (skogsmarker, åkrar, sjöar, samhällen). Inritat landskapsrum (röd streckad linje) och utblickar(stjärnor).... 44 Figur 14: Områden av riksintresse för friluftslivet.... 46 Figur 15: Skoterled kring projektområdet (lila). Projektområdet i rött.... 47 Figur 16: Område av intresse för rennäringen.... 49 Figur 17: Sjöar och våtmarker som ingår i länsstyrelsens kalkningsplan och kalkas med hjälp av helikopter.... 51 Figur 18: Avsättningsområden i projektområdets närområde.... 53 Figur 19: Karta med områden som undantas enligt definierade parkutformningskrav och exemplifierad huvudlayout... 58 Figur 20: Färdiggjutet fundament (Källa: E.ON Vind).... 60 Figur 21: Transport av torn (Källa: E.ON Vind).... 61 Figur 22: Förslag på tillfartsvägar, olika färger på nyetablering och breddning och förstärkning av befintlig väg... 63 5(122)
Figur 23: Närliggande bergtäkter (rosa triangel). Projektområdet markeras i rött. Naturgrustäkter gröna cirklar redovisas också.... 64 Figur 24: Alternativ utformning.... 71 Figur 25: Fotopunkter där fotomontage har utförts.... 83 Figur 26: Fotomontage från fotopunkt öster om Trehörningsjö ca 5,5 NV km om projektområdet. Obs fotomontaget är beskuret.... 84 Figur 27: Fotomontage från fotopunkt 1, vid Lemesjö ca 1,5 km N om projektområdet. Obs fotomontaget är beskuret... 84 Figur 28: Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB)... 95 Figur 29: Ljudnivån från några vanligt förekommande ljudkällor... 96 Figur 30: Beräknad ljudspridning (Källa: E.ON Vind)... 97 Figur 31: Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider.... 99 Figur 32: Beräknad sannolik skuggtid utifrån exemplifierad huvudlayout (Källa: E.ON Vind)... 101 Figur 33: Fotomontage över hindermarkering från fotopunkt 4. Obs, montaget är beskuret.... 103 Tabellförteckning Tabell 1: Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning av vindkraftsområden... 54 Tabell 2: Styrande faktorer vid lokalisering av vindkraftverken inom projektområdet.... 55 Tabell 3: Parkutformningskrav... 55 Tabell 4: Jämförelse alternativa lokaliseringar.... 67 Tabell 5: Schablonberäkning använd yta inom projektområdet.... 73 Tabell 6: Sammanställning av bedömda konsekvenser och risker.... 117 6(122)
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER E.ON Vind Sverige AB ( E.ON Vind ) samarbetar med Holmen AB ( Holmen ) kring utvecklandet av vindkraftsprojekten Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden i Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag har bildats för respektive projekt (Åliden Vind AB, Brattmyrliden Vind AB och Bursjöliden Vind AB), i vars namn tillstånd enligt miljöbalken kommer att sökas. E.ON Vind är en del i E.ON-koncernen som i sig är ett av Europas största energibolag. Bolaget besitter lång erfarenhet av att projektera, etablera och driva vindkraft såväl på land som till havs. I november 2011 har bolaget 257 MW installerad vindkraft i Norden. Skogsindustrikoncernen Holmen tillverkar och säljer tryckpapper, kartong och trävaror. Holmen är även en av Sveriges största markägare och man besitter också stora krafttillgångar. Kontaktuppgifter: Brattmyrliden Vind AB E.ON Vind Sverige AB Holmen AB 205 09 Malmö 205 09 Malmö Box 5407 Org.nr. 556856-7597 Org. Nr: 556294-9817 114 84 Stockholm Org.nr. 556001-3301 Projektledare: Tobias Karmstig E.ON Vind Sverige AB Tfn: 0706-95 11 55 Fax: 040-97 45 30 E-post: tobias.karmstig@eon.com MKB: WSP Environmental Ola Trulsson Tfn: 040 35 43 38 Fax: 040 35 43 99 E-post: ola.trulsson@wspgroup.se Elin Börjesson Tfn: 031-727 27 90 E-post: elin.borjesson@wspgroup.se Foton, illustrationer, kartor och fotomontage samt ljud- och skuggberäkningar har, om inte annat anges, tagits fram av E.ON Vind Sverige AB och WSP Environmental. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Översiktskartan och terrängkartan Lantmäteriet MS 2006/02876. 7(122)
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Vindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser eller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen annat än under byggnationsfasen. Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kol-kondensanläggningar, är också att ett vindkraftverk kan demonteras i det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el. Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart. Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB och Holmen Energi AB som genomför en stor satsning på vindkraft. Inom ramen för Brattmyrliden vindkraftpark planeras en grupp om maximalt 33 vindkraftverk i Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag benämnt Brattmyrliden Vind AB har bildats i vars namn tillstånd kommer att sökas. Projektområdet för vindkraftparken ligger mellan sjöarna Inre Lemesjön, Yttre Lemesjön och Stor-Hattsjön, ca 6 km sydost om samhället Trehörningsjö i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk. De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en effekt på 2,0-5,0 MW. Totalhöjden (tornhöjd + rotor) kommer inte att överstiga 205 m. