En kort guide om euron Ekonomi och finans
Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första gången att dyka upp i europeiska banker, kassaapparater, plånböcker och fickor. Det innebar ännu ett stort steg mot ekonomisk integration i Europa, en process som inleddes med att Europeiska ekonomiska gemenskapen grundades 1957. 1957 1992 1999 2002 Då och nu: På väg mot euron Europeiska ekonomiska gemenskapen grundas och skapar en gemensam marknad där varor, människor, tjänster och kapital kan röra sig alltmer fritt mellan medlemsstaterna. Den gemensamma marknaden blomstrar och expanderar, men handeln hindras på grund av de många olika valutorna. I Maastrichtfördraget bestäms att Europa ska ha en stark och stabil gemensam valuta för det 21:a århundradet. Euro lanserades som virtuell valuta. Euron ser dagens ljus och omkring 8 miljarder eurosedlar och 38 miljarder euromynt sätts i omlopp. Utvidgningen av euroområdet, som har skapat världens näst största ekonomi, är en fortlöpande process. Vad är syftet? Syftet med euron och Ekonomiska och monetära unionen EMU är att få våra ekonomier att fungera mer ändamålsenligt och effektivt, vilket ytterst ger européerna fler arbetstillfällen och större välstånd. En närmare titt på euron Symbolen för euron är. Utformningen av eurosedlarna är gemensam för alla medlemsstater i euroområdet. Euron i världen Man kan bli förvånad över hur vitt spridd euron är! Den används i Västindien (Guadeloupe, Martinique och Saint-Barthélémy), i Indiska oceanen (Mayotte och Réunion) och i Atlanten (Azorerna, Kanarieöarna, Madeira, Saint-Pierre-et-Miquelon) samt i Ceuta och Melilla på Afrikas nordkust och i Franska Guyana i Sydamerika. Den används också som inhemsk valuta i Monaco, San Marino, Vatikanen och Andorra, och som de facto-valuta i Kosovo och Montenegro. Olika säkerhetsdetaljer har lagts in i eurosedlarna. Ta en titt själv och kontrollera! Euromynten har en gemensam sida, medan den andra sidan är specifik för respektive land.
Euromyterna, är de verkligen sanna? Euromyt: Euron fick priserna att gå upp Genom att minska inflationen och öka konkurrensen gör euron faktiskt tillvaron billigare! Statistik över konsumentprisutvecklingen visar i själva verket att införandet av euron orsakade betydligt mindre prisökningar än vad som folk i gemen trodde och den övergripande effekten på priserna var mycket liten (en engångseffekt på 0,1 0,3 % 2002). Euromyt: Euron innebär en negativ inskränkning av den nationella suveräniteten En del av suveräniteten sammanförs frivilligt med övriga euroländers när ett land inför euron, eftersom regeringarna måste samordna sin ekonomiska politik och kontrollera sina utgifter. I dagens globaliserade värld är nationell suveränitet ett relativt begrepp. Genom att samordna sin politik kan regeringarna faktiskt öka sitt inflytande på det ekonomiska området. Fakta och siffror När euron infördes, sattes 38 miljarder euromynt i omlopp. Det är ungefär 124 euromynt för varje person i euroområdet vid den tidpunkten. Under det första årtiondet efter eurons införande 1999 skapades omkring 8,7 miljoner nya arbeten i euroområdet, jämfört med endast 1,5 miljoner under de sju åren dessförinnan. De genomsnittliga kostnaderna för att överföra 100 euro har sänkts från 24 euro till 2,40 euro sedan bestämmelser om gränsöverskridande betalningar i euro infördes 2001. Sedan december 2006 har värdet på de cirkulerande euromynten och eurosedlarna som regel varit högre än värdet på amerikanska dollar i omlopp. 8,7 milj. 24 1,5 milj. 1992 1999 2009 2001 2,40 2006 Stöd till jobbskapande Reducerade överföringsavgifter Konkurrens på global nivå
Reglerna för att anta och reglera euron Gropar i vägen Den senaste tidens finansiella kris och statsskuldskris har visat på svagheterna vad gäller samordningen av den ekonomiska politiken i EMU. Som svar på detta har EU skärpt regler och förfaranden som länderna i euroområdet följer för att samordna sin ekonomiska politik och budgetpolitik. Dessa förändringar kommer att hjälpa våra ekonomier att återhämta sig från krisen och bidra till att förhindra att liknande kriser upprepas i framtiden. Medlemskap Alla EU-länder har rätt att gå med i eurosamarbetet. Länder som vill ansluta sig måste emellertid uppfylla ett antal kriterier för att visa att deras ekonomier är redo för euron som valuta. Medlemskaps- eller konvergenskriterierna är ett test som ska visa om