Slutredovisning av Åtgärdsprogrammet för större ekbock Sammanfattning Situationen för den större ekbocken är mycket kritisk. Åtgärdsprogrammet har varit framgångsrikt i så måtto att de föreslagna åtgärderna har utförts och utfallit till belåtenhet. Det finns områden på fastlandet som hyser ansenliga mängder levande grova ekar men ett stort problem är att mer än hälften dessa ekar hotas av igenväxning. Populationen av större ekbockar i Halltorps hage är liten men relativt stabil vad gäller antalet kläckta ekbockar. Ekbockarna finns bara i ett fåtal träd och merparten av de urgamla ekarna i Halltorps hage är nu döda. Odling av polska ekbockar har genomförts på Nordens ark och nästa år finns 200 kläckta större ekbockar av polskt ursprung som kommer att para sig och lägga ägg. Den genetiska undersökningen av populationen i Halltorps hage och i Rogalin i Polen visar att de båda populationerna hyste sex unika alleler var (även om antalet prov per population är litet), de båda populationerna var ordentligt åtskilda och den genetiska variationen verkar märkligt nog vara något större i Halltorps hage än i populationen i Rogalin. Projektet har rönt stor uppmärksamhet i media med reportage och program i bl a tidskriften Sveriges Natur och Mitt i Naturen i SVT 1. Under åtgärdsprogrammets kommande period kommer odling påbörjas av individer från Halltorps hage och under slutet av nästa period kommer återetablering att påbörjas. Trädinventering Trädinventering har genomförts i prioriterade områden i Kalmar och Blekinge län, inom ramen för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Ett antal tänkbara områden för återetablering av större ekbock har utkristalliserat sig både i Kalmar (längs kusten söder och norr om Kalmar) och Blekinge län (främst mellan Ronneby och Karlskrona). I flera områden har stora mängder levande jätteekar påträffats. I Strömsrum i Kalmar län påträffades 613 levande jätteekar på en yta av 1800 ha (Johansson m fl 2010) och i Värnanäs söder om Kalmar 517 stycken levande jätteekar på de drygt 1500 ha som inventerats (Arnesson m fl 2007). Ett allvarligt problem som uppmärksammats i samband med trädinventeringen är att ett stort antal av de gamla levande ekarna har ett stort skötselbehov. I Kalmar län ligger andelen ekar som har ett skötselbehov på runt 60 %. Det är samma andel som i t ex Östergötland. Detaljerad information om ekar i inventeringen kan fås genom utdrag ur trädportalen (www.tradportalen.se) eller genom kontakt med ansvariga handläggare på berörda Länsstyrelser. Populationsövervakning i Halltorps hage NR Populationen av större ekbock har övervakats i Halltorps hage sedan 2004 genom årlig räkning av antalet färska utgångshål av arten upp till en höjd på 4,5 m, på ett nittiotal ekar. Antalet utgångshål fluktuerar över åren mellan 11 och 48 med ett medel på 24 st. Begränsningen att kläckhål bara räknas upp till 4,5 m höjd gör att det verkliga antalet kläckta ekbockar årligen är något högre än det som ges av räkningen. Vi vet idag inte hur stort detta mörkertal är men känslan att det inte är stort. Även om det skulle visa sig att antalet kläckta större ekbockar årligen är dubbelt så stort som det räknade så är populationen besvärande liten. De större ekbockarna återfinns årligen i ett fåtal jätteekar med en ålder ca 600 år (Mats Niklasson in prep) samt i ett fåtal yngre vanligen stressade ekar (med en ålder på upp till 180 år). under det senaste året har utgångshål av större ekbock även kunnat konstateras i minst två ekar ute på Ekerums golfbana söder om Halltorps hage. En sammanfattande rapport över 11 års uppföljning av kläckhål kommer att publiceras under våren 2015. Vidare kommer den biogeografiska uppföljningen av större ekbock att utföras under 2015. Läget för populationen av större ekbock är fortsatt kritiskt då det råder stor brist på gamla grova solexponerade ekar i området i och invid Halltorps hage. De av den större ekbocken koloniserade
yngre, redan stressade ekarna, dör som regel efter ett antal år. Det har med största sannolikhet inte främst med ekbockens närvaro att göra utan dessa ekar var stressade redan innan kolonisationen av större ekbock och ekarna hade troligen dött ändå. Det finns några yngre ekar med förmodade pågående angrepp av större ekbock som såg dåliga ut för ca 10 år sedan men som nu ser helt friska ut. Hona av större ekbock lägger ägg på ek ute på golfbanan Långe Erik i Ekerum den 13 juli 2014. Foto Jonas Hedin Inventering av större ekbock på fastlandet Större ekbock har eftersökts på fastlandet på i Kalmar län och i Blekinge län (Franc 2011) och Isacsson 2005). Inga fynd av vuxna baggar har gjorts. Misstänkta angrepp av större ekbock finns i enstaka ekar i båda länen men det kan ingenstans uteslutas att angreppen istället orsakats av larven av den stora träfjärilen Cossus cossus. Årligen kommer e-post från allmänheten där det påstås att det finns större ekbock på olika ställen. Hittills har alla s k fynd där det funnits bilder rört andra arter. Vanligast är förväxling med myskbock Aromia moschata eller mindre ekbock Cerambyx scopolii. Information till markägare, berörda myndigheter och allmänheten Denna verksamhet har gått lite på sparlåga under programperioden då det inte funnits några större ekbockar att sätta ut. Personal på Sveaskog och SÖDRA har dock informerats om arten. En guidning för allmänheten anordnades i Halltorps hage i juni 2013 med 25 deltagare. I november 2014 sändes ett en timmes långt program om projektet i Mitt i Naturen i SVT 1. Samma månad publicerades ett reportage om projektet i Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Föredrag om större ekbock har hållits för boende i Ekerum, Sydostentomologerna, Borgholms kommun, Statsskogsbruket i Polen och på ett utsättningsseminarium på Nordens ark. Förankring med och information till markägare blir en viktig verksamhet under 2015-2019.