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är ca 800 m. Vindförhållandena inom projektområdet bedöms utifrån preliminära vindmätningar som goda och den årliga produktionen beräknas till ca 190 GWh. I dagsläget är den slutliga placeringen av vindkraftverken inte bestämd utan beskrivningen i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) utgår från ramvärden för placering av vindkraftverk och byggnation av väg mm. Dessa ramvärden definieras som parkutformningskrav vilket innebär restriktioner i placering av vindkraftverk, byggnation av väg mm utifrån vilka värden som projektområdet innefattar. Parkutformningskraven har grundat sig på flertalet studier och inventeringar såsom naturvärdesinventering, fågelinventeringar och kulturmiljöutredning. Utifrån definierade parkutformningskrav har en exemplifierad huvudlayout tagits fram som representerar ett maximalt nyttjande av projektområdet. Den exemplifierade huvudlayouten har legat till grund för miljökonsekvensbedömningen och miljökonsekvenserna bedöms och beskrivs således utifrån ett värsta fallscenario. Även genomförda ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage grundar sig på denna layout. Projektets största konsekvenser hör ihop med påverkan på landskapsbilden (inklusive påverkan från hinderbelysningen) samt påverkan under byggskede och avvecklingsskede. En påverkan på landskapsbilden är svår att undvika vid en etablering av vindkraft. Närområdets karaktär är till övervägande del av stor skala med låg komplexitet vilket medför att vindkraftverken på ett bättre sätt harmoniserar med landskapsbilden än om landskapet vore av liten skala och hög komplexitet. Miljöer med ett landskap av mindre skala och högre komplexitet finns dock kring 8(122)
Yttre och Inre Lemesjöarna och här bedöms alltså landskapet påverkas i större utsträckning. Påverkan under bygg- och avvecklingsskede hör ihop med de transporter som krävs. Vidare kan ljud- och vibrationseffekter inte uteslutas från själva anläggningsarbetet. Det ska dock tilläggas att området utgörs av skogsmark med ett rationellt skött skogsbruk, vilket påverkar områdets befintliga värden i form av naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild. Detta har även bekräftats i de underlagsstudier som genomförts inom ramen för föreliggande ansökan. Vidare medför detta att området redan idag periodvis är påverkat av maskinell aktivitet och buller. Rennäringen bedöms till följd av föreliggande enskilt projekt i och med de förebyggande åtgärder som vidtas, samt med hänseende till projektområdets status för rennäringen, inte påverkas i stor omfattning och konsekvenserna bedöms bli ringa. Vid en eventuell utbyggnad av de tre vindkraftprojekt som bedrivs i EON Vind och Holmens regi inom den berörda samebyns marker kan kumulativa effekter väntas uppstå för rennäringen. Konsekvenserna av dessa bedöms som stora om inte föreslagen kompensationsåtgärden avseende stängsling längs järnvägen genomförs. Samtidigt bedöms aktuella områden Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden vara väl lämpade för vindkraft, vilket även bekräftas i den kommunala översiktsplaneringen. Det av vikt att de områden som väl tas i anspråk för vindkraft är de mest lämpade för ändamålet och att dessa nyttjas på bästa sätt ur energisynpunkt. Bolaget anser att stora konsekvenser på rennäringen kan motiveras med den mängd förnybar elproduktion som de tre projekten medför tillsammans och de positiva konsekvenser detta medför miljön i övrigt. Om kompensationsåtgärden däremot vidtas bedöms de kumulativa konsekvenserna av aktuella projekt som ringa. Detta innebär i sig inte att kumulativa effekter på rennäringen uteblir, men att den kompensationsåtgärd som vidtas är av sådan art att en hållbar rennäring kommer kunna fortsätta att bedrivas inom området även då tillgängligheten till ett större antal områden försvåras. Den sammanvägda bedömningen av planerad etablering är att utifrån de förebyggande åtgärder som planeras är projektets negativa konsekvenser acceptabla i förhållande till den mängd förnybar energiproduktion en etablering av föreliggande omfattning innebär och de positiva konsekvenser detta medför för klimat och miljön i övrigt. 9(122)
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Vindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser eller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen annat än under byggnationsfasen. Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kol-kondensanläggningar, är också att ett vindkraftverk kan demonteras i det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el. Området kan på så sätt i princip helt återställas efter att en anläggning tagits ur bruk. Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart. Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) och Holmen AB (Holmen) som aviserat en stor satsning på vindkraft. Inom ramen för Brattmyrliden vindkraftpark planeras en grupp om maximalt 33 vindkraftverk med totalhöjden 205 meter på fastigheterna Gideå-Långviken 1:3, 1:5, 1:14 och 1:45, Byviken 1:8, 1:10, 1:43 och 1:48, Hattsjö 1:2, 1:3 1:48 och 1:100 samt Lemesjö 1:3, 1:9, 1:10, 1:15, 1:17, 1:18, 1:22, 1:27, 1:53, 1:59 och 1:98. Ett projektbolag benämnt Brattmyrliden Vind AB har bildats i vars namn tillstånd kommer sökas. Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att redovisa den miljöpåverkan som kan förväntas till följd av vindkraftsetableringen. MKB: n omfattar effekter och konsekvenser under såväl bygg-, drift- som avvecklingsskedet. Beskrivningen utgår utifrån en exemplifierad huvudlayout som visar ett sannolikt nyttjande av området mot bakgrund av områdets förutsättningar och i dag rådande teknik. Brattmyrliden Vind har som målsättning att vid tiden för etableringen tillämpa bästa möjliga teknik. Mot bakgrund av att teknikutveckling inom vindkraftsområdet ständigt fortgår kan andra modeller, med annan omgivningspåverkan i form av ljud och skuggor samt annan vindoptimering, än de som idag finns på marknaden, bli aktuella. Ett angivande i nuläget av exakta placeringar med fasta koordinater skulle kunna motverka en optimal lösning med användande av bästa möjliga teknik där områdets vindresurser nyttjas på bästa sätt, samtidigt som inverkan på miljön är så liten som möjligt. Bolaget anger därför inte några fasta koordinater i föreliggande ansökan. För att säkerställa att etableringen av vindkraft inte kommer i konflikt med områdets natur- och kulturmiljövärden samt för att minska etableringens miljöpåverkan har Brattmyrliden Vind istället valt att definiera specifika så kallade parkutformningskrav. Dessa krav kommer att ligga till grund för den slutliga placeringen av vindkraftverk, vägar, montageplatser, uppställningsplatser m.m., se vidare avsnitt 3. Vid beskrivning av miljökonsekvenserna i avsnitt 5 har utgångspunkten varit att beskriva konsekvenserna utifrån ett värsta fall, vilket innebär att konsekvenserna bedömts utifrån ett maximalt antal vindkraftverk med en maximal totalhöjd. 10(122)