de offentliga finanserna vilar på en bärkraftig grund med hänsyn till riktmärken för offentliga underskott och skulder. Syftet är också att se till att ett land har uppnått en hög grad av makroekonomisk stabilitet och konkurrenskraft med låg inflation och långa räntor samt en stabil växelkurs. Denna pakt har förstärkts betydligt till följd av den ekonomiska krisen. Regeringarna måste nu lägga fram sina budgetutkast för granskning av kommissionen och övriga länder i euroområdet. Strikta övervakningsmekanismer finns för att kontrollera att länderna verkligen uppfyller de budgetmål som alla länder i euroområdet har åtagit sig att uppnå, och sanktioner kan tillgripas vid behov. Att trygga konkurrenskraften och främja tillväxten Sunda offentliga finanser är inte bara viktiga för att ekonomin ska blomstra i euroområdet. Krisen har också visat att en ny strategi behövs för att reglera finansiella tjänster och för att nära övervaka utvecklingen på finansmarknaderna. Nya övervakningsinstrument har också införts för att se till att länderna i euroområdet för en ekonomisk politik som säkrar konkurrenskraften och främjar både tillväxt och sysselsättning. Det är bättre att förekomma än att förekommas dessa nya övervakningsinstrument syftar också till att undvika skadliga bubblor på fastighetsmarknaderna. Sunda offentliga finanser behövs för medlemskap i euroområdet Euron innebär många potentiella fördelar, men bara om de deltagande länderna för en sund ekonomisk politik. Det är därför euromedlemskapet från första början har parats med en orubblig skyldighet att undvika alltför stora budgetunderskott och att se till att den offentliga skulden ligger på en hållbar nivå. Åtagandet att föra en sund finanspolitik övervakas med hjälp av ett regelverk som kallas stabilitetsoch tillväxtpakten.
Vilka är fördelarna? Euron har stått inför en del väldokumenterade utmaningar de senaste åren. Skuldkrisen har avslöjat svaga punkter som noggrant måste undersökas och åtgärdas. Som en följd av detta har ramen för den Ekonomiska och monetära unionen (EMU) förstärkts. Samtidigt som det har varit viktigt att fundera över problemen med den ekonomiska styrningen, bör vi inte glömma de enorma fördelar som euron har inneburit för Europa, dess medborgare och företag. Vad medborgarna har vunnit Större urval, lägre priser Det råder större konkurrens mellan butiker och leverantörer. Det innebär att vi får lägre priser och att prisökningarna hålls i schack. Det är enklare att handla utomlands! Inom euroområdet behöver vi inte räkna om växelkurser och kan nu tydligt jämföra priserna, och dessutom är urvalet större. En stabil valuta Inflationen i euroområdet har legat på cirka 2 % per år sedan euron infördes. Detta är anmärkningsvärt stabilt och lågt vid en jämförelse med den inflation på 20 % (och ibland mer) som vissa EU-länder upplevde på 1970- och 1980-talen. Billigare och enklare resor Det är enklare än tidigare att resa inom euroområdet vi behöver inte växla valutor och därför heller inte betala några växlingsavgifter. Euron är också lätt att växla in i många länder utanför euroområdet uppskattningsvis cirkulerar (uttryck i värdet) 20 25 % av eurosedlarna i länder utanför euroområdet. Vad företagen har vunnit Helt enkelt: lägre räntesatser = mer investeringar Låg inflation håller räntorna på låg nivå. Företagen kan låna billigare för att investera i t.ex. nya maskiner eller forskning och utveckling. Nya produkter, nya tjänster och högre produktivitet. Ekonomisk tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen. Ekonomisk stabilitet uppmuntrar till långsiktig planering I dag är europeiska företag bättre positionerade att göra långsiktiga investeringar. Räntorna är stabila vilket gör det lättare att förutsäga om en investering kommer att generera vinst. Lägre risker och lägre kostnader uppmuntrar till gränsöverskridande handel och investeringar Tidigare innebar handel mellan EU-länderna hantering av flera valutor med fluktuerande växelkurser. Den risken gjorde att företagen tenderade att sälja till högre priser utomlands, vilket motverkade handeln. Den risken är nu borta. Dessutom är det helt enkelt effektivare att handla på en inre marknad med en gemensam valuta än på många marknader med flera valutor. Före euron uppskattades kostnaden för valutaväxling i EU till 20 25 miljarder euro per år. Den kostnaden har numera försvunnit inom euroområdet.