Insamling av individer i Polen och odling av större ekbock Länsstyrelsen har genom ett avtal med Polens miljödepartement och Skogsinstitutet i Polen (IBL) fått möjlighet att samla in 15 hanar och 15 honor under 2012-2014. Tillstånd för själva införseln har inhämtats från Jordbruksverket. Själva insamlingen har letts av Professor Jerzy Gutowski från Skogsinstitutet. Totalt har 45 hanar och 39 honor tagits med hem till Sverige och odlingen på Nordens ark. Före odlingen gjordes en litteraturstudie och plan för hur odlingen ska gå till (Franc 2012). För närvarande färdigställs en rapport om hur odlingen går till. Denna rapport kommer att färdigställas och publiceras i augusti 2015. Den korta versionen är att de vuxna baggarna parar sig och lägger ägg på ekstumpar i plastlådor. Äggen kläcks och larverna överförs till petriskålar där de får äta en blandning av ekflis och bananflugemat. Efter två år förpuppar baggarna sig och kläcks. De kläckta baggarna tar sedan god tid på sig att aktiveras och det verkar som om det krävs en vintervila med påföljande temperaturhöjning för att de ska aktiveras och fungera normalt. I dagsläget finns 200 kläckta större ekbockar som kommer att få vintervila i kylrum i vinter för att aktiveras i juni. När vi ser att de uppfödda ekbockarna parar sig och lägger ägg som kläcks kan vi säga att cirkeln är sluten och vi kan börja odla på ekbockar från Halltorps hage. Kläckt men inaktiv hane av större ekbock på Nordens ark. Denna individ är uppodlad från ägg. Foto Jimmy Helgesson.
Kläckta men inaktiva ekbockar på Nordens ark i nov 2014. Foto Jimmy Helgesson. Genetisk variation av större ekbock i Halltorps hage och i Rogalin i Polen En genetisk studie har genomförts under 2014. I studien som genomfördes av Emma Lind på Södertörns högskola användes tarsprover från 17 större ekbockar från Halltorps hage och 18 ekbockar från den population i Rogalin i Polen där Länsstyrelsen hämtat ekbockar till Nordens ark. Det som analyserades var den genetiska variationen i 10 multivariata loci s k mikrosatelliter som nyligen identifierats (Drag m fl 2013). Preliminära analyser (en rapport kommer att färdigställas under våren 2015) visar att de båda populationerna hyste sex unika alleler var (även om antalet prov per population är litet), de båda populationerna var ordentligt åtskilda och den genetiska variationen verkar märkligt nog vara något större i Halltorps hage än i populationen i Rogalin. Utvärdering av odlingsförsök och genetisk studie Denna åtgärd är ännu inte genomförd utan kommer att utföras under 2015 (se ovan). Ekåldersundersökning i Halltorps hage Data från en undersöknig av ekars ålder som genomförsts under 2013-2014 visar att de äldsta ekarna är 500-700 år och att de näst äldsta ekarna i naturreservatet är 200 år. det finns en stor population av ekar med en ålder på 180 år. Föryngringen av ek i naturreservatet verkar vara styrd av avverkningar som skett på t ex 1820-talet och 1910-talet (Niklasson in prep). Denna undersökning fanns inte med i åtgärdstabellen men har tillfört mycket nu kunskap. Frihuggning och områdesskydd Under vintern 2014-2015 kommer ett stort antal ekar att frihuggas i Ekerum söder om Halltorps hage. Vidare kommer ca 50 ha forna ekhagar att skyddas i naturvårdsavtal mellan Länsstyrelsen och markägarna, Ekerum Golf & Resort AB och Borgholms kommun. Dessa åtgärder fanns inte heller med i åtgärdstabellen men komemr förhoppningsvis vara en viktig pusselbit i det kommande bevarandearbetet av inte bara större ekbocken utan hundratals andra rödlistade arter.
Framtiden 2015-2019 Under den kommande femårsperioden kommer odling att påbörjas av individer från Halltorps hage. Mot slutet av perioden kommer återetablering att påbörjas på fastlandet. En stor arbetsuppgift under kommande period kommer att vara analys av lokalers lämplighet, skötsel av utvalda lokaler och markägarförankring tillsammans med markägarorganisationer. Referenser Arnesson, M. Johansson, T., Lindeborg, M., Knutsson, T. och Lundkvist, H. 2007. Naturvärden i lövträdsmiljöer runt Värnanäs. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 2007:14. Drag, L., Kosnar, J., & Cizek, L. (2013). Development and characterization of ten polymorphic microsatellite loci for the Great Capricorn beetle (Cerambyx cerdo) (Coleoptera:Cerambycidae). Conservation Genetics Resources, 5(4), 907-909. Franc, N. 2011. Bredbandad ekbarkbock- återutsättningsplan för Strömsrum-. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 2011:11. Franc, N. 2012. Uppfödning av stor ekbock. Kunskapsunderlag och uppfödningsplan för stor ekbock på Nordens Ark 2012-2017. Isacsson, G. 2005. Observationer av vedinsekter och eftersök av stora ekbocken i Blekinge sommaren 2005. Länsstyrelsen i Blekinge län. Meddelande 2005:11. Johansson, T. Nilsson, S. G. & Lindeborg, M. 2010. Naturvärden i lövträdsmiljöer vid Strömsrum. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 2010:10. Niklasson, M. 2015. Undersökning av ekarnas ålder i Halltorps hage. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande XX. In prep.