1.2 Tillståndsprocessen Av bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) framgår prövningsnivåerna för etablering av vindkraftverk. För 7 vindkraftverk eller fler som är högre än 120 m, eller två eller fler vindkraftverk högre än 150 m, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Vid tillstånd från länsstyrelsen krävs inget bygglov från kommunen, men en anmälan skall lämnas in och ett startbesked krävs innan byggande av vindkraftverk får ske. För att tillstånd skall kunna meddelas krävs dock att kommunen tillstyrker etableringen. Den som avser att uppföra en tillståndspliktig vindkraftanläggning skall till en ansökan om tillstånd bifoga en MKB. I MKB: n skall beskrivas syftet med etableringen och de effekter och konsekvenser som etableringen av anläggningen innebär under såväl bygg-, drift- som avvecklingsskede. Det gäller påverkan på bland annat landskap, naturmiljön, kulturmiljön och markutnyttjandet. MKB: n skall också innehålla uppgifter som gör att det går att bedöma vilka effekter och konsekvenser som den innebär för människors hälsa och välbefinnande, t.ex. störningar till följd av ljud- eller skuggeffekter. Då den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, statliga myndigheter samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer samt enskilda som kan anses bli berörda av verksamheten. Samrådsprocessen för aktuellt projekt redovisas i avsnitt 1.5. 1.3 Omfattning Det i MKB: n studerade området omfattar det direkt berörda området i anslutning till vindkraftverken, samt övriga intressen i närområdet. Möjlig påverkan kan bland annat ske på landskapet, naturmiljön, kulturmiljön och markutnyttjandet. MKB: n innehåller även uppgifter som gör att det går att bedöma vilka effekter och konsekvenser som vindkraftparken kan komma att innebära för människors hälsa och välbefinnande, t.ex. störningar till följd ljud- eller skuggeffekter. Effekter som uppkommer av ljud och rörliga skuggor utreds inom ett område som omfattas av en radie om ca två km från gruppstationens vindkraftverk. Den visuella påverkan är mer diffus och kommer således att beröra ett större område vilket innebär att ett större påverkansområde beaktas i detta avseende. Beskrivningen av natur- och kulturvärden avgränsas till ett område på fem km från projektområdet. Följande frågeställningar bedöms som relevanta: Naturmiljö (påverkan på naturskyddade områden så som riksintresseområden, Natura 2000- områden osv., områden med höga naturvärden så som sumpskogsområden, naturvärdesobjekt, nyckelbiotoper samt påverkan på fladdermöss och fågelliv) Landskapsbild (påverkan på den visuella miljön kring närliggande bostäder samt landskapet i stort. Illustreras med fotomontage) Rekreationsintressen (visuell påverkan på omgivande områden) Hälsa och säkerhet (ljudstörningar, skuggor och reflexer) Naturresurser (påverkan på mark- och vatten, arealåtgång) 11(122)
Risker och sabotage (tillgänglighet för räddningstjänsten, säkerhet vid arbete, brandrisker) Påverkan under byggskedet (omgivningspåverkan genom byggnationsarbete, monteringsplatser, upplag samt bilvägar). Kulturmiljö (påverkan på skyddade områden så som riksintresseområden och kulturmiljöreservat samt fornlämningar) Påverkan på rennäringens intressen I övrigt kommer att redovisas hur vindkraftanläggningen förhåller sig till de nationella, regionala och lokala miljömålen samt miljökvalitetsnormer. 1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraften Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående förnybara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska komma från förnybara energikällor. I februari 2009 föreslogs att 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från förnybara energikällor sattes till 25 TWh till år 2020. Vidare antogs regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik av riksdagen i juni 2009, vilket innebar en ny planeringsram på 30 TWh för vindkraft i Sverige till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år 2020. Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade Energimyndigheten deluppdrag 1 ökad ambitionsnivå. Förutom att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a. också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år 2020. Ur rapporten för deluppdrag 1 kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att nå målet till år 2020. År 2010 producerade vindkraften ca 3,5 TWh medan produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra med uppemot 12 TWh. Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år 2020. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ej några specifika utbyggnadsmål avseende vindkraft. Dock finns generella mål om att andelen energi från förnybara källor ska öka i länet inom ramen för det regionala miljömålet God bebyggd miljö. Länsstyrelsen har även antagit en vindkraftpolicy för länet som uttrycker länsstyrelsens positiva inställning till förnybara icke förorenande energikällor såsom 12(122)