Vad Europa har vunnit Mer integrerade finansmarknader Den ekonomiska och monetära integrationen gör det mycket lättare att flytta investeringskapital till områden där det kan användas mest verkningsfullt. En utökad finansmarknad inom euroområdet som är ordentligt reglerad och övervakad, ger också tillgång till mer kapital för investeringar och gör det möjligt för investerarna att sprida sina risker mer. Smidigare internationell handel Euron används mer och mer vid internationella handelstransaktioner tack vare sin styrka och tillgänglighet, och det förtroende den inger. Företag i euroområdet kan därför betala och få betalat i euro, vilket dels gör dem mindre sårbara för globala valutafluktuationer och dels underlättar handeln för våra partner. Euroområdet märks mer internationellt För att främja stabilitet på de globala marknaderna träffas de stora aktörerna i den globala ekonomin i internationella grupperingar, t.ex. Internationella valutafonden (IMF) och G7/G20. Euron är nu den näst viktigaste internationella valutan efter den amerikanska dollarn. I egenskap av en av världens viktigaste ekonomiska områden har EU fått en starkare röst i världen. Euros fördelar: En snabb sammanfattning EMU och euron ger oss: en stabil valuta låg inflation och lägre låneräntor pristransparens slopade växlingsavgifter mer integrerade finansmarknader med adekvat reglering och tillsyn en mer välfungerande ekonomi ett regelverk för sundare offentliga finanser en starkare röst för EU i den globala ekonomin smidigare internationell handel en konkret symbol för den europeiska identiteten
Vem är vem? Europeiska kommissionen Kommissionen, och särskilt dess generaldirektorat för ekonomi och finans (GD Ekonomi och finans), övervakar den ekonomiska utvecklingen i EU och bidrar till att genomföra och vidareutveckla den lagstiftning som beskrivits ovan. Europeiska centralbanken (ECB) ECB är en oberoende EU-institution som fattar beslut om penningpolitiken i euroområdet i syfte att upprätthålla prisstabilitet. Europaparlamentet (EP) Europaparlamentet är lagstiftaren i denna process. Det tar upp olika frågor till behandling, diskuterar, och röstar. Det beslutar tillsammans med rådet, eller yttrar sig om huruvida vissa åtgärder bör vidtas. Ekofinrådet och Eurogruppen Så kallas de möten i rådet där större delen av besluten fattas. Ekofinrådet utgörs av finansministrarna i alla EU:s medlemsstater. Eurogruppen består av finansministrarna i alla euroländer.
Portugal Irland Danmark Storbritannien Nederländerna Belgien Polen Tyskland Luxemburg Tieckien Spanien Frankrike Österrike Slovenien Kroatien Italien Sverige Slovakien Ungern Finland Estland Lettland Litauen Rumänien Bulgarien Euroområdet Medlemsstater i EU som valt att stå utanför ( opt out ) Medlemsstater i EU som ännu inte har infört euron KC-06-14-059-SV-N Malta Grekland Cypern För mer information: Euron www.ec.europa.eu/euro Europeiska kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans www.ec.europa.eu/economy_finance/index_sv.htm Europeiska kommissionen www.ec.europa.eu Europeiska centralbanken www.ecb.eu/home/html/lingua.sv.html Europeiska unionen, 2015 Kopiering tillåten med angivande av källan. ISBN 978-92-79-43106-7 doi:10.2765/14451