vindkraft. Länsstyrelsen vill medverka till att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. 1 1.5 Samråd 1.5.1 Allmänt om samrådsprocessen Den planerade vindkraftsanläggningen kräver tillstånd enligt 9 kap MB. Då den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd ske med en utökad krets utöver länsstyrelsen, kommunen och de som kan antas vara särskilt berörda. Nedan ges en översiktlig beskrivning över genomförda samråd. En fullständig samrådsredogörelse återfinns i bilaga 1. 1.5.2 Myndighetssamråd Ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Örnsköldsviks kommun genomfördes den 22 mars 2011. Vid samrådet deltog från kommunen miljöinspektör, biolog och byggnadsinspektör. Från länsstyrelsen deltog kulturmiljöhandläggare, miljöhandläggare och handläggare för rennäring. Kommunen lämnade upplysningar om att det område som utpekats som område för vindbruk i kommunens tematiska tillägg gällande vindkraft skiljer sig från riksintresset eftersom de baserats på vinddata för olika höjder i den vindkartering som gjorts av MIUU. Kommunens bedömning baseras på vindhastigheten på 103 m höjd medan utpekande av riksintresseområdet baserade sig på 72 m höjd. Aktuellt projektområde sträcker sig längre i nordvästlig riktning än vad riksintresseområdet gör. Kommunen upplyste även om att projektområdets utsträckning i sydost har begränsats i det tematiska tillägget till ÖP för vindkraft på grund av naturvårdsskäl. Om bolaget vill nyttja ett större område mot sydost än det område som pekats ut i kommunens tematiska tillägg krävs en utredning av områdets naturvärden och ett positivt besked från Naturskyddsföreningen. De områdesgränser som pekats ut som fasta i norra och nordöstra delen av området i det tematiska tillägget för vindkraft kan tänjas om bolaget kan visa att samtliga krav avseende ljud och skuggor kan innehållas vid närliggande bostäder. De synpunkter som länsstyrelsen och kommunen framförde under mötet som centrala att belysa i föreliggande MKB är: (i) en redovisning av hur det kommunala tematiska tillägget till ÖP gällande vindkraft uppfylls på både ett generellt och områdesspecifikt plan, (ii) en redovisning av möjlig anslutningspunkt till elnätet, (iii) en tydlig redovisning av vilka förebyggande åtgärder bolaget gör, (iv) redovisning av inkomna synpunkter under samrådsprocessen samt hur de beaktas i projektet. I övrigt lämnades uppgift om att inventering av naturvärden och rovfågel, bedömning av förekomst av fladdermöss, arkeologisk utredning (steg 1) samt en analys av 1 Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands läns vindkraftspolicy Lokalisering, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering, 2001 13(122)
projektets påverkan på rennäringen inklusive samråd med Vilhelmina Norras sameby samt sametinget ska genomföras. 1.5.3 Samrådsmöte med sakägare, allmänheten och övriga intressenter Ett samrådsmöte ägde rum måndagen den 30 maj 2011 på Kerstins Udde i Trehörningssjö. Till samrådet hade samtliga närboende inom ca 1 500 m från den planerade anläggningen inbjudits via personliga brev som skickades ut den 17 maj 2011. En inbjudan till samrådet publicerades även i de lokala tidningarna Örnsköldsviks Allehanda och Tidningen Sju, samt annonserades på anslagstavlor i Trehörningssjö. Samrådet hölls i form av ett s.k. öppet hus med utställning. Upplägget innebär att allmänheten som inbjudits till samrådet har möjlighet att besöka det öppna huset när det passar dem bäst mellan vissa fastställda tider. I detta fall var tiden satt till mellan klockan 17.00 och 21.00. I utställningen gavs besökarna information via bl.a. posters, informationsblad och bildspel. Besökarna gavs tillfälle att gå runt och ta del av utställningen. Representanter för sökanden tog emot besökarna och var behjälpliga med att visa runt och svara på frågor. Målsättningen var att ha så många representanter på plats att alla deltagare skulle få möjlighet till ett personligt bemötande samt ha möjlighet att ställa frågor och föra eventuella diskussioner. Vid samrådet närvarade tre representanter från E.ON Vind, en representant från Holmen Energi AB samt en representant från WSP. Under samrådet delades även en blankett ut till besökarna där eventuella synpunkter med anledning av föreslagen etablering kunde lämnas. Möjlighet fanns även att lämna synpunkterna direkt på samrådet, både muntligen eller genom att lämna blanketten. Sista dag att inkomma med yttrande angående etableringen var den 20 juni 2011. Antalet besökare under kvällen var ca 35 stycken och utgjordes huvudsakligen av närboende. Minnesanteckningar från samrådet redovisas i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Här framgår även de synpunkter som framkommit samt beskrivning av hur dessa har tagits hänsyn till i den fortsatta planeringen av vindkraftparken. 1.5.4 Samrådsmöte med samebyar Projektområdet ligger inom Vilhelmina norra samebys vinterbetesmarker. Tillsammans med Enetjärn Natur AB har därför två samrådsmöten hållits med representanter för samebyn. Utifrån bl.a. samråden har Enetjärn Natur AB genomfört en rennäringsutredning som utreder den planerade vindkraftanläggningens påverkan på rennäringen. Utredningen beskrivs i avsnitt 2.10. Samråd med samebyarna har genomförts vid tre mötestillfället. Ett informationsmöte, i Åsele den 22 mars 2011, ett samrådsmöte i Åsele18 maj och ett i Dikanäs den 17 augusti. Den rennäringsanalys som presenteras i föreliggande handlingar har tagits fram som ett resultat utifrån vad som framkom under 14(122)
samrådsprocessen med samebyarna. Samråd med samebyn har varit en viktig del i utredningen av verksamhetens konsekvenser för rennäringen då renskötarna besitter expertis inom sin verksamhet. Inom samebyn finns erfarenhet kring hur rennäringen tidigare påverkats av olika verksamheter samt vilka andra planer på vindkraftanläggningar som finns inom samebyns områden. Minnesanteckningar från samråden redovisas i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Här framgår även de synpunkter som framkommit. 15(122)
2 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Allmän beskrivning av området Den föreslagna vindkraftparken ligger mellan sjöarna Inre Lemesjön, Yttre Lemesjön och Stor-Hattsjön, ca 6 km sydost om samhället Trehörningsjö i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Parken planeras att etableras på fastigheterna Gideå- Långviken 1:3, 1:5, 1:14 och 1:45, Byviken 1:8, 1:10, 1:43 och 1:48, Hattsjö 1:2, 1:3 1:48 och 1:100 samt Lemesjö 1:3, 1:9, 1:10, 1:15, 1:17, 1:18, 1:22, 1:27, 1:53, 1:59 och 1:98. Det aktuella projektområdet utgörs av en skogbeklädd småkuperad höjdplatå med höjder mellan 225-350 meter över havet. Höjdskillnaderna inom området är böljande utan dramatiska topografiska inslag. Mellan platåns högsta toppar ligger lägre belägna marker på omkring 290-310 m över havet som rymmer ca 10 sjöar och tjärnar. Myrmarker förekommer i en mindre utsträckning inom området. Skogen utgörs främst av gran av blandad ålder, äldre skog blandas med uppväxande ungskog och hyggen. Området genomkorsas av ett antal skogsbilvägar. Bostadsbebyggelse i projektområdets närhet finns främst kring de kringliggande sjöarna Yttre Lemesjön i öst, Inre Lemesjön i norr och Stor- och Lill-Hattsjöarna i sydväst. Närmaste sammanhållna bebyggelse finns i Trehörningsjö samhälle som ligger ca 6 km nordväst om projektområdet vid Lemesjöns nordvästra strand. Här passerar även norra stambanan. De närmaste bostäderna återfinns ca 800 m från projektområdet. Närmaste kyrka är Trehörningsjö kyrka som ligger ca 8 km nordväst om projektområdet. I figur 1 redovisas projektområdets utbredning. 16(122)
Figur 1. Översiktskarta med projektområdet. Inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk. Aktivt skogsbruk innebär kontinuerliga förändringar i naturmiljön och landskapsbilden genom gallring och avverkning, vilket påverkar områdets karaktär. 17(122)
2.2 Vindförhållanden Vindmätningar i mätmast har skett sedan 2009. Ytterligare en mast kommer att uppföras under 2011. De mätningar som genomförts hittills tyder på vindförhållanden som är väl lämpade för vindkraft. Då mätningar skett sedan 2009 kommer kunskapen om projektområdets vindförhållanden bli allt mer detaljerad efterhand som vindmätningsprogrammet fortgår. 2.3 Riksintresse vindbruk Ungefär hälften av projektområdet ligger inom ett område av riksintresse för vindbruk, se figur 2. Detta innebär att denna del av området bedöms som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft på ett nationellt plan. Bedömningen har gjorts bland annat med hänsyn till områdets medelvind samt befintliga skyddsvärden och skyddsavstånd till bebyggda områden. Kommunerna har i uppgift att ta med utpekade riksintresseområden i sin översiktsplanering. Översiktsplanerna är sedan vägledande vid prövning om tillstånd för mark- eller vattenanvändning i ett enskilt fall. Då ställs också riksintresset för vindbruk mot andra befintliga riksintressen, exempelvis naturvård, kulturminnesvård, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart. I ett tredje steg gör oftast projektören en fördjupad utredning av områdets lämplighet vilken, beroende på förutsättningarna, visar hur pass lämpligt riksintresseområdet bedöms vara och hur stor del av det som kan utnyttjas. Alltså kan även andra områden vara lämpliga för vindkraft än de som är utpekade som riksintresseområden. I detta fall breder projektområdet ut sig längre åt nordväst i förhållande till riksintresseområdet. 18(122)
Figur 2: Riksintresse för vindbruk samt aktuellt projektområde. 2.4 Planer och program Översiktsplan Gällande översiktsplan (ÖP) för Örnsköldsviks kommun antogs 2007. En ny översiktsplan (förslag till ÖP) håller på att tas fram. En skiss till översiktsplan ställdes ut på samråd under sommaren och hösten 2011 fram till den 16 oktober. För de flesta av frågorna som behandlas i planen föreslås inte några betydande förändringar jämfört med gällande plan från 2007. 19(122)
Figur 3: Markanvändning i Örnsköldsviks kommun. Aktuellt projektområde ligger inom röd markering. I sin översiktsplanering har Örnsköldsviks kommun pekat ut ekologiskt känsliga områden samt områden som är av intresse för friluftslivet, utöver de av andra myndigheter identifierade naturvärden och kulturvärden. Nedan redovisas de områden som är belägna inom ett avstånd av ca 5 km från föreslaget etableringsområde. De områden som är belägna längre bort bedöms inte kunna påverkas till följd av föreslagen etablering. Den interaktiva karta som redovisar översiktsplanen är den samma för ÖP 2007 som förslag till ÖP 2011, se figur 4. I projektområdets närhet finns ett antal områden som av kommunen utpekas som ekologiskt känsliga. Enligt planen har utpekade områden sådana egenskaper att de bör åtnjuta skydd enligt kap. 3 6 MB och ska därför skyddas mot åtgärder som kan skada deras naturvärden. I dessa områden ska även vindkraftverk undvikas enligt kommunens ÖP. 2 Inom projektområdet är Övre Myrvattsbäcken utpekat som ekologiskt känsligt område enligt Bilaga 4 till översiktsplanen, kategori i viktiga reproduktionsområden för fiskar. Bäckens lokalisering visas i figur 4. I övrigt finns inga riktlinjer för mark- och vattenanvändningen inom projektområdet. Ekologiskt känsliga områden i påverkansområdets närhet är Inre Lemesjön nordväst om projektområdet, Yttre Lemesjön, Flärke hagmark vid Yttre Lemesjöns södra spets, Storbäcken strax sydväst om området, Stor-Hattsjön, Lill-Hattsjön och 2 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 2007 20(122)
Hattsjöån sydväst om projektområdet, Gryssjön samt Flyggsjöberget. 3 Några av dessa områden sammanfaller även med länsstyrelsens naturvårdsprogram, se nedan. Kommunen har även pekat ut områden av allmänt intresse för friluftsliv. Två av dessa områden återfinns inom projektets närhet. Ca 5 km sydost om projektområdet finns friluftsområdet Flärke som består av två delområden. Södra delarna av friluftsområdet Önskasjön-Hemlidenområdet Trehörningsjö återfinns ca 5 km nordväst om projektområdet. Vidare är Gideälvens skolområde, Byviken, utpekat som närnaturområde för skola. Området är ett skogsområde ovanför en förskola samt ett område vid Yttre Lemesjön. Flärke elljusspår och Trehörningsjö utgör samrådsområde för skogsbruk. Inga områden av värde för kulturmiljö har pekats ut inom 5 km från aktuellt projektområde. 4 Utpekade värdeområden enligt Örnsköldsviks ÖP visas i figur 4. 3 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 4, 2007, karttjänst, http://ornkartan.ornskoldsvik.se/karta/?oversiktsplan, 2011-06-08 4 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 2007 21(122)
Figur 4:Av Örnsköldsviks kommun utpekade ekologiskt känsliga områden, kulturobjekt samt områden av allmänt intresse kring föreslaget projektområdet. 5 Tematiskt tillägg för vindkraft I detta avsnitt beskrivs de riktlinjer som gäller för vindkraftsutbyggnaden enligt ÖP 2007 och enligt kommunens tematiska tillägg för vindkraft, Vindkraft i Örnsköldsvik 5 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, karttjänst, http://ornkartan.ornskoldsvik.se/karta/?oversiktsplan, hämtad 2011-10-28 22(122)
som antogs som ett tillägg till ÖP 2008. Riktlinjerna i tillägget gällande vindkraft gäller som komplement till ÖP 2007 och innehåller några avsteg från ÖP 2007. I planerna framgår riktlinjer angående var och hur man i kommunen vill etablera vindkraft. Som bakgrund finns även redovisat vilka överväganden som gjorts i viktiga tematiska frågor vid framtagandet av planen. Frågor som behandlas är vindförutsättningar, miljöpåverkan, friluftsliv och turism, rennäringen, areella näringar, infrastruktur, försvaret, buller, skuggor, säkerhet, markägarfrågor, lokalt ägande samt nationella och regionala intressen och mål. I framtagandet av planen har även Västernorrlands läns vindkraftspolicy beaktats. Övergripande riktlinjer som gäller all vindkraftsetablering har angivits i ÖP 2007. Därutöver gäller generella riktlinjer från det tematiska tillägget för vindkraft som i första hand avser utpekade vindkraftområden. Slutligen har detaljerade riktlinjer för varje respektive utpekat vindkraftsområde specificerats i det tematiska tillägget. De övergripande riktlinjerna i ÖP 2007 innehåller främst guidning om i vilka områden kommunen anser att vindkraft kan byggas samt generella riktlinjer för byggnation i anslutning till områden av särskilt intresse för friluftsliv, natur- och kulturvård, riktlinjer för buller samt avstånd till bostäder. De generella riktlinjerna i det tematiska tillägget handlar främst om hur tillståndsoch bygglovshanteringen ska skötas av verksamhetsutövaren samt riktlinjer kring utformningen av vindkraftsparker. Inom det tematiska tillägget för vindkraft har 12 utbyggnadsområden för vindkraft pekats ut. Projektområdet för den aktuella etableringen sammanfaller till stor del med vindkraftsområde 7, Brattmyrliden, se figur 5. 6 För varje respektive utpekat område har en fördjupad analys gjorts där kommunens identifierade ekologiskt känsliga områden, friluftsvärden m.m. tagits hänsyn till. Vid utpekandet av vindkraftsområden har två olika nivåer av områdets avgränsning använts, ett där gränserna är absoluta på grund av de skyddsintressen som finns i områdets närhet samt ett där bedömningen av områdesgränserna är mer allmän. I det senare fallet kan placeringen av verk och andra åtgärder utanför områdesgräns prövas av plan- och miljönämnden. Nedan beskrivs specifika riktlinjer för vindkraftsområde 7 Brattmyrliden: Särskild hänsyn ska tas vid vägdragning och placering av verk till de av Skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoperna som finns inom projektområdet. Särskild hänsyn ska tas vid vägdragning och placering av verk till det kulturminne, en tempelsten, som finns inom projektområdet. Särskild hänsyn ska tas vid vägdragning och placering av verk till det av kommunen identifierade ekologiskt känsliga området Övre Myrvattsbäcken. 6 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik Tillägg till Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 15 december 2008 23(122)
Hänsyn ska tas till de fiskesjöar som finns i området, framförallt Svarttjärn, Stor Röjdtjärnen, Långtjärnen, Storkvarnstenen och Hattsjö-Röjdtjärn. Sökanden ska vid tillståndsprövningen visa att oönskade skuggningseffekter ej uppstår för bebyggelsen vid Yttre Lemesjön. Gränser till utpekat vindbruksområde är absoluta i norr och öster. Under samrådet med länsstyrelse och kommun 22 mars 2011 inför föreliggande ansökan tydliggjordes att den absoluta gränsen i områdets norra och nordostliga var satta för att uppfylla en generell riktlinje om 1 000 meter till bostadshus. Denna riktlinje ska dock ej ses som absolut. Om krav avseende ljud och skuggor gentemot närliggande bostäder uppfylls på ett tillfredsställande sätt kan gränserna ses som mer flexibla, se samrådsredogörelse bilaga 1. Vidare påpekades att stora projekt är att föredra för att optimera utnyttjandet av mark- och vindresurser. 24(122)
Figur 5: Utpekat vindkraftsområde 7 Brattmyrliden i Örnsköldsviks kommun tillägg till översiktsplan 2007 gällande vindkraft. 7 Aktuellt projektområde sammanfaller till stor del med vindkraftområde nr 7. Vindkraftpolicy för Västernorrlands län 2001 fastställde Länsstyrelsen en vindkraftpolicy för länet. I policyn uttrycker Länsstyrelsen att man är positiv till förnybara icke förorenande energikällor såsom vindkraft, då Länsstyrelsen vill medverka till att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Viktigt är att vindkraftverken lokaliseras så att negativ påverkan på 7 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik Tillägg till Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 15 december 2008 25(122)
länets långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter kan undvikas. Enligt policyn är det även viktigt att vid etablering av vindkraft anpassa formationen av verken så att vinden kan utnyttjas på bästa sätt samt att placeringen i landskapet blir harmonisk. 8 Detaljplan Aktuellt projektområde omfattas inte av någon detaljplan. I det tematiska tillägget till ÖP för vindkraft beskrivs hur frågor gällande detaljplan ska hanteras. Syftet är att förutsättningarna för utpekade vindkraftsområden ska vara klarlagda i översiktsplanen, varför det inte ska vara nödvändigt att upprätta detaljplan för dessa. 9 Naturvårds- och kulturmiljöprogram Naturvårdsprogram En revidering av kommunens naturvårdsprogram pågår. I dagsläget arbetar kommunens naturgrupp med att revidera förslag till program efter inkomna synpunkter under samrådet som genomfördes fram till december 2010. Programmet är ett strategiskt dokument som innehåller arbetssätt och riktlinjer för kommunens arbete med natur gällande exempelvis områdesskydd, naturhänsyn, friluftsliv, kulturmiljö och naturturism. Områden med naturvärden pekas i stället ut i samband med översiktsplanen, se ovan. Naturvårdsprogrammet innehåller även ett åtgärdsprogram för 2011-2014. Syftet med programmet är att det ska vara vägledande för facknämndernas verksamhetsplanering och styrning. 10 Västernorrlands län har en naturvårdsplan där ett antal så kallade naturobjekt i närheten av projektområdet ingår, se figur 6. 8 Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands läns vindkraftspolicy Lokalisering, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering, 2001 9 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik Tillägg till Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 15 december 2008 10 Örnsköldsvik kommun, http://www.ornskoldsvik.se/kommunen/samhallsutveckling-ochplanering/pagaende-planer-och-projekt/planer-och-program-pa-samrad/naturvardsprogram-forslag.html, hämtad 2011-05-13 26(122)
Figur 6: Gröna områden visar naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram Naturvårdsobjekten har klassats enligt en tregradig skala där 1 är högsta naturvärde, 2 är mycket högt naturvärde och 3 är högt naturvärde. Yttre Lemesjön nordöst om projektområdet har naturvärdesklass 3 med hänsyn till förekomst av istidsrelikten relictacanthus lacustris. Äng på Hattsjö 1:46 väst om projektområdet har naturvärdesklass 3 då området innefattar små hävdade hackslåttytor med typisk ängsflora. 27(122)
Strandbete vid NV Lill-Hattsjön söder om projektområdet har naturvärdesklass 3 med hänsyn till att området är en betad strandäng med bl.a. ängsull och trådtåg. Även en Strandäng på Hattsjö 1:67 har naturvärdesklass 3 med hänsyn till att området är en betad strandäng med väl utvecklad kortskottvegetation med bl.a. nålsäv och revsmörblomma. Flyggsjöberget väst om projektområdet har naturvärdesklass 3 med hänsyn till sitt värde som sydväxtberg med bl.a. den nordligaste kända växtplatsen för lövbinda samt med hänsyn till ornitologiska värden. Stor-Hattsjön sydväst om projektområdet är av naturvärdesklass 3 på grund av förekomst av istidsrelikten pontoporeia affinis. Husån som rinner öst om projektområdet har naturvärdesklass 3 då ån är ett framstående exempel på en större oligohumös skogså med stora djupa källsjöar som fungerar som reningsverk. Ån är ett viktigt strömekosystem för harr, öring och flodkräfta. I den sydöstra utkanten av projektområdets påverkansområde finns Stor/Lill- Fäbodtjärnmyrarna med naturvärdesklass 2. Området är ett stort opåverkat myrkomplex. Våtmarksinventering Våtmarksområdet St. Fäbodtjärnmyran sammanfaller även med identifierat område i den våtmarksinventering som genomförts av Västernorrlands länsstyrelse. Området ligger ca 4 km sydöst om projektområdet, se figur 6. Inga identifierade våtmarksområden finns i övrigt inom eller i projektområdets närhet. 11 Kulturmiljöprogram Örnsköldsviks kulturmiljöprogram antogs 2003. I programmet finns en sammanställning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt. Det finns inte några utpekade områden med värdefull kulturmiljö inom eller i projektområdets närhet. 12 I programmet utpekas även översiktliga bevarandemål, häribland kan målet utmarkernas fäbodar och torpkolonisation och skogsbrukets lämningar nämnas. 13 En omarbetning av det regionala kulturmiljöprogrammet Kulturarv nu för innevarande period pågår under 2011. Det nya programmet tas fram gemensamt av Länsstyrelsen i Västernorrland, Landstinget Västernorrland och Murberget Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöprogrammet är ett strategiskt dokument där olika fokus för det regionala kulturmiljöarbetet under 2011-2015 pekas ut. 11 Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/, hämtad 2011-05-17 12 Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, 2003, interaktiv karta, http://ornkartan.ornskoldsvik.se/kulturobjekt/, hämtad 2011-06-01 13 Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, 2003 28(122)
Kulturmiljöprogrammet innehåller inte några riktlinjer eller utpekanden av skyddsvärda områden. 14 Översiktsplan för strandskydd Inom Örnsköldsviks kommun pågår för närvarande ett arbete med att utarbeta ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan vad gäller strandskydd. Samråd har hållits kring förslaget till översiktsplan i två omgångar under 2010 och 2011. Ett antal mindre ändringar och kompletteringar är föreslagna inför antagandet som ska inarbetas i planen efter antagandet. Antagande av planen förväntades ske sommaren 2011, någon antagen plan har ännu inte publicerats. Förslaget redovisar områden där landsbygdsutveckling kan utgöra skäl till dispens från strandskyddet samt andra strandskyddsfrågor, så kallade LIS-områden.15 I omgivningen kring aktuellt projektområde finns några utpekade förslag till LISområden. Närmast ligger område 4 Trehörningsjö-Yttre Lemesjön. Området sträcker sig längs sjöns västra strand samt längs Inre Lemesjöns västligaste stränder vid Brännskatan. De närmaste delarna återfinns ca 1,2 till 1,9 km från projektområdet. Området är utpekat som LIS-områden för bostäder. Norr om projektområdet återfinns LIS-område 3 Trehörningsjö-Inre Lemesjön som innehåller delområden för bostäder samt turism. Närmaste delområde återfinns ca 2,3 km norr om projektområdet. Ett delområde inom LIS-område 5 Långviksmon ligger i närheten av aktuellt projektområde, delområde Flyggsjö, ca 3,5 km sydväst om projektområdet. Områden för både bostäder har här pekats ut. 16 De delområden som berörs visas i figur 7 nedan. 14 Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands läns landsting och länsmuseet i Västernorrland, Kulturarv i utveckling Strategiskt kulturarvsprogram för Västernorrland 2011-2015, Remissutgåva 2011-04-27, http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/nyheter/2011/pages/kulturarv-i-utveckling--- strategiskt-program-for-vasternorrland-2011-15.aspx, hämtad 2011-06-01 15 Örnsköldsviks kommun, Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun, mars 2011 16 Örnsköldsviks kommun, Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun, Kartbilaga - Redovisning av områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden), mars 2011 29(122)
Figur 7: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun 2011. Kartorna visar de LISområden som ligger inom 5 km från aktuellt projektområde. Dess lokalisering är inte skalenlig. 2.5 Naturmiljö Riksintressen och övriga skyddade områden har studerats inom ca 5 km från aktuellt projektområde. Figur 8 redovisar riksintresse för naturvården och Natura 2000- områden inom ett avstånd om 5 km från projektområdet. Inga naturreservat, djuroch växtskyddsområden eller områden med landskapsbildskydd återfinns inom detta område. 17 Nedan följer en beskrivning av dessa. Därefter redovisas den naturvärdesinventering som genomförts inom ramen för föreliggande MKB. Här ingår studie av de nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogsområden som ingår i Skogsstyrelsens material samt eventuella identifierade värden i länsstyrelsens äng- och hagmarks- samt våtmarksinventeringar. 17 Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/, hämtad 2011-05-17, Länsstyrelsen Västernorrlands län, http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/skyddsformer/pages/default.aspx?keyword=inventering+%c3%96rnsk%c3%b6ldsvik, hämtad 2011-05-17, Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, karttjänst, http://ornkartan.ornskoldsvik.se/karta/?oversiktsplan, hämtad 2011-06-08 30(122)
Figur 8. Områden av riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden samt aktuellt projektområde. Riksintresse för naturvård Områden av riksintresse för naturvård utgör en del av miljöbalkens hushållningsbestämmelser vilka syftar till en god hushållning med mark, vatten och naturresurser. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresseområdena utgör ett urval av områden som innehar de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller 31(122)
internationellt perspektiv. Naturvårdsverket avgör vilka områden som de bedömer vara av riksintresse för naturvård. Flärke/Byviken ligger ca 1,4 km från projektområdet vid Yttre Lemesjöns södra spets. Området utgörs av bl.a. hackslått, öppen hagmark, björkhage och sötvattenstrandäng och har värden i form av ängsmark, naturbetesmark och flora. Området är utpekat som riksintresse på grund av sin representativitet för naturtypen och sitt sällsamma slag. Området ingår även i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet. En fortsatt och utökad skötsel är förutsättning för områdets bevarande. Förutom upphörd hävd kan områdets värden hotas av skogsplantering, bebyggelse, täkter samt lednings- och vägdragningar. Ca 4 km nordöst om projektområdet, nordost om Yttre Lemesjön, finns ett utpekat riksintresseområde för naturvård, Lögdeälven, se figur 8. Lögdeälvens huvudfåra med biflöden är utpekat som riksintressant för naturvården. Älven är även skyddad mot framtida vattenkraftsutbyggnad enlig kap. 4 6 MB och är en av de outbyggda så kallade nationalälvarna. Delar av Lögdeälven är även utpekade som Natura 2000- områden. Älven rinner från Gransjön i Stöttingfjällsområdet mellan Vilhelmina och Åsele, är 192 km lång och har ett avrinningsområde om 1 600 km 2. 18 Lögdeälven och dess omgivning rymmer flertalet ovanliga naturtyper och arter. Särskilt visar den tydligt på landskapets utveckling. Utter finns i hela älven och i flertalet biflöden. Andra nämnvärda förekommande arter är flodpärlmussla, havsöring, lax, harr och siklöja. 19 Natura 2000 Natura 2000 utgör det nätverk av skyddsvärda områden som alla EU:s medlemsstater ska bidra till att skapa enligt de två EU-direktiven, Habitatdirektivet och Fågeldirektivet. Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med naturtyper och arter som är av gemensamt intresse för EU. Direktiven är implementerade i svensk lag och gäller så som svensk rätt. Syftet med nätverket är att bidra till den ekologiska mångfalden inom gemenskapen och Sverige har som medlemsland åtagit sig att se till att de arter och naturtyper som finns upptagna på EU:s lista har en gynnsam bevarandestatus, d.v.s. att genom bevarandeåtgärder tillse att de kommer att finnas kvar i en långsiktigt hållbar utveckling. Enligt miljöbalken krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, 7 kap. 28a MB. Holmsjön och Bergsjön är de närmast belägna delarna av det Natura 2000-område som återfinns inom 5 km från projektområdet. Sjöarna ingår i Natura 2000-område för Lögdeälven med biflöden och återfinns ca 3,7 km från projektområdet öst om Yttre Lemesjön. Området är även av riksintresse för naturvård, se beskrivning ovan. Lögdeälven med biflöden är utpekad som Natura 2000-område enligt Habitatdirektivet med hänseende till förekomst av oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder, naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ samt vattendrag med glytbladsvegetation eller 18 Länsstyrelsen Västernorrlands län, Bevarandeplan Natura 2000, Herrbergsliden SE0710082, 2005-08- 11 19 Länsstyrelsen Västerbottens län, Riksintressen för naturvård del 2, ISSN 0348-0291 32(122)